Helene Odenjung (L) svarade Märta Stenevi i en replik om Bostadspolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.
Märta SteneviMP· i en replikDet tappar ju inte hela sin funktion eftersom det inte tappar funktionen för dem som inte har försörjningsstöd, till att börja med. Det är ju ett lite märkligt argument. Det är en väldigt stor grupp som jobbar och har…Herr talman! En väl fungerande bostadsmarknad i hela landet med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en viktig förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar, och människor ska kunna flytta dit där arbeten finns.
Det behöver byggas fler bostäder över hela landet. Människors behov och efterfrågan ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Samtidigt behöver det befintliga byggnadsbeståndet utnyttjas effektivare.
Det är viktigt att fler har möjlighet att äga sitt boende. Ökat eget ägande innebär att fler känner ansvar för sitt boende och sin boendemiljö. Ökat eget ägande och en blandning av upplåtelseformer är viktiga faktorer för att få till stånd en positiv utveckling i bostadsområden som präglas av utanförskap.
Om ni känner igen de här formuleringarna har ni förmodligen läst regeringens budgetproposition väldigt noga, för de är tagna direkt därur.
Det nämndes tidigare i debatten här att det tar mellan åtta och tio år från idé till inflyttningsfest när man planerar bostäder. Det är många som drömmer om ett eget boende. Man vill flytta hemifrån. Man vill flytta ihop. Man tvingas flytta isär. Men alternativen är inte alltid så många, och trots den långa planering som krävs och trots dialoger med medborgare och blivande grannar uppstår protester ofta just när grävskoporna börjar komma. Det är kanske inte så konstigt, för folk har hunnit flytta därifrån sedan dialogen hölls.
Det är ett stort problem att dagens planprocess för både bostadsbyggande och annat byggande tar för lång tid. Det beror dels på en övertung regelbörda i själva handläggningen, dels på de många och långa överklagandena.
För att korta processen från godkännande till byggstart anser Liberalerna bland annat att kravet på startbesked i plan- och bygglagen ska tas bort. Långa överklagandeprocesser bidrar till att det byggs mindre. Det borde alltså finnas en betydande potential att se över reglerna för överklagande utan att detta leder till inskränkningar av den grundläggande och självklara rätten att överklaga beslut som man verkligen drabbas av.
Herr talman! Vi behöver också se över och förenkla byggreglerna. Enligt EU:s statistikorgan Eurostat är svenska byggpriser med råge de högsta i hela Europa. Även i relation till jämförbara länder är svenska byggpriser betydligt högre. Finland har samma klimat och tätortsstruktur som Sverige, men i Finland är kostnaderna för att bygga 19 procent lägre.
Liberalerna anser därför att vi behöver fortsätta se över hur vi kan skapa möjligheter till billigare produktion och kostnadseffektivare processer. Vi vill gå längre än att avskaffa de kommunala särkraven. Vi vill att det ska bli möjligt att en hustyp bara behöver prövas mot byggnormen en gång för att sedan vara förhandsgodkänd. På så sätt kan byggkostnaderna pressas effektivt och handläggningstiden i bygglovsärenden kortas.
Det behövs en stor förenklingsutredning med fokus på att alla grupper inte behöver samma regler. För en student kan vissa ytor vara mindre, och för familjer mitt i livet kan reglerna för utbyggnad av villa behöva förenklas. Riktmärket för en förenklingsutredning är att byggregler ska garantera att alla bostäder är säkra men att konsumenterna ska få mer att säga till om i övrigt.
Vi behöver en ny egnahemsrörelse. Under 1900-talets egnahemsrörelse var det liberaler som drev på för att vanliga löntagare skulle ha möjlighet att köpa ett eget hem. Mycket har såklart förändrats sedan dess, men inte människors längtan efter ett eget hus. Sju av tio svenskar säger att de vill äga sitt eget boende.
Vi vill att hälften av bostäderna i områden som i dag är utsatta ska bestå av ägda boendeformer. De som har minst i plånboken är faktiskt de som ofta har den dyraste boendeformen: hyresrätten. Utmärkande för utsatta och särskilt utsatta områden är bristen på privatägda bostäder. Det gör att de som vill äga sitt boende ofta lämnar området samtidigt som boendekostnaden i allmänhet blir högre för dem som bor i utsatta områden. Genom ombildningar och nyproduktion kan andelen som äger sitt boende öka. Ett väl avvägt mål i flera områden skulle kunna vara att andelen hyresrätter inom en tioårsperiod ska minska till hälften av bostadsbeståndet.
Herr talman! Liberalerna förespråkar en ny boendeform. Behovsbostäder kallar vi den.
Den generella bostadspolitik som bedrivits sedan den bostadssociala utredningen på 40-talet är i realiteten inte renodlat generell. Kommunerna har fått ta notan för de särskilda insatser som krävts för att rädda människor från att bo på gatan. Vi har de senaste åren sett hur sociala kontrakt vuxit fram som en outtalad svensk modell för sociala bostäder.
Liberalerna föreslår en modell för sociala bostäder som fungerar för Sverige – behovsbostäder som kompletterar hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter och som förmedlas utifrån den sociala situation som den sökande befinner sig i. Vårt förslag innebär att kommunerna ska förmedla en betydande andel av hyresrätterna i de kommunala förmedlingssystemen genom en behovsbedömning som utgår från ekonomisk situation, risk för hemlöshet, extrem trångboddhet, medicinska behov och utsatthet för våld.
Systemet kommer att byggas upp långsiktigt genom att ett flöde skapas från nyproducerade och befintliga bostäder till behovsbostäder utan att grundas på statliga subventioner. I stället använder vi den resurs som det befintliga beståndet innebär och inrättar en hyresgaranti och indexerad hyra för att motverka kostnadsökningar för de kommunala bolagen.
Vi behöver också en förändring av bruksvärdessystemet och en friare hyressättning. Den svenska hyresregleringen beskrivs av OECD som en av de striktaste bland organisationens medlemsländer. Vi skiljer därmed ut oss från våra nordiska grannländer. I Norge, Finland, Danmark och Island råder marknadshyror på hela eller delar av hyresmarknaden. Den svenska hyresregleringen har fått kritik av EU-kommissionen, OECD, IMF, Världsbanken och Finanspolitiska rådet. Upprepade gånger har Sverige fått kritik som lyft fram problemen på den svenska bostadsmarknaden och förespråkat bland annat en mer flexibel hyressättning.
Liberalerna har länge arbetat för fri hyressättning vid nyproduktion och för att hyressättningen i det befintliga beståndet i större utsträckning ska avspegla konsumenternas efterfrågan och individuella val. Förändringar i bruksvärdessystemets tillämpning ska kombineras med regler som ger hyresgäster långsiktigt förutsägbara villkor och ett skydd mot plötsliga höjningar av hyran för den befintliga bostaden.
Inom bruksvärdessystemet behöver läget få betydligt större genomslag. Det är rimligt att en centralt placerad lägenhet har högre hyra än en mindre centralt placerad lägenhet. Fri hyressättning vid nyproduktion borde införas, och i det befintliga beståndet ska lägenheternas kvalitet och läge få större genomslag i hyressättningen. Det är en central del av utvecklingen mot en friare och mer välfungerande bostadsmarknad.
Herr talman! Flera större reformer är utredda och färdiga att behandlas i riksdagen under våren, så vi kommer att få all anledning att diskutera flera av dessa frågor igen.
Herr talman! Tidigare hörde vi David Josefsson från Moderaterna säga i bästa fall nja till en förlängning av det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget.
Larry Söder uttryckte att Kristdemokraterna vill se en förlängning.
Min väldigt konkreta fråga är om Liberalerna kommer att se till att det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget förlängs så att inte barnfamiljer som redan lever på marginalen ska behöva förlora ytterligare 500–600 kronor i månaden i sommar.
Herr talman! Märta Stenevi ställer frågan, och jag vill instämma i att det tillfälliga bostadsbidraget var och är väldigt träffsäkert.
Det infördes under tiden med mycket hög inflation, ska vi vara medvetna om, och den har regeringen lyckats pressa tillbaka. Men jag vill understryka att vi både hör och ser behovet av att ha möjligheter till riktade insatser. Vi utesluter ingenting för att kunna hjälpa utsatta hushåll.
Men jag vill också poängtera det som Larry Söder sa här tidigare. Många kommuner gjorde inte rätt utan räknade av på försörjningsstödet. Då tappade det hela sin funktion.
Herr talman! Det tappar ju inte hela sin funktion eftersom det inte tappar funktionen för dem som inte har försörjningsstöd, till att börja med. Det är ju ett lite märkligt argument. Det är en väldigt stor grupp som jobbar och har inkomst från lön men som inte klarar sig på lönen. De behöver det här tillägget i bostadsbidraget för att priserna har ökat så mycket.
Herr talman! Det är också så att inflationstakten visserligen har sjunkit, men priserna har fortfarande inte gått tillbaka. Framför allt har matpriserna inte gått tillbaka. Jag skulle faktiskt inte vilja se ledamoten gå ut till dessa familjer och förklara för dem att de inte längre behöver sitt bostadstillägg eftersom inflationstakten nu är nere på 2–3 procent. Jag tror inte att detta skulle tas emot väl.
Tvärtom tror jag att det i stället skulle vara oerhört viktigt med ett samtal utifrån att man faktiskt förstår precis hur svårt människor har det i Sverige i dag och att detta även – och i väldigt stor utsträckning – drabbar människor som har heltidsarbete men som faktiskt inte klarar sig på sin lön.
Jag vill än en gång rikta en uppmaning till regeringen. Jag kan också tipsa om att man har ett ganska starkt verktyg att förhandla med om man sitter i regeringen. Det är nämligen möjligt att lämna en regering som faller om man inte sitter kvar i den. Det är ett fantastiskt bra påtryckningsverktyg när man till exempel vill hjälpa familjer som inte kan sätta mat på bordet.
Herr talman! Jag förutsätter att regeringen har sett över de möjligheter som finns och övervägt både det ena och det andra. Vi har naturligtvis framfört var vi står i denna fråga. Jag tror att debatten gällande vilka åtgärder som kommer att gynna både barnfamiljer och andra är nästa vecka.
Och att lämna regeringar har jag förstått att Miljöpartiet är bra på.
(forts. § 13)
Herr talman! Ibland blir man alldeles varm i kroppen när man hör kollegors anföranden. Brandtalet som Helene Odenjung höll till försvar för den friare hyressättningen kunde jag inte låta gå obemärkt förbi.
Med anledning av det ledamoten sa i talarstolen undrar jag: Hur går det med den färdiga utredningen om friare hyressättning i nyproduktion? Med tanke på det engagemang som ledamoten uppvisade i talarstolen i den frågan utgår jag ifrån att Liberalerna kämpar med näbbar och klor för att utredningen ska läggas fram som en proposition på riksdagens bord.
Herr talman! Jag får tacka Alireza Akhondi för berömmet för att det var ett sådant brandtal!
Jag tycker att det är varje liberals skyldighet att varje dag arbeta för fler liberala reformer i Sverige. Exakt när propositionen landar på riksdagens bord kan jag inte svara på. Jag får skylla på att jag är så pass ny i kammaren att jag inte har koll på det.
Vi jobbar vidare med frågan. Det kan jag också lova ledamoten.
Herr talman! Det var ändå glädjande att höra att Helene Odenjung står upp för de viktiga liberala frågorna.
Friare hyressättning i nyproduktion är inte till för att göra centerpartister glada. Det är till för att vi ska få en bättre funktionalitet på den misslyckade bostadsmarknad som få har vågat adressera de senaste decennierna.
Jag har också en till fråga. Man hör ändå mellan raderna både när kollegan Larry Söder och även när Helene Odenjung pratar att vi eventuellt kommer att se att det tillfälligt höjda bostadsbidraget kan tänkas bli kvar. Var det en budgetnyhet som kollegorna här i kammaren försökte att diskret förmedla? Eller hur ser verkligheten ut när propositionen för vårändringsbudgeten ska läggas på riksdagens bord?
Ett argument som felaktigt lyfts fram är att kommunerna har lagt beslag på de extra medlen. Som tidigare chef för socialtjänsten kan jag säga att man alltid kan höja nivån för socialbidraget. Då kommer man också runt den lagstiftning som socialhandläggarna har att förhålla sig till. Det är inte så att kommunerna tar de pengarna. Man kan faktiskt höja normen i samma veva.
Jag skulle ändå vilja höra Helene Odenjungs budgetnyhet, om vi vågar glädjas åt detta eller inte.
Herr talman! Jag får be ledamoten om ursäkt om han hade förväntat sig en nyhet från mig. Jag är inte ekonomiskpolitisk talesperson, och jag kan inte kan presentera budgetnyheter här i dag. Dessutom trodde jag att betänkandet handlar om bostadspolitik och kanske inte specifikt om bostadsbidrag, som inte ens hanteras i vårt utskott.
Men med det sagt vill jag ändå understryka hur viktigt det är att se till att det finns en träffsäkerhet i de insatser som görs för ekonomiskt utsatta familjer. Det fortsätter Liberalerna att slåss för.
