Fru talman! I EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 redogör EU-kommissionen för sina politiska prioriteringar för året och de initiativ till ny lagstiftning och andra åtgärder som man planerar att lägga fram. Just det arbetsprogram som vi debatterar i dag avser en särskilt kort period med tanke på det EU-val som äger rum om bara sex månader, och nuvarande EU-kommission har ett mandat fram till och med oktober. Antalet nya initiativ är därmed mindre än ett normalår, och fokus läggs framför allt på att förhandla klart sådant som har lagts fram tidigare och ännu inte har gått i mål i lagstiftningsprocessen.

Jag tänkte i mitt anförande framför allt fokusera på hur Socialdemokraterna ser på de områden som berörs i utrikesutskottets utlåtande över arbetsprogrammet.

"Nå resultat i dag, stå redo i morgon" är, fru talman, rubriken på 2024 års arbetsprogram. Det är en ganska bra sammanfattning av både ambitionerna och EU-samarbetets utmaningar. Att vara robust och stå redo för utmaningar både här och nu och för morgondagens EU har väl sällan varit så angeläget. I en orolig omvärld med geopolitiska spänningar, en samtid som präglas av multipla utmaningar och sammanlänkade kriser, en världsomspännande pandemi, en akut klimatkris, krig på vår kontinent där Rysslands oprovocerade, olagliga och orättfärdiga krig i Ukraina alltjämt pågår, är det tydligt att EU:s motståndskraft och förmåga att hålla samman är av avgörande betydelse på alla de områden där vi tillsammans är starkare som union än som enskilda länder.

EU-samarbetet har prövats hårt under de senaste åren. Det starka stödet till Ukraina för att de ska vinna freden och det historiskt stora antalet sanktionspaket mot Ryssland som kommit på plats visar också på betydelsen av ett EU som står upp för mänskliga rättigheter och internationell rätt i en värld där den regelbaserade världsordningen utmanas på många håll av krafter som i stället vill att den starkes rätt ska få råda.

Fru talman! Ukrainas sak är vår, och medan det ukrainska folket kämpar sig igenom ännu en krigsvinter måste vi som en stark europeisk röst vara uthålliga och tydliga i vårt stöd till Ukraina - politiskt, militärt, humanitärt och rättsligt - så länge som det krävs. Detta kommer bara att bli än mer angeläget vid ett utdraget krig som Putin hoppas ska trötta ut den europeiska solidariteten och skapa större ytor för splittring än vad vi hittills sett. Att inte låta detta bli ett växande problem är en kärnfråga för EU. Samtidigt måste arbetet fortsätta med ett särskilt fokus på att hindra kringgående av de sanktioner som kommit på plats i ett stort antal sanktionspaket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Samtidigt som kriget pågår genomför Ukraina också ett imponerande reformarbete och arbetar med att återuppbygga landet. En viktig fråga kopplat till både återuppbyggnad och ansvarsutkrävande är hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan kanaliseras tillbaka till Ukraina. Den svenska arbetsgruppen har gjort ett betydelsefullt arbete, men nu är det avgörande att EU-kommissionen skyndar på sitt arbete för att komma framåt enligt det uppdrag som man har fått och att man inte stannar vid att enbart fokusera på avkastningen från tillgångarna utan också hittar en rättslig väg framåt som accepteras brett för att använda de faktiska tillgångarna. Vi vet att det kommer att behövas när Ukraina ska återuppbyggas.

Fru talman! Ett unisont stöd till Ukraina kommer att utgöra ett centralt område som kommer att prägla EU-arbetet och ställningstaganden under en lång tid framöver. Att förbereda unionen internt och externt för att fungera fullt ut med fler medlemsländer kommer att vara ett annat av dessa områden. Det är välkommet att Ukraina och Moldavien nu har rekommenderats att inleda medlemskapsförhandlingar. Att utvidga EU med fler medlemsländer i unionen är bland de starkaste och viktigaste verktygen vi gemensamt har för att driva på för stärkt säkerhet, demokrati och rättsstatens principer i en tid när det säkerhetspolitiska läget inte har varit lika illa sedan andra världskrigets dagar.

Socialdemokraterna menar att vi måste slå vakt om den meritbaserade processen som vägen till medlemskap kräver, inte låsa fast processen i hur snabb den måste vara utan snarare fokusera på att den ska vara korrekt och stödja kandidatländer att ta de nödvändiga stegen i form av de reformer som krävs - inte minst ekonomiskt och på rättsstatens områden.

Kandidatländer måste kunna lita på att om de grundligt genomför allt det som krävs, då ska de också slutligen välkomnas som medlemmar i unionen. Då kommer det också an på befintliga medlemmar och unionen som sådan att kraftigt markera och agera när befintliga medlemsländer undergräver de värderingar som EU vilar på och går bakåt när det gäller demokrati och rättsstatens principer. Vi ska ställa lika hårda krav på de länder som vill bli medlemmar i EU som på de länder som redan är medlemmar att dela och värna unionens grundläggande värden. Det blir en otroligt viktig fråga att säkerställa EU:s verktyg på området också med fler medlemsländer.

Fru talman! På många sätt är diskussionen om vilka interna förändringar och anpassningar som krävs av EU vid en större union i sin linda. Det kommer att bli väldigt intressant att ta del av EU-kommissionens analys av vilka anpassningar man initialt anser behövs av EU:s politik och institutioner, som finns med som ett initiativ i arbetsprogrammet för 2024. För att EU ska vara kraftfullt i sin gemensamma utrikespolitik anser vi socialdemokrater att det inom ramen för utrikes- och säkerhetspolitiken gällande mänskliga rättigheter och sanktioner ska vara möjligt för rådet att fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för att kräva enhällighet. Det är ett bra steg framåt för att öka möjligheterna att effektivt fatta beslut, men det är mycket viktigt att påpeka att denna förändring inte ska eller behöver ske i en ny översyn av EU:s fördrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Likväl innebär också utvidgningen en ekonomisk påverkan. Det är positivt utifrån att vi får en större inre europeisk marknad och kan främja ekonomisk utveckling och ökat välstånd för många människor. Men också där måste vi stå fast vid en budgetrestriktiv linje där omfördelning av budgetmedel förordas framför att tillföra mer medel liksom att inte öppna för att ge EU beskattningsrätt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram den del av arbetsprogrammet som berör området Ett starkare Europa i världen.

I arbetsprogrammet pekas arbetet för att stärka strategiska och gynnsamma partnerskap med afrikanska länder ut som ett av de initiativ som EU-kommissionen kommer att arbeta vidare med inom ramen för det nya arbetsprogrammet. Global Gateway är en bärande del av detta och kommer att bli än viktigare för att bidra till stora investeringar för hållbar utveckling som utgår från respekt för mänskliga rättigheter, lokalsamhällets behov och att uppnå de globala målen i Agenda 2030-arbetet.

Det är otroligt viktigt att växla upp det här arbetet, och det är välkommet att det nämns i arbetsprogrammet eftersom det är ett arbete som vi vet behöver fortsätta växlas upp och kopplas samman med utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter i en värld där det är tydligt att vi är beroende av varandra och där vår vardag på så många sätt påverkas av vad som sker i vår omvärld. EU har ett arbete att göra för att växla upp på den afrikanska kontinenten och i andra delar av världen.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till utlåtande.

(Applåder)

Fru talman! När vi i dag debatterar utrikesutskottets utlåtande om Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2024 har Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina pågått i inte mindre än 650 dagar. Det har varit 650 dagar av förödelse, elände och nöd. Rapporter tyder på drygt 1 miljon döda. Det är framför allt militära förluster, men också många civila har fått sätta livet till. Miljontals människor är på flykt, och hela städer har lagts i ruiner. Inför ännu en krigsvinter kommer situationen nu att bli väldigt svår för många, med brist på elektricitet, uppvärmning och mat. Därför är det så viktigt att vi finns för Ukraina och står upp för dem i Sverige och i hela Europa.

Herr talman! Trots de svåra umbäranden som det ukrainska folket nu upplever har landet tagit stora steg mot den europeiska integrationen, vilket är imponerande. Målet är tydligt: Det finns en politisk vilja och en folklig förankring för att bli den fullvärdiga del av den europeiska gemenskapen som ett medlemskap i EU innebär. Även om man har en bit kvar på resan har man gjort stora framsteg när det gäller reformer för att närma sig ett medlemskap - och detta samtidigt som ett fullskaligt krig rasar. Det förtjänar all respekt.

Det var glädjande, herr talman, att kommissionen för en månad sedan rekommenderade rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det var en viktig signal om att dessa två länder hör hemma i Europa, och nu måste vi se till att så också sker. I den processen är det viktigt att EU och Sverige är stödjande och att vi hjälper länderna med anpassningen. Även om ett medlemskap i EU ska vara just meritbaserat och inget land ska ges möjlighet att ta genvägar in i unionen är det viktigt att vi inte lägger krokben och försvårar processen mer än nödvändigt. Det är något som utskottet betonar i sitt ställningstagande.

Det är även viktigt att EU gör anpassningar för att kunna välkomna Ukraina, Moldavien och de andra kandidatländerna som medlemsländer. Ett ukrainskt medlemskap är inte bara viktigt för deras, vår och hela kontinentens säkerhet utan stärker också unionen på fler sätt. EU kommer inte minst att bli en gigantisk livsmedelsproducent. Detta ställer krav på utformningen av den inre marknaden, och det tål att diskuteras hur den behöver utformas i framtiden samt vilka budgetära följder en stor utvidgning får.

Herr talman! Utskottet välkomnar också att man föreslår ytterligare sanktioner mot Ryssland och de aviserade ansträngningarna för att motverka försök att kringgå sanktionerna. Sanktionsverktyget är viktigt för att fortsätta hålla pressen på Ryssland uppe och för att utarma den ryska krigsekonomin.

Vi framhåller också vikten av att komma framåt med frågan om de frysta ryska tillgångarna. Efter antagandet av arbetsprogrammet har Europeiska rådet gett i uppdrag till kommissionen och den höga representanten att påskynda arbetet och lägga fram förslag om hur man kan komma åt de frysta ryska tillgångarna och använda dem för att stödja uppbyggnaden av Ukraina. Här behöver man sätta mer fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! Utskottet vidhåller också sin position när det handlar om att gå ifrån kravet på enhällighet i rådet när det gäller delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Exempelvis gäller det beslut om sanktioner. Där ser en majoritet av utskottet att det vore fördelaktigt om besluten kunde tas med kvalificerad majoritet. Detta kräver dock att alla medlemsstater har samma möjlighet till insyn och inflytande i kommissionens arbete, inte minst gällande beredningen av olika förslag. Därför bör kommissionen också i framtiden bestå av en ledamot från varje land. Det är även viktigt för kommissionens legitimitet.

Ibland vädras förslag om att göra en översyn av fördragen, herr talman, och jag tror att det vore olyckligt av flera anledningar. En debatt om fördragsförändringar skulle ta en väldig massa tid och energi i anspråk och dessutom riskera att splittra oss medlemsländer i en tid då unionen behöver behålla sitt fokus på de verkligt stora utmaningarna och hålla ihop.

För att hålla fokus på de stora utmaningar som vi gemensamt har i unionen när det gäller säkerhetsläget, klimatfrågan och konkurrenskraften vill utskottet betona att det finns anledning för EU att vara mer strikt i tillämpningen av principer om proportionalitet och subsidiaritet. Det vi bäst löser på europeisk nivå ska vi lösa tillsammans, men det vi kan ta hand om i medlemsländerna ska vi också ta beslut om själva. För detta finns det goda både principiella skäl, som att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt, och praktiska skäl, som att EU då kan fokusera på just det som EU gör bäst.

Det har nämnts tidigare, herr talman, och jag vill åter betona vikten av att alla parter har ett utvidgningsperspektiv när man tar fram ny EU-lagstiftning. Det är viktigt för att inte skapa nya och högre barriärer för de länder som står i begrepp att anslutas och därför gör just anpassningar till EU-rätten.

Avslutningsvis, herr talman, ska jag passa på att lyfta några frågor som var viktiga under det framgångsrika svenska ordförandeskapet och som utskottet också välkomnar i kommissionens arbetsprogram. Det gäller förstås inte minst konkurrenskraften i Europa. Det är centralt att vi förstärker och vårdar den fria inre marknaden, att vi får fler frihandelsavtal på plats och att unionen ser till att vi är världsledande på forskning och utveckling om vi inte ska bli omsprungna av andra. Därför välkomnar vi inte minst arbetet med regelförenklingar och minskade bördor på företagen, men här kan - som alltid, förstås - göras mer.

Sist men inte minst skulle jag vilja önska herr talmannen, ministern och mina kära ledamotskollegor en välsignad adventstid.

(Applåder)

Herr talman! Aldrig mer ett storkrig i Europa! I dessa dagar är det värt att stanna upp en sekund och skänka en tanke till dem som var med och grundade EU. För det var ju just därför - för att bygga sammanhållning genom handel och samarbete och för att säkra freden och friheten i Europa. Och här står vi, med ett fullständigt och grymt krig i ett av våra närmaste grannländer och med ett Ryssland som hotar hela vår frihet och vår demokrati som vi känner den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Det var just för tider som dessa som EU grundades. Nu är det upp till bevis när det gäller att visa våra förmödrar och förfäder att vi tar hand om det kloka arv som de har lämnat i våra händer.

Ukrainas väl och ve är avgörande. Det finns inga alternativ, och EU måste ta sitt ansvar - ett betydligt större ansvar än någonsin tidigare. Det är avgörande att förhandlingarna om ett ukrainskt medlemskap kommer vidare i snabb takt. Här måste Sverige ta sitt ansvar och göra allt. Vi måste använda alla medel vi har för att driva på EU att använda den kraft som faktiskt finns i EU.

Likaså ser vi Rysslands och även Kinas försök att sprida oro och tvivel. Ett exempel är det hårda tryck som Nordmakedonien och andra länder har utsatts för. Det handlar om desinformation och annat.

Men det handlar inte bara om Ukraina, Moldavien och de andra länderna som står på tur. Det handlar också om det östliga partnerskapet. Armenien är ett tydligt exempel som nu söker sig mot EU igen. Orkar vi svara på detta, eller kommer vi att lämna dem till att bli en buffertzon?

Till skillnad från förr bör vi inte längre förlita oss på att USA kommer att lösa allting. Vi vet inte hur det kommer att gå efter valet nästa höst och hur det faller ut. Vi vet inte om USA återigen förbehållslöst vill sätta in resurser för att rädda Europa ytterligare en gång, i synnerhet så länge det bara handlar om ett land. I stället måste EU lära sig att stå på egna ben och ta modiga beslut.

Kraften finns i EU, och då måste det också finnas kraft och mod i medlemsländerna. På Sveriges och regeringens axlar vilar därför ansvaret att vara en av dem som leder och driver på arbetet. Alla vi som sitter i Sveriges riksdag ska stötta och driva på regeringen att axla detta ansvar.

När det gäller migration och processen kring migrationspakten finns mycket att säga. De förslag som finns är långt ifrån perfekta men ack så viktiga, då den otydlighet och osäkerhet som nu råder är katastrofal för de människor som befinner sig på flykt. Vi hoppas därför från Centerpartiets sida att trilogen går vägen.

Och hur ska vi egentligen göra - ska vi ändra i fördragen eller inte? Att starta en fördragsändring kommer att innebära att medlemskapsansökningarna blir fördröjda. I det läge som Europa befinner sig i måste EU klara att värna de värderingar och de krav som lägger grunden för samarbetet samtidigt som det behöver finnas en beredskap att välkomna nya medlemmar inom en relativt snar framtid. Vi behöver använda alla de verktyg som står till buds redan i dag.

Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! I dag behandlar vi utrikesutskottets utlåtande där granskningen av kommissionens arbetsprogram för 2024 redovisas.

Som det står i arbetsprogrammets inledning befinner vi oss mycket riktigt nu i en annan värld än vi gjorde när kommissionen tillträde för snart fem år sedan. Mycket har hänt på kort tid, och vi ser positivt på kommissionens omtag i fråga om prioriteringar. I en föränderlig värld är det nödvändigt att kunna vara flexibel och redo att ställa om. De senaste åren talar sitt tydliga språk - pandemi, krig i vårt omedelbara närområde, el- och drivmedelspriser som skenar, stigande inflation och räntor som höjs. Samtidigt möter vi stora klimatutmaningar.

EU bildades för att säkra freden och skapa stabilitet i en värld som hade genomgått krig och konflikter. Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som en fredsbevarande brobyggare mellan länder, och ekonomisk integration får vår gemensamma välfärd att växa och stärkas. Genom samarbete blir vi starkare och mer beständiga.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 var en obehaglig påminnelse om att vissa stater har en annan ambition, en antagonistisk agenda, en vilja att splittra, en vilja att sprida otrygghet och en vilja att sätta sina egna imperialistiska intressen framför individens okränkbara värde.

Putins Ryssland gör detta genom att attackera sina grannländer, genom attacker mot civila och genom spridandet av destabiliserande desinformation. Terrororganisationen Hamas agerar på liknande sätt, vilket vi fruktansvärt nog fått se efter deras attacker mot Israel den 7 oktober. Det är terrorattacker mot civila israeler.

Positioneringar inom stormaktspolitiken har återigen kommit upp till ytan, och det pågår nu en strid om världsordningen. Konflikterna belyser de djupa globala splittringar som finns. Det är en polariserad värld, och detta begränsas inte till statsgränser utan delar länder och samhällen.

Herr talman! EU är Sveriges och Europas viktigaste forum och verktyg i dessa frågor. EU representerar en regelbaserad världsmaktordning baserad på frihetliga värderingar och samarbete. EU som en enad utrikespolitisk front är avgörande, särskilt i dessa tider.

Vi kristdemokrater tror på ett lagom EU, inte när det gäller viljan eller kraften att bemöta kriser men i fråga om ambitionen kring vilka frågor unionen ska ägna sig åt. Det handlar om ett EU som inte inskränker medlemsländernas suveränitet i nationella frågor. Det finns varken tid eller rum för att inom det europeiska samarbetet lägga energi och resurser på problem som bäst löses på hemmaplan.

EU är vårt absolut viktigaste verktyg för att bevara freden. Historien, som just nu ser ut att upprepa sig med krig i omvärlden, visar hur viktig en stark och enad europeisk union är. Vi ser därför mycket positivt på kommissionens prioriteringar, särskilt när det gäller detta:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Kommissionen försäkrar att unionens solidaritet med Ukraina i motståndet mot Rysslands invasion är orubbad. Sanktionerna mot Ryssland och ett effektivt ansvarsutkrävande bör fortsatt vara EU:s främsta prioritet.

EU bör geostrategiskt utvidga sig och anta nya medlemsländer. Givetvis ska kandidatländer genomgå sedvanliga processer och uppfylla EU:s krav för medlemskap. EU:s utvidgning är ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidra till fred, stabilitet och välstånd.

EU behöver satsa på försvarsindustrin och öka produktionskapaciteten, särskilt när det gäller olika typer av ammunition.

De globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 fortsätter att stå i centrum för all politik, och unionen ska fortsätta bygga partnerskap med andra länder och regioner, i synnerhet Afrika, för att hantera globala utmaningar och stärka det multilaterala och regelbaserade internationella samarbetet.

Herr talman! Vi lever i en annan värld i dag än vi gjorde när kommissionen tillträde, och vi har blivit påminda om de komplexa och historiskt återkommande spänningar som finns. Vi har också blivit påminda om vad vi kan åstadkomma när vi tillsammans jobbar mot gemensamma mål. Låt oss därför fortsätta att genom samarbete och handel verka för att bevara freden och friheten i Europa och i vår omvärld!

(Applåder)

Herr talman! Tack för att jag fick möjligheten att komma hit i dag och debattera kommissionens arbetsprogram för 2024!

Programmet är, som flera har varit inne på, i många stycken tillbakablickande men kommer också med några nya förslag som kommissionen avser att genomföra under återstoden av lagstiftningsperioden. I mitt anförande tänkte jag också höja blicken och se lite bortom detta arbetsprogram och säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.

Herr talman! I juni nästa år är det val till Europaparlamentet. Sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan beslutas om. EU:s ledare enas vart femte år om en ny strategisk agenda, och syftet med agendan är att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Ledarna har inför beslutet haft en första diskussion i Granada, och därefter har man haft diskussioner och samråd i mindre grupper. Detta arbete sker löpande.

För svensk del tog vi fram prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet, och jag skulle säga att dessa prioriteringar i allra högsta grad är fortsatt aktuella. När jag läser utskottets utlåtande och lyssnar på anförandena här i kammaren kan jag också konstatera att det råder en stor samsyn. Det tycker jag bådar gott, även om det, som Jacob Risberg säger, finns en viss nyansskillnad kring de svenska prioriteringarna.

Det ligger i Sveriges intresse att den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på hur EU förbereder sig inför nästa utvidgning, konkurrenskraftsfrågor, energi och grön omställning, hantering av migrationen, gränsöverskridande och organiserad brottslighet och terrorismbekämpning. Stödet till Ukraina är såklart centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Stödet till Ukraina ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt liksom fortsatta sanktioner mot Ryssland och att garantera ansvarsutkrävande bör även fortsättningsvis stå väldigt högt på EU:s agenda. Det är en av de stora formativa frågorna för vårt gemensamma politiska arbete. Ytterst är det här en fråga om att försvara demokratin.

För knappt en månad sedan presenterade kommissionen sitt utvidgningspaket, med rekommendationen att påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, något som regeringen välkomnar. Det är ett kvitto på de imponerande ansträngningar Ukraina har gjort trots pågående krig.

Samtidigt är det viktigt att EU är redo den dag kandidatländerna är redo att bli medlemmar. Därför välkomnar regeringen särskilt att kommissionen i sitt arbetsprogram aviserat att man redan nu inleder ett arbete med att göra konsekvensbedömningar av hur utvidgningen påverkar olika politikområden och EU:s funktionssätt. Frågan om utvidgningen kommer tveklöst att fortsatt vara högt prioriterad och sätta sin prägel på nästa kommissions arbete.

Men det finns också andra frågor som är viktiga, och för att nå största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter är en prioritering nödvändig. Sverige behöver lägga extra kraft på att säkerställa att konkurrenskraftsfrågorna får en framträdande position i kommande agenda. Andra områden som bör tas upp är migration, gränsöverskridande brottslighet, genomförandet av klimatomställningen och respekten för rättsstatens principer. Så låt mig, herr talman, säga något kort om detta.

För det första, konkurrenskraften och den inre marknaden är svenska paradgrenar och frågor som Sverige framgångsrikt drev under vårt svenska ordförandeskap. Jag tror att det finns en förväntan hos likasinnade länder och kommissionen på att Sverige även fortsättningsvis ska bära ledartröjan i dessa frågor och förvalta den trovärdighet vi vann under ordförandeskapet.

Stärkt konkurrenskraft över tid förutsätter satsningar på forskning och innovation och ett idogt arbete med att minska krångel och onödiga administrativa bördor för företagen. Det är, tycker jag, glädjande att kommissionen lägger så stor vikt vid dessa frågor i sitt arbetsprogram, men detta måste vara i fokus även för nästa kommission.

Konkurrenskraft handlar om mer än att bara minska krånglet. En stärkt inre marknad och en aktiv politik för fri och regelbaserad handel med omvärlden är också centrala områden för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Dessa frågor har dessutom blivit alltmer geopolitiska. För att stå starkt i den globala konkurrensen behöver EU vara konkurrenskraftigt, tillväxtfrämjande, utåtriktat och innovativt.

Diskussionen om ekonomisk säkerhet och så kallad resiliens kommer nog att fortsätta, och här har Sverige en mycket viktig roll att spela. Vårt mål är såklart att öka motståndskraften och minska vår sårbarhet, men vi måste också bidra till de lämpliga avvägningar som behöver göras mellan "öppen" och strategisk autonomi för att inte äventyra vår långsiktiga konkurrenskraft. Här tycker jag att Sveriges linje måste vara tydlig: Strategisk autonomi får inte bli en förevändning för protektionistiska krafter att flytta fram sina positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

För det andra är migrationen fortsatt en av EU:s största utmaningar. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än motsvarande period förra året. Situationen i Europa är mycket pressad, inte bara i Medelhavsländerna utan också i exempelvis Österrike och Nederländerna, vilket understryker att detta är en gemensam europeisk utmaning.

Därför är en överenskommelse om EU:s migrationspakt av största vikt, för EU liksom för Sverige. Den strategiska agendan bör ta upp vikten av ett effektivt genomförande av den gemensamma lagstiftningen samt av att EU:s gemensamma och långsiktiga arbete drivs vidare. Detta inkluderar frågor om nya former för samarbete med ursprungs- och transitländer och stora mottagarländer och om hur EU kan effektivisera sitt återvändandearbete.

För det tredje, herr talman, är den gränsöverskridande brottsligheten systemhotande. Det gäller oavsett om vi pratar om den inre eller den yttre säkerheten i EU. Av de kriminella nätverken i EU är 70 procent verksamma i minst tre länder.

Under det svenska ordförandeskapet inrättades en högnivågrupp för effektiv tillgång till information för brottsbekämpning. Den kommer i höst att lägga fram rekommendationer om gemensamma insatser på EU-nivå. Regeringen kommer att driva på för verksamma rekommendationer och verka för att dessa och andra angelägna frågor fångas upp i den strategiska agendan.

Vidare är terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands på en hög nivå. Regeringen arbetar på bred front för att möta de hot som den våldsbejakande extremismen och terrorismen nu utgör mot vårt fria och öppna samhälle. Justitieministern och migrationsministern skickade därför för drygt en månad sedan en begäran till EU-kommissionen och det spanska ordförandeskapet med en uppmaning att stärka arbetet med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå, bland annat genom stärkt yttre gräns, ökat informationsutbyte och ett effektivt återvändande.

För det fjärde förblir den gröna omställningen för att möta klimatförändringarna central i EU-samarbetet. Kommissionens arbetsprogram handlar som sagt också mycket om att genomföra antagen lagstiftning, och detta gäller i stor utsträckning klimatpaketet för att nå 2030-målen.

För svensk del har vi konkurrensfördelar på området genom tillgång till fossilfri energi, och vi ligger långt fram i den gröna omställningen. Sverige värnar också rätten för varje land att välja sin energimix. Våra gemensamma regelverk ska inte stå i vägen för en ökad produktion av kärnkraft inom unionen. Regeringen kommer även att driva på för att undvika ytterligare detaljreglering på energiområdet.

Slutligen ger situationen vad gäller respekten för rättsstatens principer skäl till fortsatt oro i flera länder. Den strategiska agendan behöver ha ett tydligt fokus på hur EU ska agera, genom fortsatta dialoger och granskning av medlemsstaterna och deras arbete men också genom tydliga krav på respekt för rättsstatens principer för att få ta del av unionens fonder.

Herr talman! Det finns såklart många andra angelägna områden som EU måste arbeta vidare med, så de punkter jag nu har tagit upp är inte uttömmande. Men jag väljer att stanna här.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga en sak. Detta är ett förslag till en förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Jag vill att det ska sjunka in, för det är detta det egentligen handlar om. Håkan Svenneling talar om massiv kritik. Jag vill påstå att det också finns en massiv efterfrågan hos polis, åklagare och brottsoffer - bara så att vi är överens om vad syftet är med detta förslag.

Att bekämpa sexuella övergrepp och annan allvarlig brottslighet på nätet är en väldigt prioriterad fråga för regeringen. Jag hoppas att det är det även för Sveriges riksdag och Håkan Svenneling. Samtidigt förstår jag och alla andra att det alltid handlar om en balans mellan rättskipningens verktyg och den personliga integriteten. Det gäller att hitta denna balans.

Exakt var detta ligger just nu måste jag be att få avstå från att svara på. Jag vet att justitieministern var i EU-nämnden i fredags, men jag tror inte att denna fråga var på agendan för det som kallas RIF-rådet - apropå förkortningar; jag ber om ursäkt för den - den här veckan.

För mig handlar detta om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och att hitta en balanserad reglering, och detta står regeringen givetvis bakom. Jag har dock inte de senaste uppgifterna från den överenskommelse som har träffats - om den har träffats.