Roland Utbult

Fru talman! Intresset från Socialdemokraterna, från Azadeh Rojhan och andra, är ju enormt här. Jag tycker att det är fantastiskt. Man har verkligen läst på vad det handlar om, och det är bra.

Jag har sett vad Socialdemokraterna satsar på i stället för fritidskortet. Det är ungefär lika mycket pengar, men det är liksom det här som vi alltid har kört med. Vi tänker nytt här – nu är det nya tankar och nya försök att nå barnen, inte minst de utsatta.

Jag får en bild framför mig när man talar om att segla och att det här skeppet kan sjunka. Vasaskeppet, som vi har besökt och så där, ser vi göteborgare som ett totalt misslyckande. Själva skeppet blev ju verkligen en katastrof. Men vad var det som hände egentligen? Jo, sedan tog man upp skeppet, och i dag är det rena succén. Eller hur? Det låg på botten, för den som vill ha den bilden att det här skulle gå till botten, och sedan lyftes det upp. Jag vet inte hur många miljoner det är som besöker det misslyckade Vasaskeppet. Jag tycker att det är helt fantastiskt.

Låt oss alltså inte måla en alltför svart bild av fritidskortet, utan låt oss se tiden an! Även om det finns kritik, vilket kan vara bra, kanske det så småningom blir en lika stor succé som Vasaskeppet.

(Applåder)

Fru talman! När det gäller skeppet som seglar på havet vet jag inte om jag faktiskt sa så, men jag kan garantera ledamoten att om det är något jag kan så är det att befinna mig på havet. Där har jag vuxit upp, och jag hoppas att det är en liknelse som ändå kan säga något.

När det gäller Lagrådets yttrande ser jag på det så här: Det som ledamoten ser som skarp kritik som man inte kan komma förbi ser jag, med glädje, som en möjlighet att förbättra produkten.

Det finns två punkter som Lagrådet kritiserar. Den ena är namnet, fritidskortet, och den andra är att Lagrådet tycker att det hela är lite ospecifikt. Men detta betyder att man nu kan sätta igång. Nu kommer Forssmed och gänget att fixa till de saker som är lite ospecifika, och jag ser med glädje fram emot att de ska ta sig an detta.

Jag tycker att det är bra att Lagrådet kommer med sin kritik, för då finns verkligen en möjlighet att förbättra saker. Det kanske var rena turen att de hittade vissa delar, om det nu fanns svagheter, för dem skulle vi få problem med längre fram. Det finns alltså en stor möjlighet här, och jag ser det som positivt att de pekade på vissa saker.

Fritidskortet är namnet på produkten. Även om det inte är ett speciellt kort är det i alla fall det namn på produkten som vi använder.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Jag ska ägna hela mitt anförande åt en av de största reformerna på länge som syftar till att få barn och ungdomar i rörelse och stärka deras möjlighet till en meningsfull fritid. Det handlar om fritidskortet. Emma Ahlström Köster redogjorde utmärkt väl för de övriga förslag regeringen har kommit och kommer med.

Fritidskortet är flaggskeppet bland regeringens civilsamhällesreformer. Det riktar sig till barn mellan 8 och 16 år och ska användas för att betala ledarledda fritidsaktiviteter anordnade av godkända utförare. Syftet är att få in barn och unga från socioekonomiskt utsatta områden i föreningsaktiviteter, och därför kommer fritidskortet att finnas i två versioner: ett allmänt om 500 kronor per barn och år, och ett särskilt om 2 000 kronor.

Det handlar inte bara om aktivitet utan om att känna gemenskap och sammanhang. Att uppleva en känsla av sammanhang, bli sedd och få ett uppdrag ansåg den kände sociologen Aaron Antonovsky vara livets mening, mänskligt sett.

Fru talman! Det ska bli intressant att höra vad andra partier har att anföra mot att stödja barns ökade aktivitet och rörelse, kortare skärmtid, bättre sömn och meningsfulla gemenskap. Jag avundas inte dem som är emot fritidskortet när de ser hur denna kristdemokratiska baby tar sina första steg mot, vad jag tror, succé.

Fritidskortet är en av de mest granskade satsningarna. Från första början framfördes farhågor från bland andra olika partier om att systemet skulle kunna missbrukas och att pengar som skulle göra det möjligt för barn att spela badminton, trombon eller något annat i stället skulle hamna i de kriminella gängens fickor.

Det är inte konstigt att man ser risker framför sig med tanke på hur den organiserade brottsligheten har tillåtits breda ut sig i Sverige. Men mot just den bakgrunden har vi skapat en genomtänkt modell för att minimera denna risk. Alla föreningar och verksamheter där fritidskortet kan användas ska samlas i ett utförarregister, och för att ingå i detta register måste verksamheten som regel ha funnits i fem år. Undantagna är Riksidrottsförbundets föreningar.

Alla föreningar som ingår i utförarregistret behöver vara godkända mottagare av statligt stöd innan de kan komma i fråga. De har alltså genomgått en kontroll för att kunna göra det här.

Därutöver kommer Försäkringskassan att göra ytterligare riktade kontroller av de föreningar som finns utanför Riksidrottsförbundet och Kulturskolan. Då handlar det om att kontrollera att utförarna bedriver regelbunden ledarledd fritidsverksamhet, har goda rutiner för sin ekonomi, inte har skulder som förening och så vidare.

Kontrollerna stärks från och med nästa år tack vare att regeringen har infört ett nytt och skarpare demokrativillkor. Det nya villkoret arbetas nu in i alla bidragsförordningar som reglerar stöd till civilsamhället.

Det är också värt att påminna om att fritidskortet är att betrakta snarare som en rabattkupong som bara kan användas i ett enda syfte än som en pengamässig utbetalning, så som är fallet i andra stödsystem. Dessutom är summan för fritidskortet – 500 kronor respektive 2 000 kronor per år – betydligt lägre än andra stöd, vilket innebär mindre incitament för avancerade brottsupplägg.

Fru talman! Med de utmaningar vi har som land är det samtidigt inte ett alternativ att bara fortsätta som förut. Det finns alltför mycket av stillasittande och ensamhet bland våra barn och unga, det finns alltför många som hoppar av sin idrott när de märker att föräldrarnas ekonomi inte klarar av den och det finns grupper av barn som vi inte når med de arbetssätt och stöd som använts hittills. Fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek.

Hur når vi då fram till barnet? Fritidskortet riktas tydligt direkt mot barnet och familjen för att vi ska nå fler och det ska bli en tydlig avlastning för den privata ekonomin för barn i ekonomisk utsatthet. Samtidigt ska det bara kunna användas till fritidsaktiviteter.

Fritidskortet säkerställer att föräldrar inte behöver ligga ute med pengar och krångla med att lämna in kvitton i efterhand. Det skulle bli särskilt bekymmersamt för familjer som lever i en ekonomiskt svår situation. Något som vi har lärt oss från Norge är att det inte fungerade bra. Det krävs en betalfunktion som i stället fungerar som ett slags rabattkupong. Detta möjliggör ett differentierat fritidskort så att barn i utsatthet får ett större belopp än övriga.

Det behövs en app där man enkelt kan gå in och använda kortet för att betala olika aktiviteter. Ansökan och användande av kortet sker samtidigt med några enkla klick i appen.

Fru talman! Det jag sa om att det här är Kristdemokraternas baby bygger på en av grundpelarna i vår ideologi: omsorgen om den utsatte. Jag arbetade med hemlöshet under tio år i Räddningsmissionen i Göteborg innan jag kom till riksdagen 2010. Jag såg de fattiga som Moder Teresa kallade de fattigaste av de fattiga – de hemlösa. Där fanns också barn som vi såg levde i enorm utsatthet. Det här har för alltid satt sig i mitt inre.

Vi har en utbredd fattigdom i Sverige. För bara en vecka sedan talade jag med en man som var glad för fritidskortet. Han visste att summan var 2 000 kronor. Jag vet inte hur han hade fått reda på det – om det var genom att han hade lyssnat på oss här eller på annat sätt. Han var glad för att dessa pengar skulle göra det möjligt för hans barn, eller om det var hans barnbarn, att komma in i en aktivitet.

Kära ledamöter av Sveriges riksdag – folkets främsta företrädare! Ställ upp för barnen och för fritidskortet, som ger möjlighet till ett meningsfullt liv för många!

Till alla föräldrar till barn mellan 8 och 16 år: Från och med den 1 oktober är det tänkt att du som vårdnadshavare ska kunna börja ansöka i appen och använda fritidskortet. Välkommen att göra det!

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag har just läst Anders Rydells bok Stulen musik. Det är sista delen i en trilogi om nazisternas plundring av Europas kulturarv under andra världskriget. Det rör sig om världshistoriens största stöldturné. Rydells tre böcker handlar om en ofattlig mängd konst som stals från judarna, plundring av judiska bibliotek och stöld av mängder av instrument och noter från judiska musiker och tonsättare. Syftet varierade, men med konsten, böckerna och musiken handlade det om att en gång för alla utplåna allt det judiska. Det var inte tillräckligt att fysiskt förinta judarna. Spåren av dem skulle också raderas.

Min övergång blir nu lite abrupt eftersom vi i Sverige trots oro lever i en tid av fred sedan 200 år. Men som George Bernhard Shaw sa lär vi oss av historien att vi inte lär oss av historien. Dagens betänkande är därför en påminnelse om vårt eget kulturarv, bland annat kulturmiljövård, kyrkligt kulturarv, odlingslandskapets kulturarv och nationella minoriteters kultur.

Kunskapen om det egna kulturarvet, det materiella liksom det immateriella, som innefattar gemensamma värderingar, dialekter, traditioner och folkminnen, skänker människor trygghet i sin identitet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna möta och känna respekt för andras kulturer och traditioner. Kulturarvet är också en stark friskfaktor genom att det stärker känslan av sammanhang. Vi vet hur viktigt det är att känna och uppleva sammanhang och att ha en uppgift. Det är liksom livets mening, mänskligt sett.

Fru talman! Det kyrkliga kulturarvet är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, och den kyrkoantikvariska ersättningen spelar en viktig roll för att bevara de kyrkliga kulturvärdena för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Ersättningen har höjts för 2025, vilket också Kristina Axén Olin nämnde. Jag har i möten med Svenska kyrkan fört fram att mitt parti vill se en höjning av ersättningen, och nu är den gjord. Men det gäller att även fortsättningsvis bevara och underhålla alla de kyrkor som finns runt om i landet, och regeringen menar att staten tillsammans med Svenska kyrkan ska fortsätta att ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Vidare handlar en viktig del av kulturarvet om krisberedskap och digitalisering. I augusti 2024 uppdaterades arkivförordningen, och statliga myndigheter är nu skyldiga att i god tid samråda med Riksarkivet om att upprätta överlämnandeplaner för arkiv. Det är också möjligt att förelägga en myndighet att vidta åtgärder för att komma till rätta med brister i arkivvården.

Statliga museer är även ålagda att kontinuerligt genomföra en risk- och sårbarhetsanalys och samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, med anledning av en eventuell undanförsel av samlingar. Det märks att hotet ökar och att oron sprider sig, vilket är väldigt trist att konstatera. Regeringen har också inrättat ett nationellt råd för skydd av kulturarv och avsatt särskilda medel för att stärka samhällets beredskap och skydda kulturarvet.

Det pågår också ett arbete med digitalisering av kulturarvet, där Riksantikvarieämbetet har tagit fram en nationell strategi för digitalt kulturarv.

Fru talman! Att det är viktigt att stärka de nationella minoriteternas språk och kultur tycker nog inte bara Kristdemokraterna utan alla riksdagspartier. Minoriteternas historia måste bli känd och synliggjord.

Den judiska minoriteten är en särskilt utsatt grupp i dessa tider av förintelseförnekare och allmän antisemitism, som sprids öppet inte minst på sociala medier. Jag är därför stolt över att regeringen gör satsningar för att stärka säkerheten för den judiska minoriteten, och jag är övertygad om att flera, förhoppningsvis alla, ansluter sig till denna uppfattning.

År 2025 markerar 250 år av judiskt liv i Sverige. Vi uppmärksammar den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet. Ett antal myndigheter har också fått i uppdrag att särskilt uppmärksamma detta.

Till slut vill jag nämna den dåvarande statsministern Göran Persson, som tog initiativ till en bred informationsinsats om Förintelsen och boken Om detta må ni berätta, som sedan 1998 har delats ut kostnadsfritt till skolor och utställningar. Låt oss aldrig glömma, utan låt oss fortsätta att berätta om det som har skett så att det inte upprepas på nytt.

Vi är människor som alla ingår i ett sammanhang, och vi måste hjälpas åt att berätta historierna och påminna om arvet på vår kontinent. Vi har besökt myndigheten Forum för levande historia, och de gör stora insatser för att informera om nazismen, kommunismen och andra brott mot mänskligheten. Förintelsens minnesdag den 27 januari uppmärksammas, som vi alla vet, här i riksdagen varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Fru talman! Nu har det avsatts 3 procent extra. Det handlar bland annat om beredskap och sådana frågor. Det är extra pengar nu – första året är 2026. Det är mer än tidigare. Det är riktigt att det sedan kommer att trappas ned.

Jag vet ärligt talat inte vad ledamoten är orolig för. Kristdemokraterna och regeringen värnar ju public service. Så är det. Jag tror inte att ledamoten behöver känna så stor oro för utvecklingen för public service.

Det här extra stödet, som man kan kalla det, kommer alltså så småningom att trappas ned. Regeringen bedömer att företagen klarar det. Man ger ändå företagen goda förutsättningar. Och man förväntar sig från regeringens sida att public service-företagen kommer att prioritera, öka sin samverkan, se över det hela och effektivisera.

Min bedömning är att ledamoten inte behöver vara särskilt orolig för framtiden för public service i Sverige.

Fru talman! När det gäller påverkan på public services utveckling, så att säga, och vad det ska bli av alltihop har det funnits kritik för att man liksom inte har fått vara med och bestämma direktiven. Då tänker jag: Mellan februari 2023 och maj 2024, tror jag att det var, satt alla riksdagspartier i den här kommittén. Då måste man ha haft alla tänkbara möjligheter att uttala sig och försöka påverka det hela. Därför är jag förvånad över att man i dag inte är riktigt nöjd.

Det är detta med att man inte var med och bestämde direktiven. Men någon måste väl ändå regera i det här landet. Det är naturligt att det är regeringen som bestämmer direktiven. Men det fanns alla möjligheter att påverka.

Sedan gäller det den extra tilldelningen på 3 procent för 2026, alltså nästa år. Den sänks till 2 procent 2027–2030. Sedan går den ned till 1 procent 2031–2033. Regeringen bedömer att public service-företagen kan effektivisera. De får ekonomiska förutsättningar ändå. Det är enormt stora summor som regeringen tilldelar public service. Jag tror att det senast var ungefär 200 miljoner extra på grund av den uppräkning som görs. Jag tror att regeringen helt enkelt förväntar sig att man effektiviserar och prioriterar på ett bättre sätt än tidigare.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020−2025. Det löper alltså ut i år, och nästa tillstånd ska gälla i åtta år från 2026 till och med 2033. Den public service-kommitté som tillsattes av regeringen 2023 lade fram sitt betänkande, Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider, i maj 2024. Där föreslås hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget. Syftet är att ”skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende”. Förslagen har gått på remiss och bereds inom Regeringskansliet; en proposition väntas under senvåren.

Kristdemokraterna har sedan länge beslutat att verka för att värna public service, som ska finnas tillgängligt brett i de kanaler som människor använder. För att stärka legitimiteten hos public service över tid menar vi att uppdraget behöver smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Detta är alltså vår politik kring public service, lite sammanfattat.

Fru talman! För mig är film ett viktigt kulturarv. Filmen verkar både som konstart och som kreativ näring och skapar många arbetstillfällen. Svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild. Svensk film har ett gott rykte i världen med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, ljudmixare, fotografer och producenter. Detta är inte minst viktigt för ett litet och exportberoende land som vårt.

Den 25 januari 2024 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken. Syftet med översynen är att filmpolitiken bättre ska möta utmaningar och behov. Uppdraget skulle redovisas den 28 februari 2025, var det tänkt, men nu vet vi att det kommer att redovisas den 4 mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Kristdemokraterna ser det som viktigt att svensk film främjas. Vi ser också att det finns behov av att ta fram förslag kring framtidens filmpolitik för att framtidens barn och unga ska få goda erfarenheter av film, gärna på biografer.

Vi menar att den tillsatta utredningen är viktig, inte minst för att förbättra förutsättningarna för svensk film. Det är breda direktiv, och utredningen syftar till att göra en bred översyn av hela den nationella filmpolitiken för att den bättre ska kunna möta morgondagens utmaningar. Vad kan vara viktigare än detta när det gäller framtidens filmpolitik?

Här kommer alltså viktiga förändringar framöver. Det har gjorts försök tidigare. Jag minns att en tidigare regering skulle göra om hela filmpolitiken, och det kraschade, kan man säga, med ett antal tillkännagivanden. Men nu gör vi ett nytt försök.

Fru talman! Flera tidigare talare har nämnt vårt besök i Skövde den här veckan. Det pågår ett fascinerande arbete på högskolan, där spelutveckling har blivit en viktig del av högskolans utbud. Jag slogs av hur många spelutvecklare som gjorde sin resa genom studierna stärkta av kunniga lärare som gett dem verktygen. Så lyckades eleverna etablera sig som entreprenörer, bilda egna bolag och sedan stanna kvar i Skövde, där de blev viktiga skattebetalare, bland annat när det gäller bolagsskatt, och arbetsgivare och bidrog till att sätta Skövde på kartan över hela världen. Det fanns dock ett problem med de internationella kontakterna, nämligen att det var svårt för utlänningar att uttala just namnet Skövde. Det blev många olika varianter där. Det var tydligen ett återkommande problem för dem som verkade där.

Ett kluster av utvecklare finns i hela Sverige. Man önskar att detta ska bli en basnäring. Det är väl något som man får jobba på på olika fronter. En basnäring blir det när det etableras som en sådan, när vi börjar kalla det för en basnäring och så vidare.

Givetvis finns det ett ansvar gentemot barn i relation till skärmtid och spelande. Det ansvaret delas av spelbolagen och föräldrar, lärare och andra. Även politiskt har Kristdemokraterna med Jakob Forssmed i spetsen och Folkhälsomyndigheten tagit fram riktlinjer för barns skärmtid kopplat till psykisk ohälsa, sjunkande skolresultat och brist på sömn.

Allt är lovligt, men allt är inte nyttigt, som det heter.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar dig, Catarina Deremar, för ditt svar!

Om vi bortser från vissa budgetmässiga olikheter upplever jag en stark samhörighet med dig och Centern. Jag vet att ni är ett liberalt parti. Ni kallar er så, i alla fall. Men jag funderar över vad det egentligen är för skillnad på Centern och KD. Sedan Thorbjörn Fälldins dagar har vi haft samma etiska hållning och samma grundplåt.

Du får ta detta för vad det är, men jag skulle vilja ge dig en utmaning: Välkommen tillbaka till fadershuset! Jag tror att många centerpartister runt om i vårt land skulle bli glada om vi var ännu lite tajtare.

Därför säger jag det ännu en gång: Välkommen tillbaka till fadershuset!

Fru talman! Tack, Catarina Deremar, för att du förde in både fäbodkultur och nyckelharpor i den här debatten! Det var jättebra gjort, tycker jag!

Det är fint hur vi debatterar från olika synvinklar och bakgrunder här. Vi är egentligen överens om det mesta. Jag ska fatta mig lite kort med tanke på den sena timmen.

När jag läser i Centerpartiets program står det att ni vill avskaffa satsningen på fritidskortet. Nu har inte satsningen på fritidskortet trätt i kraft, men ni vill redan nu avskaffa satsningen. Men min fråga gäller inte den saken.

Varför? Vi vill satsa 500 kronor generellt per barn, och sedan vill vi satsa 2 000 kronor per barn i utsatthet. Det stämmer inte med frågan om etik och Centerpartiet. Ni drar ned på satsningarna, och ni kommenterar inte vad de 790 000 kronor som ni vill dra ned på ska användas till.

Fru talman! Detta är en otroligt viktig debatt, eftersom ett paradigmskifte är på gång när näringslivet kommer in på ett helt nytt sätt. Vi alla måste naturligtvis vara vaksamma så att detta sker på bästa sätt.

Vasiliki Tsouplaki tycker att min inställning är betryggande, men jag kan inte bära mer än Kristdemokraterna på mina axlar. Andra får ta ansvar för sina partier. Jag kommer att slåss för denna sak och göra vad jag kan. Det lovar jag.

När ledamoten säger att det offentliga stödet kommer att urholkas förstår jag det som att hon tänker att man inte följer kostnadsutvecklingen på de olika områdena. Det är en jätteviktig synpunkt. Det är naturligtvis Finansdepartementet som i stor utsträckning lägger kartan. Där får vi också slåss för kulturen.

Kostnadsutvecklingen är en del av alltsammans. Min förhoppning är verkligen att vi följer kostnadsutvecklingen på våra olika områden så att vi kan vara trygga i denna del.

Fru talman! Tack för frågan, Vasiliki Tsouplaki!

Jag kan inte se att det skulle störa det kulturella livet i Sverige särskilt mycket om man skulle få sätta sitt namn på en salong. Vi får kanske räkna med att man vill ha något slags bekräftelse om man satsar lite pengar.

Jag sa inte i mitt inlägg och tänker inte heller att det skulle bli mindre offentliga medel bara för att näringslivet kommer in. Jag tror att det kommer att vara ungefär samma budget och fungera ungefär som nu. Det här kommer att vara ett tillägg och en möjlighet.

Jag tror att behoven kommer att öka, som när det gäller det mesta i samhället. De offentliga medlen kommer kanske också att minska av olika skäl, eftersom det finns sådana enorma behov. Vi ser att bara försvarsbudgeten har gått från 40 miljarder för bara några år sedan till att nu vara uppe i 120-130 miljarder - de som sitter i försvarsutskottet kanske kan säga mer exakt. Jag kanske inte har rätt på decimalerna. Men det är en enorm ökning. Det är klart att det tränger ut en del annat. Så är det.

Men vi får slåss, som jag sa förut att en socialdemokrat har sagt: Vi slåss i samhället, och vi slåss i våra olika partier för kulturen. Vi får kämpa på.

Som jag sa i mitt anförande ser jag det här som något som kompletterar de offentliga medlen.

Fru talman! Mats Berglund! Väldigt fint att du tar upp funktionsnedsättning. Jag ska föra det vidare till Jakob Forssmed, som väl är den som framför allt håller i de sista delarna av det som ska formas till detta kort. Det finns en del kvar att göra. Flera myndigheter är inblandade.

Med tanke på ditt första inlägg vill jag säga att det naturligtvis handlar om ett komplement till det offentliga, vilket jag också uttryckte i anförandet. Vi ska inte dra oss undan ansvaret för det offentliga. Men det blir ett tillägg som jag tror kommer att berika om det görs på ett snyggt sätt. Att näringslivet kommer in kommer att berika den kulturella världen.

Jag tycker att Mats Berglund fortfarande lever i en problemvärld. Man skulle i stället kunna ha attityden att man ser utmaningar. Jag menar: Kom igen! Var inte så negativ, utan se möjligheterna i detta! Då ska vi se om vi inte kan dela på tårtan här i oktober nästa år.

Om det blir en succé, vad gör Mats Berglund då? Jag tror att han kanske kommer att se att det finns utmaningar och möjligheter här.

(MATS BERGLUND (MP): Vi hoppas på succé.)

Fru talman! Jag tackar Mats Berglund för frågan. Det är jättefint om vi kan ha ett resonemang om det här paradigmskiftet när näringslivet börjar komma in i sammanhanget.

När det har gällt sponsring av idrott vet vi att man får en skylt i hallen, och så drar man av pengarna. Man gör ett skatteavdrag. Om det kan göras för dem som jobbar inom kulturen är det fantastiskt bra. Då kan näringslivet gå in - jag tror att detta är ganska utvecklat i Danmark - och göra en ekonomisk insats och sedan göra ett avdrag. Det tycker jag är ett bra sätt för näringslivet att komma in.

Jag tror att det kommer att bli ganska vanligt. Vi får ändå tro att det finns ett antal företagare med god anda som tycker att om man stöttar kulturen får man ett mervärde i sitt företag eller sin verksamhet.

Detta ska nu ses över. Vi får se vad man kommer fram till när det gäller sponsring av ideell verksamhet och kulturell verksamhet. Jag är jättespänd på hur det kommer att bli.

Men jag vill nog säga till Mats Berglund att jag hör andra tongångar än han. Jag hör till exempel när det gäller Operan att det finns intresse. Det förvånar mig inte ett dugg, för det är ändå en nationalscen. Låt oss alltså ändå tro och hoppas att det kan bli så om nu möjligheten bjuds.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i utgiftsområde 17.

Kulturens andel i budgeten är 0,65 procent av den totala statsbudgeten. Det kanske inte är på decimalen rätt, men ändå. När finanserna ska fördelas hamnar kulturen dessvärre, oavsett regering, på en alltför låg nivå.

Tillåt mig återge vad en annan socialdemokratisk politiker än den vi nyss hörde har sagt: Vi som är kulturpolitiker slåss för kulturen i samhället och i våra olika partier.

Det finns ett annat citat, från Winston Churchill, som jag tror att ni alla känner till: "Har vi ingen konst och kultur har vi inget att försvara!" Detta yttrande fälldes under andra världskriget. Det har faktiskt god relevans i vårt nya militära läge med kraftigt ökad försvarsbudget. Kulturen kan sitta trångt i en budget.

Tyvärr finns det en syn på kulturen som ett självspelande piano. Vi måste fortsätta att slåss för kulturen. Jag välkomnar alla som har samlats här som åhörare i dag och som gör stora insatser för svenskt kulturliv. Jag har själv varit kulturarbetare i 50 år, så jag vet något om detta. Jag har fått välja att vara kombinatör, så att musiken har legat vid sidan om mitt arbete som lärare.

Fru talman! I Kristdemokraternas nya kulturpolitiska program skriver vi att staten ska eftersträva att kulturarbetarna har tillgång till ett fungerande system för social trygghet utifrån deras förutsättningar, eftersom deras avvikande arbetsvillkor kan begränsa tillgången till de sociala skyddsmekanismer som vanligen finns tillgängliga för personer med sedvanliga anställningsförhållanden.

Jag fortsätter att läsa ur vårt nya kulturpolitiska program: Välfärdssystemen måste ta hänsyn till historiska inkomster och även inkomster i form av till exempel stipendier och kulturpriser. Det offentligas uppgift är att se till att kulturarbetare och kulturutövare kan arbeta med goda villkor.

Det är alltså Kristdemokraternas politik, och den är framåtsyftande. Jag ska göra det jag kan för att gå från ord till handling, för det kan bli mycket ord när det gäller de här frågorna.

Fru talman! En annan del av verkligheten som inte står emot politikens möjligheter att skapa goda förutsättningar för kulturarbetarna är det paradigmskifte som vi nu ser äga rum inom kulturområdet. Det handlar om näringslivets inträde när det gäller att stötta kulturen. Det handlar om mecenater, donatorer till kulturell verksamhet. Vi kristdemokrater tror på mecenaternas återkomst som ett komplement till politikens ansvar för kulturen, för det finns också.

När jag lyssnar på Pjotr Iljitj Tjajkovskijs första pianokonsert, som jag gjorde tidigare i dag, tänker jag på hans mecenat Nadezjda von Meck. Hon gav ekonomiskt stöd till Tjajkovskij och såg till att han kunde skriva sin underbara musik.

Vi ser behovet av kapital när det till exempel gäller Operan. Jag blev glad när jag hörde Mats Berglund säga att han var positiv till privata tillskott till kulturen - kanske gällde det specifikt Operan. Ska vi få en extraordinär opera, ett operahus för både besökare och anställda, tror jag att det kommer att krävas pengar från mecenater, donatorer och näringsliv.

Regeringen beslutade i början av november om tilläggsdirektiv till utredningen som ser över skatteincitamenten för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet. Så här lät det: Utredaren ska nu även se över möjliga avdrag eller annan skattelättnad för sponsring av kultur. Det gäller då även ideell verksamhet.

Fru talman! Fritidskortet är en kristdemokratisk baby, en reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrotts, kultur- och friluftsliv i gemenskap med andra. Vi satsar 792 miljoner årligen på detta - väldigt mycket pengar. Det gör det möjligt för fler barn och unga att få en aktiv och meningsfull fritid.

Vi har stora utmaningar när det gäller ohälsa och stillasittande bland barn och unga. Det krävs att vi tänker nytt och vågar satsa. Våra barn och unga förtjänar att vi gör vårt yttersta för att ge dem förutsättning för en god hälsa och ett gott liv. Särskilt viktigt är det att nå de barn som vi faktiskt inte når i dag.

Enligt förslaget om fritidskortet ska barnen vara mellan 8 och 16 år. Kortet ska kunna användas för betalning av vissa avgifter för ledarledda fritidsaktiviteter som hålls av en godkänd utförare.

Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek. Det finns därför två olika belopp här. Först finns det ett generellt fritidskort om 500 kronor per barn. Jag vet att det finns de som tycker om den generella välfärden och vill att alla ska få del av dessa pengar. Det har efterfrågats tidigare när jag under flera år höll på och debatterade fritidspengen. Man vill ha en generell välfärd, och nu har vi den: 500 kronor till alla barn. Men sedan finns det undantag, och det är barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet. Där finns ett belopp om 2 000 kronor.

Detta kommer nu att införas, efter flera års debatter där jag försökt övertyga mina kära kollegor här om hur bra detta är, den 1 oktober 2025. Då hoppas jag att vi alla ska fira detta. Jag är inte så säker på att alla blir med, men man kan ju alltid hoppas.

Fru talman! Det görs mer från regeringens sida. Jag ska hålla lite koll på min talartid, men jag vill gärna nämna bara några saker.

Det satsas pengar på insatser för att stärka, tillgängliggöra och öka kännedomen om verksamheter för barn och unga i kommuner över hela landet, liksom på att det ska utbildas fler ledare för barn och unga med funktionsnedsättningar. Kulturrådet har fått ett uppdrag som gäller att stärka den kommunala kulturskolan - också det finns det pengar till. Vi stärker också det judiska livet i Sverige.

Vi har ju även idrotten på vår agenda. Regeringen ger liksom tidigare regeringar ungefär 2 miljarder till Riksidrottsförbundet. Det går också 100 miljoner till anläggning av idrottsmiljöer i år och sedan 100 miljoner per år för idrott i utsatta områden, det så kallade Idrottsklivet. Vi gör också satsningar på friluftsliv och idrott för äldre. Till sist gör vi en ensamhetssatsning, eller om man vill kalla det gemenskapssatsning, på 300 miljoner.

Så där kan jag hålla på och räkna upp åtgärder. Vi hörde tidigare Kristina Axén Olin dra en hel lista på åtgärder, och nu kom jag med några ytterligare kulturella och hälsofrämjande åtgärder som vidtas framför allt för våra barn och unga.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Mats Berglund för svaret.

Vi i KD är också varma anhängare av folkbildningen. Så är det. Och vi har nu hört en del diskussioner här om Folkbildningsrådet.

Totalt går 4,4 miljarder till studieförbunden och folkhögskolorna. Det är ganska mycket pengar. Det är sant, som vi hört Axén Olin beskriva här, att man har flyttat pengar från studieförbunden till folkhögskolorna. Det beror bland annat på de bekymmer som funnits här. Folkbildningsrådet har, menar jag, skickat pengar till studieförbunden och sedan inte haft koll på vad de pengarna har använts till eller vart de har tagit vägen. I dag tror jag faktiskt inte att man har koll på det hela så som vi skulle vilja.

Christer Nylander har gjort en utredning som nu är ute på remiss.

Jag skulle vilja fråga Mats Berglund hur han skulle vilja komma till rätta med de brister som kommit fram, bland annat genom Riksrevisionens rapport. Riksrevisionen uttalar att det var brister i alla led. Vad tänker Mats Berglund att man ska kunna göra åt de här bristerna, som bevisligen har funnits där?

Herr talman! Det var tråkigt att höra det sista, men kanske bra.

Jag tackar för Mats Berglunds anförande, och några frågor har dykt upp för mig. Jag jobbade tio år i Göteborg med hemlösa personer. Jag mötte fattiga barn, som inte fick del av kulturen på grund av att de levde i en enorm social utsatthet. Det var lärorikt, och det satte spår i mig.

Nu har vi lagt fram ett förslag om ett fritidskort där dessa barn får tillgång till ett belopp om 2 000 kronor att använda i någon verksamhet som de normalt inte har råd med. Generellt är det fråga om 500 kronor, men till de här barnen är det 2 000 kronor.

Miljöpartiet avvisar fritidskortet. Jag försöker läsa mig till vad ni föreslår i stället, men jag hittar ingenting som skulle hjälpa barnen och alla andra som lever i fattigdom i Sverige. Tyvärr är de många.

Nu använder ledamoten Mats Berglund uttrycket problem. Man har lärt sig i politiken att det heter utmaningar, men här är det problem. Vad tänker Mats Berglund göra med de utmaningar som finns för de barn som står vid sidan om kulturen i dag?

Herr talman och statsrådet! Jag lovar att vi ska driva på detta. Vi är varma förespråkare av den svenska folkbildningen, som innefattar både folkhögskolor och studieförbund. Därför är statsbidraget till folkbildningen fortsatt starkt i regeringens budget. Det håller jag med om. Men regeringen har i högre grad prioriterat kopplingen till arbetsmarknaden.

Enligt betänkandet som kallas Bildning, utbildning och delaktighet - folkbildningspolitik i en ny tid, som kom i somras, behöver folkbildningen bättre förutsättningar för att bidra till individers och samhällets utveckling i, som det heter, en föränderlig tid.

Min följdfråga blir: Hur kan regeringen möjliggöra ännu bättre förutsättningar för folkbildningen?

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Johan Pehrson.

Regeringen har prioriterat att bygga ut vuxen- och yrkesutbildningarna. Det handlar om fler platser inom yrkesvux och tillskott till yrkeshögskoleutbildningar. För att stärka yrkesvux satsar regeringen 1,3 miljarder. Det motsvarar cirka 16 500 platser per år från och med i år. Regeringen föreslår också ett tillskott på 385 miljoner till yrkeshögskoleutbildning för kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bra. Men samtidigt ser vi kristdemokrater den viktiga roll som folkhögskolorna har för folkbildningen men också för vuxenutbildningen. Folkhögskolorna kan möta behov i samhället till följd av arbetslöshet, kompetensförsörjning och invandring och hos personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

På vilket sätt vill ministern uppvärdera folkhögskolorna och inte bara yrkeshögskolan?