Herr talman! Det är sannerligen inte varje dag man har statsministerns frågestund som förband till en skattedebatt, men det visar bara hur viktiga skattefrågorna är.

I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande Skatteförfarande och folkbokföring, som behandlar motioner från den allmänna motionstiden. Ofta ger motionsbetänkanden en déjà vu-känsla och kan upplevas som 90talsklassikern Måndag hela veckan, där huvudpersonen får vara med om att samma händelser utspelar sig om och om igen. Lite så är det här, när samma motioner väcks år efter år.

Till exempel har motioner om synliggörande av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet väckts sedan åtminstone 1985 - så långt tillbaka kan man gå i det digitaliserade riksdagsarkivet. Dessa motioner har väckts uteslutande av borgerliga riksdagsledamöter som har velat öka kunskapen om hur mycket skatt en löntagare egentligen betalar.

Även i årets motionsskörd finns det ett tiotal yrkanden om redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Det är i grunden en demokratifråga, för vet man inte hur mycket skatt man betalar är det svårt att ställa krav när det gäller den välfärd man kan förvänta sig. Att låta människor leva i ovetskap är ett sätt att indirekt öka acceptansen för ett högskattesamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Undersökningar har visat att 70 procent av löntagarna inte är medvetna om att deras lön är 31,42 procent högre och att skillnaden heter arbetsgivaravgifter. Därför är det positivt att regeringen har tillsatt en utredning om skyldighet för myndigheterna att redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet. Privata företag ska dock inte tvingas till detta då det kan innebära ökad administration och därmed ökade kostnader. Men många företag väljer redan i dag att helt frivilligt redovisa arbetsgivaravgifterna på lönebeskedet för att öka förståelsen för de totala lönekostnaderna för de anställda.

Herr talman! I Socialdemokraternas reservation uttrycks besvikelse över att utredningen avseende exitskatt - eller, med andra ord, ett nytt system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat - har lagts ned. Detta är helt i linje med regeringens intention att skatteregler ska förenklas men inte försämras.

De som däremot är glada över regeringens beslut, som för övrigt fattades redan hösten 2022, är de som minns hur det gick förra gången när den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen försökte införa en exitskatt 2017. Det förslaget, som var baserat på en promemoria från Skatteverket, var helt ogenomtänkt och fick massiv kritik, bland annat för att Skatteverket inte hade beaktat hur förslaget skulle slå mot svenska företag, alltså samma företag som skapar jobb och genererar skatteintäkter. Detta olyckliga förslag skulle i många fall omöjliggöra generationsskiften i fåmansföretag, försvåra kompetensförsörjningen för svenska företag, öka den administrativa bördan och leda till ökad osäkerhet.

Den kraftiga kritiken resulterade i att dåvarande finansminister Magdalena Andersson drog tillbaka förslaget 2018. Det är således verkligen inget att sörja över att utredningen lades ned även den här gången.

Det är nämligen inte så att kapitalvinster inte beskattas i dag, tvärtom. Enligt dagens regelverk har Sverige rätt att beskatta sådana vinster när de realiseras upp till tio år efter att en svensk flyttar ut. Detta måste dock regleras i det skatteavtal som Sverige har med respektive land.

Herr talman! Jag tror att vi alla här i kammaren är eniga om att bedrägerier ska bekämpas - bedrägerier mot äldre, telefonbedrägerier, välfärdsbedrägerier och skattebedrägerier. Många av dessa bedrägerier har blivit möjliga för att vi har en bristfällig folkbokföring.

Listan på brott som möjliggörs av felaktig folkbokföring är lång och omfattar alltifrån människohandel till miljöbrott. Därför är det positivt att regeringen i slutet av december 2023 tog nästa steg i genomförandet av en folkräkning och gav Skatteverket i uppdrag att regelbundet sammanställa en lägesbild över befolkningen.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av dem som är folkbokförda och dem som har samordningsnummer och av hur dessa samordningsnummer använts. Den ska också ge information om grupper som finns i Sverige utan att vara folkbokförda eller ens ha rätt att vara här. För att strypa kriminellas ekonomi och stoppa den grova organiserade brottsligheten behöver vi veta vilka som finns i Sverige, och har de inte rätt att vara här ska de utvisas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Några av motionerna handlar om personer med skyddade uppgifter. Över 26 000 personer lever med så kallade skyddade personuppgifter. Många av dessa är kvinnor som har flytt från en våldsam man. Deras situation är mycket utsatt. Att leva med skyddade personuppgifter skapar stora problem i vardagen både för kvinnorna och för deras barn.

Förra året fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att etablera en nationell struktur för samverkan med och informationsspridning till andra myndigheter i syfte att bidra till en enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Det är inte acceptabelt att myndigheter av misstag eller mot bättre vetande avslöjar de skyddade uppgifterna. Det är inte acceptabelt att kvinnor och deras barn ska leva i ständig skräck för att få sina uppgifter röjda.

I höstas gav regeringen i uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samordna och följa upp myndigheternas arbete med skyddade personuppgifter. Uppdraget delredovisades i måndags, och av rapporten framkommer att socialtjänsten, vården och rättsväsendet är vanligast förekommande bland de aktörer som orsakar röjningar.

Sverige är ett land som jämfört med andra har höga skatter. Endast våra nordiska grannländer och ytterligare ett par europeiska länder har högre skattekvot än Sverige. Om detta förhållande kan vi ha olika politiska uppfattningar, men det finns en ganska hög acceptans för detta hos svenska folket. Den acceptansen bygger dock på att människor kan känna tillit till samhällskontraktet - att välfärden fungerar, att våra myndigheter fungerar och agerar på ett sätt som uppfattas som rättssäkert, att vår folkbokföring fungerar och att våra myndigheter inte läcker skyddade uppgifter om utsatta människor. När detta brister känner människor sig svikna för att samhällskontraktet inte längre uppfylls av det allmänna. Då avtar självklart villigheten att betala skatter.

Varför ska man betala för något man inte får eller som inte fungerar? Inte minst därför är de frågor som dagens debatt handlar om oerhört viktiga. Att hantera dessa är en viktig del i regeringens arbete med att få ordning på Sverige.

(Applåder)

(forts. § 9)