Fru talman! Vi debatterar i dag AU10, Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar. Jag inleder med att yrka bifall till förslagen i betänkandet. Jag vill också uppmärksamma åhörarna på att granskningen omfattar åren 2017-2022, alltså i huvudsak då den förra regeringen satt i regeringsställning.

I november 2023 publicerade Riksrevisionen sin granskning Subventionerade anställningar - att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingens kontrollarbete kan effektiviseras och att regeringen utformat de subventionerade anställningarna, särskilt nystartsjobb, på ett sätt som kan medföra risker för missbruk.

Riksrevisionen konstaterar också att i Sverige utgör subventionerade anställningar i ett internationellt perspektiv en stor del av arbetsmarknadspolitiken. Årligen betalas 18 miljarder kronor ut, och ungefär 150 000 personer har just en sådan anställning. Studier visar att åtgärderna har positiva arbetsmarknadseffekter, men även att det finns hög risk för felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen granskar i sin rapport om Arbetsförmedlingens kontrollarbete är effektivt och om regeringens styrning av dessa anställningar motverkar felaktiga utbetalningar.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen säkerställer att riskerna i nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Man rekommenderar vidare en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt.

Regeringen välkomnar självklart Riksrevisionens granskning och svarar att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar, bland annat i förordningen om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat.

Regeringen har dessutom angett som mål för Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas.

Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten, som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar.

Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen med ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag.

Regeringen har tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Regeringen har också beslutat att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024.

Den 21 december 2023 beslutade regeringen om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige.

Vad gäller Arbetsförmedlingens åtgärder är arbetet mot felaktiga utbetalningar prioriterade i myndighetens verksamhetsplan för 2024. Inom arbetsgivarkontrollen görs cirka fyra miljoner automatiska kontroller årligen. Fram till slutet av 2022 fanns det större begränsningar i regelverket för vilka åtgärder Arbetsförmedlingen kunde vidta för att neka beslut och stoppa utbetalningar avseende lönestöd. Arbetsförmedlingen deltar bland annat i ett samarbete med Utbetalningsmyndigheten där de både kommer att ta emot och dela med sig av underrättelser som ska förhindra felaktiga utbetalningar.

Fru talman! Den kriminella ekonomin omsätter hela 150 miljarder, och bidragsfusket och de felaktiga utbetalningarna bedöms uppgå till 20 miljarder kronor per år. Men det kan vara en grov underskattning. Bidragsbrotten har ökat med 133 procent på några år. Det är ett allvarligt problem att många miljarder varje år försvinner från välfärden. Det är pengar som hade kunnat användas för att få ordning på tryggheten i Sverige och förbättra kvaliteten i skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Kraftfulla insatser för att skapa effektivitet, motverka fusk och felaktiga utbetalningar sker nu från regeringens sida, och regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder om behovet finns.

Fru talman! Jag tror att ledamoten Serkan Köse och jag är helt överens om att bidragsfusket måste stävjas. Som jag nämnde i mitt huvudanförande bedöms det uppgå till 20 miljarder, som skulle kunna användas i välfärden. Det kommer ju inte minst från Socialdemokraterna kritik som går ut på att det finns för lite pengar i välfärden, att man vill ha mer och att kommunerna är utsatta.

Det är förvånande att Socialdemokraterna inte var mer aktiva under sina åtta år. Även då var fusket väl känt. Det är sedan den här regeringen tillträdde som de massiva insatserna har kommit till stånd. Jag kan gärna upprepa dem igen för tydlighetens skull.

Vi har startat en utbetalningsmyndighet. Det kommer att ske ett informationsutbyte mellan myndigheterna. En uppgiftsskyldighet har kommit på plats och är ute på lagrådsremiss. Vi har förordningsförändringar som gör att Arbetsförmedlingen har lättare att tacka nej till att vissa personer eller olämpliga företag får ta del av nystartsjobben. Det sker en mängd olika saker. Vi har också en stor arbetslivskriminalitetssatsning med sju regionala center, och det finns arbetsmiljöinspektörer kopplade till dem. Vi gör enorma satsningar och genomför ett paradigmskifte på justitieområdet för att stävja det här. På frågan vad regeringen gör är svaret att dessa insatser är centrala.

Min fråga till ledamoten Serkan Köse blir: Varför tog inte den förra regeringen tag i det här, när man visste att fusket fanns inom just de här delarna? Varför kom inget till stånd? Det är nu på våra två år som det har skett. Ni hade åtta år på er men genomförde inte det som krävs.

Fru talman! Jag tackar Serkan Köse för replikerna.

Jag måste säga att Serkan Köse låter nöjd med den förra regeringens insatser. Ändå är det den här regeringen som har gjort de insatser som jag tidigare redogjorde för. Vi såg ett behov. Det fanns en stor frustration under den tid då vi satt i opposition och såg det här hända. Låt oss komma ihåg att det i snitt är 20 miljarder per år som har gått till bidragsfusk!

Jag vill också påminna Serkan Köse om att det var den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern som tog bort kravet på kollektivavtal. Detta skrevs in i januariöverenskommelsen, och det var en socialdemokratisk minister som tog bort kravet. Det behöver man säkert påminna om.

Angående minskade resurser till Arbetsförmedlingen hade vi i utskottet för bara någon vecka sedan besök av generaldirektören, som uttryckte att det med de resurser man har även finns medel som går tillbaka.

Via de förordningsändringar som vi nu gör har man utmärkta instrument för att förhindra brottslighet, fusk och så vidare. Jag måste tydliggöra att det är den här regeringen som offensivt arbetar mot bidragsfusk på alla nivåer. Över departement och ministrar tar vi ett gemensamt ansvar. Pengar ska gå till välfärden och inte ned i kriminellas fickor.

Fru talman! Tack, Magnus Persson, för ditt anförande! Jag vet inte om forskningen i Sverige håller med ledamoten när det gäller ineffektiviteten hos de subventionerade anställningarna. Det påstås även i den här rapporten att subventionerade anställningar rätt utformade kan ge resultat.

Men Sverigedemokraterna har i sin följdmotion konstaterat att nystartsjobben är felkonstruerade. Trots detta har Sverigedemokraterna inte agerat för att åtgärda problemet. Sverigedemokraterna har bland annat sagt nej till våra förslag om prövning i varje enskilt fall och krav på kollektivavtal.

I dag har vi i arbetsmarknadsutskottet lagt fram ett skarpt förslag om att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har vidtagit åtgärder för att få tillräcklig kontroll över vart pengarna tar vägen. Ledamoten nämnde det också i sitt anförande.

Arbetsförmedlingens handläggare behöver som sagt också bedöma att lön och försäkringar är i nivå med kollektivavtal. Det är en tidskrävande insats. Det kräver mer resurser, och det leder också till felaktiga bedömningar och missbruk. Därför vill jag ställa frågan till ledamoten Magnus Persson: Är ledamoten beredd att stödja vårt förslag att stoppa alla nya beviljanden av nystartsjobb tills regeringen har hanterat det här systemet?

Jag och ledamoten är ju överens om att systemet är felkonstruerat. Vi behöver göra någonting, och nu har vi chansen att få ordning och reda på detta. Därför undrar jag om ledamoten är redo att ställa sig bakom det socialdemokratiska initiativet i dag.

Fru talman! Svaret från Sverigedemokraterna är tydligt: De tänker inte göra någonting när det gäller den här viktiga frågan. Så tolkar jag ledamotens svar.

Det här är ingen budgetfråga. Vi menar att vi kan stoppa nya anvisningar. Det kan vi göra här och nu.

Jag undrar fortfarande om Sverigedemokraterna är beredda att stödja ett förslag som innebär att alla nya beviljanden ska stoppas tills vidare, eftersom både jag och ledamoten är överens om att det här systemet inte funkar. Det göder kriminalitet. Pengarna går till fel insatser, och miljarder försvinner ut i det svarta.

Här och nu kan vi göra någonting, Magnus Persson.

Då är återigen frågan till Magnus Persson: Tänker ledamoten ställa sig bakom Socialdemokraternas initiativ i dag att sätta stopp för nya nystartsjobb tills vi har rett ut systemet, eller tänker ledamoten vänta till nästa budget samtidigt som pengarna rullar ut i det svarta?

Fru talman! Riksrevisionen gör bedömningen att de kontroller som Arbetsförmedlingen gör när subventionerad anställning beviljas är ineffektiva på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att utformningen av subventionsanställningar medför risk för missbruk, framför allt avseende nystartsjobb.

Riksrevisionen, som har skrivit en rapport om detta, lämnar följande rekommendationer till regeringen:

Säkerställ att riskerna i nystartsjobb motsvaras av anpassade krav på kontroller.

Gör en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal, så att gott anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam.

Gör en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att driva in felaktigt utbetalade ersättningar på ett effektivt sätt.

Regeringen är å sin sida medveten om problemet och har vidtagit åtgärder för att förbättra arbetet inom Arbetsförmedlingen. Regeringen har bland annat bytt generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Maria Hemström Hemmingsson har redan påbörjat arbetet med att Arbetsförmedlingen ska bli mer effektiv och fokusera på kärnverksamheten. Hon har för övrigt varit hos utskottet och hållit ett alldeles lysande föredrag om hur hon ämnar arbeta med detta.

Vidare har regeringen upprättat en utbetalningsmyndighet från den 1 januari 2024, som syftar till att komma åt en del av fusket. Regeringen har också tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter.

Ytterligare har regeringen i februari 2024 beslutat att be Lagrådet att yttra sig över ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbildningar från välfärdssystem samt fusk.

Som kristdemokrat delar jag i många stycken Riksrevisionens oro. Jag håller med om deras synpunkter. Jag tycker att det är väldigt bra att regeringen vidtar åtgärder.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag. Kanske får jag inte tillfälle att gå upp i talarstolen mer, så jag passar på att önska en god sommar!

(forts. § 11)