Roland Utbult

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

I dagarna presenteras Kristdemokraternas kulturpolitiska program, med många förslag för att stärka och stötta kulturen. Ett av förslagen handlar om att fler typer av organisationer, till exempel kulturföreningar, ska bli berättigade till gåvoskatteavdrag. Jag har själv motionerat om behovet av en översyn av skattereglerna när det gäller näringslivets investeringar i och sponsring av kultur.

Regeringen har i dagarna gett ett tilläggsuppdrag till den utredning som ser över skatteincitamenten för gåvor till ideell verksamhet. Mina frågor blir därför: Vad gör regeringen för att underlätta gåvor till och sponsring av kultur, och hur viktigt är det här tilläggsuppdraget till regeringens utredning?

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Vi vet att en 17-åring som läser mycket under sin uppväxt har ungefär 50 000-70 000 ord att använda medan en 17-åring som har läst lite eller inte alls har ungefär 15 000-17 000 ord att använda. Resultaten i Pisa- respektive Pirlsundersökningen 2022 visar att läsförmågan bland svenska barn sjunker, vilket är djupt oroväckande. Hur man läser i familjen liksom användningen av sociala medier påverkar bokläsandet. Användningen av sociala medier påverkar även sömn och hälsa och kan leda till ökad ensamhet, något som socialministern har uppmärksammat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen för att vända utvecklingen när det gäller barns och ungas läsning?

Fru talman! Det är fantastiskt hur svenska folket engagerar sig i ideella insatser i vårt land. Utan de ideella insatserna hade vi inte klarat att upprätthålla välfärden och social gemenskap. Vi hade inte klarat själva upprätthållandet av demokratin i landet.

Därför är det viktigt att civilsamhället och trossamfunden har ett långsiktigt och stabilt stöd från staten. Men det behövs också villkor som värnar allt det goda som civilsamhället och trossamfunden står för, så att inte medel går till organisationer som använder offentliga medel för verksamhet som tjänar helt andra syften. Sådan verksamhet undergräver förtroendet för både civilsamhället och staten.

Det lyfts nu in i själva lagtexten vilka omständigheter som krävs för att man ska kunna få bidrag. Det finns samtidigt andra lagar som beivrar brott som personer begått, men villkoren för bidragsgivning handlar om det som sker inom ramen för själva verksamheten.

Jag roade mig med att ta fram namnen på några av de trossamfund som i dag får statliga bidrag. Det är Anglikanska kyrkan i Sverige, Bibeltrogna Vänner, Danska kyrkan i Sverige, Norska kyrkan i Sverige, Equmeniakyrkan, EFS, Evangeliska Frikyrkan, Frälsningsarmén, Islamiska samarbetsrådet, ortodoxa kyrkor, Svenska Alliansmissionen, Romersk-katolska kyrkan och Jehovas vittnen. Det finns fler än dessa, ska jag också säga.

Fru talman! Kristdemokraterna har verkat för att skapa tydlighet i propositionen, inte minst om den så kallade företrädarrollen, som flera har varit inne på här tidigare. Det har civilsamhället och trossamfunden efterfrågat.

I propositionen är det tydligt att inte varje enskild medlem eller deltagare anses vara företrädare för en organisation, och inte heller deltagare eller funktionärer vid enstaka tillfällen. Företrädare är exempelvis ledare och styrelsemedlemmar.

Det krävs att man företräder organisationen externt eller internt för att man ska anses vara en företrädare. Funktionärer vid läger eller arrangemang är inte att betrakta som företrädare i normalfallet.

Regeringen tydliggör att det inte åligger organisationen att ta ansvar för sådana privata uttalanden som en företrädare gör som saknar en koppling till dennes funktion som företrädare.

Många ledare inom framför allt barn- och ungdomsorganisationerna är unga personer, som i scoutrörelsen och idrottsrörelsen. Att ett agerande av en ung företrädare alltid ska leda till samma konsekvenser som ett agerande av en vuxen bedöms inte önskvärt, enligt regeringen. Det skulle kunna påverka viljan till ideellt engagemang. Vi vill ju tvärtom uppmuntra till ungas och barns engagemang i civilsamhället, och därför är det en viktig del för oss kristdemokrater.

Fru talman! Den nya propositionen innehåller också ett antal skärpningar, till exempel om man främjar extremism genom att tillhandahålla lokaler åt en extremistisk organisation. Då ska inga bidrag betalas ut.

Ett annat exempel är att det tydliggörs i vilka fall ett trossamfund eller en organisation bryter mot demokrativillkoren. Detta gäller till exempel när ett trossamfund eller en civilorganisation uppmanar sina medlemmar eller allmänheten att använda konkurrerande system för rättskipning i stället för det ordinarie rättssystemet eller om medlemmarna uppmanas att motverka genomförandet av fria val.

Ett annat förtydligande som görs i propositionen är att samröre med extremism innebär att ett trossamfund eller en organisation bryter mot demokrativillkoret. Ett tillhandahållande av lokaler kan alltså anses om främjande av våldsbejakande extremism. Därmed bryter man mot demokrativillkoret, och då ska man inte erhålla några statliga pengar.

Till sist, fru talman: Demokrativillkoren sänder en viktig signal om de grundläggande värderingar som gäller i vårt samhälle. Vi kan läsa om det i regeringsformen. Det handlar om vanliga, traditionella värderingar som ärlighet, öppenhet och tydlighet. Det innebär att vi har tydliga villkor för vilka organisationer som ska ha rätt att få ta del av våra skattemedel.

Redan i dag ställs det sådana villkor för att kunna få del av stöd. Men de demokrativillkor som gäller i dag har kritiserats, som vi hört här tidigare, för att vara otydliga och svåra att tillämpa. Den kritiken har regeringen tagit på allvar.

Med de nu föreslagna demokrativillkoren skapas tydliga krav på vad organisationer inte får göra om de ska kunna få stöd från staten. Det ska vara tydligt att allmänna medel ska gå till organisationer som upprätthåller demokratin och inte till dem som undergräver den.

Jag ställer mig bakom utskottets förslag till ställningstagande och yrkar avslag på motionsyrkandena.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande om att lägga regeringens skrivelse om det kyrkliga kulturarvet till handlingarna, och därmed yrkar jag avslag på motionerna.

I skrivelsen tar man upp viktiga frågor om den kyrkoantikvariska ersättningen, hur den ska fördelas, användas och se ut framöver. Därutöver finns andra viktiga frågor som berörs, till exempel tillgängligheten till och vårdbehoven hos de kyrkliga kulturminnena, samverkan inom kulturmiljöområdet och framtidsfrågor.

För mig är det här viktiga frågor att stanna till vid i en riksdagsdebatt. Även om staten och Svenska kyrkan gick skilda vägar 2000 finns det ett viktigt stöd från staten som ger kyrkorna rätt till viss ersättning för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

Fru talman! Vi vet alla hur viktiga kyrkorna runt om i vårt avlånga land är för svenska folket. För dem som tror att kyrkorna spelat ut sin roll har jag några exempel på vad som görs i dag.

Kyrkorna har andakter, mässor och gudstjänster som samlar människor runt om i hela landet.

Konfirmationsundervisningen är fortsatt en viktig del av kyrkans arbete och oerhört betydelsefull för många ungdomar.

I kyrkorna anordnas många konserter.

Det arrangeras påskspel och jularrangemang för förskoleklasser och skolklasser.

Vid olika traumatiska händelser som drabbar medborgarna är det till den öppna kyrkan många tar sig för att finna tröst och mening.

Vi har kyrkogårdarna som människor besöker, inte minst på allhelgonahelgen, för att tänka på dem som gått bort eller sätta en enkel blomma på graven.

Kyrkorna har sygrupper och ordnar pilgrimsvandringar och mycket annat.

Vi kan se att det pågår ett rikt andligt liv i kyrkorna och i församlingarna, i byar såväl som i storstäder.

För att ta några exempel från runt om landet ser vi det i medeltida kyrkor som S:ta Ragnhild i Södertälje, Dalby kyrka i Skåne - Nordens äldsta stenkyrka från runt år 1060 - och S:t Pauli i Göteborg.

Vi ser det också här i Stockholm, i S:ta Clara med anor från 1200-talet, som varje söndag samlar många gudtjänstfirande och som under veckodagarna också har ett stort arbete med matutdelning för hemlösa och personer i behov av stöd och hjälp - ett viktigt och bra exempel på civilsamhällets hjärta i verkligheten.

Fru talman! Kristdemokraterna värnar det kyrkliga kulturarvet så som vi också värnar civilsamhällets möjligheter att verka i samhället. Vi ser det som viktigt, det som utskottet slår fast - att staten även fortsättningsvis bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. Inte minst finns det framtidsfrågor som rör just finansieringen av det kyrkliga kulturarvet.

Sedan 2010 har den kyrkoantikvariska ersättningen legat på samma nominella belopp, 460 miljoner kronor per år. Som det står i skrivelsen: "En effekt av det är att anslagets reella värde, justerat för inflation, minskat sedan 2010."

Som regeringen bedömde såväl 2014 som 2019 bör ersättningen präglas av långsiktighet och förutsägbarhet och användas för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.

Regeringen bedömer att Svenska kyrkan har fördelat ersättningen i enlighet med det statliga regelverket och regeringens intentioner med ersättningen.

Det är också viktigt att nämna nivån på ersättningen. Där beskriver utskottet det som är regeringens avsikt, nämligen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om den kyrkoantikvariska ersättningens nivå i budgetpropositionen för 2025. Det är något som vi kristdemokrater ser som viktigt och tar med oss i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Det finns många fler saker att nämna om vikten av att fortsätta bevara det kyrkliga kulturarvet, men de hinns inte med i denna debatt.

Också vi här i kammaren får fortsätta att bevara detta kulturarv genom att själva besöka en kyrka i sommar - kanske vid ett dop, en vigsel eller bara en enkel mässa.

Även om staten och kyrkan är skilda åt är den svenska folksjälen präglad av kristenheten, och det är någonting som jag hoppas kommer att fortsätta prägla samhället under lång tid framöver.

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Kulturen är en viktig sammanhållande kraft i ett samhälle. Mycket av den kunskap som var självklar för tidigare generationer är i dag inte lika självklar. Det finns därför behov av gemensamma referensramar i vårt samhälle, och här kommer kulturkanon in som en viktig del.

Hur ser ministern på möjligheten för en kulturkanon att sätta avtryck genom att bildning blir en resurs för fler än de som redan befinner sig på en högre bildningsnivå?

Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för frågan!

Det förslag som ledamoten Nordin kommer med låter spännande. Dock har vi inte haft uppe det här med att spärra bankkortet.

Jag tar helt enkelt med det som ett förslag att titta på, för jag upplever ju att ledamöterna i kulturutskottet delar medkänslan med människor och familjer som råkar så här illa ut.

Vi måste titta på alla tänkbara förslag. Spelpaus är bra. Det är över 100 000 som trycker på den där knappen, vilket är jättebra. Att spärra bankkortet får vi titta på framöver.

Fru talman! Nu förstår jag frågan lite bättre. Måttfullheten som det frågades om tidigare finns med i regleringen, men nu talas det om särskild måttfullhet. Det stämmer att vi har avslagit just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Anledningen till att det är måttfullhet som används och inte särskild måttfullhet är att måttfullhet enligt juristerna skulle vara enklare att hantera i det rättsliga förfarandet. Det var mer flexibelt. Jag är inte jurist, men det var det resonemang som fördes.

Vi har i Kristdemokraterna ett rikstingsbeslut som säger att vi ska se över den aggressiva marknadsföringen. Vi vill i förlängningen också se om det är möjligt att förbjuda den här aggressiva marknadsföringen.

Från vår sida är det alltså helt klart: Vi kommer att göra allt för att dämpa den. Måttfullhet eller särskild måttfullhet är liksom bara ord, egentligen. I juridiken talade man om att måttfullhet var mer flexibelt och lättare att hantera än särskild måttfullhet.

Vi får lita på juridiken och det som Håkan Hallstedt och andra jurister kom fram till. Jag känner mig ganska trygg i det här trots allt.

Fru talman! Tack för frågan, Azadeh Rojhan!

Jag är glad att vi delar medkänslan för människor som hamnar i spelberoende. Det går inte att beskriva den tragedi som det handlar om. Det går inte. Det är så fruktansvärt illa för dem som drabbas, och man bara önskar att var och en av dessa ska komma ur detta beroende.

Jag satt med i den parlamentariska gruppen, och måttfullheten finns med i regleringen som gäller spelbolagen. Det man kom fram till var att måttfullhet till skillnad från särskild måttfullhet enligt juristerna har en större möjlighet att kunna hanteras i det rättsliga förfarandet.

Måttfullheten finns alltså med i framtagandet av regleringen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna. Regeringen vill begränsa de problem som finns när det gäller spel om pengar, som ofta orsakar missbruk och skuldsättning. Spel ska vara ett nöje och är just det för många, men för alltför många är spel om pengar förödande.

I detta anförande vill jag fokusera på spelbolagens aggressiva marknadsföring, som påverkar familjer, anhöriga och samhället i stort på ett destruktivt sätt. Det är framför allt onlinespelen som utgör störst lockelse och fördärv för spelare.

Jag var med i en parlamentarisk grupp som tog fram en licensiering av spelbolag i Sverige. Spelbolagen, som fanns på en marknad som liknades vid vilda västern, skulle regleras, och man skulle se till att marknadsföringen blev måttfull, som det heter.

För mig framstår marknadsföringen från spelbolagen i dag som mer sofistikerad än tidigare. Man försöker visa på gemenskap och sammanhang där vinster finns inom räckhåll. Bolagen tar hjälp av olika kändisar för att locka fler till spel. De använder sig också av trygghetsfaktorer som dialekter och mysig omgivning i reklamen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Ungefär 340 000 svenskar har någon grad av spelrelaterade problem, och 165 000 personer lever i hushåll där någon familjemedlem har spelproblem. Man räknar med att ungefär 70 000 av dessa personer är barn. Till detta kan läggas föräldrar, grannar, arbetskamrater, nära vänner och anhöriga som omedvetet dras in i spelproblematiken.

Det satsas miljarder på spelreklam, som av tv-bolag och kvällstidningar ses som en viktig inkomstkälla som de inte vill vara utan. Vi möter det varje dag, hela tiden, i tv-reklam och i tidningar. Man kan tycka att de kunde ta ett större ansvar och inte bara ta in reklam på grund av att de tjänar pengar på det. Många berättar att de har lockats in i spel på grund av tv-reklam och tidningsreklam.

Fru talman! Det ska vara ett nöje att spela. Det är ju själva tanken. Det ska vara roligt och spännande. Att köpa en trisslott då och då skapar en viss spänning i tillvaron. Men många spelbolag är rent hänsynslösa i sin marknadsföring - inte alla men väldigt många. De verkar inte bry sig särskilt mycket om människors och familjers väl och ve.

Det finns något som heter spelpaus.se, och det är något positivt. Det är ett frivilligt avstängningssystem för spel om pengar i Sverige som Spelinspektionen har infört. Genom spelpaus.se kan användare stänga av sig från spel om pengar och spärra direktmarknadsföringen. Detta gäller alla licensierade spelbolag i Sverige.

När en spelare stänger av sig på spelpaus.se, som ska finnas tillgängligt hos alla onlinekasinon med svensk spellicens, stängs personen av från alla typer av spel under en viss period. Det finns ingen möjlighet att stänga av sig från bara ett spelbolag, utan man stängs av från alla svenska spelbolag som har licens. Detta gäller alltså spelreklam.

Nu har över 100 000 personer stängt av sig hos spelpaus.se, och det är naturligtvis positivt. Man bestämmer själv hur lång tid man vill vara avstängd. Det kan vara en månad, tre månader, sex månader eller tills vidare - det bestämmer man helt själv. Om man ska spela igen får man gå in och registrera sig på nytt.

Jag tycker att det är positivt med spelpaus.se, men det gäller bara spelbolag med svensk licens. Det finns ett antal bolag som ligger utanför den svenska jurisdiktionen och som utgår från utländska regler. Det kanske man inte ska säga, men det händer att spelpaus.se och de svenska spelbolagen rundas och att man går in på de utländska i stället.

Tragedin är densamma för dem som drabbas. Spelberoendet fäster sig i en människa, och man kommer inte ur det utan måste spela för att vinna på nytt. Man spelar och tror att man ska vinna. Man förlorar, och så ska man vinna tillbaka det som man har förlorat. Ja, ni förstår - det är en fruktansvärd situation för den som hamnar i spelberoende. Jag vill varna alla som är på väg in i detta - försök bryta det så fort som möjligt!

Sedan har vi också, som tidigare ledamöter nämnt, restaurangkasinon, som saknar regelverk. På det sättet kan man spela på kasino - restaurangkasinon - utan någon reglering eller registrering över huvud taget. Här finns verkligen möjlighet att göra något framöver.

Vi kristdemokrater har ett rikstingsbeslut om att se över marknadsföringen och i förlängningen också se över möjligheten att förbjuda den aggressiva marknadsföringen. Detta är något som jag kommer att kämpa för. Det gör jag av hänsyn till alla utsatta - alla spelberoende men också deras anhöriga, familjer, arbetskamrater och andra - som drabbas på grund av aggressiv marknadsföring. Vi kristdemokrater kommer att bekämpa de mörka inslagen i marknadsföringen av spel i vårt land, med hänsyn till just de mest utsatta.

Fru talman! Jag tackar Azadeh Rojhan för frågan. Jag skulle kunna ställa en provocerande motfråga, nämligen vad barnen är värda.

Jag vet att ledamoten och jag delar uppfattningen att vi värnar om barns rättigheter och möjligheter. Jag tvekar inte om att vi är överens om det.

Det här bygger på en vision om att verkligen göra skillnad. Det förslag som Kristdemokraterna från början lade fram och som vi har debatterat och diskuterat här år efter år bygger på en verklig önskan att få skapa en förändring för barn och unga.

Om man gör kostnaden till den stora frågan är det klart att det blir svårt med väldigt många reformer. Men det här med 1 miljard i byråkrati blev jag lite fundersam över. Det får jag kolla upp. Jag tycker att det låter lite ogrundat faktiskt.

Det som gläder mig är att vi delar ett engagemang för barn och unga. I och med att vi gör det tror jag att vi framöver kommer att forma det här på allra bästa sätt. Oavsett regering tror jag att det kommer att stanna och förbli. Jag hoppas det, fru talman och ledamoten Azadeh Rojhan.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Azadeh Rojhan.

Det finns en räcka intentioner från regeringens sida. Det finns också förslag, och det finns sådant som har genomförts. Det finns 100 miljoner till idrott i utsatta områden, en intervention till områden där det saknas möjligheter. I områden där man inte når fram till barn och unga kommer dessa 100 miljoner att bli viktiga. Pengarna är permanenta och kommer att finnas år efter år till dess en regering - gud förbjude - tar bort möjligheten. Det är en reform.

Jag beskrev i mitt anförande att Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att se över datoranvändandet - skärmbruket, som jag kallar det. Låt oss vända på detta; det är en mycket viktig reform. Om man minskar användandet av skärmar och datorer, och inte hamnar i bubblan, kommer man att aktivera sig på annat sätt. Jag tror mycket på det.

Det är synd att politiken ska in i människors beteende, men på något sätt blir det så. Samhället ser ut som det gör, tekniken utvecklas, och det betyder att vi har svårt att stå emot om inte politiken inför vissa regleringar.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Anne-Li Sjölund för ytterligare en fråga om hur jag upplever detta och vad pengarna ska användas till.

Det kan bli problem i föreningarna. Det händer saker hela tiden överallt. Man kan inte undgå alla hinder på vägen.

Men själva intentionen är att barn och unga ska komma i rörelse, att de ska få ett kort laddat med möjligheter till idrottsaktiviteter eller att gå till kulturskolan. Jag menar att kortet kan hjälpa barn och unga som normalt sett inte kommer i kontakt med idrotten eller kulturskolan. Jag tror att ledamoten Sjölund och jag brinner för att fler ska få komma in i ett sammanhang där de upplever gemenskap och kan utvecklas som människa.

Var de 450 miljonerna finns är inget som jag kan svara på just nu, men 300 miljoner går till verksamhet som gynnar idrottsrörelsen. De övriga miljonerna kommer säkert att hanteras på ett bra sätt. Jag känner förtroende för minister Forssmed.

Fru talman! Jag ska försöka hjälpa ledamoten Sjölund att förstå det här med fritidskortet och vad som händer just nu.

Försäkringskassan har lämnat in ett underlag där man är kritisk och ifrågasätter. Precis som ledamoten säger har man synpunkter, bland annat att det kommer att kosta mycket pengar.

Underlaget har lämnats till regeringen, som hanterar det just nu och kommer att svara på det. Jag har ingen möjlighet att svara på exakt vad det svaret kommer att bli. Det håller som sagt på att hanteras. Jag vet inte om ledamoten är nöjd med svaret, men så är det i alla fall.

Det är regeringen som handhar frågan, och vi vet att det finns en vattenfåra utanför huset som skiljer oss lite från regeringen. Vi vet inte allt som händer i regeringens arbete. Men jag vet en sak, nämligen att man hanterar frågan.

Precis som ledamoten säger delar vi ett stort engagemang för barn och unga. Vi anser att det är så viktigt att barn och unga kommer i rörelse. Vi vill att de ska må bra, att de ska uppleva att livet har utmaningar som de kan övervinna. Jag tycker att det är synd att politiken måste in i beteenden, men för barnens bästa vidtar regeringen olika åtgärder, till exempel att försöka minska skärmtiden.

Fru talman! Vi debatterar kulturutskottets betänkande Idrott och friluftsliv. Jag ställer mig bakom utskottets ställningstagande.

Det är viktigt att röra på sig, det inser vi alla - ung som gammal. När jag växte upp fanns det en annons som jag aldrig glömmer. En man som hette Arne Tammer gav genom en annons i alla de större veckotidningarna ett löfte till svenska folket: Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge dig en ny kropp! Det fanns en tid när man ansåg att det bara var idrottsmän och knäppgökar som sysslade med kroppsbyggande, men Arne Tammer fick igång en folkrörelse när 400 000 personer anslöt sig till hans korrespondenskurs. Det sägs inget om vilka som fick en ny kropp, men säkert var det många som kom i rörelse - åtminstone för en tid.

Jag skulle inte orka att sluta träna, sa Arne Tammer.

Vad gör då regeringen för de unga i dag? Det är väl känt att Riksidrottsförbundet får 100 miljoner kronor för att utveckla idrottsverksamhet för framför allt barn och unga i utsatta områden. Det är ett permanent årligt stöd. Det tas alltså inte bort förrän någon regering beslutar det. De här insatserna ska ske i områden där det finns förutsättningar för långsiktigt arbete, först och främst i områden där kriminella har inverkan på lokalsamhället.

Självklart blir det här en del i kampen mot brottsligheten och rekryteringen av unga till olika gäng. Satsningen möjliggör att fler barn och unga kommer att få tillgång till en meningsfull och aktiv fritid när de kommer in i sammanhang där de får uppleva gemenskap i föreningslivet och bli sedda och uppmuntrade av engagerade ledare.

Det kan få många positiva effekter. Vi vet att just känslan av sammanhang och att ha en uppgift är viktig för att må bra. Någon har till och med sagt att känslan av att vara i ett sammanhang och att ha en uppgift är meningen med livet.

Fru talman! Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans med Mediemyndigheten sammanställa kunskap om barns och ungas medieanvändning, alltså skärmtid. I uppdraget ingår också att, som det heter, undersöka hur de kommersiella plattformarnas algoritmer och interaktionsdesign påverkar barns och ungas användning och hälsa. Utifrån den kunskapssammanställningen ska Folkhälsomyndigheten ta fram riktlinjer och rekommendationer för att stötta barn och unga och deras föräldrar till ett hälsosamt och balanserat användande.

Även våra grannländer har börjat inse hur viktigt det är att se över skärmtiden när det gäller framför allt barn. Norska regeringen har gett det som kallas Skjermbrukutvalget i uppdrag att ta fram kunskapsunderlag om hur barns och ungas skärmbruk i förskola och skola och på fritiden påverkar hälsa, livskvalitet, lärande och uppväxt. Delar av uppdraget utförs i samarbete med svenska Folkhälsomyndigheten.

Inom forskningen pratar man ofta om undanträngningseffekter, det vill säga att digitala medier konkurrerar ut andra aktiviteter. Det innebär till exempel att barn och unga rör sig mindre, äter sämre och sover mindre på grund av att de ägnar sig åt nätbaserade aktiviteter.

Forskning visar också att digitala medier kan ha negativa effekter på ungas psykiska hälsa och leda till försämrat lärande och bristande språkutveckling hos barn. När små barn använder skärmar hämmas den mänskliga interaktionen och barnen hamnar i en digital bubbla.

Det som Folkhälsomyndigheten gör skulle kunna vara åtminstone ett delsvar på de åtgärder från regeringen som man efterlyst i tidigare anföranden. Att Folkhälsomyndigheten har det här uppdraget är en viktig åtgärd.

Fru talman! En stor andel av barn och unga anser faktiskt att de använder digitala medier för mycket. I Statens medieråds senaste enkät uppgav minst hälften, alltså över 50 procent, av ungdomarna i åldern 13-18 att de ägnade för mycket tid åt sina mobiltelefoner och att de i stället skulle vilja ägna mer tid åt andra aktiviteter, som att umgås utanför nätet eller träna.

Rekommendationen är att barn och unga behöver och bör vara fysiskt aktiva minst en timme om dagen. I dag är det endast två av tio barn som når rekommendationerna för fysisk aktivitet.

Även vardagsrörelsen minskar. En undersökning visar att många tonåringar i princip inte rör sig alls på helgerna. De rullar knappt ur sängen, som några forskare uttrycker det.

Samtidigt uppgav så många som en tredjedel av föräldrarna att konflikter om skärmtid är den största utmaningen i föräldraskapet. De flesta föräldrar efterfrågar mer information och vägledning för att bättre kunna hantera sådana konflikter - därav regeringens satsning. Att påstå att man inte gör någonting är alltså felaktigt.

Det känns naturligt att avsluta mitt anförande med att tala om fritidskortet, som är ett av kulturutskottets mest debatterade förslag här i kammaren. Det är många som nu är delaktiga i att ta fram en lösning som fungerar över tid - Riksidrottsförbundet, MUCF, Svenskt Friluftsliv med flera. Vi ser fram emot att det under nästa år kommer att bli som jag så länge, flera år faktiskt, talat om här i kammaren: ett fritidskort som är laddat med en summa som barn och unga kan använda för att delta i ledarledda aktiviteter.

Tiderna förändras. Arne Tammer har lämnat jordelivet, men hans tankar om att varje dag vara i rörelse är högst relevanta också i dag. Men det är nya tider. Ny teknik och nya medier har gjort så att till och med politiken måste in och styra i människors beteenden. Det borde inte vara så, men det är för allas bästa.

(Applåder)

Fru talman! Det går flera tankar i huvudet samtidigt här.

När vi talar om prioriteringar, hur jag ser på detta med kulturskolan och våra och regeringens satsningar skaver det ändå lite om jag tänker på det tidigare replikskiftet om Göteborg och de satsningar som inte görs där. Där drar man ned på kulturskolorna - i en budget på 50 miljarder drar Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet ned på kulturskolorna med 10 miljoner, vilket drabbar 900 elever. Det skaver lite i detta sammanhang, och det är där jag får lite bekymmer. Om man verkligen prioriterade detta - och menade det från hjärtat, så att säga - skulle det sprida sig ut i kommunerna, för vad vi gör nationellt här ger signaler ut till kommunerna. Det är alltså någonting som skaver där.

Jag kan inte lova att utvecklingsbidraget höjs. Det har jag inte mandat att göra. Jag kan arbeta för det och ta upp det med berörda inom regeringen. Det kan jag göra, och det kan jag lova att jag gör - men att det får någon effekt kan jag inte lova. Låt oss dock vara eniga om att de 100 miljoner som ledamoten var med om att införa är viktiga för barns och ungas möjligheter, och låt oss se det som någonting positivt! Även fritidskortet skulle jag vilja att ledamoten anammade fullt ut.

Fru talman! Jag är övertygad om att vi är överens om vikten av en kulturskola för våra barn och unga - av att de får möjligheten att lära sig spela eller dansa, eller utöva någon annan kulturell aktivitet inom kulturskolans verksamhet. Jag har själv sett betydelsen av att ungdomar får den möjligheten med hjälp av duktiga lärare som engagerar sig och visar vägen. Det har betytt otroligt mycket i vår familj, om jag får säga så.

Jag tycker att det som gjordes av den förra regeringen och ledamoten Amanda Lind när ledamoten var kulturminister är fantastiskt bra, absolut. Utvecklingsbidraget är viktigt. Det är 100 miljoner, och utskottet ser positivt på att det statliga bidraget till den kommunala kulturskolan har förlängts. Det är alltså en majoritet som menar att detta är viktigt. Alla tycker naturligtvis det, men även utskottet i sin helhet menar detta.

När det gäller vad jag kan lova här och nu: Man ska vara försiktig med löften, men att aktivitetsstödet på 100 miljoner blir kvar framöver är jag helt övertygad om. Det kommer Kristdemokraterna också att slåss för.

Fru talman! Det sista kan jag svara på: Planen är att det kommer 2025 om inte världen går under, men det ska vi väl inte tro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Det här är till för barn och unga. Det är det som är själva kärnan i det: fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter för barn och unga.

Jag är fascinerad över att ledamoten Lindberg är så oerhört insatt och så intresserad av det här kortet. Det är lovande, tycker jag. Även om vi ser bekymmer - att det kommer att kosta mycket och att kriminella kan komma att vilja utnyttja det - skulle jag vilja uppmana också ledamoten Lindberg att säga ja till det här. Var positiv till att det handlar om barns och ungas aktiviteter!

Jag vet inte om det kan vara så att man är lite avundsjuk på att just Kristdemokraterna och andra partier har drivit fram det här. Det är inte ens egen idé utan någon annan som kommer på det. Jag uppmanar ledamoten Lindberg att säga ja till fritidskortet, för det kommer att bli en succé!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten Lindberg!

En av effekterna av fritidskortet är att det blir kostnader för framtagandet även under detta år. Som vi vet är E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Statens kulturråd alla inblandade i att ta fram det här, så där finns en del kostnader.

När man genomför ett sådant här fritidskort är det väldigt viktigt att tänka på att man måste skydda sig mot eventuella effekter som kriminella handlingar. Som på de flesta områden finns det säkert kriminella som vill utnyttja det här för att berika sig på något sätt. Att det tar tid ser jag därför egentligen som något positivt, eftersom man då kan säkra kortet på ett bra sätt. Därför är också så många myndigheter inblandade.

Jag har stor tilltro till att regeringen analyserar ekonomin både för det här året och för kommande år och även för arrangemanget runt om. Detta kostar mycket pengar, men eftersom det är till för barn och unga tror vi att det passar in i det som vi alla vill här och tror på, nämligen att stärka barns och ungas möjligheter till fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter.

Fru talman! Jag ställer mig bakom utskottets förslag till beslut och yrkar avslag på motionerna.

Ibland för vi i politiken en ganska utdragen kamp för något som vi tror på. Det är riktigt roligt när det lyckas. Ett sådant exempel är fritidskortet. Det är en ganska lång resa från fritidspeng till det fritidskort som nu håller på att formas. Tillåt mig att vara stolt och glad för denna innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Vi kristdemokrater har kämpat hårt för att, vid sidan om andra riktade reformer, införa fritidskortet. För oss är barnfamiljerna några som bör prioriteras i tuffa tider. Barn ska inte behöva känna ekonomisk stress eller behöva betala priset för att föräldrarna har svårt att betala sina räkningar. Fritidskortet ska möjliggöra för barn och unga att fortsätta med fotbollen eller dansen även om mamma och pappa för tillfället har det tufft ekonomiskt. Det är en viktig lindring i en tuff ekonomisk tid.

Så här är det tänkt att fungera: Fritidskortet ska innehålla ett värde som kan användas som betalning för barn och unga i åldrarna 8-16 år för fritidsaktiviteter inom till exempel idrottsrörelsen, friluftsorganisationer och andra organisationer inom civilsamhället och kulturområdet. Beloppets storlek kommer att ha en differentierad utformning för att särskilt stötta barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll så att de kan ta del av fritidsaktiviteter.

Barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd ska uppmärksammas så att fritidskortet kommer dem till godo i lika stor utsträckning som det gör för andra barn och unga. Vi gläds åt att det som vi kämpat för så länge kommer på plats 2025.

Fru talman! Jag vill säga något om kulturkanon. Syftet med denna kanon är att göra svensk kultur tillgänglig för fler. En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Det är alltså ett bildningsprojekt för alla medborgare. Den kan också vara ett sätt att skapa förståelse för Sveriges historia. En lärare uttryckte det så här: Listan skulle åtminstone ge mig något att börja med, och sedan kan jag söka mig vidare på egen hand.

Regeringen utsåg i december 2023 Lars Trägårdh - framstående akademiker, historiker och professor vid Uppsala universitet - att leda arbetet med att ta fram Sveriges nya kulturkanon.

Den handlar alltså om bildning för alla och - lyssna nu! - inte om en lyx för några få, där bildning är något självklart och givet. Processen ska vara öppen och inkluderande. Jag tycker att det är viktigt att poängtera. Bildning är något som måste eftersträvas och vinnas av människor.

Vi har hört flera anföranden om vad läsningen betyder för barn och unga. Vi vet att 17-åringar som inte har läst så mycket har ungefär 15 000 ord att använda. De 17-åringar som har haft mycket läsning hemma och som har läst mycket har uppemot 50 000 ord att använda. Det blir en klasskillnad, om man får använda det uttrycket. Det är då viktigt att denna kulturkanon kan bidra till ökad läsning och ökad förståelse.

I direktiven anförs bland annat att det är av särskild vikt att barn och unga får möjlighet att ta del av det som den svenska kulturskatten har att erbjuda. Samtidigt behöver denna kulturkanon uppmuntra till fördjupning och förkovran genom hela livet. En svensk kulturkanon behöver därför enligt direktiven vara relevant och tillgänglig för både barn och vuxna. Det här ska redovisas den 31 augusti 2025.

Fru talman! Jag vill också säga någonting om kulturskolan, som har varit uppe i några replikskiften.

Vid en sökning på riksdagens hemsida och ordet "kulturskolan" får man upp det antal tillfällen som ledamöterna har pratat om kulturskolan. Lite roligt att se, om ni ursäktar att jag är lite stolt för en kort sekund, är att jag har nämnt kulturskolan vid flest tillfällen - hela 50 gånger! Nu blir det ytterligare några till. På andra och tredje plats kommer Vänsterpartiet och Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Detta kanske inte säger något mer än att kulturskolan är viktig för oss kristdemokrater. Vi kanske alla bör prata mer om vikten av att fler barn och unga ges möjlighet att ta del av kulturskolans utbud. Kulturskolorna i Sverige är unika i världen, eftersom tanken är att alla ska ha råd att låta sina barn få lära sig att spela ett instrument eller att utöva annan kulturell verksamhet utan tanke på bakgrund eller ekonomiska förutsättningar. Vi ser det som värdefullt att värna om denna verksamhet.

Som jag nämnde i replikskiftet är det vetenskapligt bevisat att när man spelar musik ihop får man mer förståelse för varandra, och man tränar även upp empatiska förmågor. Det här kan också kopplas till fritidskortet, som är tänkt att kunna användas för betalning av avgifter till kulturskolan. På det viset får det ytterligare en social innebörd.

Det finns många utmaningar när det gäller kulturskolan, något som vi har hört när vi har diskuterat detta i dag, till exempel att nå alla barn oavsett kön och bakgrund och på så sätt bidra till det viktiga nationella kulturpolitiska målet om att alla barn ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. För Kristdemokraterna är det fortsatt viktigt att värna kulturskolorna och få fler barn och unga att ta del av utbudet och på så sätt berika sina respektive liv.

(Applåder)