Märta Stenevi (MP) om Bostadspolitik

Herr talman! Det är dyrt att bo i Sverige. Det vet ni som kämpar med hyran varje månad. Det vet ni unga som drömmer om ett eget hem men fastnar i långa bostadsköer och ni äldre som kanske bor kvar i ett hus som har blivit för stort och för jobbigt att sköta om – men det finns inte några bra alternativ att flytta till.

Vi i Kristdemokraterna vill förändra just detta. För oss handlar bostadspolitiken om trygghet – om att människor, oavsett om de är unga, mitt i livet eller äldre, ska kunna hitta ett hem som passar just deras livssituation och ekonomi.

Därför vill vi se en bostadsmarknad där fler får möjlighet att äga sitt eget hem. Vi har föreslagit startlån och bospar för unga som vill köpa sin första bostad, något som redan finns i många andra länder. Vi föreslår höjt bolånetak och minskade amorteringskrav – allt för att öka rörligheten på bostadsmarknaden men även för att unga ska ha större möjligheter att köpa sin första bostad. Att äga sin bostad är socialt, ekonomiskt och ekologiskt bäst.

Det ska byggas mer, snabbare och effektivare. Det ska inte krävas åratal av byråkrati för att få sätta spaden i marken. Vi vill förenkla reglerna och få bort onödiga hinder för att bygga. Vi vill sätta ramar för vad som krävs i form av utredningar och för vad avgifter får innehålla och sätta en bortre gräns för hur lång tid processen hos kommunerna får ta. För den som ger sig in byggande är det viktigt att veta vad som gäller och att det är något förutsägbart när det tar slut och hur kostnaderna ser ut.

Hyresrätter ska finnas, med rimliga hyror. Det ska finnas möjlighet att bygga hyresrätter där det finns behov av det. Det ska också finnas en stark koppling till hur man arbetar med tryggheten i områden som är med på listan över utanförskapsområden.

Småhus och radhus ska prioriteras. För barnfamiljer som drömmer om en egen trädgård och för äldre som vill bo i ett eget ägt boende ska de alternativen finnas. Regeringen har gjort en del, men kommuner måste göra mer för att låta dessa boenden komma högre upp i prioriteringen när de planerar.

Vi kristdemokrater vill ha ett Sverige där det är möjligt för fler att hitta ett hem att trivas i utan att behöva flytta hundra mil bort, utan att ruinera sig och utan att fastna i ett system som inte fungerar. Vi tycker att det handlar om frihet och trygghet. Det handlar om att vi sätter människan först.

Boverket har i uppdrag att två gånger per år analysera utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden och ta fram prognoser för bostadsbyggandet. Boverkets senaste prognos publicerades i december 2024. I prognosen bedömer Boverket att cirka 31 000 bostäder påbörjades under 2024, varav nästan 29 000 genom nybyggnation och 2 000 genom ombyggnation. Det är ungefär samma nivåer som 2023. För 2025 bedömer Boverket att byggandet vänder uppåt något och att antalet påbörjade bostäder blir 35 000.

Boverkets prognoser visar att vi har nått botten och är på väg uppåt när det gäller antalet bostäder som byggs. Nu är det viktigt att fortsätta med reformerna på bostadsmarknaden så att vi kan trycka på med regelförenklingar och fler delar som blir bygglovsbefriade, trycka på med att se över att kostnadsökningar är berättigade och trycka på så att kommuner planerar och bygger utifrån de behov som faktiskt finns.

Mäklarsamfundets vd uttalar sig så här: Månadens utveckling visar en stabil men försiktig marknad. Trots små prisrörelser är aktiviteten hög. Många affärer genomförs, men i en orolig omvärld blir det allt viktigare för hushållen att fatta långsiktiga och trygga beslut om sitt boende.

Detta säger mig att regeringens arbete med att reformera bostadsmarknaden är viktigt för att förstärka den trend som finns. Jag kan nämna några av de processer regeringen håller på med som exempel på vad regeringen gör.

Det finns ett uppdrag att verka för ökat småhusbyggande genom en ny egnahemsrörelse. Jag hade nöjet att samtala med dem i dag. Jag tycker att de gör ett bra arbete och hoppas att ni tar del av det.

Det finns en utredning om privatuthyrning och ändring av presumtionshyror som vi tror kan hjälpa till med att få igång byggandet av hyreslägenheter.

Det finns ett uppdrag att verka som samordnare för avyttring av statlig mark för bostadsbyggande. Marken är oerhört viktig för att vi ska kunna bygga fler bostäder. Staten ska inte ligga på för mycket mark som kan användas till bostadsbyggande.

Produktivitetskommissionen ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetens tillväxt samt identifiera hinder för produktivitetstillväxten i Sverige och möjligheter att höja den. Jag tror att vi ibland glömmer att produktiviteten på bostadsmarknaden är ganska låg. Vi måste hitta sätt att öka den.

Det finns en utredning om ett nytt regelverk för bygglov, som vi har pratat om i tidigare debatter. Den är färdig nu.

Vi kan också använda utredningen om ägarlägenheter och hyrköp.

Jag tror att många av dessa reformer kommer att göra att bostadsmarknaden står sig starkare i nästa lågkonjunktur. Det enda vi kan vara säkra på är att det kommer en ny lågkonjunktur. Då måste vi veta att vi står starka.

Herr talman! Barnfamiljer har det väldigt svårt i dag. Vi måste medge att de ökningar som har skett på grund av inflationen och andra delar gör att många barnfamiljer har problem. Kristdemokraterna värnar om barnen, om att barn ska få en trygg uppväxt och om att vi som vuxna ska kunna se till att de får en trygg uppväxt. Man ska givetvis kunna ha en trygg bostad, men man ska också kunna äta sig mätt, gå till skolan med rena kläder och ha en fritid där man kan idrotta som andra barn.

Det finns ju en anledning till att det höjda bostadsbidraget har varit med i regeringens politik förut. Bostadsbidraget är träffsäkert och når dem som har det svårt. Vi tror att det är ett jättebra sätt att använda pengarna för att möta dem som har det svårast. Man skulle ju kunna höja barnbidraget eller något annat, men det skulle vara mindre träffsäkert. Bostadsbidraget är betydligt mer träffsäkert.

Vi kämpar på. Vi tycker att det skulle vara bra, men vad utfallet blir får vi se när vårändringsbudgeten läggs fram.

Herr talman! För mig handlar det om att barn ska känna sig trygga. När känner barn sig trygga? Jo, när föräldrarna är trygga och har en ekonomisk situation som gör att de faktiskt kan ge barnen trygghet.

Jag är lite ledsen för att jubelsångerna för det tillfälliga bostadsbidraget kommer först nu när det börjar diskuteras i stället för när det kom. Det var ju väldigt viktigt även när det kom, och det har i alla fall funnits i två omgångar.

Problematiken med det som har varit är att kommunerna inte alltid har följt med hela vägen. Detta har räknats in i socialbidragsnormen hos en del kommuner. Man måste alltså fatta ett särskilt beslut i kommunen för att det här ska gå utöver socialbidragsnormen. Det betyder att de som har fått socialbidrag ibland inte har kunnat ta till sig de extra pengarna, som i stället har hamnat hos kommunerna. Det gör ont i hjärtat, för höjningen av bostadsbidraget kom faktiskt till för att vi skulle underlätta för barnfamiljerna. Jag hoppas att man tittar på detta om man fortsätter med det, så att man kan få det att fungera.

Engagemanget för barnfamiljer är uppriktigt. Jag tror att barn mår bäst av att vara med sina föräldrar och av att vara med trygga föräldrar. Föräldrar blir trygga när de har en stabil ekonomisk situation. Om vi kan hjälpa till med det är det alltid något.

(Applåder)

Herr talman! Jag är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och företräder mitt partis bostadspolitik. Det betyder att vi kan ha andra ingångar i bostadspolitiken än de tre övriga partierna i Tidösamarbetet och kämpa för dem. Men det vore förmätet av oss kristdemokrater att tro att vi skulle få 100 procent av vår bostadspolitik genomförd, för det är ju ett samarbete mellan partierna.

När det gäller amorteringskravet och bolånetaket är vi ganska överens om att det är rätt väg att gå. Vi tror att man skulle kunna göra detta på ett bra sätt. Regeringskansliet ska dock kunna leverera olika saker, och prioriteringar föreligger. Jag tror att ett förslag kommer, men exakt när vågar jag inte svara på.

Kristdemokraternas politik ligger fast. Vi tycker att bolånetaket ska höjas och det förstärkta amorteringskravet sänkas, av de anledningar jag sa i talarstolen.

Partiernas politik utvecklas hela tiden. I och med det kommer nya saker in i Tidöpartiernas diskussioner, och då tar man kanske olika vändningar. Jag är glad och stolt över det samarbete vi har haft på det bostadspolitiska området. Jag kan inte svara för hela Tidösamarbetet, men i civilutskottet har vi fyra partier samma inriktning på bostadspolitiken. Vi kanske inte alltid har samma lösningar och prioriteringar, och då kan det skava lite grann. Men jag tror att vi kommer att gå i mål med mycket före valet, och väljarna kommer därför att kunna se stora förändringar.

Herr talman! Vi är fyra partier som samarbetar, och alla har givetvis inte samma ingångar. Jag tror dock att vi har samma målbild, det vill säga att vi måste se över de stora reformerna inom bostadspolitiken och inte lappa och laga utan gemensamt hitta vägar framåt som gör att Sverige står bättre rustat vid nästa lågkonjunktur.

Problemet har varit att regeringar vid varje lågkonjunktur har öst in pengar i bostadspolitiken för att fler bostäder ska byggas men inte tagit tag i själva grundproblemet, det vill säga att bostadsmarknaden som sådan är dysfunktionell. Vi har dock denna inriktning. Man kan alltid diskutera i vilken ordning saker ska göras och i vilken takt, men arbetet i civilutskottet visar ändå att Tidöpartierna har jobbat gemensamt.

Man kan alltid önska sig mer leverans. Men Tidöpartierna har ett avtal som innebär en överenskommelse om leverans på ett antal områden, och inom vårt område är det exempelvis BID som ska levereras, det vill säga samverkan för tryggare områden. Här krävs ett gediget arbete och att vi kommer överens om hur, när och i vilken takt.

Jag är dock lika orolig som mina Tidöpartikamrater för hur andra sidan ska komma överens givet att partierna där över huvud taget inte har samma ingångar. Det är mycket svårare.

En kamrat från min hemkommun var med i januariöverenskommelsen, och där försökte man hitta sådant som var svårast för de andra partierna att komma överens om i stället för att hitta minsta gemensamma nämnare, vilket Tidöpartierna gör.

Jag tror att även andra sidan står inför utmaningar om man ska bilda regering.