Fru talman! För två och ett halvt år sedan fick Tidöpartierna väljarnas förtroende att leda Sverige, men vi kom inte till ett dukat bord. Två och ett halvt år senare är det svårt att minnas hur det var då. Inflationen nådde toppnivåer och närmade sig tvåsiffrigt. Magdapriser var ett begrepp runt köksborden när många svenskar tvingades se över sin hushållsekonomi. Bensinpriset var uppe i över 23 kronor per liter, och för många kostade en full tank över 1 500 kronor. Elpriset var rekordhögt, och vanliga människors elräkningar skenade. Samtidigt bredde otryggheten ut sig. Skjutningar och sprängningar blev vardag i många bostadsområden.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Då röstade Vänsterpartiet nej till att skicka vapen, och den socialdemokratiska statsministern menade att det skulle vara destabiliserande om Sverige blev medlem i Nato.

Fru talman! På bostadsmarknaden drev byggsektorn på inflationen, allt påeldat av miljarder i investeringsstöd som gick rakt ned i fastighetsutvecklarnas fickor. På tidningarnas näringslivssidor kunde man läsa om de nya fastighetskungarna, som Oscar Engelbert och den tidigare S-toppen Ilija Batljan. Samtidigt lade den dåvarande regeringen inte fram några konkreta förslag för att öka rörligheten på bostadsmarknaden eller för att få igång flyttkedjorna.

Den enda flyttkedja man verkade fokusera på var den som bostadsminister. Under regeringen Löfvens åtta år vid makten satt hela fem olika personer på posten. Någon fick avgå efter samröre med turkiska fascister, men de allra flesta lämnade portföljen så fort tillfälle gavs att gå vidare i karriären.

Fru talman! Det är blott två och ett halvt år senare svårt att minnas hur det var. Nu ligger inflationen på 2–3 procent. Bensinpriset är 8 kronor lägre än 2022. Elpriset har stabiliserats, och arbetet med att bygga ny, grön kärnkraft är inlett. Det dödliga våldet i Sverige har minskat. Sverige är medlem i Nato, och vi är en av de största givarna till Ukraina per capita.

Bostadsmarknaden börjar åter långsamt att fungera. Byggbolaget Veidekke konstaterade i sin byggmarknadsbarometer från mars 2025 att bostadsbyggandet nu ökar, om än från låga nivåer. Men till skillnad från i tidigare regeringar har bostadsministern varit densamma hela tiden.

Sverige är tryggare, friare och rikare än vad det var för bara två och ett halvt år sedan.

Fru talman! Det finns dock orosmoln vid horisonten. Låt mig börja med det uppenbara. USA:s tullar mot omvärlden och Kinas höga mottullar mot USA gör att världen nu står på randen till ett handelskrig. Konsekvenserna är svåröverblickbara, men risken för att den globala lågkonjunkturen biter sig fast är överhängande.

Att stärka svensk ekonomi inför oroliga tider har varit den moderatledda regeringens främsta budgetfokus. Därför har vi lagt full kraft på att bekämpa inflationen och säkra välfärden från dag ett. Det är något som många i den här kammaren var kritiska mot då men som jag är glad för nu. Om Sverige inte hade slagit in på en mer ansvarsfull ekonomisk politik för två och ett halvt år sedan hade vi som land varit sämre rustade att nu möta hotet om handelskrig och risken för global depression.

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina med oförminskad styrka. Det mesta talar för att Rysslands stormaktsambitioner inte stannar vid Ukraina. Det kommer att ställa krav på tuffa ekonomiska prioriteringar om vi ska säkra svensk försvarsförmåga nu och för överskådlig tid.

Fru talman! Att få en bostadsmarknad som fungerar är det främsta bostadspolitiska målet för oss moderater. För att nå dit krävs långsiktiga strukturella reformer. Det är något som såväl internationella bedömare som regeringens egen produktivitetskommission lyft fram som nyckelfaktorer för att stärka svensk produktivitet och konkurrenskraft.

Det krävs att regelbördan minskar både när man bygger nytt och när man bygger om och använder fastigheterna under deras livslängd. Det krävs att ledtiderna minskar. Uppskattningar visar att det tar i genomsnitt åtta till tio år från idé till färdigt hus. Tid är bokstavligen pengar i de här sammanhangen, och långa ledtider innebär i bästa fall fördyringar, i värsta fall att byggen aldrig blir av.

Det krävs att den byggbara marken ökar. Det är ironiskt att vi i Sverige pratar om brist på mark när vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Vi har inte brist på mark, men vi har som land satt upp så mycket regler och restriktioner att vi skapat oss en brist på byggbar mark.

Fru talman! Den moderatledda regeringen bedriver nu en offensiv politik för att få till strukturella reformer. För att minska regelbördan har regeringen bland annat fattat beslut om en lagrådsremiss för enklare regelverk kring bygglov. Det syftar till att effektivisera bygglovsprocessen, stärka enskilda fastighetsägares möjlighet att råda över sin fastighet och skapa ett bättre utnyttjande av befintliga fastigheter.

Regeringen har också lagt fram en proposition om att skapa mer ändamålsenliga regler för studentbostäder. Nuvarande regelverk har gjort det onödigt krångligt och svårt att bygga yteffektiva studentlägenheter, med färre och dyrare bostäder till följd.

Enligt fallstudier från Studentbostadsföretagen och Akademiska Hus uppskattas förslagen leda till mellan 11 och 18 procent fler bostäder i projekten, upp till 18 procent fler boende i lägenheterna och mellan 3 och 11 procent lägre hyror – detta samtidigt som lägenheterna blir mer funktionella. Mer än var femte lägenhet blir fullt tillgänglig för funktionsnedsatta, och samtliga lägenheter blir besökstillgängliga.

Fru talman! För att minska ledtiderna gav den moderatledda regeringen i januari i år Miljötillståndsutredningen ett tilläggsdirektiv om att se över hur ledtiden i byggprojekt kan förkortas. Man ska bland annat bedöma hur behovet av utredningar i detaljplaneprocessen kan begränsas och förtydligas. Man ska också utreda hur handläggningstiden i överklagandeprocessen kan förkortas och titta på om överklagandekretsen kan minskas. Slutligen ska man utreda en avgift för överklagande.

Därutöver har regeringen arbetat med att se över ledtider i allt från markanvisningar till lantmäteriförrättningar och handläggningar i domstol.

Fru talman! För att öka den byggbara marken har regeringen bland annat aviserat en tvåstegsreform för att lätta på strandskyddet. I ett första steg genomför vi de färdigberedda förslag som finns om att bland annat ta bort strandskyddet kring mindre vattendrag. Det som vissa partier i den här kammaren beskrev som genomgripande reformer konstaterar vi dock är mindre förändringar på marginalen. Därför kommer den moderatledda regeringen att i ett andra steg tillsätta en bredare strandskyddsutredning som bland annat ska titta på möjligheten att helt ta bort det generella strandskyddet.

Fru talman! Ett hus med en egen täppa är många svenskars dröm. Lite beroende på hur frågan ställs i olika opinionsmätningar svarar mellan hälften och tre av fyra svenskar att ett eget hus är drömbostaden. Men det är inte i huvudsak småhus som har byggts de senaste decennierna. Politiken och regelverket har i stället uppmuntrat och styrt mot mindre hyresrätter och bostadsrätter. Det ändrar vi på nu.

Regeringen har tillsatt en egnahemskommissionär för att ta ett bredare grepp kring småhusbyggandet och få igång en modern egnahemsrörelse. Vi har i budgeten gett planeringsbonusar till kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Vi kommer också att ta fram förslag på typgodkända småhus som blir bygglovsbefriade, så kallade Sverigehus.

Fru talman! Många upplever otrygghet i sina bostadsområden. Enligt Brottsförebyggande rådet känner sig nästan var fjärde svensk otrygg där man bor. Men otryggheten skiljer sig åt mellan grupper: Mest otrygga känner sig ungdomar och äldre, kvinnor känner sig mer otrygga än män och utlandsfödda känner sig mer otrygga än svenskfödda.

Nu lägger regeringen om rättspolitiken från att fokusera på gärningsmännen till att fokusera på brottsoffer och allmänhet. Att öka tryggheten i bostadsområden är en grundsten i det arbetet. Vi har redan stärkt hyresrätten genom att göra det enklare att vräka kriminella som använder bostaden som brottsverktyg. Vi har infört vistelseförbud för kriminella som begår brott i ett visst bostadsområde, och vi har ökat möjligheterna att installera trygghetskameror för att förebygga brott och effektivisera polisens arbete.

Vi kommer också att införa lagstiftning som stöder så kallad BID-samverkan, det vill säga samverkan mellan fastighetsägare, näringsidkare, civilsamhälle, kommun och polis i syfte att öka tryggheten i ett område. Det finns redan i dag BID-samverkan i Sverige, men den internationella erfarenheten är att man får full utväxling på ett sådant arbete först när det finns en tydlig lagstiftning. Samma erfarenhet säger att det krävs någon form av obligatorium för fastighetsägare som inte vill ta ansvar på frivillig väg.

Fru talman! Många brott begås också innanför hemmets väggar. Därför har vi ändrat lagstiftningen så att brottsoffer vid våld i nära relationer får ökade möjligheter att ta över hyreskontrakt som står på förövaren. Vi har också stärkt kommunernas möjlighet att ge förtur i den kommunala bostadskön till bland annat våldsutsatta.

Det stora problemet är dock att en icke-fungerande bostadsmarknad med låg rörlighet försätter den som är våldsutsatt i en omöjlig situation. Att lämna relationen innebär att också lämna bostaden och i värsta fall bli hemlös. Det är bland annat därför det är så viktigt att återigen få en fungerande bostadsmarknad där bostäder inte längre är en bristvara.

Fru talman! Lågkonjunkturen och den globala oron biter sig fast, men i Sverige pekar det åt rätt håll. I dag är det svårt att minnas hur det var när den moderatledda regeringen tog över – hög inflation, skenande bensin och elpriser och en utbredd otrygghet. Sverige är i dag tryggare, friare och rikare än för bara två och ett halvt år sedan.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Precis som var uppe i den tidigare debatten finns det en tydligare skiljelinje mellan tidigare rödgröna regeringar och den nuvarande moderatledda regeringen när det gäller hur vi fokuserar våra skattesänkningar. Medan tidigare regeringar avskaffade värnskatten sänker vi skatten bland annat för barnskötarna. Vi höjer det breda jobbskatteavdraget just för att det ska vara mer lönsamt att arbeta och för att man faktiskt ska ha råd att betala till exempel mat och hyra.

Jag skulle säga att det är detta som är grunden i den moderata politiken. En barnskötare som jobbar heltid ska inte vara beroende av bidrag, utan poängen är att barnskötaren faktiskt ska klara sig på egen hand, på sin egen lön – på sina intjänade pengar. Därför är svaret på frågan: Nej, jag tror inte att lösningen är högre bidrag, utan jag tror att lösningen är lägre skatt för vanliga, hederliga människor som går till jobbet. De ska ha råd att betala hyran, och de ska ha råd att betala för mat.

Fru talman! Som jag inledde mitt anförande med att säga: Det har hänt mycket på två och ett halvt år. Vi har inte längre den skenande inflation som vi hade under den förra regeringen. Vi har fått en bättre statsfinansiell situation.

Nu är det ju så att regeringen styr över mycket men inte över omvärlden. Vi är i en tuff global situation. Jag skulle vilja säga att det faktum att vi på dessa två och ett halvt år har fått ordning på ekonomin gör att vi har ett samhälle som nu har resurser och möjligheter. Den här regeringen stänger inga dörrar för att stötta hushållen ytterligare. Jag konstaterar att den bästa vägen för att stötta hushållen är att sänka skatten och göra det mer lönsamt att arbeta, men just för att vi har så goda statsfinanser kan vi vidta även andra åtgärder.

Vad vi kommer att göra i budgeten återstår ju att kommunicera, men jag kan ändå lugnt konstatera att Sverige är i en bättre situation i dag än för två och ett halvt år sedan.

Vi har bekämpat inflationen, och vi har också kunnat lägga resurser på att stärka hushållens ekonomi. Det är prio ett. För oss är det vanliga människors skattesänkningar som är viktiga, inte höginkomsttagarnas. Det var den tidigare regeringen som avskaffade värnskatten – inte den här regeringen. Vi sänker skatten för vanliga människor.

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för frågorna! Man kan konstatera att det väl är här som också synen på bostadspolitik skiljer sig mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

Socialdemokraterna ser i bästa fall bostadspolitik och byggpolitik som en form av konjunkturregulator. Helt plötsligt är det lågkonjunktur och byggandet går ned. Då måste man snabbt stressa fram olika reformer.

Men vi ser att det stora problemet är att bostadsmarknaden i Sverige faktiskt inte fungerar. Det har den inte gjort på 30 år, för att citera Hyresgästföreningen. Då är inte problemet att den inte fungerar i lågkonjunktur, för den fungerar inte i vare sig lågkonjunktur eller högkonjunktur. Detta är vad internationella bedömare konstaterar. Det är vad Produktivitetskommissionen konstaterar.

Jag är väldigt tydlig med att säga att vi inte ska hasta fram saker för att rädda Sverige ur en lågkonjunktur eller vidta keynesianska åtgärder för att få igång byggandet. Vi kan bedriva en aktiv finanspolitik på vissa områden. Men just när det gäller bostadspolitik och byggpolitik säger branschen: Nej, hasta inte fram saker! Gör inte kortsiktiga saker, och ändra inte regelverket från en dag till en annan!

Vi behöver långsiktiga spelregler. Vi behöver strukturella reformer som får ordning på saker och ting. Då måste det få ta tid ibland. Vi måste till exempel ha ordentliga beredningsunderlag när det gäller kreditrestriktionerna, så att vi får tydliga regelverk. Det är för att hushåll och fastighetsutvecklare ska veta vad som gäller i dag, i morgon och de kommande åren. Då är det viktigare, skulle jag säga, att vi får en bra produkt som kan gå ut på remiss före sommaren än att vi snabbt ska leverera den bara för att det råkar vara lågkonjunktur.

Fru talman! Jag vill börja med att kommentera rotavdraget. Med tanke på det som framfördes i talarstolen undrar jag om Malcolm Momodou Jallow har missförstått eller om han medvetet vantolkar förslaget, men rotavdraget har aldrig handlat om att bygga bostäder. Det är det heller aldrig någon som har påstått. Rotavdraget är en marknadspolitisk åtgärd som är till för att förbättra sysselsättningen i branschen och hålla svarta arbeten borta. För detta är det mycket effektivt, och tvärtemot vad Malcolm påstod i talarstolen har det välkomnats av branschen.

Jag begärde replik eftersom jag har läst att Vänsterpartiet genomför en regeringsskola. Det har givetvis Vänsterpartiet all rätt att göra, men man blir lite nyfiken på hur Malcolm Momodou Jallow, som jag förutsätter förbereder sig för att gå in som bostadsminister i denna kommande regering, ska få ihop sitt regeringsunderlag.

Tidigare socialdemokratiska regeringar har gett bort bostadsministerrollen, trots att Miljöpartiet i det närmaste verkar ha velat avstå den rollen. De har skickat titeln mellan varandra som en stafettpinne i princip utan att åstadkomma någonting alls på bostadsområdet. Hur ska man få ihop de stora skillnader som finns mellan Socialdemokraternas syn på fri hyressättning i nyproduktion och Centerns marknadshyror? Vänsterpartiet fällde ju tillsammans med Sverigedemokraterna den tidigare regeringen just utifrån den fria hyressättningen i nyproduktion.

Hur tänker Malcolm Momodou Jallow agera som bostadsminister i en sådan kommande regering?

Fru talman! Jag noterar att Malcolm tycks ha glömt bort det faktum att matprisernas rusning och den enorma inflation som vi upplevde till stor del började innan den sittande regeringen tillträdde.

Jag fick inget svar på hur en ny regering skulle agera i alla de frågor för vilka Malcolm Momodou Jallow har stått i talarstolen och tydligt deklarerat Vänsterpartiets vilja. Det är ju väldigt få av de saker som Vänsterpartiet vill som också Centerpartiet vill, kan jag notera. Tvärtom är det en väldigt stor skillnad. Jag har svårt att se att Centerpartiet skulle gå med på de förbud mot olovliga värdeöverföringar som Malcolm precis stod och pratade om, att de skulle gå med på stopp för fri hyressättning i nyproduktion eller att de skulle gå med på andra delar av Vänsterpartiets förslag som försämrar för äganderätten.

Det är ju framför allt synen på äganderätten som skiljer sig enormt mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. Hur ska man få ihop det i ett regeringsunderlag? Det vill nog väljarna ha svar på; jag är inte alls säker på att väljarna kommer att gå och rösta på ett regeringsunderlag som inte klarar av att beskriva för väljarna vad de får. Det blir ju ett lotteri vems förslag som faktiskt går igenom. Och som alltid när det gäller lotterier där Socialdemokraterna är inblandade handlar det mest om nitlotter till väljarna.

Fru talman! Även om Malcolm Momodou Jallow och jag nog inte delar en enda sakpolitisk åsikt kring hur problemen på bostadsmarknaden ska lösas delar vi ett brinnande engagemang för frågorna. Malcolm Momodou Jallows engagemang och kompromisslöshet kring bostadspolitiken går inte att ta miste på, inte heller hans debattglöd och kampvilja. Kritiken är stundtals lika hård mot den tidigare rödgröna regeringen som mot Tidöpartierna.

Johnny Cash sjöng i låten A Boy Named Sue:

Well, I tell you, I’ve fought tougher menBut I really can’t remember when

En fri parafrasering skulle kunna vara att jag har debatterat mot tuffare motstånd än Malcolm Momodou Jallow, men jag kan faktiskt inte minnas när. Men, fru talman, politik handlar inte bara om politisk glöd och retorisk skicklighet. Det handlar också om kompromissvilja, samarbetsförmåga och leverans.

Ledamoten är civilutskottets nuvarande ordförande, och det är därför en lågoddsare att han skulle kunna bli Vänsterpartiets första bostadsminister om det bildades en rödgrön regering. Lika låga odds är det dock för att en sådan regering skulle ledas av Socialdemokraterna och även bestå av, eller åtminstone ta stöd av, Centerpartiet.

Min fråga liknar därför den som ledamoten Mikael Eskilandersson ställde och som Malcolm aldrig svarade på, kanske för att han inte har några svar. Frågan är vilken bostadspolitik han ser framför sig att han som bostadsminister faktiskt skulle kunna driva igenom. Vilka frågor är han beredd att kompromissa bort med Socialdemokraterna och övriga rödgröna partier? Vilket mandat ser Malcolm Momodou Jallow att han ska söka hos Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet om han skulle utses till bostadsminister?

Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för svaret!

Jag kan börja med att konstatera att det inte är något av Tidöpartierna som har en ledande företrädare som den här veckan har delat grovt antisemitiskt innehåll på sociala medier – bara så att vi kan lämna det.

Min fråga till Malcolm Momodou Jallow var vilka bostadspolitiska frågor han är beredd att kompromissa om med de övriga rödgröna partierna. Malcolm Momodou Jallow räknade upp ett antal frågor där han inte tänker kompromissa med de övriga partierna. Det var också ett svar – men det var inte ett svar.

Vi i Tidöpartierna har absolut inte gett upp om valet, tvärtom. Den här debatten visar, tillsammans med väldigt många andra, väldigt tydligt på en sak. Den visar att det finns ett Tidösamarbete där vi har gemensamma problembilder och gemensamma lösningar och metodiskt arbetar för att göra Sverige rikare, friare och tryggare. På den andra sidan har vi fyra rödgröna partier som egentligen inte är överens om någonting. I det här motionsbetänkandet finns inte en enda reservation som är gemensam för de fyra partierna.

Men det är ändå, tror jag, viktigt för väljarna att få reda på vad man är beredd att kompromissa kring. Malcolm Momodou Jallow skulle mycket väl kunna bli den första vänsterpartistiska bostadsministern. Då är min fråga återigen vilka frågor han är beredd att kompromissa kring. Kommer han att kunna driva igenom sin politik att stoppa ombildningar, driva statliga byggbolag och tvinga privata företag att ansluta sig till de kommunala bostadsköerna tillsammans med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet? Anser Vänsterpartiet över huvud taget att man står Centerpartiet nära när det gäller exempelvis synen på ombildningar eller regelförenklingar eller på att upphäva strandskyddet?

Herr talman! Det är dyrt att bo i Sverige. Det vet ni som kämpar med hyran varje månad. Det vet ni unga som drömmer om ett eget hem men fastnar i långa bostadsköer och ni äldre som kanske bor kvar i ett hus som har blivit för stort och för jobbigt att sköta om – men det finns inte några bra alternativ att flytta till.

Vi i Kristdemokraterna vill förändra just detta. För oss handlar bostadspolitiken om trygghet – om att människor, oavsett om de är unga, mitt i livet eller äldre, ska kunna hitta ett hem som passar just deras livssituation och ekonomi.

Därför vill vi se en bostadsmarknad där fler får möjlighet att äga sitt eget hem. Vi har föreslagit startlån och bospar för unga som vill köpa sin första bostad, något som redan finns i många andra länder. Vi föreslår höjt bolånetak och minskade amorteringskrav – allt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden men även för att unga ska ha större möjligheter att köpa sin första bostad. Att äga sin bostad är socialt, ekonomiskt och ekologiskt bäst.

Det ska byggas mer, snabbare och effektivare. Det ska inte krävas åratal av byråkrati för att få sätta spaden i marken. Vi vill förenkla reglerna och få bort onödiga hinder för att bygga. Vi vill sätta ramar för vad som krävs i form av utredningar och för vad avgifter får innehålla och sätta en bortre gräns för hur lång tid processen hos kommunerna får ta. För den som ger sig in byggande är det viktigt att veta vad som gäller och att det är något förutsägbart när det tar slut och hur kostnaderna ser ut.

Hyresrätter ska finnas, med rimliga hyror. Det ska finnas möjlighet att bygga hyresrätter där det finns behov av det. Det ska också finnas en stark koppling till hur man arbetar med tryggheten i områden som är med på listan över utanförskapsområden.

Småhus och radhus ska prioriteras. För barnfamiljer som drömmer om en egen trädgård och för äldre som vill bo i ett eget ägt boende ska de alternativen finnas. Regeringen har gjort en del, men kommuner måste göra mer för att låta dessa boenden komma högre upp i prioriteringen när de planerar.

Vi kristdemokrater vill ha ett Sverige där det är möjligt för fler att hitta ett hem att trivas i utan att behöva flytta hundra mil bort, utan att ruinera sig och utan att fastna i ett system som inte fungerar. Vi tycker att det handlar om frihet och trygghet. Det handlar om att vi sätter människan först.

Boverket har i uppdrag att två gånger per år analysera utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden och ta fram prognoser för bostadsbyggandet. Boverkets senaste prognos publicerades i december 2024. I prognosen bedömer Boverket att cirka 31 000 bostäder påbörjades under 2024, varav nästan 29 000 genom nybyggnation och 2 000 genom ombyggnation. Det är ungefär samma nivåer som 2023. För 2025 bedömer Boverket att byggandet vänder uppåt något och att antalet påbörjade bostäder blir 35 000.

Boverkets prognoser visar att vi har nått botten och är på väg uppåt när det gäller antalet bostäder som byggs. Nu är det viktigt att fortsätta med reformerna på bostadsmarknaden så att vi kan trycka på med regelförenklingar och fler delar som blir bygglovsbefriade, trycka på med att se över att kostnadsökningar är berättigade och trycka på så att kommuner planerar och bygger utifrån de behov som faktiskt finns.

Mäklarsamfundets vd uttalar sig så här: Månadens utveckling visar en stabil men försiktig marknad. Trots små prisrörelser är aktiviteten hög. Många affärer genomförs, men i en orolig omvärld blir det allt viktigare för hushållen att fatta långsiktiga och trygga beslut om sitt boende.

Detta säger mig att regeringens arbete med att reformera bostadsmarknaden är viktigt för att förstärka den trend som finns. Jag kan nämna några av de processer regeringen håller på med som exempel på vad regeringen gör.

Det finns ett uppdrag att verka för ökat småhusbyggande genom en ny egnahemsrörelse. Jag hade nöjet att samtala med dem i dag. Jag tycker att de gör ett bra arbete och hoppas att ni tar del av det.

Det finns en utredning om privatuthyrning och ändring av presumtionshyror som vi tror kan hjälpa till med att få igång byggandet av hyreslägenheter.

Det finns ett uppdrag att verka som samordnare för avyttring av statlig mark för bostadsbyggande. Marken är oerhört viktig för att vi ska kunna bygga fler bostäder. Staten ska inte ligga på för mycket mark som kan användas till bostadsbyggande.

Produktivitetskommissionen ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetens tillväxt samt identifiera hinder för produktivitetstillväxten i Sverige och möjligheter att höja den. Jag tror att vi ibland glömmer att produktiviteten på bostadsmarknaden är ganska låg. Vi måste hitta sätt att öka den.

Det finns en utredning om ett nytt regelverk för bygglov, som vi har pratat om i tidigare debatter. Den är färdig nu.

Vi kan också använda utredningen om ägarlägenheter och hyrköp.

Jag tror att många av dessa reformer kommer att göra att bostadsmarknaden står sig starkare i nästa lågkonjunktur. Det enda vi kan vara säkra på är att det kommer en ny lågkonjunktur. Då måste vi veta att vi står starka.

Herr talman! Barnfamiljer har det väldigt svårt i dag. Vi måste medge att de ökningar som har skett på grund av inflationen och andra delar gör att många barnfamiljer har problem. Kristdemokraterna värnar om barnen, om att barn ska få en trygg uppväxt och om att vi som vuxna ska kunna se till att de får en trygg uppväxt. Man ska givetvis kunna ha en trygg bostad, men man ska också kunna äta sig mätt, gå till skolan med rena kläder och ha en fritid där man kan idrotta som andra barn.

Det finns ju en anledning till att det höjda bostadsbidraget har varit med i regeringens politik förut. Bostadsbidraget är träffsäkert och når dem som har det svårt. Vi tror att det är ett jättebra sätt att använda pengarna för att möta dem som har det svårast. Man skulle ju kunna höja barnbidraget eller något annat, men det skulle vara mindre träffsäkert. Bostadsbidraget är betydligt mer träffsäkert.

Vi kämpar på. Vi tycker att det skulle vara bra, men vad utfallet blir får vi se när vårändringsbudgeten läggs fram.

Herr talman! För mig handlar det om att barn ska känna sig trygga. När känner barn sig trygga? Jo, när föräldrarna är trygga och har en ekonomisk situation som gör att de faktiskt kan ge barnen trygghet.

Jag är lite ledsen för att jubelsångerna för det tillfälliga bostadsbidraget kommer först nu när det börjar diskuteras i stället för när det kom. Det var ju väldigt viktigt även när det kom, och det har i alla fall funnits i två omgångar.

Problematiken med det som har varit är att kommunerna inte alltid har följt med hela vägen. Detta har räknats in i socialbidragsnormen hos en del kommuner. Man måste alltså fatta ett särskilt beslut i kommunen för att det här ska gå utöver socialbidragsnormen. Det betyder att de som har fått socialbidrag ibland inte har kunnat ta till sig de extra pengarna, som i stället har hamnat hos kommunerna. Det gör ont i hjärtat, för höjningen av bostadsbidraget kom faktiskt till för att vi skulle underlätta för barnfamiljerna. Jag hoppas att man tittar på detta om man fortsätter med det, så att man kan få det att fungera.

Engagemanget för barnfamiljer är uppriktigt. Jag tror att barn mår bäst av att vara med sina föräldrar och av att vara med trygga föräldrar. Föräldrar blir trygga när de har en stabil ekonomisk situation. Om vi kan hjälpa till med det är det alltid något.

(Applåder)

Herr talman! Jag är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och företräder mitt partis bostadspolitik. Det betyder att vi kan ha andra ingångar i bostadspolitiken än de tre övriga partierna i Tidösamarbetet och kämpa för dem. Men det vore förmätet av oss kristdemokrater att tro att vi skulle få 100 procent av vår bostadspolitik genomförd, för det är ju ett samarbete mellan partierna.

När det gäller amorteringskravet och bolånetaket är vi ganska överens om att det är rätt väg att gå. Vi tror att man skulle kunna göra detta på ett bra sätt. Regeringskansliet ska dock kunna leverera olika saker, och prioriteringar föreligger. Jag tror att ett förslag kommer, men exakt när vågar jag inte svara på.

Kristdemokraternas politik ligger fast. Vi tycker att bolånetaket ska höjas och det förstärkta amorteringskravet sänkas, av de anledningar jag sa i talarstolen.

Partiernas politik utvecklas hela tiden. I och med det kommer nya saker in i Tidöpartiernas diskussioner, och då tar man kanske olika vändningar. Jag är glad och stolt över det samarbete vi har haft på det bostadspolitiska området. Jag kan inte svara för hela Tidösamarbetet, men i civilutskottet har vi fyra partier samma inriktning på bostadspolitiken. Vi kanske inte alltid har samma lösningar och prioriteringar, och då kan det skava lite grann. Men jag tror att vi kommer att gå i mål med mycket före valet, och väljarna kommer därför att kunna se stora förändringar.

Herr talman! Vi är fyra partier som samarbetar, och alla har givetvis inte samma ingångar. Jag tror dock att vi har samma målbild, det vill säga att vi måste se över de stora reformerna inom bostadspolitiken och inte lappa och laga utan gemensamt hitta vägar framåt som gör att Sverige står bättre rustat vid nästa lågkonjunktur.

Problemet har varit att regeringar vid varje lågkonjunktur har öst in pengar i bostadspolitiken för att fler bostäder ska byggas men inte tagit tag i själva grundproblemet, det vill säga att bostadsmarknaden som sådan är dysfunktionell. Vi har dock denna inriktning. Man kan alltid diskutera i vilken ordning saker ska göras och i vilken takt, men arbetet i civilutskottet visar ändå att Tidöpartierna har jobbat gemensamt.

Man kan alltid önska sig mer leverans. Men Tidöpartierna har ett avtal som innebär en överenskommelse om leverans på ett antal områden, och inom vårt område är det exempelvis BID som ska levereras, det vill säga samverkan för tryggare områden. Här krävs ett gediget arbete och att vi kommer överens om hur, när och i vilken takt.

Jag är dock lika orolig som mina Tidöpartikamrater för hur andra sidan ska komma överens givet att partierna där över huvud taget inte har samma ingångar. Det är mycket svårare.

En kamrat från min hemkommun var med i januariöverenskommelsen, och där försökte man hitta sådant som var svårast för de andra partierna att komma överens om i stället för att hitta minsta gemensamma nämnare, vilket Tidöpartierna gör.

Jag tror att även andra sidan står inför utmaningar om man ska bilda regering.

Herr talman! En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar, och människor ska kunna flytta dit där arbeten finns.

Det behöver byggas fler bostäder över hela landet. Människors behov och efterfrågan ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Samtidigt behöver det befintliga byggnadsbeståndet utnyttjas effektivare.

Det är viktigt att fler har möjlighet att äga sitt boende. Ökat eget ägande innebär att fler känner ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Ökat eget ägande och en blandning av upplåtelseformer är viktiga faktorer för att få till stånd en positiv utveckling i bostadsområden som präglas av utanförskap.

Om ni känner igen de här formuleringarna har ni förmodligen läst regeringens budgetproposition väldigt noga, för de är tagna direkt därur.

Det nämndes tidigare i debatten här att det tar mellan åtta och tio år från idé till inflyttningsfest när man planerar bostäder. Det är många som drömmer om ett eget boende. Man vill flytta hemifrån. Man vill flytta ihop. Man tvingas flytta isär. Men alternativen är inte alltid så många, och trots den långa planering som krävs och trots dialoger med medborgare och blivande grannar uppstår protester ofta just när grävskoporna börjar komma. Det är kanske inte så konstigt, för folk har hunnit flytta därifrån sedan dialogen hölls.

Det är ett stort problem att dagens planprocess för både bostadsbyggande och annat byggande tar för lång tid. Det beror dels på en övertung regelbörda i själva handläggningen, dels på de många och långa överklagandena.

För att korta processen från godkännande till byggstart anser Liberalerna bland annat att kravet på startbesked i plan- och bygglagen ska tas bort. Långa överklagandeprocesser bidrar till att det byggs mindre. Det borde alltså finnas en betydande potential att se över reglerna för överklagande utan att detta leder till inskränkningar av den grundläggande och självklara rätten att överklaga beslut som man verkligen drabbas av.

Herr talman! Vi behöver också se över och förenkla byggreglerna. Enligt EU:s statistikorgan Eurostat är svenska byggpriser med råge de högsta i hela Europa. Även i relation till jämförbara länder är svenska byggpriser betydligt högre. Finland har samma klimat och tätortsstruktur som Sverige, men i Finland är kostnaderna för att bygga 19 procent lägre.

Liberalerna anser därför att vi behöver fortsätta se över hur vi kan skapa möjligheter till billigare produktion och kostnadseffektivare processer. Vi vill gå längre än att avskaffa de kommunala särkraven. Vi vill att det ska bli möjligt att en hustyp bara behöver prövas mot byggnormen en gång för att sedan vara förhandsgodkänd. På så sätt kan byggkostnaderna pressas effektivt och handläggningstiden i bygglovsärenden kortas.

Det behövs en stor förenklingsutredning med fokus på att alla grupper inte behöver samma regler. För en student kan vissa ytor vara mindre, och för familjer mitt i livet kan reglerna för utbyggnad av villa behöva förenklas. Riktmärket för en förenklingsutredning är att byggregler ska garantera att alla bostäder är säkra men att konsumenterna ska få mer att säga till om i övrigt.

Vi behöver en ny egnahemsrörelse. Under 1900-talets egnahemsrörelse var det liberaler som drev på för att vanliga löntagare skulle ha möjlighet att köpa ett eget hem. Mycket har såklart förändrats sedan dess, men inte människors längtan efter ett eget hus. Sju av tio svenskar säger att de vill äga sitt eget boende.

Vi vill att hälften av bostäderna i områden som i dag är utsatta ska bestå av ägda boendeformer. De som har minst i plånboken är faktiskt de som ofta har den dyraste boendeformen: hyresrätten. Utmärkande för utsatta och särskilt utsatta områden är bristen på privatägda bostäder. Det gör att de som vill äga sitt boende ofta lämnar området samtidigt som boendekostnaden i allmänhet blir högre för dem som bor i utsatta områden. Genom ombildningar och nyproduktion kan andelen som äger sitt boende öka. Ett väl avvägt mål i flera områden skulle kunna vara att andelen hyresrätter inom en tioårsperiod ska minska till hälften av bostadsbeståndet.

Herr talman! Liberalerna förespråkar en ny boendeform. Behovsbostäder kallar vi den.

Den generella bostadspolitik som bedrivits sedan den bostadssociala utredningen på 40-talet är i realiteten inte renodlat generell. Kommunerna har fått ta notan för de särskilda insatser som krävts för att rädda människor från att bo på gatan. Vi har de senaste åren sett hur sociala kontrakt vuxit fram som en outtalad svensk modell för sociala bostäder.

Liberalerna föreslår en modell för sociala bostäder som fungerar för Sverige – behovsbostäder som kompletterar hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter och som förmedlas utifrån den sociala situation som den sökande befinner sig i. Vårt förslag innebär att kommunerna ska förmedla en betydande andel av hyresrätterna i de kommunala förmedlingssystemen genom en behovsbedömning som utgår från ekonomisk situation, risk för hemlöshet, extrem trångboddhet, medicinska behov och utsatthet för våld.

Systemet kommer att byggas upp långsiktigt genom att ett flöde skapas från nyproducerade och befintliga bostäder till behovsbostäder utan att grundas på statliga subventioner. I stället använder vi den resurs som det befintliga beståndet innebär och inrättar en hyresgaranti och indexerad hyra för att motverka kostnadsökningar för de kommunala bolagen.

Vi behöver också en förändring av bruksvärdessystemet och en friare hyressättning. Den svenska hyresregleringen beskrivs av OECD som en av de striktaste bland organisationens medlemsländer. Vi skiljer därmed ut oss från våra nordiska grannländer. I Norge, Finland, Danmark och Island råder marknadshyror på hela eller delar av hyresmarknaden. Den svenska hyresregleringen har fått kritik av EU-kommissionen, OECD, IMF, Världsbanken och Finanspolitiska rådet. Upprepade gånger har Sverige fått kritik som lyft fram problemen på den svenska bostadsmarknaden och förespråkat bland annat en mer flexibel hyressättning.

Liberalerna har länge arbetat för fri hyressättning vid nyproduktion och för att hyressättningen i det befintliga beståndet i större utsträckning ska avspegla konsumenternas efterfrågan och individuella val. Förändringar i bruksvärdessystemets tillämpning ska kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden.

Inom bruksvärdessystemet behöver läget få betydligt större genomslag. Det är rimligt att en centralt placerad lägenhet har högre hyra än en mindre centralt placerad lägenhet. Fri hyressättning vid nyproduktion borde införas, och i det befintliga beståndet ska lägenheternas kvalitet och läge få större genomslag i hyressättningen. Det är en central del av utvecklingen mot en friare och mer välfungerande bostadsmarknad.

Herr talman! Flera större reformer är utredda och färdiga att behandlas i riksdagen under våren, så vi kommer att få all anledning att diskutera flera av dessa frågor igen.