Yusuf Aydin

Fru talman! När det kommer rapporter om eventuella terrorkopplingar eller om att anställda till och med har deltagit i terrorattacken tror jag att det är helt rimligt, naturligt och även nödvändigt att pausa utbetalningarna, vilket både Sida, regeringen och många andra länder gjorde. Sedan har det gjorts utredningar, och vi har fått skriftliga utfästelser från UNRWA om ökad transparens och ökade kontroller. Betalningarna har därmed återupptagits, vilket vi stöttar.

Men återigen: Det kortsiktiga problemet med den humanitära situationen är inte främst pengar. När andra organisationer har fått pengar på olika sätt har tillträde alltid varit det svåraste problemet. Kortsiktigt menar vi att UNRWA behövs, och vi är därför beredda att släppa på utbetalningarna, vilket också gjorts.

Men på sikt behöver det uppdrag UNRWA har på olika sätt tas över av andra organisationer inom FN. Det är inte rimligt att en enda organisation på detta sätt är dominerande, och det skapar också en sårbarhet när det, som i det här fallet, inte fungerar. Jag tror att det även för det palestinska folkets bästa är rimligt att man på sikt försöker bredda basen för att hjälpa de palestinska flyktingarna på plats.

Även vår linje är som sagt att en förhandlad tvåstatslösning är den långsiktigt hållbara vägen mot fred.

Fru talman! När det gäller den humanitära situationen i Gaza tror jag att vi är överens om att läget är akut. Det är fruktansvärt, det är omfattande och det är på gränsen till svält. Därför har regeringen och Kristdemokraterna stöttat ökade humanitära insatser, och vi driver på för en omedelbar humanitär vapenvila.

Det jag nämnde i den förra repliken som jag tror inte alltid kommer fram är att det främsta, initiala problemet inte har varit pengarna utan tillträdet. Det kommer inte in tillräckligt med leveranser. Det är bland annat därför som USA och en del andra har försökt att genom flyg eller sjöfart eller på andra sätt få fram mer mat och andra förnödenheter.

Som jag nämnde i mitt anförande jobbar Sverige tillsammans med EU och andra likasinnade för att få Israel att släppa in fler leveranser i Gaza. Det är inte tillräckligt; det håller jag med om.

Vad gäller UNRWA är det något som vi har kritiserat länge, jag och mina kollegor. Det är en ganska udda konstruktion. Vi menar att UNHCR eller andra organisationer inom FN och för den delen World Food Programme skulle kunna komplettera och i ett senare skede ersätta UNRWA.

Det är inte unikt på det sättet att vi har en specifik organisation som tar hand om alla flyktingar från en viss befolkning. Utifrån de brister som finns och de påpekanden vi gjort tidigare är det den långsiktiga lösning vi vill se.

Fru talman! Återigen: Jag var inte med på besöket. Jag kan inte svara på frågor om detaljer. Däremot vill jag betona att ett besök någonstans inte betyder ett godkännande eller ett stöd på något sätt för en viss sak.

Det kan ibland finnas delar av programmet som vi kanske inte hade gjort själva. Det sätt vi gjorde det på nu, när min kollega tydligt redogjorde för partiets ställningstagande och till exempel inte skrev på uttalandet som hade förberetts, var i linje med Kristdemokraternas syn på bosättningarna som ett hinder. Därmed skulle jag säga att det har varit i linje med partiets hållning i övrigt.

Men det sker resor. Det har det gjort länge, och det är något som både utifrån intresse och utifrån mycket av den politik som vi har drivit för regionen är helt naturligt.

Fru talman! Nu var jag inte med på den här resan, så jag kommer inte att kunna ge detaljer om exakt vilka organisationer de träffade. Det får ledamoten gärna fråga någon av dem som var med på besöket.

Däremot är det, som jag sa tidigare, många i Kristdemokraterna som är varma anhängare av Israel men också väldigt intresserade av regionen och har varit på liknande besök där. Under många resor har de också besökt olika palestinska områden och platser på Västbanken. Det ingår, skulle jag säga, i det uppdrag och det intresse som finns att göra en del resor dit. Sedan kan jag inte svara på frågor om enskilda träffar eller besök.

Vårt ställningstagande, som vår utrikespolitiske talesperson nyligen redogjorde för i medierna, är att vi inte på något sätt stöder bosättarpolitiken. Vi ser den som ett hinder för regionen och för den tvåstatslösning som vi ser som den långsiktigt hållbara lösningen på konflikten.

Fru talman! Många av mina kollegor har tillsammans med mig haft ett stort intresse för regionen, och vi har tidigare gjort resor där besök har skett till både Israel och platser på Västbanken i syfte att få bättre kunskap om komplexiteten och regionen. Det är bra.

Jag kan inte gå in på enskilda ledamöters resor. Men de resor som har genomförts, och min kollegas senaste resa, har bemötts och klargjorts i medierna. Vi gör resor i syfte att etablera kontakter och för att ta del av det som händer där. Vi kommer även i fortsättningen att få förhålla oss till utvecklingen. Det måste alla partier göra.

Den förflyttningen och det tydligare ställningstagandet har skett utifrån den utveckling som har pågått där och som på många sätt är oroväckande. Det gäller speciellt den humanitära situationen, det stöd som betalas ut och de aktiva insatser som regeringen gör för att öka tillträdet.

Den stora bristen har varit att tillträdet till Gaza har varit för begränsat. Regeringen jobbar med dessa frågor i större omfattning.

Fru talman! Jag anser att min kollega Berntsson på ett bra och sakligt sätt har bemött frågor om den senaste resan. Han träffade bland annat representanter från regering och opposition, och han besökte även en kibbutz - som senare attackerades den 7 oktober.

Vår ledamot tog till orda och uttalade tydligt att vi inte står bakom bosättarpolitiken. Inte heller skrev han på det uttalande som hade förberetts. På så sätt tydliggjorde han partiets ställningstagande, som också är i linje med vad vi har sagt tidigare. Vi ser bosättningarna som ett hinder för fred i regionen, och vi har också sagt att vi stöder EU-sanktionerna mot extremistiska bosättare på Västbanken. Bosättningarna utgör ett hinder för fred och den tvåstatslösning vi vill se i framtiden.

Fru talman! Dagens debatt berör Mellanöstern och Nordafrika i en historisk kontext men också i nutid. Det är en både viktig och komplex region. Jag ska inledningsvis prata om den allvarliga konflikten i Israel och Palestina och senare beröra andra länder och konflikter i regionen.

Den 7 oktober utsattes Israel och dess civilbefolkning för en avskyvärd attack av terrororganisationen Hamas, där över 1 200 människor mördades. Det fördömer vi starkt. Vi står därför också bakom Israels rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten.

Vår uppfattning om att Israel har rätt att försvara sig innebär inte att vi oreserverat stöder allt som Israel gör. Terrorgruppen Hamas måste avväpnas och dess styre avvecklas för både israelernas och palestiniernas skull. De visar nämligen ingen respekt för något människoliv, inte heller för palestinska liv när dessa används som mänskliga sköldar. Hamas måste även släppa samtliga kvarvarande personer i gisslan omedelbart och förbehållslöst.

Samtidigt behöver Israel göra mer för att skydda civila. Den humanitära katastrofen i Gaza pågår och fortsätter att förvärras med ett ofattbart mänskligt lidande och akut brist på mat och andra förnödenheter som följd. Barn och andra utsatta grupper i framför allt norra Gaza lider av svält. Ett tungt ansvar för folkets lidande vilar på Hamas, som startade kriget den 7 oktober.

Sedan en tid tillbaka är det uppenbart att de civila skadorna, lidandet och antalet dödade civila i Gaza är mycket stort. Israel behöver agera genast för att släppa in nödhjälp i mycket större omfattning än i dag och på andra sätt agera för att skydda civila från effekterna av krigföringen mot Hamas. Kristdemokraterna vill se en omedelbar humanitär vapenvila.

Fru talman! Sverige är en stor kärnstödsgivare till flera humanitära aktörer som verkar på plats. Vi har sedan krigsutbrottet bidragit med cirka 290 miljoner kronor i ytterligare humanitärt stöd till civila i Gaza. FN-organet UNRWA har accepterat åtaganden om skärpta krav på kontroll, vilket gör det möjligt för Sverige att återuppta utbetalningarna dit.

Kristdemokraternas långsiktiga mål är att så snart det är praktiskt möjligt överföra ansvaret från UNRWA till UNHCR, som hanterar alla övriga flyktingsituationer i världen, och därmed börja avveckla UNRWA. I detta akuta läge, när nöden är stor och civilbefolkningen lider, gäller det dock först och främst att rädda liv. Regeringen verkar också tillsammans med EU och likasinnade länder för att Israel ska möjliggöra snabbare, säkrare och mer omfattande humanitära leveranser.

Kristdemokraterna anser vidare att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred. Det är också viktigt med gemensamma diplomatiska ansträngningar, inklusive av regionala aktörer, EU, USA och FN, för att undvika ytterligare upptrappning med risk för ett fullskaligt regionalt krig och andra spridningseffekter i regionen.

Fru talman! I regionen finns också Egypten, ett stort och strategiskt viktigt land, som kan spela en viktig roll för utvecklingen och för arbetet med att skapa fred och stabilitet. I veckan tecknades ett avtal mellan EU och Egypten om strategiskt och övergripande partnerskap inom ett antal områden.

I Egypten finns en stor kristen minoritet, kopter, som utgör cirka 10 procent av landets befolkning och som regelbundet utsätts för attacker från Daish eller andra islamistiska extremister. Egypten spelar också en viktig roll tillsammans med USA, Qatar och andra aktörer för att förhandla fram ett eldupphör.

Fru talman! Irak och Syrien är två andra länder i regionen som drabbats hårt av krig och konflikter de senaste decennierna. Iraks etniska och religiösa minoriteter har drabbats särskilt hårt under konflikten med Daish, och deras traditionella hemtrakter i Irak har utsatts för stor förstörelse.

Syrienkrisen, som är inne på sitt 13:e år, är den största flyktingkrisen i världen. Över 12 miljoner syrier har tvingats lämna sina hemorter. Merparten av de syriska flyktingarna är internflyktingar eller befinner sig i Syriens grannländer såsom Turkiet och Libanon, där påfrestningarna på lokalsamhällena har varit stora. Där råder också väldigt svåra ekonomiska förhållanden. Pandemins påverkan, sanktioner, inflationen och den kraftiga jordbävningen för drygt ett år sedan har försvårat den humanitära situationen ytterligare för Syriens hårt drabbade civilbefolkning, både i Syrien och i dess närområden.

Fru talman! Förföljelsen av kristna minoriteter globalt men också i regionen är omfattande. Kristna bedöms vara världens mest förföljda religiösa grupp. Open Doors senaste rapport pekar på 365 miljoner kristna i världen som är utsatta för någon form av religiöst förtryck. I flera länder i Mellanöstern ser vi en mycket allvarlig situation där den kristna befolkningen riskerar att successivt utplånas från sina historiska ursprungsområden. Förtrycket tar sig även etnoreligiösa uttryck, och grundläggande mänskliga och medborgerliga rättigheter inskränks alltmer för minoriteter som syrianer, assyrier och kaldéer. Det gäller även yazidier. Regionen har under århundraden varit hem för en mångfald av religiösa och etniska folkgrupper. Flera av länderna i Mellanöstern har varit drabbade av krig och konflikter.

De kristna minoriteterna har levt och lever i särskild utsatthet och har under historiens gång utsatts för förföljelse, förtryck och folkmord. Det har lett till en alarmerande minskning av Mellanösterns kristna befolkning. I Syrien och Irak ser vi en närmast 80-procentig minskning bara de senaste 20 åren. När Daish ryckte fram 2014 tömdes Mosul och övriga Nineveslätten på kort tid på sin kristna befolkning, och kyrkklockorna tystnade för första gången på 1 600 år.

Trots all denna religionsförföljelse har religionsfrihet tidigare haft en nästan obefintlig roll i svensk utrikespolitik och svenskt utvecklingssamarbete. Men vi kristdemokrater har sedan länge arbetat för att religionsfriheten ska prioriteras i svensk utrikes- och biståndspolitik. Mot denna bakgrund är vi stolta och glada att regeringen nu inriktar biståndet för att minska utsattheten för kristna och andra religiösa minoriteter i regionen.

I regeringens utrikesdeklaration liksom i reformagendan för biståndet och tillhörande strategier har religionsfrihet prioriterats med tydliga formuleringar för religionsfrihet och för religiösa minoriteters rättigheter. I denna region som präglas av många konflikter bör och ska Sverige agera aktivt och beslutsamt inom EU och FN för att bekämpa fattigdom, förtryck och förföljelse och för att främja fred och stabilitet, mänskliga rättigheter och demokrati samt skydd och säkerhet för regionens etnoreligiösa minoriteter.

Herr talman! Innan 2022 har vi under många år haft en mycket expansiv penningpolitik med låga räntenivåer som lett till väldigt hög skuldsättning i hushåll och företag. När inflationen och räntorna de senaste två åren stigit snabbt och kraftigt har det i vårt räntekänsliga land utsatt många hushåll och företag för kraftiga ekonomiska påfrestningar och finansmarknaden för ökade risker. Vi kan dock konstatera att sedan finanskrisen 2008 och 2009 har det finansiella systemets motståndskraft mot störningar stärkts och krisberedskapen förbättrats. Finansinspektionen har fått mer resurser för att sköta sitt tillsynsarbete. De svenska bankerna är motståndskraftiga med goda kapitalnivåer och likviditetsbuffertar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Herr talman! Många hushåll har drabbats hårt av de höga räntorna i kombination med amorteringskraven. Regeringen gav därför Finansinspektionen i uppdrag att kartlägga hur undantagen från amorteringskraven fungerat. Dessa undantag är viktiga ventiler för de bolånekunder som drabbas allra hårdast. Utvärderingen visade att bankerna i huvudsak hanterat undantagen på ett bra sätt. På samma sätt som vi kristdemokrater varit pådrivande för att förlänga och förstärka det tillfälliga bostadsbidraget för de ekonomiskt mest utsatta barnfamiljerna är denna ventil viktig i detta ekonomiska läge. Vi kristdemokrater tycker att det är bra att undantagen fungerat väl men anser att de nuvarande amorteringskraven är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög för många hushåll.

Vi vill lätta på det förstärkta amorteringskravet som infördes 2018 men är samtidigt måna om att hitta en balans mellan människors behov av boende och den finansiella stabiliteten. Vi välkomnar därför den översyn som görs för att analysera och utvärdera hur amorteringskravet och de andra låntagarbaserade makrotillsynsåtgärderna har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver.

Herr talman! De låga räntenivåerna har också drivit på en ökad kreditgivning vilket lett till att många personer i dag drabbats av överskuldsättning, som skapar problem för både individ och samhälle. För Kristdemokraterna är den enskilda individen viktig. Därför tror vi att åtgärder på makronivå måste kombineras med åtgärder på individ- och mikronivå.

De största problemen med överskuldsättning finns inte på bolånesidan, utan dessa hittar vi bland blankolånen, som haft en explosionsartad ökning de sista åren. Risken att en ny kredit lämnas till indrivning inom fem månader är 50 gånger större för en konsumtionskredit jämfört med storbankernas traditionella bolån. Därför ser Kristdemokraterna positivt på flera av de förslag som lämnas i utredningen Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Utredarna föreslår bland annat ett tak för kreditkostnader och ett räntetak samt en skärpt kreditprövning. Vidare föreslås att näringsidkare alltid ska vara skyldiga att göra en kreditprövning. Man föreslår även skärpt reglering av spel på kredit, vilket Kristdemokraterna ser mycket positivt på.

Regeringen har remitterat ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter i syfte att dämpa blankolånen. Dessa förslag är en del av åtgärderna som regeringen presenterade i januari.

Herr talman! Ett fungerande finansiellt system är en viktig del av ett motståndskraftigt civilt försvar. Det kan också stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar i fredstid. Enligt den nya riksbankslagen har Riksbanken ett ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar såväl i krissituationer som inträffar under fredstid som i situationer där höjd beredskap råder. Bland annat ska Riksbanken bidra till att det finns tillgång till kontanter i betryggande utsträckning i hela Sverige.

Finansiell stabilitet och finansmarknads-frågor

Slutligen vill jag fokusera på ett annat viktigt område, nämligen bankbedrägerier. Bedrägerivågen där kriminella nätverk ger sig på samhällets mest utsatta måste tas på mycket större allvar. Situationen är alarmerande med allt fler rapporter om ett cyniskt och systematiskt utnyttjande av människors sårbarhet och ensamhet. Offren är i många fall äldre personer, som ibland blir av med hela sina livsbesparingar.

En fråga som blivit alltmer relevant handlar om bankernas ansvar vid bedrägerier. I dag har vi en hög grad av digitalisering inom banksektorn. Allt fler ärenden görs digitalt av kunderna själva. Digitaliseringen är bra, men tyvärr har säkerheten inte hängt med i utvecklingen. Vi kan se att det uppstått en obalans mellan kund och bank. Mycket ansvar har förskjutits till kunden, som nu står för risken. Vi kristdemokrater menar att bankerna behöver ta större ansvar för att förebygga denna brottslighet. Därför vill vi utreda frågan om att skärpa bankernas ekonomiska ansvar vid bedrägerier för att de ska skapa säkrare betalsystem.

Att motverka organiserad brottslighet är en av Kristdemokraternas och regeringens mest prioriterade frågor. Att bekämpa bankbedrägerier som göder kriminella gäng och drabbar de mest utsatta och sårbara människorna i samhället är en viktig del i detta arbete.

(forts. § 19)

Fru talman! Jag skulle säga att Kristdemokraterna har förhandlat och på ett väldigt bra sätt lyckats både försvara och stärka civilsamhällets roll i biståndspolitiken.

Det finns tydliga formuleringar i Tidöavtalet om att den del som går via civilsamhället ska öka. I den strategi som antogs för bara ett par veckor sedan befästs formuleringarna om civilsamhällets viktiga funktion och roll i utvecklingssamarbetet. Det finns inte heller den typ av begränsningar som befarades vad gäller geografi och sådant.

Regeringen kommer självklart att göra en del andra prioriteringar inom ramen för biståndspolitiken, men stödet och civilsamhällets grundläggande roll som en viktig partner i att kanalisera bistånd för att hjälpa människor i förtryck och bekämpa fattigdom kommer att fortsätta på ett starkt sätt.

(Applåder)

Fru talman! Den del som rör civilsamhället tror jag inte har förändrats över huvud taget.

Utrikesministern redogjorde i utrikesdeklarationen för att civilsamhället och dess partner kommer att fortsätta utgöra en viktig del. I de strategier och reformagendor som jag kort nämnde står det också att civilsamhället och dess viktiga roll att kanalisera en del av biståndet utgör en grundläggande del och fortsatt kommer att stödjas. Också den strategi som togs fram för bara ett par veckor sedan befäster detta.

Civilsamhället och dess viktiga, unika bidrag kommer alltså att få fortsatt stöd. Det kommer också att vara utifrån mycket av det arbete som civilsamhället redan bedriver och har bedrivit på ett förtjänstfullt sätt, så man kan vara säker på att vi kommer att fortsätta stödja det.

Fru talman! Regeringens utrikesdeklaration fokuserar mycket på det osäkra omvärldsläget och det viktiga stödet till Ukraina. Det är rätt och riktigt. Sverige ska fortsätta sitt starka stöd till Ukraina så länge det behövs.

Vi fördömer starkt Hamas avskyvärda attack mot Israel och dess civilbefolkning den 7 oktober och står bakom Israels rätt att försvara sig. Samtidigt behöver Israel göra mer för att skydda civila, och den humanitära situationen i Gaza är fruktansvärd och akut. Därför behövs ett humanitärt eldupphör, och mer hjälp behöver nå fram till de drabbade civila.

Min kollega Magnus Berntsson har på ett bra sätt redogjort för viktiga delar av vår utrikespolitik. En annan kollega, Gudrun Brunegård, kommer att redogöra för biståndsdelen. Jag ska i mitt anförande fokusera mer på ett annat område som vi kristdemokrater under lång tid arbetat med, både i denna kammare och inom EU, nämligen religionsfrihet och förföljelse av religiösa minoriteter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Religions- och övertygelsefrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. Kränkningarna av religionsfriheten är dock stora i en internationell kontext. I många länder har man sett en negativ utveckling de senaste åren. Cirka tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefrihet kraftigt begränsas av stater eller olika grupper i samhället. Det hindrar människor från att leva i frihet, motverkar utvecklingen av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar ofta också till liv i fattigdom och utsatthet.

Fru talman! Förföljelsen av kristna är särskilt omfattande och har ökat kraftigt de senaste åren. Den internationella människorättsorganisationen Open Doors offentliggör varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen är som störst. Den 17 januari släpptes listan för 2024, och den visar att förföljelsen har förvärrats. Läget har försämrats och bedöms vara ganska extremt eller allvarligt i många länder. Listan toppas av Nordkorea, Somalia och Libyen. Var sjunde kristen på vår jord, totalt 365 miljoner kristna, är utsatt för förföljelse på grund av sin tro. Det innebär att kristna är den största förföljda religiösa gruppen i världen. Siffran var 100 miljoner 2014. Det är en mycket negativ utveckling på bara tio år.

Expansionen av mycket aggressiva islamistiska extremistgrupper i länder söder om Sahara i Afrika har också lett till att det dödliga våldet mot kristna ökat kraftigt i länder som Somalia och särskilt Nigeria, som står för en stor del av detta. Under självaste julhelgen utsattes Nigerias kristna för en rad samordnade attacker där över 200 människor dödades och många, många skadades eller tvingades fly. Detta fördömdes av Europaparlamentet i en resolution förra veckan.

I Mellanöstern riskerar många kristna att tvingas bort från sina ursprungsländer där den kristna minoriteten minskat drastiskt bara under de senaste 20 åren. Det handlar om närmare 85 procent. Många lever fortsatt i utsatthet eller under väldigt svåra förhållanden i grannländer som Libanon och Turkiet. De behöver vårt och omvärldens stöd för att kunna leva i sina hemländer.

Trots denna omfattande och extrema förföljelse har frågan om religionsfrihet hittills haft en obefintlig roll i Sveriges utrikespolitik. Vi kristdemokrater har länge arbetat för att religionsfriheten ska prioriteras i svensk utrikespolitik, men intresset från den S-ledda regeringen uteblev, och vi möttes av tystnad. Med Kristdemokraterna i regering blir det nu förändring, och man prioriterar religionsfriheten.

I dagens utrikesdeklaration liksom i regeringens reformagenda för bistånd, strategi för samarbete med civilsamhälle och strategi för Sveriges globala samarbeten om mänskliga fri- och rättigheter har religionsfriheten äntligen prioriterats med tydliga formuleringar. De handlar om att regeringen särskilt ska verka för att stärka mänskliga fri- och rättigheter såsom yttrandefrihet och religionsfrihet, främja religionsfriheten och stötta religiösa minoriteter - särskilt kristna - som utgör en speciellt förföljd religiös grupp. Vi kristdemokrater är glada över att religionsfriheten nu lyfts fram och prioriteras i utrikespolitiken till stöd för alla förföljda och utsatta människor.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag belysa några andra områden och händelser som inte är i fokus men som förtjänar att uppmärksammas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I Myanmar har situationen försämrats avsevärt sedan militärkuppen för tre år sedan. Där är den humanitära situationen mycket allvarlig.

Armenien tog emot över 100 000 armenier som drevs ut från Nagorno-Karabach inom loppet av några dagar efter Azerbajdzjans militära attacker. De fortsätter att utgöra ett hot mot armenier.

I Kina placeras uigurer i omskolningsläger och utsätts för allvarliga övergrepp.

I Etiopien förs ett inbördeskrig i Tigray. Det har spridit sig till andra regioner och har orsakat en stor humanitär katastrof.

I dessa tider är det viktigt att Sverige fokuserar på att bekämpa förtryck och fattigdom.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi befinner oss i ett fortsatt väldigt tufft ekonomiskt läge där många hushåll kämpar med stigande priser på grund av den höga inflationen och de höga räntorna som innebär kraftigt ökade boendekostnader. Samtidigt är det lågkonjunktur, och arbetslösheten börjar öka.

I detta svåra läge behöver budgeten vara välavvägd. Den budget som regeringen har lagt fram prioriterar det allra viktigaste, som är att stötta hushållen i en svår situation med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta barnfamiljer, fortsätta stödet för att värna välfärdens kärna och bekämpa inflationen. Samtidigt fortsätter vi den historiska utbyggnaden av rättsväsendet och försvaret för att hantera de inre och yttre krafter som hotar vårt samhälle.

Regeringen har sedan tillträdet kraftfullt bekämpat inflationen och dess skadeverkningar på svensk ekonomi. Får vi inte kontroll över de skenande prisökningarna spelar fördelningspolitik och tillväxtpolitik mindre roll. Tack och lov kan vi i den senaste tidens inflationssiffror och prognoser se att kampen börjar ge frukt och att det värsta ligger bakom oss. Men för att vi ska ta oss igenom den ekonomiska vintern krävs att vi orkar hålla i och hålla ut.

Herr talman! Det tuffa ekonomiska läget innebär även svåra ekonomiska påfrestningar för kommuner och regioner. Det är därför bra att kommunsektorns ekonomiska resultat har legat på höga nivåer de senaste tre åren. Många kommuner och regioner har till följd av detta stärkt sin finansiella ställning och fört över medel till en resultatutjämningsreserv. Dessa sparade överskott kan nu delvis användas för att hantera den tuffa situationen och fortsatt tillhandahålla välfärd av hög kvalitet.

Även den demografiska utvecklingen kommer att påverka kommunsektorns ekonomi. Det är framför allt antalet äldre personer i relation till förvärvsarbetande som ökar. Den demografiska utvecklingen är naturligtvis positiv, men den innebär ändå ekonomiska påfrestningar för kommunerna. Därför är prioriteringar och effektiviseringar framåt helt nödvändiga för att säkerställa kärnverksamheten.

Det är också bra att betona att Sveriges kommuner och regioner genom det kommunala självstyret har ansvar för en rad uppgifter inom välfärden och genom beskattningsrätten även ekonomin. De har ett stort handlingsutrymme men styrs självklart av vissa nationella uppdrag och statliga regleringar. Men staten kan inte kompensera kommunsektorn för alla kostnadsökningar. Därför är prioriteringar nödvändiga, även i form av effektiviseringar - till exempel nya arbetssätt, digitalisering och automatisering - som kan frigöra mer resurser.

Herr talman! Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar i kommun- och regionsektorn. Det är viktigt för att bibehålla en god kommunal service i hela landet. Man stöttar också kommuner och regioner för att hantera de tillfälliga effekterna av inflationen. Mot bakgrund av detta ger regeringen betydande tillskott till kommuner och regioner i form av utökade generella statsbidrag på 10 miljarder kronor för att möta de tillfälliga kostnadsökningarna till följd av inflationen och inte minst pensionskostnaderna som räknas upp med KPI. Det handlar också om riktade bidrag på 6 miljarder för att höja kvaliteten på vård, skola och omsorg. Det blir sammantaget ett tillskott på 16 miljarder, vilket är hela 40 procent av det totala reformutrymmet.

Jag vill också nämna några av de prioriterade riktade satsningar som finns i budgeten. En av dem är ett särskilt sektorsbidrag för hälso- och sjukvården på 3 miljarder för att möta det kärvare ekonomiska läget i regionerna. Regeringen ger ytterligare tillskott på totalt 5 miljarder under 2024 för att korta de långa vårdköer som den socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig och öka antalet vårdplatser. Regeringen stöttar och förstärker också hälso- och sjukvården i form av satsningar på utbyggd primärvård och cancervård.

Det här är några av de reformer regeringen gör för att tillgängliggöra och öka jämlikheten inom vården. Hade Kristdemokraterna haft egen majoritet i Sveriges riksdag hade vi gått vidare med vårt förslag att förstatliga sjukvården i syfte att öka just tillgänglighet och jämlikhet. Men vi har fått igenom en stor utredning som tittar på för- och nackdelar med statligt huvudmannaskap inom sjukvården. Vi ser fram emot att den utredningen ska bli klar eftersom vi är övertygade om att staten behöver ha huvudansvaret för sjukvården så att en högkvalitativ, effektiv och jämlik vård kan ges på lika villkor till hela befolkningen.

På skolans område görs viktiga satsningar på bland annat förstärkning av arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i skolor med socioekonomiska utmaningar och på bemannade skolbibliotek samt riktade satsningar för att främja barns läsning.

Herr talman! Flera av dessa satsningar är några av Kristdemokraterna mest prioriterade frågor, som nu också blir regeringens politik och kommer att bidra till att göra livet lite lättare för de sjuka och utsatta i vårt samhälle. Det är viktigt att vi fortsätter i den riktningen och stärker och rustar välfärden.

Avslutningsvis vill jag önska utskottets ledamöter, medarbetarna på kansliet och talmanspresidiet en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens anslagsförslag för utgiftsområde 5 och då även yrka avslag på de inkomna motionerna.

Internationellt samarbete är vårt kanske allra viktigaste verktyg för en stabil och trygg värld. Genom dialog och samarbete med andra länder stärker vi vår säkerhet och trygghet och får även möjlighet att främja de värden som är viktiga för oss på en global arena.

Sverige är ett litet land men en historiskt stark utrikespolitisk röst. Det råder nu flera stora kriser i vår omvärld, och flera konflikter samverkar. Det är krig i vårt närområde efter Rysslands invasion av Ukraina. Hamas avskyvärda attack mot Israel och dess civilbefolkning den 7 oktober har lett till att Israel-Palestina-konflikten har blossat upp igen till en skala vi inte har sett tidigare. Denna utveckling har skapat ett större behov av dialog och samarbete.

Den tragedi som har utspelat sig i Mellanöstern har också skapat osämja och polarisering världen över. På svenska gator och torg skanderas slagord för Hamas, samtidigt som det sprids desinformation i kampanjer vars syfte är att skapa en hotbild mot Sverige och vår befolkning. Islamistiska röster utpekar Sverige som islamfientligt, och säkerhetsläget har försämrats som en följd av detta. Två svenska fotbollssupportrar fick i Bryssel betala det ultimata priset för islamisternas hat. Vi kan också se liknande aktioner äga rum i stora delar av västvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru ålderspresident! I dessa tider ska Sveriges starka utrikespolitiska röst inte tystas, tvärtom. I anslaget för utgiftsområde 5 avsätter regeringen medel till internationella organisationer som FN, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, till freds- och säkerhetsfrämjande verksamheter och forskning, till samarbete inom Norden och Östersjöregionen och till att stärka informationen om Sverige i utlandet. Detta anslag och detta arbete har kanske aldrig varit lika viktigt som nu.

Det är just på den internationella arenan som Sverige kan göra skillnad i de stora frågorna som att främja mänskliga rättigheter, demokrati och frihet och bekämpa fattigdom och svält. Genom att stå upp för en regelbaserad världsordning kan vi bidra till att skapa säkerhet och välstånd.

För att göra just detta behöver vi ta tydligare ställning mot auktoritära och förtryckande stater. Sverige måste vara en drivande kraft för förändring inom FN och för att stater inte ska kunna ducka för sitt ansvar gällande mänskliga rättigheter. FN behöver bli mer handlingskraftigt och agera mer resolut för att försvara dessa världen.

Fru ålderspresident! De flesta auktoritära stater delar inte vår syn på människans okränkbara värde oavsett etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning. Vi måste synliggöra detta, framför allt inom FN. Flera krafter motsätter sig denna internationella världsordning. Hamas arbetar aktivt för att förinta den israeliska staten och det judiska folket. De agerar likt IS när dessa försökte utrota den kristna minoriteten i Mellanöstern.

Värderingar, frihet och demokrati - det är därför vi står bakom Israels rätt att försvara sig. Vi står bakom Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga. Samtidigt är det viktigt att all krigföring, oavsett vem det gäller, förhåller sig till internationell humanitär rätt och till folkrättens principer. Israel behöver göra sitt yttersta för att skydda civila. Den humanitära situationen i Gaza är akut och lidandet stort. Nöden i Gaza kräver att vi agerar. Det är därför regeringen bidragit med 150 miljoner kronor extra i humanitärt bistånd till det palestinska folket.

Fru ålderspresident! Internationellt jobbar Sverige för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter och för att bygga broar mellan kulturer. Dessa oroliga tider belyser tydligt hur de traditionellt internationella motsättningarna nu har rotat sig i Sverige och polariserar oss på hemmaplan. Vi behöver nu jobba lika aktivt för att ena och läka Sverige för att på så sätt kunna vara en ännu starkare utrikespolitisk röst som verkar för fred och frihet, för demokrati och för mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! I dag behandlar vi utrikesutskottets utlåtande där granskningen av kommissionens arbetsprogram för 2024 redovisas.

Som det står i arbetsprogrammets inledning befinner vi oss mycket riktigt nu i en annan värld än vi gjorde när kommissionen tillträde för snart fem år sedan. Mycket har hänt på kort tid, och vi ser positivt på kommissionens omtag i fråga om prioriteringar. I en föränderlig värld är det nödvändigt att kunna vara flexibel och redo att ställa om. De senaste åren talar sitt tydliga språk - pandemi, krig i vårt omedelbara närområde, el- och drivmedelspriser som skenar, stigande inflation och räntor som höjs. Samtidigt möter vi stora klimatutmaningar.

EU bildades för att säkra freden och skapa stabilitet i en värld som hade genomgått krig och konflikter. Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som en fredsbevarande brobyggare mellan länder, och ekonomisk integration får vår gemensamma välfärd att växa och stärkas. Genom samarbete blir vi starkare och mer beständiga.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 var en obehaglig påminnelse om att vissa stater har en annan ambition, en antagonistisk agenda, en vilja att splittra, en vilja att sprida otrygghet och en vilja att sätta sina egna imperialistiska intressen framför individens okränkbara värde.

Putins Ryssland gör detta genom att attackera sina grannländer, genom attacker mot civila och genom spridandet av destabiliserande desinformation. Terrororganisationen Hamas agerar på liknande sätt, vilket vi fruktansvärt nog fått se efter deras attacker mot Israel den 7 oktober. Det är terrorattacker mot civila israeler.

Positioneringar inom stormaktspolitiken har återigen kommit upp till ytan, och det pågår nu en strid om världsordningen. Konflikterna belyser de djupa globala splittringar som finns. Det är en polariserad värld, och detta begränsas inte till statsgränser utan delar länder och samhällen.

Herr talman! EU är Sveriges och Europas viktigaste forum och verktyg i dessa frågor. EU representerar en regelbaserad världsmaktordning baserad på frihetliga värderingar och samarbete. EU som en enad utrikespolitisk front är avgörande, särskilt i dessa tider.

Vi kristdemokrater tror på ett lagom EU, inte när det gäller viljan eller kraften att bemöta kriser men i fråga om ambitionen kring vilka frågor unionen ska ägna sig åt. Det handlar om ett EU som inte inskränker medlemsländernas suveränitet i nationella frågor. Det finns varken tid eller rum för att inom det europeiska samarbetet lägga energi och resurser på problem som bäst löses på hemmaplan.

EU är vårt absolut viktigaste verktyg för att bevara freden. Historien, som just nu ser ut att upprepa sig med krig i omvärlden, visar hur viktig en stark och enad europeisk union är. Vi ser därför mycket positivt på kommissionens prioriteringar, särskilt när det gäller detta:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Kommissionen försäkrar att unionens solidaritet med Ukraina i motståndet mot Rysslands invasion är orubbad. Sanktionerna mot Ryssland och ett effektivt ansvarsutkrävande bör fortsatt vara EU:s främsta prioritet.

EU bör geostrategiskt utvidga sig och anta nya medlemsländer. Givetvis ska kandidatländer genomgå sedvanliga processer och uppfylla EU:s krav för medlemskap. EU:s utvidgning är ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidra till fred, stabilitet och välstånd.

EU behöver satsa på försvarsindustrin och öka produktionskapaciteten, särskilt när det gäller olika typer av ammunition.

De globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 fortsätter att stå i centrum för all politik, och unionen ska fortsätta bygga partnerskap med andra länder och regioner, i synnerhet Afrika, för att hantera globala utmaningar och stärka det multilaterala och regelbaserade internationella samarbetet.

Herr talman! Vi lever i en annan värld i dag än vi gjorde när kommissionen tillträde, och vi har blivit påminda om de komplexa och historiskt återkommande spänningar som finns. Vi har också blivit påminda om vad vi kan åstadkomma när vi tillsammans jobbar mot gemensamma mål. Låt oss därför fortsätta att genom samarbete och handel verka för att bevara freden och friheten i Europa och i vår omvärld!

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Slottner och gäller vår statliga förvaltning. Vi ser ett behov av en mer effektiv statsförvaltning för att både öka medborgarnyttan för våra gemensamma skattemedel och fokusera mer på kärnverksamhet och även frigöra resurser för stora och samhällsviktiga reformer.

Det handlar om reformer för att stärka rättsväsendet, så att gängen kan knäckas, om välfärdssatsningar som kan tillgängliggöra vården och korta köerna och om mer förebyggande. Därför är min fråga: Vilka initiativ avser regeringen att ta för att få en mer effektiv statsförvaltning?

Fru talman! Rysslands fullskaliga och avskyvärda krig mot Ukraina har pågått nu i drygt 20 månader. Det har orsakat ett stort mänskligt lidande med tiotusentals döda, många skadade och en enorm förstörelse. Vi ser samtidigt att Ukraina fortsätter att med stort mod och skicklighet försvara sig och kämpa för sin frihet och självständighet.

I detta läge är stödet till Ukraina både moraliskt rätt och riktigt. Det handlar om medmänsklighet, men det handlar också om Ukrainas rätt att försvara sig. Ukraina slåss inte bara för sin egen överlevnad utan också för Europas och i förlängningen Sveriges säkerhet i dessa osäkra tider med en orolig omvärld.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att stödja Ukraina. Vi har redan skickat 13 militära stödpaket som tillsammans tidigare uppgick till ungefär 20 miljarder kronor. Utöver detta bidrar Sverige också med omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd.

Fru talman! I dag ska vi fatta ännu ett viktigt beslut. Det 14:e militära stödpaketet presenterades av regeringen för ett par veckor sedan och inkluderar ammunition, reservdelar till tidigare skänkt materiel, kommunikationsutrustning och infanterimateriel till ett värde om cirka 1,7 miljarder. Med detta 14:e militära stödpaket kommer Sverige att ha skänkt materiel till ett värde om drygt 22 miljarder kronor.

Det är viktigt och nödvändigt att fortsätta stödja Ukraina så länge det krävs men också att hela tiden anpassa till de behov som Ukraina har. Detta stödpaket syftar just till att skapa förutsättningar för Ukraina att fortsätta använda tidigare överförd svensk krigsmateriel men också tillföra ytterligare nödvändig materiel.

Fru talman! Ryssland missbedömde Ukrainas militära, politiska och samhälleliga motståndskraft liksom västs sammanhållning och vilja att stödja Ukraina. Det är viktigt i detta läge att Sveriges och omvärldens samlade stöd fortsätter även om kriser, konflikter och krig uppstår i andra delar av världen. Ett sådant exempel är den förfärliga terrorattacken mot Israel som terrororganisationen Hamas utförde den 7 oktober, en terrorattack mot civila israeler som har berört oss många väldigt djupt.

Vi kristdemokrater fördömer starkt detta angrepp och uttrycker samtidigt vårt stöd för Israel och landets självklara rätt att försvara sig. Vi fördömer också de antisemitiska yttringar vi har sett här hemma i Sverige. Det krävs väldigt tydliga åtgärder för att bekämpa antisemitismen även här och stötta de judiska organisationer, församlingar och människor som verkar här i Sverige. En sådan satsning presenterades i dag av regeringen och innebär ett förstärkt stöd för judiska organisationers säkerhetsarbete här hemma i Sverige. Fler åtgärder kommer att komma från regeringen för detta arbete.

Fru talman! Dagens ärende är ett uttryck för Sveriges fortsatta starka stöd till Ukraina. Sveriges stöd är omfattande, brett, robust och uthålligt.

Vi kristdemokrater har sedan kriget började varit väldigt tydliga i vårt orubbliga stöd för Ukraina, och vi är därför glada över att riksdagen med dagens beslut, som fattas med enhällighet, visar att Sverige fortsätter att stödja de ukrainska kvinnor och män som kämpar och försvarar sitt land och sin frihet. Vi fortsätter att stå upp för Ukraina, för fred och för frihet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

På ett HVB-hem i Norrbotten upptäckte Ivo att det under en längre tid förekommit droger och alkohol samt brister i kompetens hos personalen. I Skaraborg fann Ivo att personal inte hade visat utdrag ur belastningsregistret och att personal gav läkemedel till unga utan beslut om egen vård.

Enligt Ivo har HVB-hemmen ett nytt arbetssätt, och det har till följd att personal inte får titta i ungdomars väskor om inte ungdomarna själva går med på det. Personalen menar att de varken kan ta ifrån unga deras mobiler eller hindra dem från att föra in droger eller vapen på HVB-hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vad avser regeringen att göra för att komma till rätta med de uppdagade problemen?

Herr talman! Om en vecka är det exakt ett och ett halvt år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Rysslands fullskaliga och avskyvärda krig har orsakat stort mänskligt lidande och enorm förstörelse. Samtidigt måste man se med beundran på den vilja och det mod alla ukrainare sedan dess har kämpat med, dag och natt, för att försvara sin frihet och självständighet.

Stödet till Ukraina är både moraliskt rätt och nödvändigt. Det handlar om anständighet och medmänsklighet. Ukraina slåss inte bara för sin egen överlevnad och frihet utan också för vår och Europas gemensamma säkerhet.

Sverige har tagit ett stort ansvar för att stödja Ukraina. Vi har redan skickat tolv militära stödpaket dit. Det totala beloppet före dagens paket motsvarar cirka 17 miljarder kronor. Utöver det bidrar Sverige också med ett omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd. I juli tecknade Sverige och Ukraina avtal för att öka möjligheterna att direktupphandla materiel från svensk försvarsindustri, vilket ökar långsiktigheten i det militära stödet.

Herr talman! Vi ska i dag fatta ännu ett viktigt beslut, ett beslut om det 13:e militära stödpaketet som inkluderar ammunition, reservdelar och annan försvarsmateriel till ett värde av cirka 3,4 miljarder kronor. Totalt innebär detta 13 militära stödpaket till ett värde av drygt 20 miljarder kronor.

Det är viktigt och nödvändigt att fortsätta stödja Ukraina så länge det krävs men hela tiden anpassa stödet till Ukrainas behov. Detta stödpaket syftar därför till att skapa förutsättningar för att fortsätta använda redan överförd försvarsmateriel från Sverige.

Herr talman! Ryssland missbedömde gravt Ukrainas militära, politiska och samhälleliga motståndskraft liksom västs sammanhållning och vilja att stödja Ukraina och tillfoga Ryssland ekonomisk skada genom olika sanktioner. Det samlade stödet är oerhört viktigt för att Ukraina ska vinna freden.

Utöver dagens viktiga beslut har EU fortsatt att visa ett viktigt, tydligt och beslutsamt engagemang men också uthållighet. Under det svenska ordförandeskapet har Sverige bibehållit enigheten i Europa och samlat EU:s 27 länder bakom flera sanktionspaket mot Ryssland. EU har enats om att leverera en miljon artillerigranater till Ukraina, tagit initiativ till att frysta ryska tillgångar ska finansiera Ukrainas återuppbyggnad och förhandlat fram en tribunal för att utreda och lagföra Rysslands krigsbrott. Detta har varit viktiga framgångar för det svenska ordförandeskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i statens budget för 2023 - Försvarsmateriel till Ukraina och försälj-ning av jaktrobotar till USA

Kristdemokraterna har sedan kriget började varit tydligt i vårt orubbliga stöd för Ukraina. Vi är därför stolta att riksdagen med dagens beslut, som fattas med enhällighet, visar att Sverige fortsätter sin tydliga hållning att inte tveka att stödja de ukrainska kvinnor och män som med livet som insats försvarar sitt land och sin frihet. Vi står upp för Ukraina inte enbart i ord och tanke utan också i handling och vapen, för fred och frihet.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till talmannen och finansutskottet med dess ledamöter, under ledning av ordförande Edward Riedl, och dess kansli för en skyndsam hantering av dagens ärende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Christian Carlsson (KD).

Herr talman! Dagens debatt handlar om utvärderingen av penningpolitiken - ett väldigt viktigt område som har stor påverkan på samhällsekonomin i stort men också, som någon har konstaterat, på enskilda hushålls och företags ekonomiska situation. Detta har varit särskilt relevant under 2022, som präglats av hög inflation, kraftigt stigande räntor och en svag krona.

Som sagts tidigare har Riksbanken en starkt oberoende ställning, som är reglerad i grundlagen. Detta oberoende ställer också krav på en demokratisk granskning av Riksbanken, och här har finansutskottet en viktig roll att fylla genom att utvärdera och följa upp Riksbankens verksamhet och måluppfyllelse.

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina och obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin bidrog till att inflationen steg kraftigt i omvärlden och Sverige under 2022. Därutöver kan vi konstatera att även en del politiska beslut av tidigare S-regeringar och vänstersidan om att avveckla fullt fungerande kärnkraft och om höga krav på reduktion i bränsle lett till höga el- och bränslepriser. Detta har i sin tur lett till ökade kostnader för bönder, åkerier, livsmedelsproducenter och handlare och därmed också till den höga inflationen.

Herr talman! Den externa utvärderingsrapport som tagits fram av Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet har varit ett värdefullt underlag för utskottets utvärdering. Deras bedömning är att Riksbanken trots den höga inflationen uppfyllde prisstabilitetsmålet under 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är någorlunda i linje med målet, vilket också nämndes tidigare. Utvärderarna menar därför att den förda politiken i huvudsak har varit ändamålsenlig.

Utvärderarna är dock kritiska till ett antal aspekter och till hur penningpolitiken har utformats. Det gäller bland annat prognoserna, som förstås är svåra att göra i sådana oroliga tider; man underskattade inflationstrycket och borde ha haft med alternativa scenarier. Utvärderarnas bedömning är också att räntehöjningarna därmed borde ha inletts tidigare och varit mer kraftfulla.

De menar också att Riksbanken under 2022 borde ha avslutat köpen av värdepapper, som var mycket omfattande under tiden 2015-2022 i syfte att bedriva en mer expansiv penningpolitik. Köpen har uppgått till närmare 1 000 miljarder, vilket är i paritet med den svenska statsskulden. Även Riksrevisionen har tidigare meddelat att man kommer att granska om Riksbankens användning av värdepappersköp har varit effektiv och transparent.

En tredje fråga som har varit omdiskuterad är kronan och dess försvagning. Här menar utvärderarna att kommunikationen kring växelkursen och kronans försvagning har varit väldigt knapp från Riksbankens sida och att man kunde ha varit tydligare med hur man ser på växelkursen och om man har för avsikt att påverka kronkursen, för att på så sätt också informera finansmarknaden om sina ambitioner.

Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022

Herr talman! I den situation vi har, med hög inflation, är det viktigt att finanspolitiken är ansvarsfull och inte för expansiv så att den riskerar att driva på inflationen ytterligare. Breda finanspolitiska stimulanser kan i det här läget göra mer skada än nytta och motverka den penningpolitik som Riksbanken bedriver. Resultatet skulle bli förödande för landets hushåll. Att bekämpa och få ned inflationen är därför en av regeringens viktigaste prioriteringar, och man för därför en neutral och något åtstramande finanspolitik.

Uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2022

Samtidigt har vi ett ansvar att stötta de allra mest utsatta med riktade satsningar. Sådana satsningar är förenliga med både en ansvarsfull ekonomisk politik och omsorgen om de svagaste. Det höjda och förlängda tillläggsbidraget för barnfamiljer som har bostadsbidrag, för att stötta hushåll med små marginaler, är ett tydligt uttryck för detta.

Avslutningsvis vill jag också tacka utskottets presidium och ledamöter för gott samarbete och kansliet för mycket bra stöd och de värdefulla underlag vi får. Jag vill även passa på att önska talmanspresidiet och hela Riksdagsförvaltningen en trevlig sommar!

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)