Fru talman! Europeiska rådet träffades i torsdags i förra veckan för ett extrainsatt möte. Två frågor var på dagordningen: det fortsatta stödet till Ukraina och förstärkningen av försvaret av europeiska länder.

Veckorna före mötet, efter president Trumps och president Zelenskyjs presskonferens i Vita huset, möttes europeiska stats- och regeringschefer i flera olika formationer. President Macron i Frankrike samlade till ett möte i Paris. Premiärminister Starmer stod värd för ett annat möte i London. Före det var vi många kollegor som sågs i Kiev på treårsdagen av den fullskaliga invasionen den 24 februari.

Precis före Europeiska rådets möte träffades vi också i den nordisk-baltiska krets som allt oftare träffas, den här gången tillsammans med Polens premiärminister Donald Tusk. Sammantaget är vi gemensamt den näst största givaren i hela världen av stöd till Ukraina. Vi arbetar alltmer med och allt närmare varandra i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Vi håller också gemensamt och var och en för sig tät kontakt med just Frankrike och Storbritannien.

Samma dag fattade regeringen beslut om att skicka upp till åtta svenska Jas 39 Gripen till Polen för att tillsammans med våra allierade säkra att vapen och annat stöd som skickas till Ukraina från bidragsgivande länder verkligen når fram. Det är så vi gemensamt stärker Ukraina och samtidigt bidrar till i vårt fall Sveriges och svenskars säkerhet.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltog vid Europeiska rådets möte i torsdags. I ljuset av de senaste veckornas rätt omtumlande händelser var han tacksam för det starka stöd som han och Ukraina fått från Europa på olika möten under den senaste tiden. Från EU:s sida upprepade väldigt många viljan att stötta Ukraina så länge som det behövs. Man framhöll att Ukraina utkämpar en strid även för Europas gemensamma säkerhet, att inga fredsförhandlingar om Ukraina får ske utan Ukraina och att fred till slut måste slutas på Ukrainas villkor.

I de slutsatser som förberetts inför mötet läggs ett antal viktiga principer för framtida fredsförhandlingar fast. På vägen dit ska EU fortsätta sina ansträngningar för att Ukraina både inför och under eventuella fredsförhandlingar ska ha en så stark position som över huvud taget är möjligt – det som numera även på svenska allt oftare heter peace through strength.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán meddelade några dagar före mötet att han inte tänker acceptera att Europeiska rådet antar några slutsatser alls om Ukraina som går längre än FN-resolutionen. Denna cynism mötte mycket kritik, så också ljudlig kritik från Sverige. Det här är naivt inför det reella hot som Ryssland utgör mot Europa, men det är bara att konstatera att vi inte är överens med Ungern. Ingenting tyder på att de övriga 26 länderna kommer att bli överens med Ungern. Jag förstår alla som nu känner djup frustration över att ett enda land – just Ungern av alla länder, som självt bättre än många länder vet vad det innebär att vara lydstat till Ryssland – blockerar hela EU:s beslutsfattande i dessa frågor.

I stället för att ägna mötet åt att hitta meningslösa minsta gemensamma nämnare beslutade vi 26 länder som är överens att i stället låta vår samsyn uttryckas i ett gemensamt uttalande. Att 26 är fler än 1 är inte bara enkel matematik, utan det är också ett tydligt besked om hur isolerat Ungern just nu är. Vi andra har rätt, och Ungern har fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Fru talman! Att Europa måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet är något som vi hör alltmer och allt oftare i takt med att diskussionerna om det transatlantiska engagemanget för Europa fortskrider. EU:s roll i den upprustning som nu sker runt omkring i Europa väcker många frågor. Det europeiska samarbetet som vi känner det skapades ju ur krig och vilja till fred. EU har inte och ska inte heller ha en egen armé eller sysselsätta sig med sådan säkerhetsplanering och förmågeutveckling som är Natos uppgift. Det är bra att ingen heller just nu försöker hitta strukturer som ersätter Nato. I stället menar många, med viss rätt, att Europas Natoländer nu på allvar måste rusta sig i linje med Natos målsättningar och kommande målsättningar för att förbli en trovärdig partner till USA och andra Natoallierade.

Det betyder inte att EU saknar viktiga uppgifter. EU har andra kompetenser som har betydelse för den samlade försvarsförmågan. Det är ett unikt ekonomiskt samarbete med förmåga att fastställa regler för till exempel gemensamma standarder och gemensam upphandling. EU kan också i kraft av sin ekonomiska styrka skapa incitament för fler privata investeringar i europeisk försvarsindustri. Det är därför viktigt att även påminna om den europeiska konkurrenskraften när vi talar om behovet av mer europeisk säkerhet. Det arbete som kommissionen har inlett med regelförenklingar kommer att gynna försvarsindustrin i Europa. En växande ekonomi är grundläggande för att finansiera ett växande försvar. Sverige tillhör de länder som driver på mest för stärkt europeisk konkurrenskraft, och världsläget gör bara detta ännu viktigare.

EU:s samlade ekonomiska styrka innebär också att vissa länder kan få bättre villkor än vad som annars vore möjligt när de tar lån för nationella satsningar. Det gynnar alltså Sverige och svensk säkerhet när våra vänner och allierade också rustar. Ensam är inte stark. Samtidigt är det viktigt att påminna om att EU:s länder ska ha ordning på sina egna ekonomier. Jag tycker att den svenska riksbankschefen beskrev det här väldigt väl när han sa: ”Jag skulle gå så långt som att säga att våra välskötta statsfinanser är en del av vår försvarsförmåga.”

Kommissionens förslag med de element som vi diskuterade i samrådet i EU-nämnden inför mötet fick som väntat grönt ljus av medlemsstaterna. Att vi lever i allvarstider avspeglas i det vi gör och i hastigheten vi gör det i. Gamla sanningar ifrågasätts och omformuleras i högt tempo. Kommissionen ska nu förbereda lagstiftning och beslut för att skapa ett finansiellt utrymme för medlemsstaternas upprustning. Regeringen kommer att delta aktivt i det arbetet.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga en sak. Jag sätter stort värde på den breda enighet som vi har visat och fortsätter att visa i Sverige i de här frågorna. Det gäller i politiken här i riksdagen men också mycket bredare i samhället.

I en demokrati som vår tycker vi olika om en massa olika saker, och så ska det vara. Det är också det som Ukraina slåss för, rätten att få tycka olika. Men i de här frågorna samlas vi. Det märktes i EU-nämnden i förra veckan, och jag tycker att det märks i det offentliga samtalet i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Vi står enade bakom Ukraina. Vi står enade bakom hur Sverige ska agera i EU. Vi står i hög grad enade också om Sveriges roll i Nato. Vi står enade om att stärka det svenska försvaret, och vi har fördubblat försvarsanslagen på bara några år.

Jag har goda förhoppningar om att vi också kommer att enas bakom ett ännu starkare svenskt försvar i samband med de målsättningar som kommer att antas vid nästa Natotoppmöte i sommar i Haag.

Den breda enigheten är relativt unik när polarisering och extremism präglar så många andra länders politiska debatt. Många av mina kollegor på EU-toppmötet vittnar om helt andra stämningar i sina länder.

De riskerna ska även vi ta på allvar. Splittring i EU-länder ökar också riskerna för splittring mellan EU-länder. Men just i dag tar vi fasta på den breda enigheten.

Fru talman! Med detta avslutar jag återrapporten från mötet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte riktigt vilken tid som åsyftas för Sverige som bromskloss. När det gäller stödet till Ukraina, kritiken mot Ryssland och att göra allt vi kan för att stötta Ukraina har Sverige aldrig varit en bromskloss.

När det gäller Ungern delar jag uppfattningen att det är bekymmersamt, men reglerna i EU är som de är. I Europeiska rådet till skillnad från vid enskilda ministerråd har alla länder vetorätt. Sådana är reglerna.

Det betyder att beslut om sanktioner fattas med enhällighet. Det betyder att uttalanden om Ukraina och Ryssland beslutas om i enhällighet. Det begränsar oss just nu. När det gäller de frysta tillgångarna tror jag däremot att G7 spelar en större roll än vad just Ungern och andra enskilda EU-länder gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från extra möte i Europeiska rådet den 6 mars

Vi såg ett smakprov på sanktionsproblematiken redan i julas när Ungern i Europeiska rådet vägrade att ställa sig bakom enhällighet, som traditionen har varit tidigare. I stället fick man nödvändig enhällighet i utrikesministerrådet. Det finns inga garantier för att det kommer att ske i fortsättningen.

Jag är bekymrad över detta. Samtidigt har EU de regler som EU har. Dem kommer vi inte att kunna ändra på just nu. Det gör också att vi i andra konstellationer som Sverige deltar i – till exempel när EU:s länder träffar Storbritannien eller Kanada, och för den delen i bästa fall när EU:s länder samtalar med USA – kan fatta beslut som kringgår kravet på enhällighet i just Europeiska rådet.

Fru talman! Om vi börjar med varje enskilt lands uppgift att stärka sitt försvar förblir det en nationell uppgift. Vad EU nu gör gemensamt är att underlätta med några temporära regler, som dock kan vara fleråriga, som underlättar för enskilda EU-länder att låna pengar via EU till bättre ränta än de själva skulle kunna få.

Det ska inte underskattas. Det ska inte heller överskattas. Det är fortfarande varje enskilt land som bär ansvaret gentemot sina egna medborgare, men också enligt de åtaganden som ett Natomedlemskap i dag kräver ifall man är Natomedlem, för att rusta sitt eget försvar.

Den uppgiften tar vi på mycket stort allvar. Vi hör till dem som är mitt i en pågående upprustning. Vi når med råge över det nuvarande målet. Jag samlade så sent som i fredags alla partiledare i Sveriges riksdag för att också diskutera vägen framåt.

Det är alldeles uppenbart att vi när vi närmar oss Natotoppmötet i Haag kommer att ha nya Natomålsättningar som också kommer att omfatta Sverige. Det är lika uppenbart att vi i Sverige ska göra vårt för att möta ett mycket större behov av europeisk försvarsförmåga.

Fru talman! Det viktiga svaret är att vi får se när kommissionen kommer tillbaka med de konkreta förslag som följer av rådets överenskommelse. Så är det ofta; det är med ganska breda penseldrag som rådet brukar fatta sina beslut. Sedan finns det ofta olika uppfattningar, kanske både i kommissionen och mellan länder, om exakt vilka resultat besluten ska få.

Andemeningen var dock helt klar: Det ska inte vara pengar som används som man har lust med i största allmänhet, utan det ska handla om saker som stärker försvarsförmågan. Sedan förstår jag att det finns nyanser också i ordet försvarsförmåga. Man kan säga att det är enbart vapen, och man kan säga att det är ett antal saker som har uttrycklig koppling till försvarsförmåga och som inte bara är just vapen. Men låt oss återkomma när vi har fått förslagen.

När det sedan gäller det europeiska är Sverige starkt för en större och bättre europeisk försvarsindustri, och vi bidrar också till en sådan. Sedan har vi också varit mycket kritiska mot en alltför snäv definition av detta. BAE Systems, som tillverkar CV90 i Ö-vik, är väldigt svenska men ägs av ett bolag som jag tror är listat i Storbritannien. Det finns andra som samarbetar nära med andra länders försvarsföretag, också i Norge, alltså i Europa men utanför EU. Det handlar också om USA; halva Gripen har amerikanska komponenter i sig.

Vi är verkligen för att det byggs, görs och utvecklas saker i Europa. Det vore bra med lite mer oberoende av USA, till exempel. Men det vore väldigt dåligt att begränsa de här företagens samarbetsmöjligheter med andra framgångsrika försvarsindustrier.

Fru talman! Nej, det nämndes inte specifikt på rådet. Däremot är det väl uppenbart att vi lever i en tid när det vi kallar hybridattacker, där desinformation kan vara en viktig del, spelar roll för gråzonen – innan man ens vet om det är krig eller inte och innan man ens vet om det har hänt saker eller inte.

Vi har sett ganska många sådana exempel. Vi såg den rena desinformationskampanjen i Sverige mot svensk socialtjänst. Den hade mycket lite med yttrandefrihet att göra. Man får absolut tycka vad man vill om svensk socialtjänst. Men att systematiskt sprida lögner om att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn – det är desinformation. Andra länder har varit med om andra, motsvarande saker.

Sedan är jag den förste att hålla med om att man ska vara försiktig i gråzonerna och inte missbruka det hela. Allting som sägs som man själv inte håller med om är inte plötsligt desinformation. Men det finns verkligen desinformation som är djupt skadlig för våra demokratier.

Fru talman! Det här är viktiga frågor, och jag delar helt beskrivningen av lånegaranti. Man får en bättre debatt om man säger vad det är fråga om, och det var precis detta det handlade om. Det handlar alltså om att hjälpa länder med sämre kreditvärdighet att använda EU:s kreditvärdighet för att få ned kostnader för lån som de själva tar upp. Precis så!

Inte heller det är riskfritt; ingenting är riskfritt. Men jag tror att om alternativet är att länder inte stärker sin försvarsförmåga är det en större risk. Vi ska vara frugala. Vi månar om svenska skattebetalares pengar, och vi månar om dem även om de skulle användas i andra länder i EU.

Ja, det handlar om dialog. Jag kom till den presskonferens som det refererades till direkt från ett två timmar långt partiledarsamtal. Vi gick där igenom läget i Ukraina. Vi gick igenom vad som hade hänt under de senaste mötena. Vi diskuterade med varandra och lyssnade på den militära underrättelsetjänsten. Många av de här sakerna gjordes, och det var verkligen dialog om det här. Jag sa redan då att jag avser att återkomma, inte minst i den viktiga frågan om när vi vet lite mer om hur mycket vi i Sverige förväntas stärka vårt försvar ytterligare i relation till andra Natoländers motsvarande ansvarstagande. Den dialogen kommer att fortsätta.

Det är Ungern just nu. Ibland har det också varit Ungern och Slovakien. Så var det inte häromdagen, och det värdesatte vi. Det finns risker i ett antal andra länder som skulle kunna gå motsvarande väg till mötes. Just nu ser jag att risken är högre för att vi får större oenigheter i de här frågorna i Europa än chansen är att vi får mindre. Det är ett allvarligt tecken.

Det gäller dock inte just frysta tillgångar. Vi hade vissa tecken på rörelseriktning. De var uppe till diskussion på rådet, men inga nya öppningar visade sig där. Min enkla bedömning är att de stora euroländerna, med Tyskland i spetsen, absolut inte vill göra detta. Sedan sägs det inte alltid i klartext i debatten, men euroländerna hyser en väldigt stark skepsis mot att agera på något sätt som några skulle kunna hävda ifrågasätter eurons trovärdighet.

Fru talman! Jag vågar inte gissa när det gäller den nya tyska regeringen, men jag kan försäkra frågeställaren att jag tog upp saken när jag hade mitt första möte med Friedrich Merz i hans regeringsbildande kapacitet så sent som häromveckan.

Jag uttryckte då att det verkligen inte är självklart att göra den bedömning som många euroländer gör. Man träffar mycket seniora personer i det systemet som gör samma bedömning som vi: att ryska frysta tillgångar borde användas.

Än är det inte för sent. De kan ytterst bara användas en gång. Så länge de finns där de finns är de fortfarande möjliga att använda.

Allra sist: Is i magen betyder inte passivitet. Det betyder att inte drabbas av panik, att inte dra förhastade slutsatser. Precis som många andra länder drar vi inte förhastade slutsatser om att den transatlantiska länken är bruten, för det är den inte. Att den är utmanad och ifrågasatt står utom tvivel, men den är inte bruten. Den nya analysen gjorde vi när vi gick med i Nato. Nu kommer det att krävas fördjupningar av den europeiska analysen i Nato.