Boriana Åberg (M) om Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete

Fru talman! Det handlar nu om skatteutskottets betänkande SkU33 Riksrevisionens rapport om Skatteverkets åtgärder mot svartarbete.

Skattefusk och svartarbete är inte några bagateller i marginalen utan direkta angrepp på vårt gemensamma samhällskontrakt. Varje krona som undanhålls från skatt är en krona mindre till skolan, till sjukvården, till äldreomsorgen och till den trygghet som människor har rätt att förvänta sig.

När företag fuskar med skatter och avgifter snedvrids konkurrensen. Seriösa företag som följer reglerna slås ut av oseriösa aktörer som pressar priserna genom fusk, dåliga arbetsvillkor och ibland ren kriminalitet. Detta drabbar arbetstagare, företagare och hela samhället.

Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete mot svartarbete visar tydligt att det finns brister. Åtgärderna är inte tillräckligt träffsäkra, uppföljningen är otillräcklig och kontrollen når inte alltid dit där fusket är som störst. Det måste tas på största allvar.

Fru talman! Omfattningen av problemet är dessutom betydande. Skatteverket uppskattar att de svarta arbetsinkomsterna uppgår till omkring 97 miljarder kronor varje år i Sverige. Det är pengar som borde gå till vår gemensamma välfärd, som skolor, sjukvård och äldreomsorg. Summan motsvarar i storleksordning en mycket stor del av vad staten varje år avstår i skatteintäkter genom exempelvis jobbskatteavdrag.

Vi socialdemokrater menar därför att kampen mot skattefusk måste stärkas. Skatteverket och andra brottsbekämpande myndigheter behöver rätt verktyg, tillräckliga resurser och tydliga uppdrag för att kunna slå mot svartarbete, falska upplägg och ekonomisk brottslighet. Samverkan mellan myndigheter måste fungera i praktiken, inte bara på papperet.

Fru talman! För Socialdemokraterna är detta ytterst en fråga om rättvisa och solidaritet. Vårt samhälle bygger på principen att alla människor har lika värde och att vi bidrar efter förmåga och får stöd efter behov. När vissa fuskar och undanhåller skatt bryts den balansen. Då urholkas både rättvisan och tilliten i samhället.

Alla ska bidra efter förmåga, och alla ska veta att den som fifflar och fuskar också riskerar att upptäckas. Laglydnad ska löna sig – fusk ska inte göra det. Fuskar man metodiskt ska man också granskas metodiskt. Det handlar om förtroende. När människor upplever att vissa kommer undan med fusk urholkas viljan att göra rätt för sig, och orättvisorna blir tydliga. Vi riskerar att hela skattesystemets legitimitet skadas, och det kan vi aldrig acceptera.

Sverige ska vara ett land där arbete registreras och sker på ett ärligt sätt, där företag konkurrerar sjyst och på lika villkor och där välfärden finansieras solidariskt. Skattefusk ska inte normaliseras, utan det ska beivras – konsekvent, rättssäkert och med full kraft. Skattefusk är nämligen ett angrepp på välfärden, och genom att beivra det värnar vi både välfärd och tillit i vårt samhälle.

Fru talman! Det är väl så att också det här till stor del är en rättvisefråga. Som jag sa i mitt anförande gör jobbskatteavdraget att intäkterna till det gemensamma minskar, och kanske skulle man ha kunnat använda de pengarna till att i stället hjälpa dem som har det svårt – exempelvis pensionärer som inte får så höga pensioner och så vidare. Pengarna hade även kunnat gå till vård och omsorg så att vi fick till sjukvården på ett mycket bättre sätt än i dag. Det är ju många regioner som har det tufft.