Boriana Åberg

Herr talman! Jag tackar Peder Björk för svaret.

Tyvärr missade Peder Björk att svara på frågan varför Socialdemokraterna avskaffade värnskatten om de tycker att det är skadligt. Själv tycker jag att det var alldeles utmärkt; jag önskar att det hade varit en borgerlig regering som gjorde detta. Höga marginalskatter är nämligen samhällsskadliga och hindrar människor att arbeta extra, utbilda sig, starta företag och på alla sätt bidra mer till det gemensamma.

Avskaffandet av värnskatten har dessutom haft en självfinansieringsgrad på 200 procent. Man har sänkt skatten, men skatteintäkterna har ökat. Således faller alla ekonomiska argument bort, och kvar står de felaktiga ideologiska argument som Peder Björk använder, det vill säga att man ska klämma åt dem som enligt Socialdemokraterna är rika.

Det är helt fel. Alla ska kunna se det som möjligt att göra en livsresa och få bättre inkomster. Den där symboliken, avunden och missunnsamheten är skadliga. Man förvränger detta i någon sorts bild av jämlikhet, men slutresultatet är att människor inte kan och inte vill ta extra ansvar eller utbilda sig. I slutändan spelar det nämligen ingen roll eftersom de extra ansträngningarna försvinner i skatt.

I Peder Björks sista replik skulle jag vilja veta vad som var anledningen till att man avskaffade värnskatten trots att man tycker att marginalskatter är bra.

Herr talman! Jag tackar Peder Björk för ett mycket emotionellt anförande.

Jag tyckte att Peder Björk började riktigt bra när han pratade om en stabil och säker skattebas för att säkra välfärden. Den övertygelsen delar jag helt. Jag tycker att så många som möjligt ska arbeta, och vi ska underlätta för alla människor att göra sina livsresor med engagerat deltagande på arbetsmarknaden.

Sedan nämnde Peder Björk kampen mot skattefusk, skatteflykt och skatteundandragande. Jag tänkte: Han har rätt! Precis så tycker vi moderater också. Man ska på alla sätt bekämpa alla former av fusk och bedrägerier som skadar vårt gemensamma bästa.

Sedan började Peder Björk slira lite och berättade att vi moderater inte har gjort något för barnfamiljerna. Det är inte sant, herr talman. Vi har sett till att barnfamiljer som har bostadsbidrag har fått ett förlängt och förstärkt bostadsbidrag för att träffa just de familjer som har mest behov.

Slutligen sa Peder Björk att sänkt marginalskatt är fel eftersom det skulle gynna de allra rikaste och de som har det bäst. Jag håller inte med om resonemanget, men nu tickar min talartid och jag ska gå direkt till frågan.

Om Peder Björk och hans parti tycker att det är fel med sänkta marginalskatter, varför avskaffade man värnskatten? Är inte det i motsats till det emotionella anförande vi precis hörde från talarstolen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till finansminister Elisabeth Svantesson.

Den organiserade brottsligheten har tillåtits växa under lång tid, och den har blivit systemhotande. Dödsskjutningar, sprängningar och rekrytering av barn till kriminella gäng hotar vår trygghet och säkerhet och hela vårt samhälle.

De kriminellas drivkraft är pengar. Den organiserade brottsligheten beräknas omsätta uppåt 150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Det är ofantligt mycket pengar; det är mer än hela försvarsbudgeten. Därför undrar jag vad regeringen gör för att strypa den kriminella ekonomin.

Herr talman! Det är sannerligen inte varje dag man har statsministerns frågestund som förband till en skattedebatt, men det visar bara hur viktiga skattefrågorna är.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Skatteförfarande och folkbokföring, som behandlar motioner från den allmänna motionstiden. Ofta ger motionsbetänkanden en déjà vu-känsla och kan upplevas som 90talsklassikern Måndag hela veckan, där huvudpersonen får vara med om att samma händelser utspelar sig om och om igen. Lite så är det här, när samma motioner väcks år efter år.

Till exempel har motioner om synliggörande av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet väckts sedan åtminstone 1985 - så långt tillbaka kan man gå i det digitaliserade riksdagsarkivet. Dessa motioner har väckts uteslutande av borgerliga riksdagsledamöter som har velat öka kunskapen om hur mycket skatt en löntagare egentligen betalar.

Även i årets motionsskörd finns det ett tiotal yrkanden om redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Det är i grunden en demokratifråga, för vet man inte hur mycket skatt man betalar är det svårt att ställa krav när det gäller den välfärd man kan förvänta sig. Att låta människor leva i ovetskap är ett sätt att indirekt öka acceptansen för ett högskattesamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Undersökningar har visat att 70 procent av löntagarna inte är medvetna om att deras lön är 31,42 procent högre och att skillnaden heter arbetsgivaravgifter. Därför är det positivt att regeringen har tillsatt en utredning om skyldighet för myndigheterna att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Privata företag ska dock inte tvingas till detta då det kan innebära ökad administration och därmed ökade kostnader. Men många företag väljer redan i dag att helt frivilligt redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet för att öka förståelsen för de totala lönekostnaderna för de anställda.

Herr talman! I Socialdemokraternas reservation uttrycks besvikelse över att utredningen avseende exitskatt - eller, med andra ord, ett nytt system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat - har lagts ned. Detta är helt i linje med regeringens intention att skatteregler ska förenklas men inte försämras.

De som däremot är glada över regeringens beslut, som för övrigt fattades redan hösten 2022, är de som minns hur det gick förra gången när den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen försökte införa en exitskatt 2017. Det förslaget, som var baserat på en promemoria från Skatteverket, var helt ogenomtänkt och fick massiv kritik, bland annat för att Skatteverket inte hade beaktat hur förslaget skulle slå mot svenska företag, alltså samma företag som skapar jobb och genererar skatteintäkter. Detta olyckliga förslag skulle i många fall omöjliggöra generationsskiften i fåmansföretag, försvåra kompetensförsörjningen för svenska företag, öka den administrativa bördan och leda till ökad osäkerhet.

Den kraftiga kritiken resulterade i att dåvarande finansminister Magdalena Andersson drog tillbaka förslaget 2018. Det är således verkligen inget att sörja över att utredningen lades ned även den här gången.

Det är nämligen inte så att kapitalvinster inte beskattas i dag, tvärtom. Enligt dagens regelverk har Sverige rätt att beskatta sådana vinster när de realiseras upp till tio år efter att en svensk flyttar ut. Detta måste dock regleras i det skatteavtal som Sverige har med respektive land.

Herr talman! Jag tror att vi alla här i kammaren är eniga om att bedrägerier ska bekämpas - bedrägerier mot äldre, telefonbedrägerier, välfärdsbedrägerier och skattebedrägerier. Många av dessa bedrägerier har blivit möjliga för att vi har en bristfällig folkbokföring.

Listan på brott som möjliggörs av felaktig folkbokföring är lång och omfattar alltifrån människohandel till miljöbrott. Därför är det positivt att regeringen i slutet av december 2023 tog nästa steg i genomförandet av en folkräkning och gav Skatteverket i uppdrag att regelbundet sammanställa en lägesbild över befolkningen.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av dem som är folkbokförda och dem som har samordningsnummer och av hur dessa samordningsnummer använts. Den ska också ge information om grupper som finns i Sverige utan att vara folkbokförda eller ens ha rätt att vara här. För att strypa kriminellas ekonomi och stoppa den grova organiserade brottsligheten behöver vi veta vilka som finns i Sverige, och har de inte rätt att vara här ska de utvisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Några av motionerna handlar om personer med skyddade uppgifter. Över 26 000 personer lever med så kallade skyddade personuppgifter. Många av dessa är kvinnor som har flytt från en våldsam man. Deras situation är mycket utsatt. Att leva med skyddade personuppgifter skapar stora problem i vardagen både för kvinnorna och för deras barn.

Förra året fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att etablera en nationell struktur för samverkan med och informationsspridning till andra myndigheter i syfte att bidra till en enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Det är inte acceptabelt att myndigheter av misstag eller mot bättre vetande avslöjar de skyddade uppgifterna. Det är inte acceptabelt att kvinnor och deras barn ska leva i ständig skräck för att få sina uppgifter röjda.

I höstas gav regeringen i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samordna och följa upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget delredovisades i måndags, och av rapporten framkommer att socialtjänsten, vården och rättsväsendet är vanligast förekommande bland de aktörer som orsakar röjningar.

Sverige är ett land som jämfört med andra har höga skatter. Endast våra nordiska grannländer och ytterligare ett par europeiska länder har högre skattekvot än Sverige. Om detta förhållande kan vi ha olika politiska uppfattningar, men det finns en ganska hög acceptans för detta hos svenska folket. Den acceptansen bygger dock på att människor kan känna tillit till samhällskontraktet - att välfärden fungerar, att våra myndigheter fungerar och agerar på ett sätt som uppfattas som rättssäkert, att vår folkbokföring fungerar och att våra myndigheter inte läcker skyddade uppgifter om utsatta människor. När detta brister känner människor sig svikna för att samhällskontraktet inte längre uppfylls av det allmänna. Då avtar självklart villigheten att betala skatter.

Varför ska man betala för något man inte får eller som inte fungerar? Inte minst därför är de frågor som dagens debatt handlar om oerhört viktiga. Att hantera dessa är en viktig del i regeringens arbete med att få ordning på Sverige.

(Applåder)

(forts. § 9)

Herr talman! Peder Björk har helt rätt: Debatten handlar om sänkta priser på bensin, diesel och jordbruksbränsle. Man kan dock inte låta bli att förledas i debatten när man tänker på till exempel den extremt stora reduktionsplikt som Socialdemokraternas kompisar Miljöpartiet tvingade på den förra regeringen och som resulterade i ohemula bensin- och dieselpriser.

Mycket riktigt har Socialdemokraterna föreslagit en tankrabatt på upp till 2 000 kronor för landsbygden. Är det så att sjuksköterskan som bor i Stockholm och åker till sitt nattpass inte behöver bilen? Hon kanske är rädd för att vistas ute med tanke på den kriminalitet som den förra regeringen inte lyckades stävja.

Ert förslag är inte klockrent, om jag får säga så. Dessutom vill ni fortfarande att reduktionsplikten ska vara 19 procent. Som vi vet sågade Konjunkturinstitutet detta. Det var inte Moderaterna eller Moderaternas samarbetspartier, utan det var Konjunkturinstitutet som tyckte att reduktionsplikten inte har fallit så väl ut. Däremot har Konjunkturinstitutet sagt att de skattesänkningar som Moderaterna har presenterat tillsammans med sänkningen av reduktionsplikten kommer att ge en sänkning med 5 kronor per liter.

(Applåder)

Herr talman! Att säga att jag känner mig besvärad av oppositionen är faktiskt en överdrift. Jag är snarare road. När jag läste de fyra budgetmotionerna upptäckte jag att oppositionen aldrig kan få ihop det - den ena vill en sak, och den andra vill en annan.

Ni har ingenting gemensamt. Ni kan kalla er för opposition, men ni är allt annat än en samlad opposition.

Peder Björk är min motpart i detta replikskifte. Jag vill fråga honom: Vill Socialdemokraterna, som oppositionskompisen Miljöpartiet, öka arbetskraftsinvandringen av människor som tjänar under 27 000 i månaden?

Jag skulle också gärna vilja veta hur Socialdemokraterna ställer sig när det gäller kärnkraft. Jag minns att Stefan Löfven verkligen tyckte att kärnkraft var bra på den tid då han var ordförande för Metall. Det skulle man satsa på!

Jag minns också kongressen i november, när Magdalena Andersson var rolig och sa: "Haha, kärnkraft någon - vill ni verkligen det? Det är ju för dyrt."

Partisekreteraren Baudin sa att Socialdemokraterna alltid har varit för kärnkraft.

Jag vill gärna att Peder Björk berättar - gärna med ett diagram, så att jag kan förstå hur Socialdemokraternas intresse för kärnkraft fluktuerar.

Herr talman! Att försöka rekrytera personal inom försvaret med arbetskraftsinvandrare tycker jag är direkt felaktigt när man tänker på alla infiltrationsförsök och det terrorhot vi lever med.

När det gäller hur vi ska få människor att jobba i jordbruket kommer vi att införa sänkt bidragsstöd. Det finns så många människor för vilka det inte lönar sig att ta steget från bidragsförsörjning till ett arbete bland annat i jordbruket.

Jag minns när jag träffad en jordgubbsodlare på Eriksgården i Sjöbo. Han berättade att det inte finns någonting som kan få någon som lever på bidrag, vanligtvis också invandrare, att komma tidigt på morgonen för att plocka jordgubbar ett par timmar. Det är mycket bekvämare att leva på bidrag. Det ska vi sätta stopp för.

När det gäller Miljöpartiets politik handlar det om de teoretiska beräkningarna om vad som kommer att inträffa efter ett tag. Dem kan vi lämna därhän. Däremot är det Miljöpartiet som bär skulden för att Sverige har tvingats att importera smutsig kolkraft från Polen och Tyskland.

Det är Miljöpartiet som bär ansvaret för att vi har haft Karlshamnsverket i drift när det har varit energibrist. Jag minns när Miljöpartiets dåvarande energipolitiska talesman Lorentz Tovatt var så glad och stolt över att man hade drivit den socialdemokratiska regeringen mot att stänga välbehövlig kärnkraft. Ni har inte mycket att vara stolta över i miljöhänseende.

(Applåder)

Herr talman! När Miljöpartiet var med och styrde i regeringen hade vi pandemin. Då reste människorna inte. I princip stängde världen. Man kunde inte ta flyget, och man kunde inte resa någonstans. Industrier stängde. Det var en total lockdown av den ekonomiska aktiviteten. Det är inte konstigt att man inte hade några utsläpp. Miljöpartiet har ingenting att vara stolt över.

När det gäller att människor är underbetalda handlar det inte om att de är underbetalda så att de inte kan klara sig med 27 000 kronor i månaden. Jag menar att 27 000 kronor i månaden är den nivå där man både kan klara sin livsföring och också bidra till sin egen välfärd.

Svenskar som får under 27 000 kronor i månaden får hjälp av andra för förskola, äldreomsorg och välfärdssatsningarna. Det gör de gärna. När det däremot kommer människor utifrån ska de försäkras en lön vars skatt också täcker deras konsumtion av välfärd.

Herr talman! Vem har sagt att jordbruket ska ta smällen? Vi jobbar väldigt mycket på elektrifieringen. Det ska sättas in nya laddstolpar. Människor som har köpt elbilar ska ha någonstans att ladda dem - och helst med energi som de har råd med. Kärnkraften är därför en röd tråd genom hela den moderata politiken. Kärnkraft är miljövänligt och har inga utsläpp. Det är genom elektrifiering vi ska rädda klimatet, inte genom hittepå-åtgärder.

När det gäller arbetskraftsinvandringen är det väldigt intressant att Centerpartiet vill att människor ska komma hit som underbetalda arbetskraftsinvandrare. Det finns en nivå som regeringen har satt, nämligen 27 000 kronor. Om man får den lönen och behövs på arbetsmarknaden ska man kunna komma hit och arbeta. Den ansvarslösa migrationspolitik som har lett både till kriminalitet och till utnyttjande av försvarslösa människor - den politik som Centern har varit väldigt drivande för - är förbi.

Herr talman! Det är viktigt att minska det onödiga regelverk som betungar producenterna av både kött och andra livsmedel.

Att tvinga restauranger att märka produkter tror jag skulle skapa en rätt stor onödig regelbörda just för de restauranger som fortfarande dras med efterverkningarna från pandemin. Folk kom inte för att äta, man fick friställa personal - och personalen hittade andra jobb. Vi har därför en väldigt utsatt besöksnäring som jag absolut inte vill ska belastas med onödiga regelverk.

När det gäller användningen av drivmedel är jordbruket, som har sagts tidigare, beroende av maskiner som drar rätt mycket diesel. Förvisso visas det på olika mässor upp jordbruksmaskiner och skogsbruksmaskiner som går på el, men det är inte så att vi har särskilt mycket el i det här landet. Man stängde nämligen välfungerande kärnkraftreaktorer - och Centerpartiet var väldigt delaktigt i detta.

Rickard Nordin talade i ett tidigare inlägg väldigt mycket om löftessvek, och jag vill påminna honom om att Centerpartiet inte går fritt från detta. Jag minns när man lovade dyrt och heligt att inte stödja en socialdemokratisk regering - det var en sko inblandad, som man skulle äta upp - och vad hände? Jo, likväl gjorde Centerpartiet det.

Fru talman! Inflationen är vår största fiende. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har den prioriterat bekämpning av inflationen. De som var med under krisen på 90-talet kommer ihåg hur räntorna steg, köpkraften försvann och människor tvingades sälja sina bostäder till underpris och hade skulderna kvar. Därför har regeringen gjort allt den förmår för att förhindra en stigande inflation och därmed en förödande fastighets- och bolånekris. Samtidigt har man stöttat hushållen.

Sänkningen av bensin- och dieselskatten är en del av stödet till hushållen. Många är beroende av bilen för att ta sig till jobbet och för att hämta och lämna barnen i förskola och skola och på olika aktiviteter. Priset på bränsle spelar roll, inte bara för dem som är beroende av bilen utan för alla - för livsmedelsaffärerna, hantverkarna och alla andra näringsidkare.

Höga drivmedelspriser leder till höjda priser på varor och belastar i slutändan alltid konsumenterna. Därför är det en viktig del i regeringens politik att sänka bränslepriserna.

För att bemöta spydiga kommentarer om sänkningens storlek och löftena i valrörelsen vill jag påpeka att tillsammans med den mer betydande sänkningen av reduktionsplikten som träder i kraft den 1 januari uppfyller vi vårt löfte om en sänkning med 5 kronor per liter. Politiska beslut måste alltid ses i sin kontext.

Regeringen förlänger också den utökade nedsättningen av skatten på bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord, skogs- och vattenbruksverksamhet - det som har samlingsnamnet jordbruksdiesel - till att gälla under hela 2024.

Nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel räknas som statligt stöd och ryms inom tillämpningsområdet för GBER, EU-kommissionens gruppundantagsförordning. För att nedsättningen ska vara förenlig med GBER får nedsättningen inte vara större än att stödmottagarna betalar minst minimiskattenivån som föreskrivs i energiskattedirektivet.

För att ytterligare stödja näringsidkare inom de areella näringarna föreslår regeringen en övergång från helårsåterbetalning av energi- och koldioxidskatten för jordbruksdiesel till kvartalsåterbetalning.

Dessa stöd behövs verkligen. Rysslands invasionskrig i Ukraina har förutom allt lidande för det ukrainska folket lett till väldigt höga priser på drivmedel, utsäde, konstgödsel, foder och andra insatsvaror för svenska bönder. Även elpriset är väldigt högt, vilket är ett direkt resultat av den stängning av kärnkraftsreaktorer som skedde under den förra regeringen.

Kriget i Ukraina har också öppnat våra ögon för hur viktigt det är att vara förberedd och för behovet av att säkra livsmedelsförsörjningen i en kris- eller krigssituation. Sveriges självförsörjningsgrad är cirka 50 procent, och de enda livsmedel vi är helt självförsörjande på är morötter och sockerbetor.

Miljöpartiet skriver vackert i sin motion om den gröna omställningen. Men för att nå den gröna omställningen krävs ett livskraftigt jordbruk som har ekonomiska muskler för att kunna ställa om. Det behöver göras mycket för att jordbrukssektorn ska få bättre likviditet. Det är en sektor med låga marginaler. Framför allt borde det svenska jordbruket befrias från alla onödiga regelbördor, och lagstiftningen borde harmoniseras med övriga EU:s.

Efterfrågan på svenska jordbruksprodukter måste öka, och det sker definitivt inte genom kampanjer om att äta mindre kött. Den offentliga sektorn måste ta ett tydligt och större ansvar och till exempel efterfråga svenskproducerad mat vid offentliga upphandlingar.

Sänkningen av skatten på jordbruksdiesel är en välbehövlig del av stödet till det svenska jordbruket. Utöver att företagen kompenseras innebär det att våra hushåll stöttas i en tuff tid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag, herr talman.

(Applåder)

Fru talman! Andra partier har redan frångått den principen. År 2016 gjorde Socialdemokraterna det. Jag vill också säga att Centerpartiets förslag inte på något sätt är fulländat.

Jag har en annan fråga, som jag inte hann ställa i min första replik. Förra året pratade Helena Lindahl väldigt varmt om företaget Gaia Biomaterials och dess uppfinning Biodolomer. Det är en ny form av material som är bionedbrytbart, som inte smutsar ned naturen på något sätt, som är billigt och effektivt och som företaget Gaia tidigare använde väldigt framgångsrikt för att tillverka bärkassar. Införandet av plastpåseskatten lade dock i princip om spelplanen för både Gaia och andra svenska företag som tillverkade miljövänliga plastkassar.

Jag uppfattade att Helena Lindahl var en varm anhängare av avskaffandet av plastpåseskatten. Men i dag när man lyssnade på hennes kollega Martin Ådahl gladde han sig inte alls åt detta avskaffande. Tvärtom tyckte han att avskaffandet av plastpåseskatten slår mot lärare, sjuksköterskor och andra välfärdsarbetare. Jag undrar: Hur ställer sig Helena Lindahl till denna fråga?

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära ordet och ställa en fråga till Helena Lindahl, men jag känner mig tvungen eftersom Helena Lindahl strödde salt i såret beträffande den uteblivna höjningen av brytpunkten.

Det är inte regeringen som Helena Lindahl ska vara besviken och arg på. Helena Lindahl ska vara besviken och arg på sitt eget parti och på sina kompisar i det andra blocket, i oppositionen. Redan förra mandatperioden valde Centerpartiet att stödja en skattehöjarregering, en regering som i mångt och mycket jämte Putins invasion av Ukraina är orsaken till den eländiga situation som vi har nu, med höga elpriser och annat som Helena Lindahl så förtjänstfullt nämnde i sin framställning. Det är lika bra att man tittar på sig själv innan man börjar kritisera motståndaren.

Vi är väl medvetna om hur skatter påverkar och om att människor kan välja att jobba extrapass, utbilda sig eller starta företag när nyttan blir större. Men tuffa tider kräver tuffa prioriteringar. Det vi har gjort är att vi har delat den där kakan, så att den kommer alla till gagn och inte bara vissa. Det är så regeringen har tänkt. Det är förklaringen.

Fru talman! Jag kan försäkra Niklas Karlsson om att jag har läst hela den socialdemokratiska budgeten på 64 sidor. Där finns en speciell rubrik: Vi sänker skatterna för vanligt folk. Man har avsatt 7,9 miljarder för detta, faktiskt 3 miljarder mindre än regeringen avsätter. Där är gränsen 38 600.

Jag vill be Niklas Karlsson att läsa sin egen budget en gång till och se vilka yrkeskategorier som Socialdemokraterna räknar som vanligt folk. Sjuksköterskor är inte vanligt folk, lärare är inte vanligt folk och inte poliser heller.

På tal om hyckleri, låt mig återkomma till detta med den beredskapsskatt som Niklas Karlsson och hans parti vill införa. Är det inte synd och skam att man i ett land som har ett av de högsta skattetrycken i världen, även om vi har sänkt det en del, ska behöva en extra skatt för att finansiera statens mest grundläggande uppgifter, nämligen försvaret och tryggheten, både den inre och den yttre? Och varför ska man lägga den extra skatten på dem som faktiskt bidrar mest, alltså företagare som skapar jobb? Den välfärd som Niklas Karlsson pratar så vackert om upprätthålls bara om fler arbetar. Det är en pyramid där den breda basen säkrar inkomsterna, inte att man beskattar toppen med 100 procent i skatt, eller 102 procent, som det var på Gunnar Strängs dagar om vi ska tro Astrid Lindgren.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Niklas Karlsson, för att du ger mig möjlighet att svara på din sista replik till mig, när du sa att ni gör allt för att bekämpa antisemitismen - detta i en stad där man kör korteger med 300 bilar för att fira att kvinnor och barn har blivit mördade och våldtagna, och det socialdemokratiska kommunalrådet vägrar ta avstånd. Det är inte att bekämpa antisemitismen!

Nu till Niklas Karlssons fråga. Ja, i kärva omständigheter, när statens - skattebetalarnas - pengar inte räcker till tvingas man till tuffa prioriteringar. Regeringen gjorde prioriteringen att införa ett jobbskatteavdrag som fördelas över alla löntagare. Löntagare har haft det väldigt svårt i dessa inflationstider eftersom lönerna inte räknas upp i samma takt som till exempel bidragen, som inflationsskyddas. Det var alltså ett beslut som regeringen fattade, och det är rätt beslut.

Jag frågade förra året varför Niklas Karlsson ville beskatta sjuksköterskor och andra. Nu ställer jag samma fråga. Ert jobbskatteavdrag omfattar ju bara människor som tjänar upp till 38 000 i månaden. Lärare, sjuksköterskor, poliser och andra blir alltså utan jobbskatteavdrag i er budget. Varför?

(Applåder)

Fru talman! Vi lever i en prövande tid. Kriminaliteten har ätit sig in i samhällskroppen. Gänguppgörelser, knarkhandel och skjutningar sker alltför ofta, nästan dagligen. Kriminella genomför avancerade bedrägerier och plockar ut enorma summor från vår gemensamma välfärd. Korruption och infiltration hotar vårt rättssamhälle.

Inflationen urholkar reallönerna och tvingar människor att hålla hårdare i plånböckerna. Räntenivåerna är högre än på mycket länge, och allt fler oroar sig över att behöva gå från hus och hem. Arbetslösheten riskerar att stiga. Sverige har också besvärande låg tillväxt, faktiskt den näst lägsta i hela EU.

Utöver detta plågas vi av förhöjt terrorhot, växande antisemitism och pågående krig i vår närhet och i vår omvärld. Sverige har upplevt svåra tider förut, men den tid vi nu befinner oss i är mer utmanande än på mycket länge. Därför behövs en politik som får Sverige att härda ut genom krisen. Och det är den politik som vår nuvarande regering för genom att prioritera hanteringen av Sveriges mest akuta problem.

Det är värt att påminna om varför Tidöpartierna fick svenska folkets förtroende: för att få bukt med skuggsamhället och stoppa den grova brottsligheten och den okontrollerade migrationen helt utan integration. Att låtsas att Sveriges problem har uppkommit under regeringen Kristerssons 14 månader vid makten är ytterst oseriöst och ohederligt.

Sedan regeringen tillträdde har den arbetat för att bekämpa inflationen, återupprätta arbetslinjen och genomföra strukturreformer för ökad tillväxt. Tillväxt är en helt avgörande förutsättning för att människor ska få det bättre både i termer av välfärd och reallöneökningar. Tvärtemot vad vissa partier verkar anse är det grunden för hela vårt samhälles utveckling.

I den situation vi nu befinner oss i är det inte omfattande skattesänkningar som står överst på agendan, vilket vi moderater självklart beklagar. Men några väl riktade skattesänkningar bidrar till att Sverige nästa år trots detta kommer att ha det lägsta skattetrycket sedan 1975 - något som inte hade skett utan en moderatledd regering.

Att upprätthålla arbetslinjen är av yttersta vikt för Sveriges välstånd. Att det ska löna sig att arbeta har alltid varit en bärande del i moderaternas politik. Det är bara genom att fler arbetar vi skapar det samhälle som vi vill ha - ett samhälle där samhällskontraktet upprätthålls och där alla som kan arbeta bidrar till det gemensamma och ingen åker snålskjuts på andras bekostnad.

När det lönar sig att arbeta blir det tydligt att det är rätt att anstränga sig för att skapa en bättre tillvaro för sig själv och andra. Värdet av att ha ett jobb, och därmed även den samhälleliga kostnaden för arbetslöshet, är svåra att överskatta.

För att fler ska lämna bidragsberoendet och försörja sig själva behövs tydliga drivkrafter. Införandet av ett bidragstak är en åtgärd som ska öka drivkrafterna att arbeta. Det är ytterst problematiskt att många som får bidrag och transfereringar har fått kompensation för den höga inflationen medan de som arbetar och gör rätt för sig har fått en kraftig reallönesänkning. Därför föreslår regeringen att skatten på arbete sänks från årsskiftet, främst för låg- och medelinkomsttagare.

Även skatten på pensioner sänks. På samma sätt som det alltid ska löna sig att arbeta ska det löna sig att ha arbetat. Dessutom kommer jobbskatteavdraget för äldre att indexeras för att öka drivkrafterna för dem att stanna längre på arbetsmarknaden och bidra med nödvändig och eftertraktad kompetens.

Riktiga arbetstillfällen skapas alltid av företag och företagare, inte av politiker - hur goda våra intentioner än må vara. Det är dock politikernas roll att sätta spelreglerna och skapa förutsättningar för att företag ska kunna startas, utvecklas, växa och anställa fler.

Tidigare i debatten nämndes beredskapsskatten, som Socialdemokraterna planerar att införa på något sätt och då även blanda in 3:12-reglerna. Det verkar särskilt angeläget för Socialdemokraterna att dessa regler ändras. Att de ska ändras är vi överens om. Men när det gäller hur detta ska ske har vi vitt skilda uppfattningar. Tidöpartierna vill att 3:12-reglerna ska förenklas för att ytterligare främja entreprenörskap, särskilt för små och medelstora företag. Vi vill definitivt inte att det ska bli krångligare eller mindre lönsamt att vara företagare.

Sedan regeringen tillträdde har Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansbolag fått ett utvidgat uppdrag, bland annat att analysera hur reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskifte både mellan närstående och till personal. Regeringen tog också bort det ursprungliga deluppdraget om en justerad skattesats.

För att Sverige ska fortsätta vara ett attraktivt land för kunskapsintensiva företag och framgångsrik forskning är det viktigt att villkoren som erbjuds är internationellt konkurrenskraftiga. Reglerna om expertskatten tillkom för 22 år sedan med syftet att skapa incitament för företag att förlägga och bibehålla koncernledande funktioner som kan kräva utländsk personal i Sverige. Nu uppdateras lagstiftningen, och tidsgränsen för expertskatten utvidgas till att gälla de första sju åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige för högkvalificerade forskare, specialister inom tekniskt avancerad och kunskapsintensiv verksamhet samt andra nyckelpersoner.

Utredningen som ska se över forsknings- och utvecklingsavdraget och expertskattereglerna pågår.

För att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi höjs tillfälligt taket för rotavdraget, och rot och rut separeras. Från oppositionens sida har det raljerats om att rotavdraget går till rika som ska byta marmorskivor i sina kök. Även om jag inte har några synpunkter på vilka renoveringar människor väljer att göra vill jag förtydliga att syftet med det tillfälligt höjda rotavdraget är att rädda arbetstillfällen och de små aktörerna i en krisande bransch.

För att underlätta för de minsta företagen, nystartade företag och andra aktörer med liten verksamhet föreslår regeringen att omsättningsgränsen för mervärdesskatt höjs från 80 000 till 120 000 kronor.

Jag skulle också ha tagit upp sänkningen av skatten på drivmedel, men eftersom ämnet kommer att debatteras i nästföljande debatt vill jag bespara såväl fru talmannen som mina ärade kollegor en upprepning.

Slutligen vill jag nämna att jag är glad att plastpåseskatten avskaffas - en skadlig symbolskatt som slog undan benen på producenter av inhemskt tillverkade, miljövänliga plastkassar och gjorde att försäljningen av Kinaimporterade, miljöskadliga soppåsar ökade. Det är en skatt som knappast någon kommer att sakna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag på samtliga punkter.

(Applåder)

Fru talman! Det har genom åren satsats väldigt mycket skattepengar på att bekämpa antisemitism. Socialdemokraterna har varje gång sagt: "Vi går i främsta ledet. Vi bekämpar antisemitism." Men varje gång har man ertappats med att inte vara särskilt framgångsrik i den bekämpningen.

Fru talman! Malmö får ett skatteutjämningsbidrag på 6,3 miljarder kronor årligen. Såväl kommunens egna invånare som skattebetalarna i kommunerna som bidrar till Malmös budget har rätt att kräva att det inte sprids antisemitism i Malmös skolor. Det är inga stora krav. Det är helt normalt.

Det som inte är normalt är att Malmös socialdemokratiska styre verkar ha tappat den demokratiska kontrollen helt. Därför vill jag återigen fråga Niklas Karlsson: Vad gör rörelsen? Vad gör Niklas Karlsson själv, som ordförande för Socialdemokraterna i Skåne, för att se till att ingen antisemitism förekommer i Malmös skolor, i några andra skolor eller på några andra platser i Sverige?

Fru talman! Jag uppskattade mycket att Niklas Karlsson citerade Stagnelius här i kammaren. Det gör alltid debatterna mer njutningsfulla när man blandar in poesi i det hela.

Jag ska dock prata om ett betydligt mer prosaiskt dokument, nämligen Socialdemokraternas budgetmotion.

I denna budgetmotion upprepar man att man vill återta den demokratiska kontrollen i välfärden, skolan, äldreomsorgen och så vidare.

Att Socialdemokraterna aldrig har gillat valfrihet och privata alternativ i välfärden är ingen nyhet. Men hur står det till med den demokratiska kontrollen i den offentliga sektorn? I Malmö, som styrs av och har styrts av Socialdemokraterna i decennier, uttrycks en vidrig antisemitism helt öppet i vissa skolor. Elever har skrikit: Alla judar borde dö, hela Israel ska brinna och de förtjänar alla att dö. Elever har också gjort Hitlerhälsningar.

Trots att händelserna kan betraktas som hets mot folkgrupp har det inte gjorts några polisanmälningar, eftersom ledningen för Malmö stads gymnasieförvaltning har tyckt att det inte skulle gynna situationen.

Jag vill därför fråga Niklas Karlsson: När tänker Socialdemokraterna återta den demokratiska kontrollen där Socialdemokraterna har makten?

Herr talman! Det främsta syftet med skatteavtal mellan två länder är att främja utbytet av varor och tjänster, arbetskraftens rörlighet och kapitalrörelserna genom att undanröja eller lindra effekterna av internationell beskattning.

Sverige är ett exportberoende land; nästan hälften av Sveriges bnp kommer från export av varor och tjänster. Därför är det viktigt att Sverige värnar sitt skatteavtalsnät och ser till att redan befintliga skatteavtal omförhandlas samt att nya skatteavtal undertecknas. Skatteavtalen måste uppmuntra investeringar och skapa så goda konkurrensförhållanden för svensk industri som möjligt. Skatteavtalen är viktiga för att de skapar förutsägbarhet, inte minst för företagens investeringar.

Ett annat viktigt syfte med skatteavtalen är att förhindra internationell skatteflykt. Detta sker genom att avtalen öppnar möjligheter för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter i de avtalsslutande staterna. Oönskad skatteplanering genom otillbörlig användning av skatteavtalen kan förhindras genom särskilda regler mot skatteflykt i skatteavtalen.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Jag tänkte först säga att "debatterar" kanske inte är det rätta ordet, men eftersom det blev en lite upphettad debatt vid tidigare anföranden kan man inte längre säga så. Trots att det blev ett replikskifte här nyss har alla partier ställt sig bakom regeringens förslag till protokoll om ändring i avtalet mellan Sverige och Tyskland för att undvika dubbelbeskattning.

En historisk tillbakablick visar att skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland undertecknades för 31 år sedan, i juli 1992. Det införlivades i svensk rätt genom lagen 1992:1193 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Tyskland.

Det har hänt en del under de 31 år som förflutit sedan avtalet undertecknades, och därför behövs en uppdatering. Bland annat avskaffades arvs- och gåvoskatten av en enig riksdag 2004. Avskaffandet av arvs- och gåvoskatten var en lyckosam åtgärd som stärkte företagandet och fick entreprenörer och investeringskapital att stanna i Sverige. Arvs- och gåvoskatten var en ytterst skadlig skatt som försvårade generationsskiften i familjeföretag, vilket gjorde att Sverige förlorade både företag och arbetstillfällen och därmed skatteintäkter.

Jag vill understryka att förslaget om avskaffande av arvs- och gåvoskatten lades fram av en socialdemokratisk regering, ledd av Göran Persson. Han var pragmatiker, Göran Persson. Man blir nostalgisk när man tänker på honom och lyssnar på vad som försiggår i kammaren i dag.

Herr talman! En av ändringarna i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland innebär att avtalet inte längre omfattar arvs- och gåvoskatt.

Sedan skatteavtalet undertecknades 1992 har nya minimistandarder på skatteavtalsområdet införts som följd av det så kallade BEPS-projektet, som leddes av OECD och G20-länderna, ett projekt vars syfte var att motverka urholkning av skattebasen och flyttande av vinster. Därför stryks avtalets ingress och ersätts av en ny, där det förtydligas att avtalet inte syftar till att skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt. Vidare uttrycker avtalsparterna i ingressen att de önskar att utveckla sina ekonomiska förbindelser och utveckla samarbetet i skattefrågor.

Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland

I protokollet om ändring uppdateras också en rad av skatteavtalets övriga bestämmelser som berör bland annat utbyte av upplysningar, bistånd med indrivning av skatt, inkomst av rörelse, offentlig tjänst, förbud mot diskriminering baserad på medborgarskap, tillämpning av avtalet i vissa fall samt övergångsbestämmelser, detta för att ge svenska företag möjlighet att konkurrera på den tyska marknaden och vice versa samt underlätta för den internationalisering som gagnar alla ekonomier.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)