Vasiliki Tsouplaki (V) svarade Roland Utbult i en replik om Public service, film och dataspel i debatten ”Protokoll 2024/25:74 Torsdagen den 20 februari” den 20 feb 2025.
Roland UtbultKD· i en replikNär det gäller påverkan på public services utveckling, så att säga, och vad det ska bli av alltihop har det funnits kritik för att man liksom inte har fått vara med och bestämma direktiven. Då tänker jag: Mellan februari…Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.
Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020−2025. Det löper alltså ut i år, och nästa tillstånd ska gälla i åtta år från 2026 till och med 2033. Den public service-kommitté som tillsattes av regeringen 2023 lade fram sitt betänkande, Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider, i maj 2024. Där föreslås hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget. Syftet är att ”skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende”. Förslagen har gått på remiss och bereds inom Regeringskansliet; en proposition väntas under senvåren.
Kristdemokraterna har sedan länge beslutat att verka för att värna public service, som ska finnas tillgängligt brett i de kanaler som människor använder. För att stärka legitimiteten hos public service över tid menar vi att uppdraget behöver smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Detta är alltså vår politik kring public service, lite sammanfattat.
Fru talman! För mig är film ett viktigt kulturarv. Filmen verkar både som konstart och som kreativ näring och skapar många arbetstillfällen. Svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild. Svensk film har ett gott rykte i världen med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, ljudmixare, fotografer och producenter. Detta är inte minst viktigt för ett litet och exportberoende land som vårt.
Den 25 januari 2024 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken. Syftet med översynen är att filmpolitiken bättre ska möta utmaningar och behov. Uppdraget skulle redovisas den 28 februari 2025, var det tänkt, men nu vet vi att det kommer att redovisas den 4 mars.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel
Kristdemokraterna ser det som viktigt att svensk film främjas. Vi ser också att det finns behov av att ta fram förslag kring framtidens filmpolitik för att framtidens barn och unga ska få goda erfarenheter av film, gärna på biografer.
Vi menar att den tillsatta utredningen är viktig, inte minst för att förbättra förutsättningarna för svensk film. Det är breda direktiv, och utredningen syftar till att göra en bred översyn av hela den nationella filmpolitiken för att den bättre ska kunna möta morgondagens utmaningar. Vad kan vara viktigare än detta när det gäller framtidens filmpolitik?
Här kommer alltså viktiga förändringar framöver. Det har gjorts försök tidigare. Jag minns att en tidigare regering skulle göra om hela filmpolitiken, och det kraschade, kan man säga, med ett antal tillkännagivanden. Men nu gör vi ett nytt försök.
Fru talman! Flera tidigare talare har nämnt vårt besök i Skövde den här veckan. Det pågår ett fascinerande arbete på högskolan, där spelutveckling har blivit en viktig del av högskolans utbud. Jag slogs av hur många spelutvecklare som gjorde sin resa genom studierna stärkta av kunniga lärare som gett dem verktygen. Så lyckades eleverna etablera sig som entreprenörer, bilda egna bolag och sedan stanna kvar i Skövde, där de blev viktiga skattebetalare, bland annat när det gäller bolagsskatt, och arbetsgivare och bidrog till att sätta Skövde på kartan över hela världen. Det fanns dock ett problem med de internationella kontakterna, nämligen att det var svårt för utlänningar att uttala just namnet Skövde. Det blev många olika varianter där. Det var tydligen ett återkommande problem för dem som verkade där.
Ett kluster av utvecklare finns i hela Sverige. Man önskar att detta ska bli en basnäring. Det är väl något som man får jobba på på olika fronter. En basnäring blir det när det etableras som en sådan, när vi börjar kalla det för en basnäring och så vidare.
Givetvis finns det ett ansvar gentemot barn i relation till skärmtid och spelande. Det ansvaret delas av spelbolagen och föräldrar, lärare och andra. Även politiskt har Kristdemokraterna med Jakob Forssmed i spetsen och Folkhälsomyndigheten tagit fram riktlinjer för barns skärmtid kopplat till psykisk ohälsa, sjunkande skolresultat och brist på sömn.
Allt är lovligt, men allt är inte nyttigt, som det heter.
(Applåder)
Fru talman! Jag känner ledamoten Utbult som en politiker som är öppen för att lyssna på andras åsikter och är villig att kompromissa – en pragmatisk politiker. Därför tänkte jag nu passa på när det pågår ett beredningsarbete på Kulturdepartementet för att ta fram en proposition om villkoren för public service för den kommande perioden.
Som ledamoten sa handlar det om en period på åtta år. Det kommer alltså att löpa över flera mandatperioder. Jag tänker att det finns ett särskilt stort värde i att det finns bred politisk enighet om public services uppdrag men också medelstilldelningen.
Som jag nämnde i mitt anförande tidigare är det väldigt många som nu är oroade över att de nivåer som Tidöpartierna lade sig på i utredningen är för låga för att man ska klara det breda uppdrag som vi har enats om. Ledamoten nämnde att KD vill se ett lite smalare uppdrag, men det är inte detta vi har kommit överens om i kommittén.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel
Jag är alltså lite oroad nu, dels för att Kristdemokraternas inställning när det gäller ett smalare uppdrag ska få genomslag i propositionen, dels för att man kanske inte kommer att lyssna in remissinstanserna.
Det jag nu vill fråga ledamoten Utbult är om ledamoten ser värdet av en bred politisk enighet kring villkoren och om ledamoten är beredd att prata med sina kollegor på departementet för att vi ska kunna ha en förhandling, ett samtal, om de nivåer på medelstilldelningen som ska gälla de kommande åtta åren.
Fru talman! När det gäller påverkan på public services utveckling, så att säga, och vad det ska bli av alltihop har det funnits kritik för att man liksom inte har fått vara med och bestämma direktiven. Då tänker jag: Mellan februari 2023 och maj 2024, tror jag att det var, satt alla riksdagspartier i den här kommittén. Då måste man ha haft alla tänkbara möjligheter att uttala sig och försöka påverka det hela. Därför är jag förvånad över att man i dag inte är riktigt nöjd.
Det är detta med att man inte var med och bestämde direktiven. Men någon måste väl ändå regera i det här landet. Det är naturligt att det är regeringen som bestämmer direktiven. Men det fanns alla möjligheter att påverka.
Sedan gäller det den extra tilldelningen på 3 procent för 2026, alltså nästa år. Den sänks till 2 procent 2027–2030. Sedan går den ned till 1 procent 2031–2033. Regeringen bedömer att public service-företagen kan effektivisera. De får ekonomiska förutsättningar ändå. Det är enormt stora summor som regeringen tilldelar public service. Jag tror att det senast var ungefär 200 miljoner extra på grund av den uppräkning som görs. Jag tror att regeringen helt enkelt förväntar sig att man effektiviserar och prioriterar på ett bättre sätt än tidigare.
Fru talman! Min kritik rör över huvud taget inte direktiven till utredningen, och jag uppfattar att jag har haft väldigt stora möjligheter att diskutera med alla andra sju partier under ett års tid.
Jag kan lova ledamoten att jag har jobbat hårt för att påverka, argumentera, lägga fram saklig information, visa på konsekvenser och peka på det underlag som har kommit från public service-bolagen som visar hur ekonomin ser ut och hur man har använt sina pengar. Man har effektiviserat varje år.
När vi tog upp de förra villkoren var Vänsterpartiet det enda parti som reserverade sig mot medelstilldelningen. Vi ville se en högre medelstilldelning. Det vi nu har sett är att de 2 procent som övriga partier enades om var för lite för att klara digitaliseringen, säkerhetsutvecklingen och de investeringar som man har behövt göra i bolagen.
Under kommande år kommer SVT, med nuvarande nivåer, att behöva skära ned 400 miljoner. Sveriges Radio har skurit ned över 200 miljoner – jag minns inte den exakta summan. Man avslutade älskade radioprogram. Man sa upp personal och stängde ned hela redaktioner. Innevarande period, då man har fått 2 procents uppräkning, har alltså inneburit hårda nedskärningar.
Frågan är vad mer ledamoten ser att man ska kunna göra. Jag tycker att detta är någonting man behöver ta på allvar. Menar man att public service fortsättningsvis ska kunna nå ut till hela befolkningen, ha ett brett utbud av program, göra egna uppskattade produktioner och också vara en garant för information, sakliga nyheter och ett system som fungerar även under kris och i värsta fall krig? Det kräver stora infrastruktursatsningar. Det krävs mycket resurser just för säkerhetsarbetet. Detta tycker jag inte att Tidöpartierna har tagit med i sina beräkningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel
Fru talman! Nu har det avsatts 3 procent extra. Det handlar bland annat om beredskap och sådana frågor. Det är extra pengar nu – första året är 2026. Det är mer än tidigare. Det är riktigt att det sedan kommer att trappas ned.
Jag vet ärligt talat inte vad ledamoten är orolig för. Kristdemokraterna och regeringen värnar ju public service. Så är det. Jag tror inte att ledamoten behöver känna så stor oro för utvecklingen för public service.
Det här extra stödet, som man kan kalla det, kommer alltså så småningom att trappas ned. Regeringen bedömer att företagen klarar det. Man ger ändå företagen goda förutsättningar. Och man förväntar sig från regeringens sida att public service-företagen kommer att prioritera, öka sin samverkan, se över det hela och effektivisera.
Min bedömning är att ledamoten inte behöver vara särskilt orolig för framtiden för public service i Sverige.