Fru talman! Serkan Köse har, med tanke på det allvarliga arbetsmarknadsläget, med hög arbetslöshet och växande varsel inom bland annat sjukvården och byggsektorn, frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att bekämpa arbetslösheten och stärka arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När regeringen tillträdde var inflationen mycket hög. Det har inneburit en tung ekonomisk börda för såväl hushåll som företag, kommuner och regioner. Den överordnade uppgiften för den ekonomiska politiken har sedan regeringen tillträdde varit att bekämpa inflationen. Den kampen är nu vunnen.

Regeringen vill stötta ekonomins återhämtning och prioriterar reformer inom framför allt tre områden. Det handlar om att fortsätta stärka hushållens köpkraft, om reformer för ökad tillväxt och om att återupprätta arbetslinjen så att fler kommer i arbete.

För att möta den höga arbetslösheten har regeringen lämnat förslag i höstbudgeten om sänkt skatt på arbete och satsningar på utbildning och stöd till personer långt från arbetsmarknaden. Regeringen föreslår även ett nytt jobbskatteavdrag för vanligt folk. Det ska alltid löna sig att arbeta, och många hushåll har pressats hårt av höga kostnader.

Men det räcker inte att bara sänka skatten på arbete. Många arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Därför föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens stöd till arbetssökande med stora stödbehov. I budgetpropositionen för 2025 föreslås ett tillskott på 79 miljoner kronor. För 2026 föreslås 158 miljoner kronor, och från och med 2027 tillförs 238 miljoner kronor.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Utbildning av hög kvalitet stärker individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och gör det möjligt att ta till vara allas kompetens.

Satsningarna som gjorts på fler platser inom både yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen förbättrar tillgången till utbildning så att fler snabbt kan komma i arbete. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen ett tillskott på 900 miljoner kronor för cirka 11 000 utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux, det vill säga yrkesvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Alla som kan arbeta ska göra det. Höga krav ska ställas på den som söker jobb, och detta ska kombineras med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Dessutom ska det finnas tydliga aktivitetskrav för att få bidrag.

Arbetsförmedlingen har i årets regleringsbrev fått ett fortsatt uppdrag att öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten bland arbetslösa. Den som står utan arbete måste vara beredd att läsa in en utbildning, omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag får tacka för svaret till att börja med. När jag såg Serkan Köses interpellation tänkte jag: Jag måste ansluta mig till den här debatten.

Serkan lyfter fram den allvarliga situationen inom byggsektorn, och jag är själv från byggsektorn. Jag har arbetat där sedan 1989 och upplevt både uppgångar och nedgångar i konjunkturerna. I dagsläget är lågkonjunkturen väldigt tydlig i byggbranschen. Det är över 11 700 bara i Byggnads akassa i dag. Då står det ett antal till utanför akassan också, vilket jag dock inte har siffran för. Bostadsbyggandet är rekordlågt, och det stiger inte. Det börjar sjunka igen nu, enligt den senaste siffran jag såg i veckan. Behovet av nya bostäder är långt större än vad som byggs. Konkurserna är extremt många inom bygg. I våras gick varje dag sju företag inom byggbranschen i konkurs. Men trots alla dessa övertydliga signaler har regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna inte gjort någonting för att vända utvecklingen i byggsektorn.

Statsrådet hänvisar till inflationsbekämpning. Inflationen har sjunkit i hela världen, och det är inte regeringens förtjänst. Däremot har regeringens ovilja att hålla hjulen igång inom byggsektorn lett till det låga bostadsbyggandet och den höga arbetslösheten bland svenska byggnadsarbetare, vilket i sin tur hotar hela kompetensförsörjningen inför framtiden. Under 90talskrisen var det cirka 20 000 personer som lämnade byggbranschen, och vi ser liknande effekter i dag.

Jag lyssnade på en tidigare interpellationsdebatt där statsrådet Mats Persson lyfte fram att han tror på att få lära på jobbet. Det gör jag också. Men av de elever i Stockholmsregionen som lämnade gymnasiets byggprogram i våras fick endast 10 procent lärlingsanställning. Smaka på den - 10 procent! Liknande katastrofala siffror finns även på flera andra platser i landet. Det minskar attraktiviteten för byggbranschen kraftigt. Vi förlorar svenska utbildade byggnadsarbetare som vi inte behöver sätta i utbildning utan som kan det här. De blir arbetslösa i dag. Samtidigt får inte lärlingar komma in på arbetsmarknaden för att lära ett yrke som de verkligen brinner för och älskar.

Vi ska bygga upp en byggnads- och reparationsberedskap inom civilsamhället för att klara kriser och i värsta nödfall ett krig. Men om vi har förlitat oss enbart på utländsk arbetskraft, vilket vi i stor utsträckning gör i dag, och tappat den inhemska kompetensen kommer vi som land att stå nakna vid en allvarlig kris.

Men för att inte endast kritisera regeringen vill jag också spela in några förslag på åtgärder som är möjliga att vidta vid offentlig upphandling inom byggsektorn.

Man kan börja med att begränsa antalet underentreprenörer på byggarbetsplatser, exempelvis till två led nedåtgående. Det skulle göra att fler bolag faktiskt måste anställa egen personal. Vi har i Sverige stora byggföretag som minskat sin egen personal till förmån för att ta in ett antal underentreprenörer, många gånger med utländsk arbetskraft, vilket har gjort att den svenska arbetskraften dränerats. För att både minska byggfusk och säkra arbetsmiljöer kan man ställa krav på att personalen ska vara yrkesutbildad och ha språkkunskaper. Man kan ha lärlingsklausuler för att byggelever ska kunna få praktik och kunna få lärlingsanställningar efter gymnasietiden. Inte minst behövs det uppföljning och kontroll för att säkerställa att kraven efterlevs, så att arbetslivskriminalitet förhindras. De här kraven ställs på flera ställen i landet, bland annat i Region Uppsala, och den tidigare regeringen ställde dem i samband med investeringsstödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet tänka sig att införa sådana här krav på nationell nivå vid offentlig upphandling för att säkerställa att vi värnar vår kompetensförsörjning inom byggsektorn i landet?

(Applåder)

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att ansluta till debatten när jag så att säga hade statsrådet på tråden.

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt skydd mot arbetslöshet. Det står i artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Rätten till arbete, som även omfattar rätten för var och en att kunna förtjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller antaget arbete, förtydligas i artikel 6 i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Rätten till arbete för personer med funktionsnedsättningar förtydligas också. Konventionen talar om att rätten till arbete och sysselsättning även ska gälla personer med funktionsnedsättning. De ska också ha lika villkor som alla andra.

Bara för att man har en funktionsnedsättning betyder inte det att man inte på samma sätt som alla andra vill förtjäna sitt uppehälle. Man har också rätt att kunna få göra det genom ett fritt valt eller antaget arbete på arbetsmarknaden i en arbetsmiljö som är öppen, och så vidare.

Det är nu 15 år sedan som konventionen trädde i kraft i Sverige. Men det finns många brister i arbetet med att Sverige ska leva upp till konventionen om att alla människor ska ha rätt till arbete och en egen försörjning.

Det skulle vara lätt att rabbla fakta. SCB har tagit fram jättemycket data på området om hur många personer med olika funktionsnedsättningar som är arbetslösa. Det är samma procentsats på 40 procent över tid. Det är alltid likadant oavsett vad vi har för konjunktur och alldeles oavsett vilken regering vi har. Detta är en grupp som alltid blir åsidosatt och vars rättigheter och skyldigheter inte uppmärksammas.

Av en annan debatt jag hade med Mats Persson märker jag att han vinklar in sig på människors skyldighet att ta arbete och att inte leva på bidrag. Det är den klassiska liberala linjen och synen på människor.

När man träffar personer från funktionsrättsrörelsen säger de: Men snälla, var är vår rätt att få delta på arbetsmarknaden? Vi blir alltid hänvisade till en massa åtgärder, bidrag och så vidare. Jag får aldrig vara med och bidra och själv känna att jag går till jobbet, att jag bidrar till min egen försörjning och att jag lever ett liv som jag själv får bestämma över.

Herr talman! Jag tänker att Mats Persson jättegärna får berätta: Hur ska regeringen se till att alla personer inte bara ska ha utan också har rätt att få en sysselsättning som är meningsfull för dem?

Herr talman! Statsrådet nämnde några länder, bland annat Norge. Man kan konstatera skillnaden mellan åtgärderna i Norge, Danmark och Tyskland och vad den här regeringen gör. I dessa länder har man vidtagit kraftfulla åtgärder för att skydda jobb och skapa nya möjligheter. Men här, herr talman, har vi en regering som verkligen sitter på händerna.

Mats Persson pratar gång på gång om att regeringen satsar på utbildning. Men när vi tittar på budgeten och resultatet kan vi konstatera att utbildningsbudgeten har minskat inom flera områden. Nedskärningar har till exempel drabbat folkhögskolorna, en av de viktigaste utbildningsreformerna för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har inte heller kompenserat för inflation i sina satsningar, vilket gör att det faktiska värdet av de medel som tillförs är betydligt lägre än vad statsrådet säger.

Vi kan konstatera, herr talman, att sedan Mats Persson och Sverigedemokraterna tog över makten 2022 har budgeten för vuxenutbildningen skurits ned med över en halv miljard kronor. Och studiestartsstödet, ett stöd som gav kortutbildade arbetslösa en chans att vidareutbilda sig, håller man på att avskaffa.

Frågan är, Mats Persson: Hur ska människor utbilda sig och ta sig tillbaka till arbetsmarknaden när ni tar bort de verktyg som finns? Ni skär ned på dem. Är det här Mats Perssons arbetslinje?

Sverige har Europas tredje högsta arbetslöshet. Danmark, Norge och Finland vidtar åtgärder och förstärker arbetsmarknadspolitiken genom utbildning och omställning. I Sverige har vi en regering som med stöd av Sverigedemokraterna sänker skatten för dem som redan har mest, och dessutom lånar man till det. Inte ens Finanspolitiska rådet anser att detta är en insats som kommer att leda till att fler får jobb. Det kommer inte att hjälpa långtidsarbetslösa eller ungdomar som fortfarande väntar på sitt första jobb. Jag nämnde 45 000 ungdomar, Mats Persson!

Skillnaden mellan vår politik, den socialdemokratiska politiken, och Mats Perssons politik är att vi står inför investeringar. Vi står upp för att människor ska ha möjlighet till utbildning, omställning och aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser som ger fler människor möjlighet att komma tillbaka i arbete och försörja sig själva. Det är det som är arbetslinjen: att ge människor förutsättningar att försörja sig själva.

Herr talman! Under pandemin införde vi socialdemokrater någonting som hette korttidspermitteringar. Det räddade hundratusentals jobb. Vi återinförde extratjänster och investerade i välfärden, som är en motor för jobb, trygghet och tillväxt i Sverige. Att rusta människor för framtiden - det är det som är skillnaden mellan den socialdemokratiska politiken och den politik Mats Persson står för.

Herr talman! Vi befinner oss i halvtid i mandatperioden. Under de två år som Mats Persson och Sverigedemokraterna har styrt det här landet har tio års reallöneökningar utraderats. Arbetslösheten har nått sin högsta nivå på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Detta, herr talman, är ingen naturlag. Detta är ett resultat av regeringens och Sverigedemokraternas politiska prioriteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min konkreta fråga till statsrådet Mats Persson är: På vilket sätt kommer nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken, minskade resurser till Arbetsförmedlingen, avskaffandet av studiestartsstödet och försämringar i akassa från nästa år att leda till att fler kommer in på arbetsmarknaden? Är det arbetslinjen, Mats Persson, eller är det bara tomma ord utan verklig substans?

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte knyta an lite grann till en tidigare debatt vi har haft här om nystartsjobben och också säga något om det som Leif pratade om.

Byggsektorn kommer någon gång att vända. I den bästa av världar hade vi haft en regering som satsade och såg till att vi klarade av denna missmatchning mellan bostadsbehoven och arbetslösheten. Vi borde bygga bostäder genom att se till att pengarna går till det vi verkligen behöver i samhället. Vi behöver bostäder, och det finns pengar. Men vi lägger dem på annat i stället för att lägga dem på att bygga bostäder och se till att folk får jobb och kan skapa sig en framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oavsett hur lång tid det kommer att ta innan det vänder behöver vi också se till att de jobb som skapas i byggsektorn går till byggarbetare med rimliga löner och svenska villkor. Den svenska modellen ska följas, helt enkelt. Vi måste se till att de jobb som skapas inte går till utnyttjade människor från andra länder eller från Sverige som får jobba under slavliknande villkor och kanske inte ens vet om de har ett jobb i framtiden.

Vi måste se till så att alla klarar av att försörja sig på de arbeten som skapas här, och då måste vi också ha någon form av kontroll på byggsektorn när den kommer igång.

Jag skulle vilja hänvisa till det som kallas för Oslomodellen. Man har där sett till att ställa krav på rimliga villkor. Man ställer krav på insyn i byggbranschen när man upphandlar. Den offentliga sektorn är en av de största byggarna även i Sverige, och vi behöver se till att detta funkar.

Herr talman! Låt oss ta med oss detta in i framtiden och se till att de jobb som kommer att skapas också blir vettiga jobb för rediga arbetare med rediga villkor!

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi i en sådan här debatt är lite sjysta mot varandra och intellektuellt hederliga. Det är klart att ingen i Sverige tror eller tycker att det är regeringens fel att vi har hög inflation i Europa och världen. Det beror ju på att omvärlden är hemsk. Vi har ett krig i Europa, och det kriget har inneburit att inflationen i hela västvärlden blivit jättehög. Det är varken Socialdemokraternas eller den borgerliga regeringens fel. Det är Vladimir Putins fel. Vi kan väl vara sjysta mot varandra och beskriva det som det faktiskt är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är vår uppgift att hantera detta på bästa sätt. Det är möjligt att vi har olika uppfattningar i kammaren om hur situationen ska hanteras, och det tycker jag att vi kan ha respekt för.

Regeringens uppfattning är att inflationsbekämpningen är helt avgörande för att Riksbanken i nästa skede ska kunna sänka räntorna så att svenska hushåll, som just nu har det mycket tufft, ska kunna få det bättre. För den som jobbar handlar det om att kunna göra en semesterresa med familjen när räntorna går ned. För den som har en tuffare ekonomisk situation handlar det om att inte längre behöva ta av sina sparpengar. För den som har det ännu tuffare handlar det om att man nu, tack vare räntesänkningar och regeringens skattesänkningar till dem som jobbar, kommer att kunna få en mycket bättre ekonomisk situation.

Oavsett vilken ekonomisk situation man har är det väldigt stora grupper som nu får det bättre därför att vi med ansvarsfull politik har sett till att inflationen går ned så att räntorna också kan sjunka. Det är väldigt viktigt.

Det är också viktigt för den som är arbetslös. Det betyder att företagen vågar investera. Det betyder att byggsektorn kan komma igång. Det betyder att vi kommer att se investeringar i ökat bostadsbyggande. Det betyder också att när de ekonomiska hjulen rullar kommer arbetsgivarna att bli mer benägna att anställa människor.

Då är det viktigt att de arbetslösa är rustade för att ta de jobb som arbetsgivarna erbjuder - att vi har ett utbildningssystem. Det är därför vi nästa år kommer att ha 120 000 utbildningsplatser i yrkesvux, yrkeshögskola etcetera så att människor kan skaffa sig en yrkesutbildning som leder till ett arbete. Det är väldigt viktigt. Det är också en väldigt viktig del av regeringens politik. Vi kompletterar Riksbankens penningpolitik och ser till att investera i framtiden för tillväxt, men vi ser också till att det finns utbildningsmöjligheter så att människor kan ta de lediga jobb som finns.

Herr talman! Jag tackar Serkan Köse med flera för den här interpellationsdebatten.

Det finns en väldigt tydlig skiljelinje i svensk politik. Den går mellan regeringens arbetslinje och Socialdemokraternas bidragslinje.

När vi sänker skatten för folk som jobbar och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete röstar Socialdemokraterna nej till det och höjer bidragen och gör det mindre lönsamt att jobba i stället för att leva på bidrag. När regeringen går fram med skärpta krav på arbetslösa och reformerar akassan för att se till att den verkligen är en studsmatta där man studsar tillbaka och ingenting man lever på år efter år kritiserar Socialdemokraterna det. När vi stimulerar byggsektorn med höjt rotavdrag röster Socialdemokraterna nej till det, trots att det är en påtaglig stimulans till byggsektorn. När vi på olika sätt skärper kraven på människor, har höga förväntningar på människor och ser till att arbetslinjen fungerar röstar Socialdemokraterna nej till det.

Regeringens arbetslinje möter oppositionens och Socialdemokraternas bidragslinje. Det är väldigt tydligt var skiljelinjen i svensk politik går. Det är tydligt för väljarna, tydligt för mig och tydligt för den som lyssnar: arbetslinjen mot bidragslinjen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.