Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Helena Lindahl (C) om Statens budget 2024 - Rambeslutet

Helena Lindahl (C) höll ett anförande om Statens budget 2024 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 november” den 29 nov 2023.

Fru talman! Även denna vinter finns det risk för att priset på el skjuter i höjden. Ni kommer ihåg räkningarna förra vintern - i november, december och januari. De var inte att leka med för många människor. Risken är att detta delvis fortsätter, detta såklart som en följd av den fortsatta energikrisen i Europa efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina.

Fru talman! Samtidigt är hundratusentals hushåll beroende av direktverkande el för sin uppvärmning, eftersom de kanske inte har haft råd att installera värmepump, bergvärme eller andra elsparande system. För att ge alla möjlighet att sänka elkostnaderna, bidra till att minska Sveriges elbehov och bidra till klimatarbetet har Centerpartiet i sin skuggbudget föreslagit att det gröna rotavdraget ska breddas med 50 000 kronor för att också omfatta dem som byter från uppvärmning genom direktverkande el till energisparande investeringar som värmepump och bergvärme.

För att alla ska ha råd att göra denna typ av investeringar har vi också ett förslag på en särskild klimatkredit på upp till 100 000 kronor med låg ränta, en ränta som motsvarar statslåneräntan. Vi tycker att man i stället för att lägga mer än 45 miljarder kronor på elstöd i efterhand på detta sätt ganska snabbt kan minska de mest utsatta hushållens och företagens utsatthet.

Fru talman! Jag tänkte nämna några ord om pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt, även om vi kommer att ha en särskild debatt om det senare.

Regeringens beslut att inför 2024 inte indexera denna skiktgräns för när man ska betala statlig inkomstskatt förvånade väldigt många. Förutom det faktum att det bryter mot praxis är det i mina ögon ändå märkligt att en borgerlig regering låter skatten höjas för en så här pass stor grupp människor, som i de flesta fall jobbar väldigt hårt för att få vardagen att gå ihop. Vad jag vill säga är att det var väldigt oväntat.

På de inkomstnivåer som detta gäller är det väldigt enkelt att peka på exempel på yrken inom välfärden och rättsväsendet som just nu är avgörande för att lösa de kriser som Sverige står inför. Enligt SCB finns det minst 8 000 grundskollärare och lika många sjuksköterskor som nu får betala statlig inkomstskatt till följd av regeringens beslut. Dessutom är höga marginalskatter hämmande för både produktivitet och tillväxt genom att de minskar drivkraften hos människor att välja utbildningar inom bristyrken eller att utveckla sin karriär.

Fru talman! Normalt sett indexeras skiktgränsen med en årlig förändring av prisbasbeloppet plus 2 procentenheter. Regeringen menar att detta blir en alldeles för stor indexering i dagens läge, på grund av inflationen. Det kan Centerpartiet delvis hålla med om. För att kunna mildra denna marginalskattehöjning, i synnerhet för de många personer i bristyrken som ligger precis under skiktgränsen i dag, och samtidigt skydda skatteskalorna mot fortsatt godtycke anser vi i Centerpartiet med hänvisning till vår budgetmotion för 2024 att uppräkningsmetoden ska följa den genomsnittliga löneutvecklingen så som den beräknas av Medlingsinstitutet. Det skulle alltså i nuvarande läge betyda 2,7 procent. Det finns självklart andra modeller som skulle kunna vara möjliga att använda, och vi skulle gärna se att tänkbara alternativa modeller skyndsamt utreds inför kommande budgetpropositioner.

Fru talman! Jag skulle också vilja nämna någonting som regeringens budget inte innehåller och som jag hoppas att man kan göra någonting åt i kommande budgetar. Jag vet att ni har hört detta från mig förut, alltså om en regionaliserad fastighetsskatt på vindkraft och helst även på vattenkraft. Men jag fokuserar på vindkraft.

I våras presenterades en utredning om incitament till kommunerna när det gäller uppförande av vindkraftverk. Tyvärr gav regeringen tilläggsdirektiv till utredningen i sista sekund. Det innebar att kommunerna inte skulle få några särskilda incitament i form av skatter. Det tycker jag är väldigt tråkigt. Det utesluter också den möjlighet som många har ställt sig bakom och som man använder sig av i till exempel Finland, att fastighetsskatten går tillbaka till lokalsamhället.

Varför ska landsbygden och norra Sverige återigen ställa upp med mark, för att det ska byggas massor av vindkraftverk, utan att få en enda krona tillbaka? Vet ni att vi i norra Sverige har blivit lurade en gång när det gäller vattenkraften? Vi tänker inte bli lurade en gång till. Jag kan för min egen del säga att jag inte kommer att rekommendera min egen kommun, som nu står inför ett beslut om havsbaserad vindkraft - 70-140 vindkraftverk - att säga ja förrän regeringen tycker att det verkar intressant att ge tillbaka pengar till lokalsamhället.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att det borde vara en väldigt enkel sak för regeringen att väsentligt förbättra situationen i fråga om detta om man vill och inte anser att det är en naturlag att landsbygdskommuner med svag röst ska vara produktionskolonier åt staten. Det kanske låter hårt, men jag menar varje ord.

Jag vägrar, som sagt, att ge upp när det gäller denna fråga. Och jag får citera min faster Svea, som alltid sa: Ett nej är bara ett långsammare ja.

Nu tänkte jag faktiskt passa på att läsa upp en ekonomisk dikt för er här. Eftersom Niklas Karlsson var väldigt litterär i sitt anförande tänkte inte jag vara sämre.

Jag vet inte vem som har skrivit denna dikt. Jag hittade den på nätet, och jag tyckte att den var väldigt bra. En del kanske blir lite ledsna. Men ni får ta det för vad det är, eftersom jag tycker att detta är någonting som vi bör tänka på när det gäller hårt arbetande människor och den beskattning som vi utsätter dessa människor för. Okej, håll i hatten, allihop!

Beskatta hans mark, beskatta hans hus,beskatta både brädor och grus.Beskatta hans traktor, beskatta hans häst,lär honom att skatt är bäst.Beskatta hans jobb, beskatta hans lön,han jobbar ändå på under stånk och stön!Beskatta hans ko, beskatta hans gröda,beskatta hans vatten, beskatta hans föda.

Beskatta hans slipsar, beskatta hans hatt,beskatta något mer bara därför att.Beskatta hans tobak, beskatta hans sprit,beskatta hans nöjen, beskatta hans skit.Beskatta hans bil, beskatta hans vin,beskatta hans cykel, beskatta hans bensin.Beskatta allt han äger och svara hans ilskamed att allt blir bättre utan hans trilska.

När han skriker och klagar - beskatta honom mer,beskatta honom så han bönar och ber.Bry dig ej om hans vädjande skri,det kostar faktiskt att vara fri!Beskatta hans kista, beskatta hans gravsten,beskatta jorden som håller hans ben.Sätt dessa ord på hans grav:Krossad av skatter, dog som en slav.När han är borta - tacka för solidariteten och lyft på hatten.Sörj att han slapp undan arvsskatten.

Jag yrkar bifall till reservationerna 3 och 7.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag hade inte tänkt begära ordet och ställa en fråga till Helena Lindahl, men jag känner mig tvungen eftersom Helena Lindahl strödde salt i såret beträffande den uteblivna höjningen av brytpunkten.

Det är inte regeringen som Helena Lindahl ska vara besviken och arg på. Helena Lindahl ska vara besviken och arg på sitt eget parti och på sina kompisar i det andra blocket, i oppositionen. Redan förra mandatperioden valde Centerpartiet att stödja en skattehöjarregering, en regering som i mångt och mycket jämte Putins invasion av Ukraina är orsaken till den eländiga situation som vi har nu, med höga elpriser och annat som Helena Lindahl så förtjänstfullt nämnde i sin framställning. Det är lika bra att man tittar på sig själv innan man börjar kritisera motståndaren.

Vi är väl medvetna om hur skatter påverkar och om att människor kan välja att jobba extrapass, utbilda sig eller starta företag när nyttan blir större. Men tuffa tider kräver tuffa prioriteringar. Det vi har gjort är att vi har delat den där kakan, så att den kommer alla till gagn och inte bara vissa. Det är så regeringen har tänkt. Det är förklaringen.

Fru talman! Det är klart att man kan titta tillbaka på de beslut som har tagits tidigare, men nu är ju nu. Man kan alltid säga så till andra partier: Ni då - vad gjorde ni när ni satt vid makten? Även jag hör till dem som använder den typen av argumentation emellanåt.

Den pausade uppräkningen av brytpunkten och skiktgränsen för statlig skatt påverkar otroligt många och sänder en signal. Som Boriana Åberg vet har vi en kris i Sverige när det gäller till exempel polisen men även sjuksköterskor och läkare. I mitt eget hemlän finns det inte tillräckligt med läkare, så vi betalar enorma pengar för stafettläkare. Om man inte tycker att man tjänar på att gå ut och jobba extra, varför ska man då göra det? Varför ska man utbilda sig och lägga ned all tid och energi om det är så att staten inte ser eller uppskattar det?

Centerpartiet håller naturligtvis med om att det skulle kosta staten väldigt mycket pengar om man inte gjorde det här pausandet. Men det finns en medelväg att gå. Man skulle kunna göra en löneuppräkning för att det inte ska slå så hårt.

När man bryter praxis på det här sättet är jag rädd för att det innebär att det blir en lite mer öppen dörr för andra partier att använda sig av samma argument nästa gång. Då kommer detta naturligtvis att påverka betydligt mer på sikt, om vi inte kan komma överens om någon annan form för den här skatten.

Fru talman! Andra partier har redan frångått den principen. År 2016 gjorde Socialdemokraterna det. Jag vill också säga att Centerpartiets förslag inte på något sätt är fulländat.

Jag har en annan fråga, som jag inte hann ställa i min första replik. Förra året pratade Helena Lindahl väldigt varmt om företaget Gaia Biomaterials och dess uppfinning Biodolomer. Det är en ny form av material som är bionedbrytbart, som inte smutsar ned naturen på något sätt, som är billigt och effektivt och som företaget Gaia tidigare använde väldigt framgångsrikt för att tillverka bärkassar. Införandet av plastpåseskatten lade dock i princip om spelplanen för både Gaia och andra svenska företag som tillverkade miljövänliga plastkassar.

Jag uppfattade att Helena Lindahl var en varm anhängare av avskaffandet av plastpåseskatten. Men i dag när man lyssnade på hennes kollega Martin Ådahl gladde han sig inte alls åt detta avskaffande. Tvärtom tyckte han att avskaffandet av plastpåseskatten slår mot lärare, sjuksköterskor och andra välfärdsarbetare. Jag undrar: Hur ställer sig Helena Lindahl till denna fråga?

Fru talman! Först skulle jag vilja kommentera Centerpartiets förslag när det gäller brytpunkten för statlig skatt. Nej, det är inte fulländat, men det är ändock ett steg på vägen. Som jag nämnde är vi helt öppna för att diskutera även andra modeller, men problemet med en ren pausning blir att den slår väldigt hårt mot stora yrkesgrupper och yrkeskategorier. Folk behöver kanske gå ut och jobba extra, inte minst över jul eller när det är förkylningstider och så vidare. Varför ska man göra det om det helt enkelt inte lönar sig?

När det gäller plastpåseskatten är jag fortfarande av samma uppfattning. Jag tycker att förslaget var felkonstruerat redan från början. Ska man gynna någonting ska man hellre gynna den typ av plastprodukter som är biologiskt nedbrytbara, som Gaias plastkassar är. I stället blev de dragna över samma kam som de påsar som tillverkas av det fossila. Jag har alltså inte ändrat mig. Jag tycker fortfarande att man ska skilja på de här olika typerna av plastpåsar.

Sedan tror jag att Boriana Åberg mycket väl vet att det finns olika åsikter i partier. Ibland vinner man, ibland vinner man inte. Man får välja sina strider. Det finns andra strider som jag tycker är viktigare att ta. Det är inte så att vi är en sekt och att alla tycker exakt lika.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.