Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

David Josefsson (M) om Bostadspolitik

David Josefsson (M) höll ett anförande om Bostadspolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:98 Onsdagen den 9 april” den 9 april 2025.

Fru talman! För två och ett halvt år sedan fick Tidöpartierna väljarnas förtroende att leda Sverige, men vi kom inte till ett dukat bord. Två och ett halvt år senare är det svårt att minnas hur det var då. Inflationen nådde toppnivåer och närmade sig tvåsiffrigt. Magdapriser var ett begrepp runt köksborden när många svenskar tvingades se över sin hushållsekonomi. Bensinpriset var uppe i över 23 kronor per liter, och för många kostade en full tank över 1 500 kronor. Elpriset var rekordhögt, och vanliga människors elräkningar skenade. Samtidigt bredde otryggheten ut sig. Skjutningar och sprängningar blev vardag i många bostadsområden.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Då röstade Vänsterpartiet nej till att skicka vapen, och den socialdemokratiska statsministern menade att det skulle vara destabiliserande om Sverige blev medlem i Nato.

Fru talman! På bostadsmarknaden drev byggsektorn på inflationen, allt påeldat av miljarder i investeringsstöd som gick rakt ned i fastighetsutvecklarnas fickor. På tidningarnas näringslivssidor kunde man läsa om de nya fastighetskungarna, som Oscar Engelbert och den tidigare S-toppen Ilija Batljan. Samtidigt lade den dåvarande regeringen inte fram några konkreta förslag för att öka rörligheten på bostadsmarknaden eller för att få igång flyttkedjorna.

Den enda flyttkedja man verkade fokusera på var den som bostadsminister. Under regeringen Löfvens åtta år vid makten satt hela fem olika personer på posten. Någon fick avgå efter samröre med turkiska fascister, men de allra flesta lämnade portföljen så fort tillfälle gavs att gå vidare i karriären.

Fru talman! Det är blott två och ett halvt år senare svårt att minnas hur det var. Nu ligger inflationen på 2–3 procent. Bensinpriset är 8 kronor lägre än 2022. Elpriset har stabiliserats, och arbetet med att bygga ny, grön kärnkraft är inlett. Det dödliga våldet i Sverige har minskat. Sverige är medlem i Nato, och vi är en av de största givarna till Ukraina per capita.

Bostadsmarknaden börjar åter långsamt att fungera. Byggbolaget Veidekke konstaterade i sin byggmarknadsbarometer från mars 2025 att bostadsbyggandet nu ökar, om än från låga nivåer. Men till skillnad från i tidigare regeringar har bostadsministern varit densamma hela tiden.

Sverige är tryggare, friare och rikare än vad det var för bara två och ett halvt år sedan.

Fru talman! Det finns dock orosmoln vid horisonten. Låt mig börja med det uppenbara. USA:s tullar mot omvärlden och Kinas höga mottullar mot USA gör att världen nu står på randen till ett handelskrig. Konsekvenserna är svåröverblickbara, men risken för att den globala lågkonjunkturen biter sig fast är överhängande.

Att stärka svensk ekonomi inför oroliga tider har varit den moderatledda regeringens främsta budgetfokus. Därför har vi lagt full kraft på att bekämpa inflationen och säkra välfärden från dag ett. Det är något som många i den här kammaren var kritiska mot då men som jag är glad för nu. Om Sverige inte hade slagit in på en mer ansvarsfull ekonomisk politik för två och ett halvt år sedan hade vi som land varit sämre rustade att nu möta hotet om handelskrig och risken för global depression.

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina med oförminskad styrka. Det mesta talar för att Rysslands stormaktsambitioner inte stannar vid Ukraina. Det kommer att ställa krav på tuffa ekonomiska prioriteringar om vi ska säkra svensk försvarsförmåga nu och för överskådlig tid.

Fru talman! Att få en bostadsmarknad som fungerar är det främsta bostadspolitiska målet för oss moderater. För att nå dit krävs långsiktiga strukturella reformer. Det är något som såväl internationella bedömare som regeringens egen produktivitetskommission lyft fram som nyckelfaktorer för att stärka svensk produktivitet och konkurrenskraft.

Det krävs att regelbördan minskar både när man bygger nytt och när man bygger om och använder fastigheterna under deras livslängd. Det krävs att ledtiderna minskar. Uppskattningar visar att det tar i genomsnitt åtta till tio år från idé till färdigt hus. Tid är bokstavligen pengar i de här sammanhangen, och långa ledtider innebär i bästa fall fördyringar, i värsta fall att byggen aldrig blir av.

Det krävs att den byggbara marken ökar. Det är ironiskt att vi i Sverige pratar om brist på mark när vi är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Vi har inte brist på mark, men vi har som land satt upp så mycket regler och restriktioner att vi skapat oss en brist på byggbar mark.

Fru talman! Den moderatledda regeringen bedriver nu en offensiv politik för att få till strukturella reformer. För att minska regelbördan har regeringen bland annat fattat beslut om en lagrådsremiss för enklare regelverk kring bygglov. Det syftar till att effektivisera bygglovsprocessen, stärka enskilda fastighetsägares möjlighet att råda över sin fastighet och skapa ett bättre utnyttjande av befintliga fastigheter.

Regeringen har också lagt fram en proposition om att skapa mer ändamålsenliga regler för studentbostäder. Nuvarande regelverk har gjort det onödigt krångligt och svårt att bygga yteffektiva studentlägenheter, med färre och dyrare bostäder till följd.

Enligt fallstudier från Studentbostadsföretagen och Akademiska Hus uppskattas förslagen leda till mellan 11 och 18 procent fler bostäder i projekten, upp till 18 procent fler boende i lägenheterna och mellan 3 och 11 procent lägre hyror – detta samtidigt som lägenheterna blir mer funktionella. Mer än var femte lägenhet blir fullt tillgänglig för funktionsnedsatta, och samtliga lägenheter blir besökstillgängliga.

Fru talman! För att minska ledtiderna gav den moderatledda regeringen i januari i år Miljötillståndsutredningen ett tilläggsdirektiv om att se över hur ledtiden i byggprojekt kan förkortas. Man ska bland annat bedöma hur behovet av utredningar i detaljplaneprocessen kan begränsas och förtydligas. Man ska också utreda hur handläggningstiden i överklagandeprocessen kan förkortas och titta på om överklagandekretsen kan minskas. Slutligen ska man utreda en avgift för överklagande.

Därutöver har regeringen arbetat med att se över ledtider i allt från markanvisningar till lantmäteriförrättningar och handläggningar i domstol.

Fru talman! För att öka den byggbara marken har regeringen bland annat aviserat en tvåstegsreform för att lätta på strandskyddet. I ett första steg genomför vi de färdigberedda förslag som finns om att bland annat ta bort strandskyddet kring mindre vattendrag. Det som vissa partier i den här kammaren beskrev som genomgripande reformer konstaterar vi dock är mindre förändringar på marginalen. Därför kommer den moderatledda regeringen att i ett andra steg tillsätta en bredare strandskyddsutredning som bland annat ska titta på möjligheten att helt ta bort det generella strandskyddet.

Fru talman! Ett hus med en egen täppa är många svenskars dröm. Lite beroende på hur frågan ställs i olika opinionsmätningar svarar mellan hälften och tre av fyra svenskar att ett eget hus är drömbostaden. Men det är inte i huvudsak småhus som har byggts de senaste decennierna. Politiken och regelverket har i stället uppmuntrat och styrt mot mindre hyresrätter och bostadsrätter. Det ändrar vi på nu.

Regeringen har tillsatt en egnahemskommissionär för att ta ett bredare grepp kring småhusbyggandet och få igång en modern egnahemsrörelse. Vi har i budgeten gett planeringsbonusar till kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Vi kommer också att ta fram förslag på typgodkända småhus som blir bygglovsbefriade, så kallade Sverigehus.

Fru talman! Många upplever otrygghet i sina bostadsområden. Enligt Brottsförebyggande rådet känner sig nästan var fjärde svensk otrygg där man bor. Men otryggheten skiljer sig åt mellan grupper: Mest otrygga känner sig ungdomar och äldre, kvinnor känner sig mer otrygga än män och utlandsfödda känner sig mer otrygga än svenskfödda.

Nu lägger regeringen om rättspolitiken från att fokusera på gärningsmännen till att fokusera på brottsoffer och allmänhet. Att öka tryggheten i bostadsområden är en grundsten i det arbetet. Vi har redan stärkt hyresrätten genom att göra det enklare att vräka kriminella som använder bostaden som brottsverktyg. Vi har infört vistelseförbud för kriminella som begår brott i ett visst bostadsområde, och vi har ökat möjligheterna att installera trygghetskameror för att förebygga brott och effektivisera polisens arbete.

Vi kommer också att införa lagstiftning som stöder så kallad BID-samverkan, det vill säga samverkan mellan fastighetsägare, näringsidkare, civilsamhälle, kommun och polis i syfte att öka tryggheten i ett område. Det finns redan i dag BID-samverkan i Sverige, men den internationella erfarenheten är att man får full utväxling på ett sådant arbete först när det finns en tydlig lagstiftning. Samma erfarenhet säger att det krävs någon form av obligatorium för fastighetsägare som inte vill ta ansvar på frivillig väg.

Fru talman! Många brott begås också innanför hemmets väggar. Därför har vi ändrat lagstiftningen så att brottsoffer vid våld i nära relationer får ökade möjligheter att ta över hyreskontrakt som står på förövaren. Vi har också stärkt kommunernas möjlighet att ge förtur i den kommunala bostadskön till bland annat våldsutsatta.

Det stora problemet är dock att en icke-fungerande bostadsmarknad med låg rörlighet försätter den som är våldsutsatt i en omöjlig situation. Att lämna relationen innebär att också lämna bostaden och i värsta fall bli hemlös. Det är bland annat därför det är så viktigt att återigen få en fungerande bostadsmarknad där bostäder inte längre är en bristvara.

Fru talman! Lågkonjunkturen och den globala oron biter sig fast, men i Sverige pekar det åt rätt håll. I dag är det svårt att minnas hur det var när den moderatledda regeringen tog över – hög inflation, skenande bensin och elpriser och en utbredd otrygghet. Sverige är i dag tryggare, friare och rikare än för bara två och ett halvt år sedan.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! Det stämmer att många i Sverige har blivit rikare med den här regeringen, inte minst efter årsskiftet. Andra har inte blivit det. Nästan hälften av ensamstående med låga inkomster har behövt låna för att klara hyran de senaste sex månaderna, och nästan var fjärde har haft svårt att klara räkningarna. Ensamstående mammor vittnar om att de inte har råd att betala näringsriktig mat till sina barn och ofta hoppar över måltider för att klara att köpa mat till barnen.

En ensamstående barnskötare i Stockholm som bor i en genomsnittslägenhet på 70 kvadrat förlorar 500 kronor i månaden med regeringens budget. Min fråga, fru talman, är därför: Kommer regeringen att förlänga det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget så att även de här familjerna kan om inte bli rikare så åtminstone klara livhanken?

Fru talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Precis som var uppe i den tidigare debatten finns det en tydligare skiljelinje mellan tidigare rödgröna regeringar och den nuvarande moderatledda regeringen när det gäller hur vi fokuserar våra skattesänkningar. Medan tidigare regeringar avskaffade värnskatten sänker vi skatten bland annat för barnskötarna. Vi höjer det breda jobbskatteavdraget just för att det ska vara mer lönsamt att arbeta och för att man faktiskt ska ha råd att betala till exempel mat och hyra.

Jag skulle säga att det är detta som är grunden i den moderata politiken. En barnskötare som jobbar heltid ska inte vara beroende av bidrag, utan poängen är att barnskötaren faktiskt ska klara sig på egen hand, på sin egen lön – på sina intjänade pengar. Därför är svaret på frågan: Nej, jag tror inte att lösningen är högre bidrag, utan jag tror att lösningen är lägre skatt för vanliga, hederliga människor som går till jobbet. De ska ha råd att betala hyran, och de ska ha råd att betala för mat.

Fru talman! Jag får tacka för beskedet. Jag tolkar det som att man inte kommer att göra någon förlängning av det tillfälliga tillägget, vilket är ett otroligt bekymmersamt besked för alla de familjer som består av en mamma eller en pappa som arbetar heltid men som på grund av den inflation och de kostnadsökningar som har skett inte klarar sina kostnader.

På en barnskötarlön ger jobbskatteavdraget ungefär 100 kronor i månaden. Samtidigt försvinner över 600 kronor i månaden. De försvinner mitt i sommaren, samtidigt som det inte längre serveras någon skollunch, samtidigt som man inte har råd att åka på semester och samtidigt som man ska ta hand om barnen. De med lägst inkomster från arbete är de som förlorar allra mest på regeringens budget.

Det hade varit välkommet att i dag få beskedet att det tillfälliga tillägget i bostadsbidraget förlängs så att även de här familjerna kan få en chans att klara livhanken. Men jag får åtminstone tacka ledamoten för beskedet att man fortsätter att göra de rika rikare och lämnar de ensamstående med låga inkomster i sticket, fru talman.

Fru talman! Som jag inledde mitt anförande med att säga: Det har hänt mycket på två och ett halvt år. Vi har inte längre den skenande inflation som vi hade under den förra regeringen. Vi har fått en bättre statsfinansiell situation.

Nu är det ju så att regeringen styr över mycket men inte över omvärlden. Vi är i en tuff global situation. Jag skulle vilja säga att det faktum att vi på dessa två och ett halvt år har fått ordning på ekonomin gör att vi har ett samhälle som nu har resurser och möjligheter. Den här regeringen stänger inga dörrar för att stötta hushållen ytterligare. Jag konstaterar att den bästa vägen för att stötta hushållen är att sänka skatten och göra det mer lönsamt att arbeta, men just för att vi har så goda statsfinanser kan vi vidta även andra åtgärder.

Vad vi kommer att göra i budgeten återstår ju att kommunicera, men jag kan ändå lugnt konstatera att Sverige är i en bättre situation i dag än för två och ett halvt år sedan.

Vi har bekämpat inflationen, och vi har också kunnat lägga resurser på att stärka hushållens ekonomi. Det är prio ett. För oss är det vanliga människors skattesänkningar som är viktiga, inte höginkomsttagarnas. Det var den tidigare regeringen som avskaffade värnskatten – inte den här regeringen. Vi sänker skatten för vanliga människor.

Fru talman! Tack, David Josefsson, för ditt anförande! Jag måste dock konstatera att David Josefsson beskriver en verklighet som jag tror att få känner igen sig i. Jag kan också konstatera, givet replikskiftet alldeles nyss, att David Josefsson och Moderaterna inte ser att skatter är fördelningspolitik och att den skattepolitik man bedriver väldigt ensidigt och tydligt gynnar dem med de höga inkomsterna – mest gynnas de med de allra högsta inkomsterna – och missgynnar alla med små inkomster, allra mest dem som har de allra minsta inkomsterna.

Men det var inte detta jag begärde ordet för, utan jag reagerade på någonting som David Josefsson sa i sitt anförande som jag i och för sig håller med om. Han sa att tid bokstavligen är pengar när det handlar om bostadspolitik. Det är sant. Det finns ett antal saker man behöver göra för att snabba på byggprocesser, få fram planlagd mark och annat. Men politik är en del av det.

Nu har det snart gått tre år av den här regeringens fyraårsperiod. Regeringen har inte lyckats leverera något konkret förslag för att se till att tiden för att bygga blir kortare. Min fråga till David Josefsson blir då: Har inte också regeringen ansvar för att säkerställa att tid är pengar?

Ett tydligt exempel är att vi har en utredning som kom redan i höstas, som handlar om att hantera bolånetaket och amorteringskravet. Den kom i höstas och är fortfarande inte skickad på remiss, nästan ett halvår senare. Min fråga till David Josefsson är: När kommer man att skicka denna utredning på remiss?

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för frågan!

Beskedet från regeringen är att remissen kommer att gå ut innan sommaren.

Fru talman! Det blir ju bara mer prekärt. Då har David Josefsson och regeringen precis bevisat att tid för politiken i det här sammanhanget är flytande.

Det första beskedet var att man skulle skicka utredningen på remiss när den kom. Sedan blev beskedet att man skulle skicka den på remiss under första kvartalet i år. När vi nu har passerat första kvartalet är beskedet att den ska skickas på remiss före sommaren. Det innebär att man inte kan lita på vad regeringen säger.

Jag ska ge ett annat exempel. Vi får se om man där är beredd att ta sitt ansvar och se till att leverera på det man har sagt.

Man kom med ett ganska efterlängtat om än senkommet förslag om ett Norrlandsstöd i budgeten. Vi beslutade om det före jul, och det började gälla från den 1 januari. Men än så länge har jag inte sett någon promemoria kring vad detta bidrag ska kunna användas till eller av vem.

Beskedet i de handlingar som vi nu har på bordet inför dagens debatt är att frågan om hur stödet ska utformas bereds i Regeringskansliet, och det är snart påsk.

Min fråga till David Josefsson blir: Okej, ni lyckades inte leverera när det gäller amorteringskrav och bolånetak, men kommer ni att leverera på det som ni ändå har beslutat om? När kommer beskedet om hur man kan använda Norrlandsstödet?

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för frågorna! Man kan konstatera att det väl är här som också synen på bostadspolitik skiljer sig mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

Socialdemokraterna ser i bästa fall bostadspolitik och byggpolitik som en form av konjunkturregulator. Helt plötsligt är det lågkonjunktur och byggandet går ned. Då måste man snabbt stressa fram olika reformer.

Men vi ser att det stora problemet är att bostadsmarknaden i Sverige faktiskt inte fungerar. Det har den inte gjort på 30 år, för att citera Hyresgästföreningen. Då är inte problemet att den inte fungerar i lågkonjunktur, för den fungerar inte i vare sig lågkonjunktur eller högkonjunktur. Detta är vad internationella bedömare konstaterar. Det är vad Produktivitetskommissionen konstaterar.

Jag är väldigt tydlig med att säga att vi inte ska hasta fram saker för att rädda Sverige ur en lågkonjunktur eller vidta keynesianska åtgärder för att få igång byggandet. Vi kan bedriva en aktiv finanspolitik på vissa områden. Men just när det gäller bostadspolitik och byggpolitik säger branschen: Nej, hasta inte fram saker! Gör inte kortsiktiga saker, och ändra inte regelverket från en dag till en annan!

Vi behöver långsiktiga spelregler. Vi behöver strukturella reformer som får ordning på saker och ting. Då måste det få ta tid ibland. Vi måste till exempel ha ordentliga beredningsunderlag när det gäller kreditrestriktionerna, så att vi får tydliga regelverk. Det är för att hushåll och fastighetsutvecklare ska veta vad som gäller i dag, i morgon och de kommande åren. Då är det viktigare, skulle jag säga, att vi får en bra produkt som kan gå ut på remiss före sommaren än att vi snabbt ska leverera den bara för att det råkar vara lågkonjunktur.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.