Riksflödet
Logga in
Replikerade på Boriana Åberg ·

Elin Söderberg (MP) om Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

Elin Söderberg (MP) svarade Boriana Åberg i en replik om Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel i debatten ”Protokoll 2023/24:38 Onsdagen den 29 november” den 29 nov 2023.

Boriana ÅbergM· i sitt anförandeInflationen är vår största fiende. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har den prioriterat bekämpning av inflationen. De som var med under krisen på 90-talet kommer ihåg hur räntorna steg, köpkraften försvann…
Replikskiftet · 12 repliker

Fru talman! Inflationen är vår största fiende. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har den prioriterat bekämpning av inflationen. De som var med under krisen på 90-talet kommer ihåg hur räntorna steg, köpkraften försvann och människor tvingades sälja sina bostäder till underpris och hade skulderna kvar. Därför har regeringen gjort allt den förmår för att förhindra en stigande inflation och därmed en förödande fastighets- och bolånekris. Samtidigt har man stöttat hushållen.

Sänkningen av bensin- och dieselskatten är en del av stödet till hushållen. Många är beroende av bilen för att ta sig till jobbet och för att hämta och lämna barnen i förskola och skola och på olika aktiviteter. Priset på bränsle spelar roll, inte bara för dem som är beroende av bilen utan för alla - för livsmedelsaffärerna, hantverkarna och alla andra näringsidkare.

Höga drivmedelspriser leder till höjda priser på varor och belastar i slutändan alltid konsumenterna. Därför är det en viktig del i regeringens politik att sänka bränslepriserna.

För att bemöta spydiga kommentarer om sänkningens storlek och löftena i valrörelsen vill jag påpeka att tillsammans med den mer betydande sänkningen av reduktionsplikten som träder i kraft den 1 januari uppfyller vi vårt löfte om en sänkning med 5 kronor per liter. Politiska beslut måste alltid ses i sin kontext.

Regeringen förlänger också den utökade nedsättningen av skatten på bränsle som förbrukas i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord, skogs- och vattenbruksverksamhet - det som har samlingsnamnet jordbruksdiesel - till att gälla under hela 2024.

Nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel räknas som statligt stöd och ryms inom tillämpningsområdet för GBER, EU-kommissionens gruppundantagsförordning. För att nedsättningen ska vara förenlig med GBER får nedsättningen inte vara större än att stödmottagarna betalar minst minimiskattenivån som föreskrivs i energiskattedirektivet.

För att ytterligare stödja näringsidkare inom de areella näringarna föreslår regeringen en övergång från helårsåterbetalning av energi- och koldioxidskatten för jordbruksdiesel till kvartalsåterbetalning.

Dessa stöd behövs verkligen. Rysslands invasionskrig i Ukraina har förutom allt lidande för det ukrainska folket lett till väldigt höga priser på drivmedel, utsäde, konstgödsel, foder och andra insatsvaror för svenska bönder. Även elpriset är väldigt högt, vilket är ett direkt resultat av den stängning av kärnkraftsreaktorer som skedde under den förra regeringen.

Kriget i Ukraina har också öppnat våra ögon för hur viktigt det är att vara förberedd och för behovet av att säkra livsmedelsförsörjningen i en kris- eller krigssituation. Sveriges självförsörjningsgrad är cirka 50 procent, och de enda livsmedel vi är helt självförsörjande på är morötter och sockerbetor.

Miljöpartiet skriver vackert i sin motion om den gröna omställningen. Men för att nå den gröna omställningen krävs ett livskraftigt jordbruk som har ekonomiska muskler för att kunna ställa om. Det behöver göras mycket för att jordbrukssektorn ska få bättre likviditet. Det är en sektor med låga marginaler. Framför allt borde det svenska jordbruket befrias från alla onödiga regelbördor, och lagstiftningen borde harmoniseras med övriga EU:s.

Efterfrågan på svenska jordbruksprodukter måste öka, och det sker definitivt inte genom kampanjer om att äta mindre kött. Den offentliga sektorn måste ta ett tydligt och större ansvar och till exempel efterfråga svenskproducerad mat vid offentliga upphandlingar.

Sänkningen av skatten på jordbruksdiesel är en välbehövlig del av stödet till det svenska jordbruket. Utöver att företagen kompenseras innebär det att våra hushåll stöttas i en tuff tid.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Det var många fina ord om livsmedelsförsörjning och jordbruk från Boriana Åberg. Hon lyfte bland annat att vi behöver köpa mer svenskt, så det är ju konstigt att regeringen har valt att skrota det förslag som fanns om ursprungsmärkning av mat på restauranger och i storkök, till exempel.

Hon talade också om att säkra livsmedelsförsörjningen i tider av kriser och oro. Nu är det så att det största beroendet vi har är beroendet av drivmedel. Det tar en vecka eller två, och sedan står traktorerna och arbetsmaskinerna still. Regeringen ökar ju det beroendet i och med att vi importerar i princip allt vårt fossila drivmedel. Det kommer från skurkstater som Ryssland, Qatar och Saudiarabien. Detta väljer man att göra i stället för att fokusera på drivmedel som vi skulle kunna producera själva. Det finns en färdig utredning på regeringens bord om att producera mer biodrivmedel, och den har regeringen inte ens remitterat.

Min fråga till Boriana Åberg och Moderaterna är därför: Hur räknar man med att kunna stärka en livsmedelsförsörjning i tider av kris och oro när man explicit gör det svårare för den att klara sig och svårare att tillhandahålla drivmedel i tider av kris och oro?

Herr talman! Det är viktigt att minska det onödiga regelverk som betungar producenterna av både kött och andra livsmedel.

Att tvinga restauranger att märka produkter tror jag skulle skapa en rätt stor onödig regelbörda just för de restauranger som fortfarande dras med efterverkningarna från pandemin. Folk kom inte för att äta, man fick friställa personal - och personalen hittade andra jobb. Vi har därför en väldigt utsatt besöksnäring som jag absolut inte vill ska belastas med onödiga regelverk.

När det gäller användningen av drivmedel är jordbruket, som har sagts tidigare, beroende av maskiner som drar rätt mycket diesel. Förvisso visas det på olika mässor upp jordbruksmaskiner och skogsbruksmaskiner som går på el, men det är inte så att vi har särskilt mycket el i det här landet. Man stängde nämligen välfungerande kärnkraftreaktorer - och Centerpartiet var väldigt delaktigt i detta.

Rickard Nordin talade i ett tidigare inlägg väldigt mycket om löftessvek, och jag vill påminna honom om att Centerpartiet inte går fritt från detta. Jag minns när man lovade dyrt och heligt att inte stödja en socialdemokratisk regering - det var en sko inblandad, som man skulle äta upp - och vad hände? Jo, likväl gjorde Centerpartiet det.

Herr talman! Jag tror att Boriana Åberg ska fundera på det där med löftessvek. Hon kan ju börja med att prata med Hédi Fried.

Om det är något den utsatta besöksnäringen har problem med är det att regeringen rycker undan den arbetskraft man får via arbetskraftsinvandringen, vilket kommer att öka näringens kostnader radikalt. Man har även höjt skatten för unga, vilket också drabbar besöksnäringen. Det är betydligt mycket värre än att behöva redovisa varifrån man köper sitt kött.

Jordbruksmaskiner går på diesel; så är det. Men det finns ju förnybar diesel, vilket är fantastiskt. Den går dessutom att göra på slakteriavfall, matrester och allt möjligt. Det hade varit betydligt mycket bättre att göra diesel på slaktrester från Sverige - eller från norra Tyskland, som rätt mycket kommer från - i stället för att köra på fossil olja när vi vet att världsproducenterna av den heter Ryssland, Saudiarabien och Qatar. Det är vansinnigt ur ett säkerhetspolitiskt eller försörjningstrygghetsmässigt perspektiv att, som regeringen, vilja fortsätta använda fossila bränslen. Det går helt enkelt inte ihop.

När det kommer till elen finns det som sagt ganska gott om sådan. Om Boriana hade lyssnat på det förra replikskiftet hade hon hört att vi har så mycket el att vi skulle kunna köra elbilarna nästan tre gånger om även om vi ersatte alla de förbränningsmotorbilar som finns i dag med elbilar. Att en debatt om sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt för jordbruket slutar i en kärnkraftsdebatt visar rätt mycket på fantasilösheten och svarslösheten från regeringens sida.

Det jag vill höra från Boriana Åberg är hur regeringen, med tanke på EU:s bindande utsläppsmål, ska se till att det inte blir jordbruket som får tar smällen när nu transportsektorn inte ska göra det. Ett jordbruksavdrag hade varit en bra start, och där finns saker förberedda. Men hur ska man se till att det inte blir jordbruket som får ta smällen när regeringen ökar utsläppen?

Herr talman! Vem har sagt att jordbruket ska ta smällen? Vi jobbar väldigt mycket på elektrifieringen. Det ska sättas in nya laddstolpar. Människor som har köpt elbilar ska ha någonstans att ladda dem - och helst med energi som de har råd med. Kärnkraften är därför en röd tråd genom hela den moderata politiken. Kärnkraft är miljövänligt och har inga utsläpp. Det är genom elektrifiering vi ska rädda klimatet, inte genom hittepå-åtgärder.

När det gäller arbetskraftsinvandringen är det väldigt intressant att Centerpartiet vill att människor ska komma hit som underbetalda arbetskraftsinvandrare. Det finns en nivå som regeringen har satt, nämligen 27 000 kronor. Om man får den lönen och behövs på arbetsmarknaden ska man kunna komma hit och arbeta. Den ansvarslösa migrationspolitik som har lett både till kriminalitet och till utnyttjande av försvarslösa människor - den politik som Centern har varit väldigt drivande för - är förbi.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill öka den inhemska livsmedelsproduktionen, stärka svenskt jordbruk och ställa om Sverige till fossilfrihet så att vi också minskar de klimatrelaterade riskerna inte minst för det svenska jordbruket.

Boriana Åberg från Moderaterna talade om att man ska lösa klimatomställningen genom elektrifiering och inte hittepå-åtgärder. Då undrar jag hur Moderaterna ser på att när Miljöpartiet satt i regering minskade vi utsläppen så mycket att de svenska klimatmålen väntades nås till 2030. Vi skulle också nå vårt bindande åtagande inom EU när det gäller klimatet till 2030.

Men när Moderaterna har innehavt statsministerposten i ett år väntas utsläppen öka radikalt. Vi väntas inte längre nå våra klimatmål till 2030, och de klimatförändrande riskerna ökar. Jag skulle vilja säga att det är Moderaterna som jobbar med hittepå när de säger att de ska minska utsläppen men i handling gör det motsatta.

Jordbruket förtjänar en förbättrad ekonomi. Med Miljöpartiets politik kan man få fler inkomstkällor och mer inhemskt producerade biodrivmedel som också ger högre krisberedskap. Man minskar också sin utsatthet för volatila oljepriser.

Var har Moderaterna att komma med? Det är ökat fossilberoende, ökad utsatthet för volatila oljepriser och ingen lösning för hur vi ska klimatanpassa jordbruket för att stärka livsmedelsproduktionen.

Slutligen kommer jag till arbetskraftsinvandringen. Här talar man om underbetalda arbetskraftsinvandrare och vill höja till medianlön. Menar Moderaterna att halva den svenska arbetskraften är underbetald?

Herr talman! När Miljöpartiet var med och styrde i regeringen hade vi pandemin. Då reste människorna inte. I princip stängde världen. Man kunde inte ta flyget, och man kunde inte resa någonstans. Industrier stängde. Det var en total lockdown av den ekonomiska aktiviteten. Det är inte konstigt att man inte hade några utsläpp. Miljöpartiet har ingenting att vara stolt över.

När det gäller att människor är underbetalda handlar det inte om att de är underbetalda så att de inte kan klara sig med 27 000 kronor i månaden. Jag menar att 27 000 kronor i månaden är den nivå där man både kan klara sin livsföring och också bidra till sin egen välfärd.

Svenskar som får under 27 000 kronor i månaden får hjälp av andra för förskola, äldreomsorg och välfärdssatsningarna. Det gör de gärna. När det däremot kommer människor utifrån ska de försäkras en lön vars skatt också täcker deras konsumtion av välfärd.

Herr talman! Det är väldigt många som tack och lov under väldigt lång tid har kommit till Sverige och jobbat. Ser man på den samlade arbetskraftsbasen till 2030 kommer delen av dem som är inhemskt födda att minska.

Samtidigt har vi en situation där välfärden och näringslivet skriker efter personal och där försvaret nu med Natomedlemskap skriker efter personal. Men den inhemskt födda arbetskraften väntas minska.

När regeringen lägger fram förslag som kraftigt ska begränsa arbetskraftsinvandringen, hur ska man då personalförsörja verksamheter? Vilka verksamheter ska lägga ned?

Jag kan berätta för Moderaterna att de som utsätts först är just jordbruk och skogsbruk. Det är jättemånga som arbetar i de gröna näringarna som kommer från andra länder och har kompetensen att jobba i de näringarna som efterfrågas i Sverige. Hur ska man upprätthålla jordbruket om man slår undan personalen så att det inte går att rekrytera?

Det är direkt felaktigt att säga att utsläppen minskade till följd av pandemin när jag talar om att Miljöpartiets politik ledde till minskade utsläpp. Det jag talar om är att när man ser till vår samlade politik beräknades den leda till att vi minskade utsläppen över tid och nådde våra klimatmål till 2030, det vill säga under de kommande åren.

Men med regeringens politik väntas utsläppen av växthusgaser bara inom transportsektorn öka med nästan 50 procent enbart nästa år. Det väntas leda till att vi inte når våra klimatmål till 2030. Det kommer att leda till extremt höga kostnader för svenska staten genom att vi inte får ta del av EU:s åtgärdsprogram. Vi riskerar att där förlora uppemot 38 miljarder.

Nu vill man använda statsbudgeten, använda flexibiliteter och smita undan via olika bakvägar bara för att man inte tar klimatansvar.

Herr talman! Att försöka rekrytera personal inom försvaret med arbetskraftsinvandrare tycker jag är direkt felaktigt när man tänker på alla infiltrationsförsök och det terrorhot vi lever med.

När det gäller hur vi ska få människor att jobba i jordbruket kommer vi att införa sänkt bidragsstöd. Det finns så många människor för vilka det inte lönar sig att ta steget från bidragsförsörjning till ett arbete bland annat i jordbruket.

Jag minns när jag träffad en jordgubbsodlare på Eriksgården i Sjöbo. Han berättade att det inte finns någonting som kan få någon som lever på bidrag, vanligtvis också invandrare, att komma tidigt på morgonen för att plocka jordgubbar ett par timmar. Det är mycket bekvämare att leva på bidrag. Det ska vi sätta stopp för.

När det gäller Miljöpartiets politik handlar det om de teoretiska beräkningarna om vad som kommer att inträffa efter ett tag. Dem kan vi lämna därhän. Däremot är det Miljöpartiet som bär skulden för att Sverige har tvingats att importera smutsig kolkraft från Polen och Tyskland.

Det är Miljöpartiet som bär ansvaret för att vi har haft Karlshamnsverket i drift när det har varit energibrist. Jag minns när Miljöpartiets dåvarande energipolitiska talesman Lorentz Tovatt var så glad och stolt över att man hade drivit den socialdemokratiska regeringen mot att stänga välbehövlig kärnkraft. Ni har inte mycket att vara stolta över i miljöhänseende.

(Applåder)

Herr talman! Jag förstår att Boriana Åberg känner sig besvärad när vi från oppositionen påminner om vallöftena som kom från Moderaterna och övriga borgerliga partier under den senaste valrörelsen. Under den valrörelsen utställdes löften om sänkta bensin- och dieselpriser med 10, 9, 6 och 5 kronor. Det skulle ske direkt efter valet om man fick möjlighet att bilda regering tillsammans med Sverigedemokraterna.

Nu står vi här över ett år senare. Först och främst kan vi konstatera att bensin- och dieselpriserna fortfarande är väldigt höga i Sverige. Vi kan också konstatera att när regeringen lade fram ett förslag och riksdagen sedan röstade igenom det förra året med en skattesänkning på bensin blev sänkningen vid pump inte 9 kronor, inte 6 kronor och inte 5 kronor. Den blev 14 öre den dagen. Sedan ökade priserna igen.

När vi nu diskuterar det förslag som ligger om att sänka bensinskatten nästa år undrar jag ändå: Hur tänker Boriana Åberg försäkra sig om att den sänkning av skatten som nu föreslås inte hamnar hos bensinbolagens ägare utan faktiskt hamnar hos de hushåll som behöver ekonomiskt stöd i en kostnadskris?

(Applåder)

Herr talman! Att säga att jag känner mig besvärad av oppositionen är faktiskt en överdrift. Jag är snarare road. När jag läste de fyra budgetmotionerna upptäckte jag att oppositionen aldrig kan få ihop det - den ena vill en sak, och den andra vill en annan.

Ni har ingenting gemensamt. Ni kan kalla er för opposition, men ni är allt annat än en samlad opposition.

Peder Björk är min motpart i detta replikskifte. Jag vill fråga honom: Vill Socialdemokraterna, som oppositionskompisen Miljöpartiet, öka arbetskraftsinvandringen av människor som tjänar under 27 000 i månaden?

Jag skulle också gärna vilja veta hur Socialdemokraterna ställer sig när det gäller kärnkraft. Jag minns att Stefan Löfven verkligen tyckte att kärnkraft var bra på den tid då han var ordförande för Metall. Det skulle man satsa på!

Jag minns också kongressen i november, när Magdalena Andersson var rolig och sa: "Haha, kärnkraft någon - vill ni verkligen det? Det är ju för dyrt."

Partisekreteraren Baudin sa att Socialdemokraterna alltid har varit för kärnkraft.

Jag vill gärna att Peder Björk berättar - gärna med ett diagram, så att jag kan förstå hur Socialdemokraternas intresse för kärnkraft fluktuerar.

Herr talman! Det kanske är några lyssnare som kommer in i debatten precis nu. Jag vill säga att den debatt som äger rum nu handlar om ett ärende här i kammaren som gäller sänkt skatt på bensin och diesel. Jag tänker uppehålla mig vid det ärende som vi debatterar.

Till skillnad från SD-regeringen har Socialdemokraterna lagt fram ett förslag om en tankrabatt som faktiskt skulle göra att vi stöder de hushåll som har det tufft i den ekonomiska krisen med ett direkt stöd som hamnar i hushållens fickor. Det skulle vara ett stöd i vardagen för de människor runt om i hela vårt land som behöver ha bilen för att kunna ta sig till jobbet och för de familjer som inte har något alternativ till att använda bilen för att skjutsa barnen till träningen. Med Socialdemokraternas tankrabatt får de upp till 2 000 kronor per år i ett direkt stöd.

Mot detta, herr talman, står i den här debatten SD-regeringens förslag om en sänkning av skatten på bensin. Boriana Åberg och SD-regeringen kan inte svara på hur de ska säkerställa att detta faktiskt går till de hushåll som behöver det.

Vi har ju sett löftena i valrörelsen. Vi såg hur det gick förra året. Det blev ingen sänkning av bensin- och dieselpriserna, för pengarna försvann någon annanstans.

Hur ska Boriana Åberg och SD-regeringen säkerställa att det de säger sig värna faktiskt gör att detta stöd hamnar hos de familjer och hushåll som verkligen behöver det i den här ekonomiska krisen?

(Applåder)

Herr talman! Peder Björk har helt rätt: Debatten handlar om sänkta priser på bensin, diesel och jordbruksbränsle. Man kan dock inte låta bli att förledas i debatten när man tänker på till exempel den extremt stora reduktionsplikt som Socialdemokraternas kompisar Miljöpartiet tvingade på den förra regeringen och som resulterade i ohemula bensin- och dieselpriser.

Mycket riktigt har Socialdemokraterna föreslagit en tankrabatt på upp till 2 000 kronor för landsbygden. Är det så att sjuksköterskan som bor i Stockholm och åker till sitt nattpass inte behöver bilen? Hon kanske är rädd för att vistas ute med tanke på den kriminalitet som den förra regeringen inte lyckades stävja.

Ert förslag är inte klockrent, om jag får säga så. Dessutom vill ni fortfarande att reduktionsplikten ska vara 19 procent. Som vi vet sågade Konjunkturinstitutet detta. Det var inte Moderaterna eller Moderaternas samarbetspartier, utan det var Konjunkturinstitutet som tyckte att reduktionsplikten inte har fallit så väl ut. Däremot har Konjunkturinstitutet sagt att de skattesänkningar som Moderaterna har presenterat tillsammans med sänkningen av reduktionsplikten kommer att ge en sänkning med 5 kronor per liter.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.