Yusuf Aydin

Fru talman! Sedan den 24 februari 2022 har den europeiska gemenskapen prövats. Europeiska unionens existensberättigande och grundläggande syfte har aldrig varit lika betydande som i dag. EU:s medlemsstater har tagit ett gemensamt krafttag och bistått med ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd till Ukraina för deras försvar mot den ryska invasionen.

Konsekvenserna av invasionen har påverkat vartenda europeiskt land. Energipriser och matpriser har rusat. Men utan handeln och samarbetet mellan EU-länderna hade krisen slagit mycket hårdare mot alla oss européer. Handeln, som är det som den europeiska freden skulle baseras på, har medfört en gemensam motståndskraft för att trotsa aggressiva och auktoritära makter som Ryssland. Det är glädjande att se hur EU sedan krigets start har börjat röra sig bort från beroende av rysk gas och ökat fokuset på försvar och självförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det som binder samman de europeiska länderna utöver handel och fred är vår tro på demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Under det gångna året gavs Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus. Det är viktigt att de fokuserar på de krav som ställs för att man ska bli fullvärdig medlemsstat i EU. Det krävs betydande framsteg i båda länderna när det gäller att bekämpa korruption och uppnå de mål som finns. Men alla européer bör se utvecklingen och hur länderna rör sig närmare de grundläggande europeiska principerna som något positivt.

Fru talman! EU:s gemensamma styrka är som tydligast i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är endast tillsammans som medlemsstaterna kan pressa de stater som förtrycker sin befolkning. På grund av EU:s gemensamma marknad är EU-sanktioner effektiva, och de gör skillnad gentemot länder som styrs av regimer som kränker de mänskliga rättigheterna.

EU bör fortsätta att sätta press på regimen i Iran för deras allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och för det övervåld som de använt mot fredliga demonstranter. I en annan fråga har utrikesutskottet riktat ett tillkännagivande till regeringen gällande just terrorlistning av legosoldatgruppen Wagner. Wagner har utfört avskyvärda brott i Ukraina som tydligt strider mot de internationella lagarna om mänskliga rättigheter. Det är inte bara i Ukraina som gruppen har agerat. Gruppen har även agerat i flera afrikanska länder, som Mali, Sudan och Centralafrikanska republiken. Det är bra att regeringen verkar för en gemensam europeisk terrorklassning av Wagnergruppen.

Vidare har unionen gjort betydande insatser i fråga om den gröna omställningen. EU och speciellt Sverige har legat i framkant av den gröna omställningen. Däremot har man på andra sidan Atlanten nu infört åtgärder för att locka till sig grön industri genom president Bidens Inflation Reduction Act. Konkurrens är alltid bra för att driva fram innovation. Vi kristdemokrater hoppas därför att denna konkurrens skapar incitament för medlemsländerna att skapa ett gott företagsklimat för de delar av näringslivet som bidrar till den gröna omställningen.

Fru talman! Jag ska också säga något om det svenska ordförandeskapet. Den 1 januari tog vi över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, och flera viktiga och tunga förhandlingar har pågått under det här halvåret.

Bland dessa finns förslaget om en gemensam migrations- och asylpakt i EU. Det svenska ordförandeskapet har jobbat hårt för att ena EU:s medlemsländer kring viktiga delar, och efter år av förhandlingar har EU:s medlemsländer enats om stora och centrala delar av migrations- och asylpakten. Detta innebär att EU nu är på god väg mot ett mer hållbart migrationssystem.

Förhandlingar inom energiområdet har också gått framåt med överenskommelser om förordningen om halvledare, direktivet om förnybar energi och direktivet om energieffektivisering. I fredags kunde regeringen genom energi- och näringsminister Ebba Busch meddela att EU-länderna är överens om det historiska klimatpaketet Fit for 55.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Fit for 55 presenterades av EU-kommissionen för två år sedan, och två tidigare ordförandeskap har jobbat med detta klimatpaket. När Sverige tog över ordförandeskapet var endast sex av elva förslag klara. Nu är hela paketet färdigförhandlat. Kärnkraften kommer i högre grad att klassas som hållbar, och den klassificeringen kommer att premieras i klimatpaketet. Dessa framgångar visar att det svenska ordförandeskapet har levererat för både Sverige och EU.

EU:s utveckling under 2022 har varit positiv och bundit medlemsstaterna närmare till varandra. Jag hoppas att denna utveckling fortsätter på ett sätt som respekterar medlemsstaternas suveränitet och självständighet, främst för att värna EU:s grundläggande syfte: fred genom ekonomiskt samarbete. De federalistiska maktambitionerna hotar därför grunden för den europeiska gemenskapen. EU behöver vara lagom, inte i sin vilja eller kraft att bemöta kriser men i ambitionen kring vilka frågor unionen kan och bör ägna sig åt.

Fru talman! Det är viktigt att betona att ansvaret att hantera den situation som fastighetssektorn befinner sig i i första hand ligger på marknaden, de företag som befinner sig där och deras ägare. Det tillhör ju företagandets villkor att när företagen går bra gör man goda vinster, men det finns också risker att hantera, och det är inte statens ansvar att primärt städa upp konsekvenserna av illa fungerande affärsmodeller.

Samtidigt och med vetskap om våra historiska erfarenheter är det dock viktigt att regeringen följer utvecklingen noga och är redo att agera för att värna svenska säkerhetsintressen, den finansiella stabiliteten och skattebetalarnas pengar, vilket också statsrådet Wykman klargjorde.

När det gäller den strategiska aspekten som jag nämnde tidigare är det Kristdemokraternas hållning att fastigheter där man bedriver offentlig verksamhet ändå har en viss strategisk betydelse, detta av två skäl.

Det ena är rådigheten, det vill säga att kunna utveckla och anpassa lokalerna till det verksamhetsbehov som finns nu och kanske framöver.

Det andra är det ekonomiska förvaltarskapet där det här kortsiktigt kan vara nödvändigt. På längre sikt, vilket rapporter från Kommuninvest och andra har visat, är det dock oftast billigare att själv ordna med finansiering eftersom man kan låna billigare och inte har avkastningskrav.

Detta ligger också i god linje med den kristdemokratiska principen om ett långsiktigt och gott förvaltarskap av våra gemensamma resurser och tillgångar som vi överlämnar till kommande generationer.

Fru talman! När det svenska folket i höstas valde att överlämna ansvaret att styra Sverige till nuvarande regering var det ett mycket komplicerat läge. De utmaningar vi står inför är stora, delvis på grund av många års försummelser från den tidigare regeringen, som inte genomförde nödvändiga reformer. Dessa utmaningar gäller både medborgarnas personliga trygghet och rikets säkerhet i en omvärld där vi har krig och även en större politisk osäkerhet.

Därutöver har vi det ekonomiska läget, med hög inflation och kraftigt stigande räntor, som har utsatt hushåll och en del företag för stora ekonomiska påfrestningar. Detta ekonomiska läge har också påverkat den kommersiella fastighetssektorn, som har expanderat väldigt mycket under många år med låg ränta och hög belåningsgrad. Detta gäller bland annat samhällsfastigheter som ägs och finansieras av privata aktörer men bedriver offentlig verksamhet. En del av dessa fastighetsbolag har hamnat i en svår ekonomisk situation med dyrare refinansiering, vilket aktualiserat dagens debatt.

Frågan är viktig utifrån två perspektiv, ett säkerhetsmässigt och ett mer strategiskt. Som statsrådet redogjorde för har regeringen redan lagt fram en proposition som handlar om ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen. Det strategiska ska jag återkomma till, men vi ska komma ihåg att den här utvecklingen, med offentlig verksamhet och fastigheter som finansieras av det privata, skedde under den förra regeringens tid med stöd av Vänstern.

Fru talman! Dagens debatt handlar om väldigt viktiga och högaktuella områden, nämligen finansiell stabilitet och finansmarknaden. I spåren av kris i några amerikanska banker och även viss finansiell oro i en del europeiska banker är dessa frågor föremål för mångas analyser och diskussioner.

Efter en stark återhämtning 2021 drabbades världsekonomin av en rad utmaningar 2022. Den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och globalt har påverkats kraftigt av covid-19-pandemin men också av Rysslands invasion av Ukraina, med bland annat hög inflation och stigande räntor som följd. IMF och andra institutioner bedömer att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan våren 2022. IMF och Världsbanksgruppen har därför tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna en viktig roll när det gäller att identifiera och hantera de risker som kan uppstå och på olika sätt bidra till att upprätthålla den finansiella stabiliteten.

Fru talman! Vi har under många år haft en ganska expansiv penningpolitik med väldigt låga räntenivåer, vilket också har lett till att skuldsättningen i hushåll och företag ökat väsentligt och ligger på jämförelsevis höga nivåer. Nu när räntorna stiger snabbt och kraftigt utsätter detta många hushåll och företag för kraftiga ekonomiska påfrestningar. Många hushåll får använda en allt större del av sin inkomst till att betala räntekostnader. Fastighets- och bostadsmarknaderna riskerar att drabbas av höga kapitalkostnader, vilket kan medföra spridningseffekter till banksektorn.

Vi kan dock konstatera att det finansiella systemets motståndskraft mot störningar har stärkts sedan finanskrisen 2008-2009. Krisberedskapen har förbättrats, och Finansinspektionen har tillförts mer resurser för att kunna sköta sitt tillsynsarbete och sin bevakning av riskerna. De svenska bankerna bedöms därför ha god motståndskraft med höga kapitalnivåer och stora likviditetsbuffertar.

Fru talman! Den nuvarande ordningen för makrotillsyn, där Finansinspektionen har en central roll, har beslutats av riksdagen i bred politisk samsyn. Det handlar om åtgärder för att minska systemrisker och stärka stabiliteten i det finansiella systemet.

I höstas fick Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera effekterna av de genomförda tillsynsåtgärderna i ljuset av den nuvarande ekonomiska utvecklingen, där vi har hög inflation och höga räntor. Inspektionens bedömning var att ett generellt temporärt undantag från amorteringskraven inte skulle vara ett träffsäkert stöd till de hushåll som riskerar allvarliga ekonomiska bekymmer. Samtidigt påpekade man att enskilda bolånetagare kommer att drabbas hårt av den ekonomiska utvecklingen framöver och att det kanske finns skäl att då medge enskilda stöd.

Det finns också en ventil för de familjer och bolånetagare som drabbas allra hårdast att kunna nyttja för att få tillfälligt undantag från amorteringskrav. Detta kommer, som nämndes tidigare, att utredas och återrapporteras ganska snart.

Vi kristdemokrater har varit pådrivande för att förlänga och förstärka tilläggsbidraget för de barnfamiljer som har bostadsbidrag och på så sätt stötta de mest utsatta familjerna. På samma sätt är denna ventil väldigt viktig för att lindra det ekonomiska läget för dem som just nu har det allra tuffast.

Vi kristdemokrater anser också att nuvarande amorteringskrav är för stränga och gör tröskeln till det ägda boendet för hög för många hushåll. Vi vill därför lätta på det förstärkta amorteringskravet och göra en översyn av de samlade kraven för att hitta en bra balans mellan människors behov av boende och den finansiella stabiliteten. Vi välkomnar därför att regeringen nu i april tillsatt en kommitté för att analysera och utvärdera hur amorteringskravet och andra tillsynsåtgärder har fungerat hittills och hur de kan utformas framöver.

Fru talman! Betänkandet behandlar också frågan om kontanter. Vi kan konstatera att efterfrågan på kontanter minskar och att vi går mot en mer digital lösning. Samtidigt är det viktigt att det finns en välfungerande kontanthantering i hela landet.

Ansvaret för detta har förtydligats ytterligare i den nya riksbankslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya riksbankslagen innehåller bland annat en skyldighet för Riksbanken att driva sedeldepåer i hela landet och ökade krav på företag på betalningsmarknaden att förbereda för att kunna upprätthålla verksamheten vid fredstida kriser och vid höjd beredskap.

Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge med lågkonjunktur och hög inflation och en omvärld som präglas av krig i Europa och stora osäkerheter framåt som också kan påverka den finansiella stabiliteten. I detta läge är det viktigt att det finns god beredskap för att hantera risker som kan störa den finansiella stabiliteten.

Regeringen och de myndigheter som ingår i Stabilitetsrådet följer utvecklingen noga och har beredskap att agera för att behålla stabiliteten i och förtroendet för det finansiella systemet. Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Slottner.

De svenska skatterna är ju bland de högsta i världen. Samtidigt finns det en okunskap om hur mycket vi betalar i skatt.

Ett mer transparent skattesystem skulle möjliggöra kunskap om detta, och en logisk början vore att alla uppmärksammas på den totala lönekostnaden. Ett första steg skulle kunna vara att synliggöra hur mycket arbetsgivaren betalar in i skatt på den lön som en medarbetare har. I dag redovisas den preliminärskatt som arbetsgivaren betalar in åt medarbetaren, men det framgår sällan hur mycket som utgörs av arbetsgivaravgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är hur statsrådet ser på möjligheten att ta initiativ till att myndigheter och andra statliga verk börjar redovisa arbetsgivaravgifter på lönebeskedet för sina medarbetare.

Herr talman! Det är viktigt att vi politiker agerar ansvarsfullt i det allvarliga ekonomiska läge som vi befinner oss i. Utrymmet för politisk populism eller orealistiska reformer som kan göra mer skada än nytta är inte så stort.

Vi ska komma ihåg att vi till skillnad från under tidigare kriser, som finanskrisen 2008 eller coronapandemin, har en situation där vi både går in i en lågkonjunktur och samtidigt har en hög inflation. Detta gör att finanspolitiken måste navigera mer ansvarsfullt och inte kan vara för expansiv och därmed riskera att driva på inflationen ytterligare.

I detta läge skulle breda finanspolitiska stimulanser göra mer skada än nytta och riskera att motverka penningpolitiken. Resultatet skulle bli förödande för svenska hushåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

Samtidigt har vi ett ansvar att stötta de allra mest utsatta med riktade medel. Riksbanken har också sagt att detta är nödvändigt och bra. Sådana satsningar är förenliga med både en ansvarsfull ekonomisk politik och omsorgen om de svagaste. Många stöd och bidrag som tidigare nämnts, som pension, studiestöd och en hel del andra, har redan räknats upp. Även den tillfälliga förstärkningen av bostadsbidraget är en viktig åtgärd för att stötta hushållen med allra minst marginaler. Det är en viktig åtgärd som lindrar. Den kan inte helt utradera effekten av den höga inflationen, men den lindrar den.

Detta är värderingsdriven politik med omsorg om de svagaste grupperna i samhället. Det är kristdemokrati uttryckt i praktisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Det är dystra ekonomiska tider för både Sverige och stora delar av vår omvärld. Det är pandemieffekter, det fruktansvärda kriget i Ukraina men också vissa politiska beslut här hemma som har lett till att svenska hushåll befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där många familjer kämpar med höga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om hushållens ekonomi

I min hemkommun Botkyrka träffar jag ofta på pensionärer och barnfamiljer som har svårt att betala sina räkningar. Allt fler vänder sig till Matmissionen för att köpa billigare mat. Det är sorgligt att behöva konstatera att vissa politiska beslut av tidigare S-regeringar om att stänga ned fullt fungerande kärnreaktorer och kräva höjd reduktionsplikt har lett till höga priser på el och diesel. Detta har i sin tur lett till att bönder, åkerier, livsmedelsproducenter och handlare har fått ökade kostnader och i förlängningen till dagens höga matpriser. Regeringen arbetar nu för fullt med att städa upp bland de åtgärderna och stötta hushåll och företag med ett omfattande elstöd på cirka 55 miljarder för att lindra denna börda.

Herr talman! Vi kristdemokrater lämnar ingen i sticket. I dessa svåra tider har vi också prioriterat de mest utsatta grupperna: barnfamiljer som lever med små ekonomiska marginaler och i synnerhet ensamstående mammor. Därför är vi väldigt glada över att den tillfälliga förstärkningen av barnbidraget höjs och förlängs från nuvarande 1 325 till upp till 2 100. Det är en träffsäker åtgärd som når de mest utsatta familjerna.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Wykman.

Den höga inflationen och de stigande räntenivåerna har lett till att många hushåll pressas hårt av de ökade kostnaderna för bolån, mat, bränsle och energi. Många barnfamiljer och andra utsatta grupper har hamnat i en tuff ekonomisk situation. I detta läge skulle en tillfällig paus i amorteringskravet kunna mildra den svåra ekonomiska situationen och hjälpa en del familjer att betala sina höga hushållskostnader.

Hur ser statsrådet på möjligheten att tillfälligt införa en paus i amorteringskravet?

Herr talman! Jag är väldigt trygg med hur vi har förhandlat, och resultatet är väldigt bra med tanke på ingångsvärdena från en del andra partier.

Jag är samtidigt lite förvånad över att Socialdemokraterna i sin egen skuggbudget inte lyckas nå 1 procent utan landar på 0,91 procent. Trots att de inte behövde förhandla med andra partier har de själva övergett enprocentsmålet. Att då anklaga oss för att ha svikit vårt löfte är ganska magstarkt.

Ett mer effektivt bistånd med en större andel via civilsamhället kan fortfarande göra stor skillnad för fattiga och i det demokratiarbete som görs ute i världen. Det är inte ett motsatsförhållande.

(Applåder)

Herr talman! Det stämmer att vi hade som utgångsläge att värna enprocentsmålet. Men i förhandlingarna har vi, som i alla förhandlingar, behövt både ge och ta. Jag är dock trygg med att vi har nått en nivå som är bra vad gäller både belopp och förutsägbarhet. Genom avräkningstaket på 8 procent kan biståndsorganisationerna veta ungefär hur mycket de får ut - till skillnad från under det socialdemokratiska styret då biståndsavräkningen kunde uppgå till 15-20 procent för att hantera flyktingmottagande här i Sverige. Det slog hårt mot det bistånd som skulle gå till att fattigdomsbekämpning och humanitärt stöd.

Herr talman! Biståndsandelen till civilsamhället kommer att öka och vara en viktig del som vi kommer att värna om. Det totala biståndsbeloppet minskar marginellt men är fortsatt stabilt. Något vi också har lyckats förhandla fram och som är väldigt viktigt är ett tak för avräkningen. Det betyder att biståndsorganisationer kan planera bättre och att det blir mer förutsägbart hur mycket av anslagen de kan räkna med.

Infoanslaget har ökat kraftigt de senaste tio åren, och nu gör vi en anpassning. Det här är för insatser i Sverige; det handlar inte om det stöd som går till utlandet för att bekämpa fattigdom.

Herr talman! Det stämmer att vi kristdemokrater är varma anhängare av ett generöst och effektivt bistånd. Vi har också lyckats förhandla fram en hög, stabil och långsiktig nivå.

Det är viktigt att biståndet fokuserar på rätt saker, och i den överenskommelse vi har kommer en större andel av biståndet gå via civilsamhället, där det har varit mer effektivt. I och med det kan vi fokusera biståndet mer på humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och demokrati.

En del av biståndet till palestinska myndigheter och annat minskar eftersom det har funnits kritik. Vi måste försöka fokusera mer på de tematiska prioriteringarna. Vi tror att detta är ett viktigt inslag i det.

Fru talman! Utrikesdeklarationen fokuserar mycket på det osäkra säkerhetsläget i omvärlden och det viktiga stödet till Ukraina för att vinna freden. Detta är viktigt och nödvändigt. Sverige ska även fortsättningsvis vara en viktig och stark röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Jag ska dock i mitt anförande lyfta fram något annat, som vi kristdemokrater under lång tid har arbetat för i denna kammare, nämligen religionsfriheten. Mer än 80 procent av världens befolkning identifierar sig med en religion, och religionen har en viktig roll i många samhällen. Ändå har frågan om religionsfrihet haft en alldeles för låg profil i Sveriges utrikespolitik och utvecklingssamarbeten.

Religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i Europakonventionen. Kränkningarna av religionsfriheten är dock stora i en internationell kontext, och i många länder ser man en negativ utveckling. Mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten begränsas av staten eller olika grupper i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Kränkningar av religions- och övertygelsefriheten hindrar människor från att leva sina liv i frihet. De motverkar utvecklingen av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar också ofta till liv i fattigdom och utsatthet.

När det gäller frågan om förföljelse av kristna är utvecklingen särskilt oroande, då förföljelsen har ökat de senaste åren. Den internationella människorättsorganisationen Open Doors offentliggör varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen mot kristna är som störst. I januari släpptes listan för 2023, som visar att förföljelsen mot kristna har förvärrats och intensifierats. Den bedöms nu vara mycket eller extremt allvarlig. 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro. Det innebär att kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen.

I Mellanöstern ser vi en mycket allvarlig situation. Religiösa minoriteter riskerar att helt försvinna från sina ursprungsländer och kristendomens vagga. Flera av länderna i Mellanöstern har varit drabbade av krig och konflikter. De kristna minoriteterna har levt - och lever - i en särskild utsatthet som tvingat många till flykt. Detta har lett till en alarmerande minskning av Mellanösterns kristna befolkning.

I Irak och Syrien har vi bevittnat hur den kristna befolkningen och vissa andra etniska och religiösa grupper har upplevt svår förföljelse, framför allt från terrorsekten IS. Kristna har tvingats till att konvertera eller fly eller har dödats. I Irak har den kristna befolkningen minskat från cirka 1,5 miljoner till knappt 200 000 de senaste 20 åren, vilket motsvarar en minskning med över 80 procent. I Syrien fanns det tidigare cirka 2 miljoner kristna, men nu är antalet nere på knappt en halv miljon.

De svårt utsatta kristna minoriteterna behöver vårt och omvärldens stöd för att leva i fred och säkerhet.

Vi kristdemokrater har länge arbetat för att religionsfriheten ska få en mer framskjuten plats i svensk utrikespolitik, men intresset från den tidigare regeringen har varit svalt. Efter den förra regeringens kompakta tystnad om förföljelsen av kristna är det välkommet att den nuvarande regeringen i sin utrikesdeklaration lyfter fram förföljelsen av kristna som en prioriterad fråga. Detta är också ett tydligt kristdemokratiskt inslag.

Fru talman! Avslutningsvis ska jag ta upp något som har berört många av oss djupt de senaste dagarna. Den kraftiga jordbävningen i Turkiet har orsakat en fruktansvärd humanitär katastrof med många döda, stort mänskligt lidande och enorm förödelse. Över 41 000 människor är döda, och antalet ökar för varje dag. Tiotusentals är skadade och miljontals hemlösa. Det är en ofattbar tragedi, och jag vill framföra mitt varma och djupa deltagande. Mina tankar är med de drabbade.

Hjälporganisationer på plats beskriver läget som katastrofalt och behoven som enorma. WHO kallar jordbävningen för den värsta naturkatastrofen på ett århundrade, och cirka 26 miljoner människor bedöms vara påverkade. Man konstaterar även att det framöver kommer att krävas stora resurser för att upprätthålla akut sjukvård och kunna bistå med annan hjälp. Det kommer fortsatt att behövas mycket stöd från Sverige och omvärlden, och här har vi som ordförandeland i EU en viktig roll i att samordna EU:s samlade stöd för att lindra nöd.

Herr talman! Den kraftiga jordbävningen i Turkiet har orsakat en fruktansvärd humanitär katastrof med många döda, stort mänskligt lidande och enorm förstörelse.

Sida och hjälporganisationer på plats beskriver läget som katastrofalt och att behoven är enorma. Särskilt svår är situationen i det krigsdrabbade Syrien, som redan befinner sig i en humanitär kris med brist på mat, mediciner och bränsle.

Svenska Röda Korset på plats säger att det är svårt att skicka ut ambulanser på grund av brist på bränsle. Situationen har blivit mycket värre efter jordbävningen och med den svåra vinterkylan.

Det är bra att regeringen har agerat snabbt och redan beslutat om två paket med humanitärt stöd på 7 respektive 30 miljoner. Sverige har också en viktig roll som ordförandeland att samordna de gemensamma insatserna.

Hur avser regeringen att fortsätta stödet till de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet och Syrien?

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Carlson.

Den internationella människorättsorganisationen Open Doors presenterar varje år en lista över de 50 länder där förföljelsen av kristna är som störst. Förra veckan släpptes årets lista, och den visar att förföljelsen har intensifierats och förvärrats och att 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro. Det är därmed den mest förföljda religiösa gruppen i världen.

Kristdemokraterna har i denna kammare länge drivit att Sverige bör vara mer aktivt i fråga om religionsfrihet. Den förra regeringen fick med rätta kritik för att vara väldigt passiv i denna viktiga fråga.

Avser regeringen att uppmärksamma och driva frågan om kristnas och andra utsatta minoriteters rätt att utöva sin tro?

Fru talman! Det stämmer att det efter en del av de satsningar som gjorts tidigare och med den stora vårdskuld pandemin lett till kommer att behövas både stora satsningar och andra arbetssätt.

Jag tror inte att det är obekant för någon här att Kristdemokraterna de senaste åren har drivit att vi behöver ha mer nationell styrning och nationellt ansvar för sjukvården. Vi ser att det finns regionala skillnader. Alla regioner klarar inte av att bedriva och erbjuda högspecialiserad vård och vård i rätt tid till alla som väntar. Därför har vi både tidigare och nu drivit att staten ska ta ett större ansvar vad gäller styrning.

Vi börjar med den nationella vårdförmedlingen, och vi hoppas att det blir ännu mer längre fram genom att staten tar över ansvaret. Det finns regionala förutsättningar som gör att alla inte riktigt klarar av detta.

Som jag redan nämnt ökar vi med ytterligare 1 miljard för att skapa fler vårdplatser, och det sker i hela landet. Om det krävs ytterligare resurser kommer det som jag nämnde att finnas möjlighet till handlingsutrymme framöver. Men i det läge vi befinner oss i nu med hög inflation är en av de viktigaste prioriteringarna att inte spä på den ytterligare. Det vore att föra en oansvarig politik som i slutändan skulle göra att kostnaderna för regionerna ökade ytterligare. Det vill vi inte bidra till.

Fru talman! Kristdemokraterna har år efter år drivit vårdfrågor, både i opposition och nu i majoritet. Vi ser också de inslag som jag nyss nämnde - det görs tydliga satsningar på vården, både för att minska vårdköerna och för att skapa en bättre arbetsmiljö.

Jag nämnde satsningar på 2 miljarder, och det finns även andra. Att skapa nya vårdplatser handlar delvis om att kunna anställa personal. Våra satsningar gör att regionerna får mer resurser för att förbättra arbetsmiljön och villkoren för de anställda.

Som nämndes tidigare kommer kommunerna och regionerna att behöva förändra arbetssätt, jobba mer med digitalisering och använda nya verktyg för att förbättra situationen för de vårdanställda. Regeringen skjuter till generella bidrag för att kommuner och regioner själva ska kunna göra vissa prioriteringar. Men på vissa håll behövs mer statlig styrning i form av till exempel en nationell vårdförmedling och mer prestationsbaserade bidrag som ger ett tydligt incitament att få fram fler vårdplatser. Det handlar både om mer personal och om den infrastruktur som behövs för att tillgängliggöra vården för fler som har stått väldigt länge i vårdköerna.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

I dag debatteras utgiftsområde 25 som handlar om allmänna bidrag till kommuner och regioner. De bedriver mycket av den välfärd som vi är i behov av när vi är sjuka och sköra och som är oerhört viktig. Men jag vill börja med att säga att Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge där många människor kämpar med höga el- och matpriser, hög inflation och höga räntor.

Den budget som regeringen har lagt fram prioriterar därför det allra viktigaste: att stötta hushållen i en svår situation och att satsa på rättsväsen, försvar och välfärd. Och det gör den utan att spä på inflationen. Det finns också handlingsutrymme framåt om nedgången i ekonomin blir djupare än vad vi kan se nu.

Jag vill även understryka vikten av, i den situation vi har med hög inflation, att finanspolitiken inte motverkar Riksbankens arbete med att dämpa inflationen. Inflation gör människor relativt sett fattigare och är skadligt för samhällsekonomin. Därför är regeringens budget ansvarstagande och något återhållsam i en tid som präglas av krig i Europa, oro i omvärlden och stora osäkerheter framåt.

Fru talman! Det tuffa ekonomiska läget kommer även att innebära en svårare ekonomisk situation för kommuner och regioner de kommande åren. Det är därför bra att kommunsektorns ekonomiska resultat har legat på historiskt höga nivåer de senaste två åren. Prognosen för 2024 pekar också på ett starkt resultat. Dessa positiva överskott skapar bättre förutsättningar att nu när vi går in i svårare tider fortsatt tillhandahålla välfärd med hög kvalitet.

Den demografiska utvecklingen kommer också att fortsätta påverka kommunsektorns ekonomi. Det handlar framför allt om att antalet äldre personer ökar i relation till antalet förvärvsarbetande. Denna utveckling påverkar kommunsektorns inkomster och utgifter.

Det finns även andra utvecklingsområden inom de kommunala verksamheterna, varav en del har blivit särskilt tydliga under pandemin. Det handlar bland annat om kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och om tillgängligheten inom hälso- och sjukvården.

Regeringen vill skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner, då detta är avgörande för en god kommunal service i hela landet, samt minska risken för att de höga priserna och inflationen ska drabba kommunala verksamheter inom framför allt vård, skola och omsorg.

Mot bakgrund av detta ger regeringen betydande tillskott till kommuner och regioner, dels i form av generella statsbidrag på 6 miljarder kronor för att möta kostnadsökningarna till följd av inflationen, dels riktade bidrag för att höja kvaliteten på vård, skola och omsorg. Sammantaget får kommuner och regioner närmare 13 miljarder extra. Dessutom får kommuner och regioner i elområde 3 och 4 ta del av högkostnadsskyddet för el; detta motsvarar närmare 5 miljarder.

Fru talman! Jag tänkte nu redogöra för några av de prioriterade satsningar som finns inom kategorin riktade statsbidrag.

Regeringen gör en satsning på utökad vårdkapacitet med fler vårdplatser i hela landet genom en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att öka antalet vårdplatser samt genom att kartlägga och ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen satsar ytterligare 1 miljard kronor på detta under 2023 utöver den tidigare miljarden, det vill säga totalt 2 miljarder nästa år.

Regeringen inför en nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård och korta vårdköerna. Genom att det synliggörs var i landet det finns ledig och tillgänglig kapacitet ska väntande patienter snabbare kunna erbjudas vård på annan plats, där kapacitet finns. Regeringen avsätter 100 miljoner under kommande år.

Regeringen förstärker, förlänger och utvecklar satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Det ska även tas fram en nationell förlossningsplan för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i förlossningsvården. Till detta avsätts totalt 1,7 miljarder under 2023.

Slutligen gör regeringen en gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering. Den ofrivilliga ensamheten är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Den kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Den för med sig stora negativa konsekvenser för samhället, särskilt bland äldre, vilket har förstärkts under covid-19-pandemin. För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskapssatsning som 2023 uppgår till 300 miljoner kronor.

Fru talman! Dessa viktiga satsningar är några av Kristdemokraternas mest prioriterade frågor. De blir nu verklighet och kommer att bidra till att göra livet lite lättare för de sjuka och sköra i vårt samhälle. Det är med glädje jag konstaterar att de kristdemokratiska inslagen har fått så tydligt genomslag i regeringens budget för 2023.

Avslutningsvis vill jag önska en riktigt god jul till utskottets ledamöter, medarbetare på kammar- och utskottskansliet och talmanspresidiet.

(Applåder)