Riksflödet
Logga in
Svarade Serkan Köse i en replik ·

Saila Quicklund (M) om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar

Saila Quicklund (M) svarade Serkan Köse i en replik om Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar i debatten ”Protokoll 2023/24:131 Torsdagen den 13 juni” den 13 juni 2024.

Serkan KöseS· i en replikTack, Saila Quicklund, för ett engagerande anförande! Jag tänkte ställa några frågor till ledamoten för att bättre förstå hur Moderaterna tänker. Ledamoten nämnde att det här är en granskning som omfattar den förra…
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Vi debatterar i dag AU10, Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på att granskningen omfattar åren 2017-2022, alltså i huvudsak då den förra regeringen satt i regeringsställning.

I november 2023 publicerade Riksrevisionen sin granskning Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens kontrollarbete kan effektiviseras och att regeringen utformat de subventionerade anställningarna, särskilt nystartsjobb, på ett sätt som kan medföra risker för missbruk.

Riksrevisionen konstaterar också att i Sverige utgör subventionerade anställningar i ett internationellt perspektiv en stor del av arbetsmarknadspolitiken. Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har just en sådan anställning. Studier visar att åtgärderna har positiva arbetsmarknadseffekter, men även att det finns hög risk för felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen granskar i sin rapport om Arbetsförmedlingens kontrollarbete är effektivt och om regeringens styrning av dessa anställningar motverkar felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att riskerna i nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Man rekommenderar vidare en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt.

Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning och svarar att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar, bland annat i förordningen om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat.

Regeringen har dessutom angett som mål för Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten, som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar.

Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen med ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag.

Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen har också beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024.

Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.

Vad gäller Arbetsförmedlingens åtgärder är arbetet mot felaktiga utbetalningar prioriterade i myndighetens verksamhetsplan för 2024. Inom arbetsgivarkontrollen görs cirka fyra miljoner automatiska kontroller årligen. Fram till slutet av 2022 fanns det större begränsningar i regelverket för vilka åtgärder Arbetsförmedlingen kunde vidta för att neka beslut och stoppa utbetalningar avseende lönestöd. Arbetsförmedlingen deltar bland annat i ett samarbete med Utbetalningsmyndigheten där de både kommer att ta emot och dela med sig av underrättelser som ska förhindra felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Den kriminella ekonomin omsätter hela 150 miljarder, och bidragsfusket och de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till 20 miljarder kronor per år. Men det kan vara en grov underskattning. Bidragsbrotten har ökat med 133 procent på några år. Det är ett allvarligt problem att många miljarder varje år försvinner från välfärden. Det är pengar som hade kunnat användas för att få ordning på tryggheten i Sverige och förbättra kvaliteten i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Kraftfulla insatser för att skapa effektivitet, motverka fusk och felaktiga utbetalningar sker nu från regeringens sida, och regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder om behovet finns.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för ett engagerande anförande!

Jag tänkte ställa några frågor till ledamoten för att bättre förstå hur Moderaterna tänker. Ledamoten nämnde att det här är en granskning som omfattar den förra regeringens mandatperiod. Det stämmer ju, men det ledamoten kanske borde ha sagt är att reformen med nystartsjobb infördes av den borgerliga regeringen. Det är den reformen som Riksrevisionen nu formligen slaktar. De menar att det saknas tillräckliga kontroller och att den öppnar för missbruk och fusk.

Ledamoten nämnde också att man har gjort kraftfulla insatser mot fusk.

Jag skulle gärna vilja höra hur Moderaterna tänker sig att man ska göra. Vi har gång på gång föreslagit att man ska införa en arbetsmarknadsprövning för dessa anställningar. Tror ledamoten att detta kanske skulle stärka rättssäkerheten och effektiviteten i systemet? Hur ser ledamoten på att införa kollektivavtal för arbetsgivare som anställer med nystartsjobb för att säkerställa goda arbetsvillkor och minska risken för missbruk?

I sin rapport är Riksrevisionen väldigt tydlig med att styrningen av Arbetsförmedlingen under senare år har präglats av budgetneddragningar som lett till att Arbetsförmedlingen inte klarar av sitt uppdrag. Riksrevisionen konstaterar även, som ledamoten också nämnde, att Utbetalningsmyndigheten kommer att skicka sitt underlag till Arbetsförmedlingen, vilket kommer att kräva ytterligare resurser. Hur rimmar det med de neddragningar som Moderaterna har gjort under alla dessa år på resurserna till Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Jag tror att ledamoten Serkan Köse och jag är helt överens om att bidragsfusket måste stävjas. Som jag nämnde i mitt huvudanförande bedöms det uppgå till 20 miljarder, som skulle kunna användas i välfärden. Det kommer ju inte minst från Socialdemokraterna kritik som går ut på att det finns för lite pengar i välfärden, att man vill ha mer och att kommunerna är utsatta.

Det är förvånande att Socialdemokraterna inte var mer aktiva under sina åtta år. Även då var fusket väl känt. Det är sedan den här regeringen tillträdde som de massiva insatserna har kommit till stånd. Jag kan gärna upprepa dem igen för tydlighetens skull.

Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Det kommer att ske ett informationsutbyte mellan myndigheterna. En uppgiftsskyldighet har kommit på plats och är ute på lagrådsremiss. Vi har förordningsförändringar som gör att Arbetsförmedlingen har lättare att tacka nej till att vissa personer eller olämpliga företag får ta del av nystartsjobben. Det sker en mängd olika saker. Vi har också en stor arbetslivskriminalitetssatsning med sju regionala center, och det finns arbetsmiljöinspektörer kopplade till dem. Vi gör enorma satsningar och genomför ett paradigmskifte på justitieområdet för att stävja det här. På frågan vad regeringen gör är svaret att dessa insatser är centrala.

Min fråga till ledamoten Serkan Köse blir: Varför tog inte den förra regeringen tag i det här, när man visste att fusket fanns inom just de här delarna? Varför kom inget till stånd? Det är nu på våra två år som det har skett. Ni hade åtta år på er men genomförde inte det som krävs.

Fru talman! Jag upplever inte riktigt att jag fick svar på mina frågor. Jag kommer att återkomma till dem, men jag kan som svar på ledamotens fråga kort redogöra för vad Socialdemokraterna gjorde under sin tid för att hantera nystartsjobben.

Vi försökte förstärka samverkan med fackförbunden. Vi såg till att fackförbunden fick bättre förutsättningar att lämna yttranden till Arbetsförmedlingen om en arbetsplats lämplighet för nystartsjobb. Det innebär att man har koll på arbetsförhållandena på arbetsplatsen, vilket är viktigt. Det här ledde bland annat till att risken för missbruk av bidragen minskade.

Vi har ställt krav på kollektivavtal. Vi arbetar för att företag med nystartsjobb ska kunna omfattas av kollektivavtal. Men det har ni sagt nej till, Saila Quicklund. Vi föreslog att man ska göra en arbetsmarknadsprövning i varje enskilt fall då man beslutar om nystartsjobb. Det har ni också sagt nej till.

Tyvärr planerar ni även att nästa år riva upp det som handlar om att ge stöd till de fackliga organisationerna så att de kan lämna in yttranden till bland annat Arbetsförmedlingen. De resurserna drar ni undan.

Ledamoten var väldigt stolt över insatserna och satsningen på arbetsmiljöområdet, inte minst mot arbetslivskriminaliteten. Men vi kan väl konstatera inför alla som lyssnar att ingenting fanns på bordet gällande arbetslivskriminaliteten när vi tog över regeringsmakten 2014. Det var den socialdemokratiska regeringen som satte igång strategin. Det var också den socialdemokratiska regeringen som började med de a-krimcenter som ledamoten nämnde. Vi har sju center på plats. Jag är glad att den nuvarande regeringen har fortsatt med den socialdemokratiska strategin och den socialdemokratiska inriktningen för att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

Men frågorna kvarstår. Tror ledamoten att rättssäkerheten och effektiviteten i systemet skulle öka om man införde arbetsmarknadsprövning? Varför säger Moderaterna nej till att detta ska omfattas av kollektivavtal?

Fru talman! Jag tackar Serkan Köse för replikerna.

Jag måste säga att Serkan Köse låter nöjd med den förra regeringens insatser. Ändå är det den här regeringen som har gjort de insatser som jag tidigare redogjorde för. Vi såg ett behov. Det fanns en stor frustration under den tid då vi satt i opposition och såg det här hända. Låt oss komma ihåg att det i snitt är 20 miljarder per år som har gått till bidragsfusk!

Jag vill också påminna Serkan Köse om att det var den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern som tog bort kravet på kollektivavtal. Detta skrevs in i januariöverenskommelsen, och det var en socialdemokratisk minister som tog bort kravet. Det behöver man säkert påminna om.

Angående minskade resurser till Arbetsförmedlingen hade vi i utskottet för bara någon vecka sedan besök av generaldirektören, som uttryckte att det med de resurser man har även finns medel som går tillbaka.

Via de förordningsändringar som vi nu gör har man utmärkta instrument för att förhindra brottslighet, fusk och så vidare. Jag måste tydliggöra att det är den här regeringen som offensivt arbetar mot bidragsfusk på alla nivåer. Över departement och ministrar tar vi ett gemensamt ansvar. Pengar ska gå till välfärden och inte ned i kriminellas fickor.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.