Herr talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU12 Folkhälsa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi kan konstatera att den svenska folkhälsan försämras för varje år och att vi befinner oss i en situation som kommer att få mycket stora effekter i framtiden både för den enskilde och för vår välfärd. Folkhälsa består av alla komponenter som ett liv innehåller. Av den anledningen påverkar våra val och vår livsstil vårt fortsatta liv.

Herr talman! Samhället är snabbt med att placera människor i ett fack. Det gäller även oss politiker. Vi pratar gärna om att den psykiska ohälsan bland unga tjejer och kvinnor ökar och att bup måste ha mer resurser. Det är självklart att samhället ska möta upp med resurser där behov finns, men vi behöver lyfta blicken och fundera på orsakssamband.

De flesta som upplever ett dåligt psykiskt mående är givetvis inte psykiskt sjuka, utan deras upplevda mående är kopplat till hela deras livssituation. Frågor som man måste besvara gäller hur sömnhygienen är, hur man rör sig, kost, skärmvanor och så vidare. Om jag är inaktiv, har dålig kondition och drar på mig övervikt är det inte konstigt att jag upplever ett försämrat psykiskt mående.

Herr talman! Jag vill inte på något sätt förringa människors egna upplevelser. Psykisk ohälsa är något som vi ska ta på allra största allvar. Därför har den moderatledda regeringen drivit vidare arbetet med en nationell strategi när det gäller psykisk ohälsa och suicidprevention.

Parallellt med detta behöver vi fokusera på det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Min erfarenhet är att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Vi vet att kost och rörelse är två komponenter som har en avgörande roll för en människas välbefinnande, och de som är lättast att påverka när det gäller att skapa goda vanor är våra barn. Barn som är fysiskt aktiva i unga år har en större benägenhet att fortsätta med aktiviteterna även i vuxen ålder, vilket ger stora hälsoeffekter i deras framtida liv. Därför är det kommande fritidskortet oerhört viktigt. Ekonomi ska nämligen inte vara en orsak till att man inte aktiverar sig.

Herr talman! Jag vet att det finns kritik mot fritidskortet. Och tyvärr kommer uppbyggnaden av systemet att vara kostsamt, men det beror på att det under lång tid funnits en underlåtenhet i att agera mot kriminella som hittat sätt att mjölka det offentliga systemet på pengar. Det är en sak som den moderatledda regeringen har tagit krafttag mot. Vi kommer att fortsätta den kampen.

Fritidskortet har säkert vissa svagheter, men om det är nyckeln till att fler barn och unga ska aktivera sig är det en satsning som jag står bakom sju dagar i veckan. Att barn i tidig ålder drar på sig övervikt och fetma samt till och med uppvisar tecken på typ 2-diabetes borde vara skäl för alla att inse hur katastrofalt det är för dessa personer, framför allt i framtiden. Det finns stor risk att man utvecklar hjärt-kärlsjukdom, stroke, diabetes och ledproblematik - för att inte tala om det psykiska välbefinnandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi kan titta bakåt i tiden. Det har inte kommit speciellt många förslag de senaste åtta åren, och den trend som vi ser nu har varit konstant under lång tid.

Herr talman! Rent generellt är vi ganska dåliga på att jobba proaktivt inom hälsoområdet i Sverige. Det går heller inte att peka ut en enskild aktör som ska hantera frågan, utan det är ett gemensamt ansvar i samhället. Den myndighet som dock har ett stort utpekat ansvar är Folkhälsomyndigheten, som ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen med fokus på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Detta är ett uppdrag som genomsyrar deras arbete, och de borgar för att vi faktiskt kan mäta befolkningens hälsotillstånd över tid, vilket är en grundbult för fortsatt forskning inom området.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp egenansvar och föräldrarnas ansvar när det gäller dessa frågor. Det är vi som föräldrar som sätter upp gränser och regler när det gäller barns skärmtid. Det handlar också om hur vi kommunicerar ideal och om att vi tar oss tid att äta tillsammans samtidigt som det är en måltid som speglar vårt näringsbehov. Vi ska inte tro att en tolvåring själv ska hantera detta. Kosten har en avgörande roll för hela individens välbefinnande när det gäller både psykisk och fysisk hälsa och är i kombination med rörelse det bästa och snabbaste sättet att uppnå stora hälsovinster.

Jag tror inte att det finns någon som inte vill att vi ska uppnå en bättre folkhälsa. Det finns säkert många vägar att gå, men en sak är klar: Gör vi inte något kommer konsekvenserna att bli förödande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Herr talman! Tack, ledamoten Rågsjö, för frågan!

Det är precis som ledamoten säger: Man ser skillnader beroende på var människor bor och vilken utbildning de har. Det stämmer helt.

Kunskapsnivån hos oss människor rent generellt har faktiskt ökat, men ibland väljer vi människor att ta den lätta vägen. Då talar jag om alla samhällsklasser. Vi är väldigt snabba med att gå till doktorn om vi känner att vi inte mår bra, och vi vill gärna ha medicin i stället för att börja fundera på vad vi själva kan göra. Många vet detta, fast man kanske inte tar sig tiden eller har orken att göra det.

Det är ett av skälen bakom fritidskortet, som kommer att vara förstärkt i utanförskapsområden och som ska få fler ungdomar att börja röra på sig. Om man ser på ungdomar generellt är det enligt Riksidrottsförbundet faktiskt så att ungdomar peakar vid elva års ålder när det gäller rörelse. Det är skrämmande. Här måste vi göra någonting.

Jag är fullt medveten om att det är tufft ekonomiskt för vissa grupper, men då blir det också ännu viktigare att verkligen börja tänka på var man lägger de pengar man har så att det inte blir den snabba vägen - att man väljer junk food i stället för att laga mat och så vidare.

Herr talman! Jag håller med om att det är bekymmersamt att det fortfarande handlar om utbildningsnivå. Den skillnaden kan man se i statistiken. Men vi måste börja någonstans, för just nu är vi i en spiral som har en tendens att bli vidare och vidare. Varje insats som görs kring folkhälsomålet måste ha en förbättrad folkhälsa som mål.

Ofta blir det diskussioner om pengar, och då menar jag på organisatorisk nivå. Jag har haft förmånen att få göra värnplikten - en väldigt lång värnplikt, för de tyckte väl att det tog tid att lära mig. Jag var alltså där väldigt länge, och vi inledde varje dag med BRAK - bröst, rygg, axlar och knän - i 20 minuter där vi stod, i kläderna vi bar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Det kostade inga pengar, men vad var hälsoeffekten för Thomas Ragnarsson som var 20 år vid detta tillfälle? Jag gick från kanske 25-30 armhävningar till att kunna göra 150 armhävningar utan problem. Det tog tolv månader.

Man kan göra väldigt mycket med enkla medel, och jag är helt övertygad om att vi alla i samhället och speciellt hälso- och sjukvården och vår primärvård måste börja jobba mycket mer proaktivt och hälsobefrämjande. Vi ska inte bara släcka bränder så som vi gör i dag.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i utskottets betänkande.

Vi ska i dag debattera betänkandet gällande folkhälsan. Folkhälsa är ett område som politiskt ofta hamnar i skymundan. Politiken har många förslag för att förbättra sjukvården och människors tillgång till den, men det är svårare att få till breda politiska initiativ för att stärka folkhälsan. Detta är något som Kristdemokraterna vill och driver på för att ändra på.

Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för god och jämlik hälsa hos hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Det hörde vi också tidigare.

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport om folkhälsan i Sverige 2024 har hälsan i stort blivit bättre. Vi lever längre, och färre dör i förtid. Andelen som uppger att de har god hälsa uppgår till 70 procent, och det har inte ändrats nämnvärt. Många mår alltså bra, vilket är glädjande i sig.

Herr talman! Alla grupper har dock inte en positiv utveckling gällande folkhälsan. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport har medellivslängden för kvinnor med förgymnasial utbildning sjunkit med cirka ett halvt år. Inte heller har förekomsten av förtida dödsfall förbättrats. Det finns en ojämlikhet i medellivslängd mellan dem med kortast och dem med längst utbildning, och den har ökat till drygt sex år bland män och nästan sju år bland kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Vi når alltså inte det övergripande folkhälsopolitiska målet att sluta hälsoklyftorna. Mer behöver göras. När det gäller det folkhälsopolitiska målet omfattar det åtta områden, där det första handlar om det tidiga livets villkor. Att göra mer för folkhälsans goda utveckling bland barn är mycket viktigt. Därför spelar regeringens satsning på ett fritidskort stor roll. Det kommer att nå barn och unga.

Herr talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen genomför vårt förslag om ett fritidskort. Det är en historisk satsning på aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa. Det ska införas under 2025, och medel avsätts årligen för ändamålet.

Regeringen har sedan den tillträdde genomfört flera satsningar för att stärka folkhälsan och minska hälsoklyftorna i samhället. Jag ska nämna fem exempel.

För det första: En nationell samordnare ska stärka det suicidpreventiva arbetet, och vi har tillsatt en utredning som ska granska suicid och brister i samhällets skyddsnät samt inrättat en ny nationell stödlinje.

För det andra presenterades nyligen förslag på en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Det är första gången beslut har fattats om en nationell och långsiktig svensk strategi inom detta område.

För det tredje: Regeringen har gett i uppdrag till en utredare att föreslå hur nuvarande uppföljningssystem för folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att den kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

För det fjärde har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken. Forskningen visar att god existentiell hälsa leder till ökad livskvalitet och stärker människors möjligheter att hantera livets svårigheter.

För det femte: Vi gör även gemenskapsfrämjande satsningar mot ofrivillig ensamhet. Det handlar om att förebygga ofrivillig ensamhet genom ökade medel till kommunerna för hälsosamtal med äldre, genom att engagera näringslivet i arbetet samt genom att ta fram en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet.

Mycket görs alltså i regeringen eller är på gång, och vi är glada för detta. Samtidigt finns det mer att göra, och vi kristdemokrater kommer att fortsätta att prioritera folkhälsoarbetet för att stärka folkhälsan i hela befolkningen.

Herr talman! Utan jämlikhet blir folkhälsa lätt bara ett ord. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet resulterar i är grunden för att nå dit. Likaså är arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor en väldigt viktig grundpelare för oss.

I dag drabbas människor med låg socioekonomisk position i större utsträckning av ohälsa. De uppger ofta att de har ohälsosamma levnadsvanor och sämre förutsättningar för hälsa. För kvinnor i den gruppen har medellivslängden till och med sjunkit mellan åren 2006 och 2021. Det är allvarligt.

Samtidigt har den ekonomiska standarden sjunkit, vilket också kan påverka hälsan. Det är nära sju års skillnad i förväntad medellivslängd mellan personer med förgymnasial och personer med eftergymnasial utbildning. Det är något att fundera på.

Bland barn till personer med förgymnasial utbildning lever mer än ett av fem i en ekonomisk situation där inkomsterna under flera år inte har räckt till det nödvändigaste. Mer än 60 procent i gruppen klarar inte gymnasieexamen, och det, herr talman, blir ett folkhälsoproblem. Det påverkar framtida möjligheter till god hälsa. Man ärver inte bara miljarder, utan man ärver också sitt utanförskap som inte handlar om etnicitet utan om klass.

Den SD-beroende regeringen har tyvärr gjort att det har blivit svårare. Det innebär att det kommer att bli försämrad folkhälsa. Vi har en extremt hög arbetslöshet just nu, och det oroar mig oerhört. Det är väldigt långa köer för barn att få reell hjälp med psykisk ohälsa. Det finns alldeles för få ingångar, och det finns alldeles för lite personal. Bostadsmarknaden har man under de här åren lyckats göra ännu sämre än vad den var. Det här förbättrar inte folkhälsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Tack vare framsteg i forskningen inom psykiatrin vet vi i dag att tidiga stödåtgärder och psykosociala åtgärder kan förbättra den psykiska hälsan för unga även senare i livet. Ungdomsmottagningar är viktiga aktörer för att tidigt upptäcka missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Ungdomsmottagningarna har hög trovärdighet hos unga personer, men de behöver uppgraderas. De är alldeles för olika och har olika status beroende på var i landet man bor. Därför vill vi att regeringen initierar en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag i syfte att förtydliga det och inkludera beroende och psykisk ohälsa i uppdraget. Jag lyfter reservation 16, herr talman.

Det nationella vaccinationsregistret, NVR, är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Rapportering till registret är obligatorisk. Enligt lagen måste vårdgivare rapportera alla vaccinationer som ges inom det nationella vaccinationsprogrammet, exempelvis covid-19-vaccin, vaccin mot pneumokocker för riskgrupper och annat som är obligatoriskt.

Vi anser att även andra typer av vaccinationer bör ingå i detta register. Det kan handla om vaccinationer man tar inför resor och vaccinationer mot sjukdomar som inte omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet. Det finns en mängd aktörer i dag, ni vet, och ibland kan det vara svårt att hålla reda på när man senast fick TBE-vaccin, exempelvis, eller hur det står till när det gäller mässlingen. Det skulle underlätta om även dessa vaccinationer kom in i systemet - för individen men även för samhället, för att ge ökad kunskap om efterfrågan på olika vaccinationer. Därför vill vi att regeringen snabbutreder hur samtliga typer av vaccinationer - även vaccinationer inför resor och påfyllnadsvaccinationer - skulle kunna registreras i det nationella vaccinationsregistret, oavsett utförare.

Det största folkhälsoproblemet, inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, är övervikt och fetma. Förutom reella hälsorisker, som cancer, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, är fetma och övervikt också associerat med social stigmatisering, vilket kan leda till psykisk ohälsa. För barn och ungdomar med övervikt och fetma är risken väldigt stor att problemen följer med in i vuxen ålder.

I Sverige lider cirka 16 procent av befolkningen av fetma och drygt 50 procent av antingen övervikt eller fetma. Det är ganska maffiga siffror. Statistik visar att gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller bara förgymnasial utbildning. Man behöver inte vara Nobelpristagare för att förstå vad detta handlar om.

Barns och ungas möjlighet att delta aktivt i föreningslivet begränsas i många fall av föräldrarnas möjlighet att betala för utrustning och terminsavgifter. När det gäller fritidskortet, som nu delas ut, är det jättebra att man, som en tidigare talare har sagt, kan knyta det till exempelvis åkkort, om man skulle behöva det; de flesta kanske inte har råd med bil.

Vi vill se en utredning för att ta fram förslag på insatser som krävs för att motverka ohälsosam övervikt och hjälpa dem som lider av det. Det behöver göras mycket mer.

TBE är en väldigt otäck sjukdom, som man kan skydda sig mot. Jag anser att regeringen bör utreda förutsättningarna för att införa vaccin mot TBE som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. Barn och vuxna som befinner sig i specifika områden som är särskilt drabbade av TBE behöver ha tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag. Folkhälsomyndigheten utreder frågan om TBE-vaccination, och min förhoppning är att detta arbete skyndas på för att öka vaccinationsgraden mot TBE. I väntan på att ett särskilt vaccinationsprogram kommer på plats anser jag att ett högkostnadsskydd bör införas så att vuxna betalar högst 200 kronor per dos. För barn bör vaccinationen vara helt kostnadsfri. TBE-vaccin är i dag en klassfråga, och det går att göra något åt det.

Herr talman! Folkhälsofrågor är något som engagerar många. Att kunna leva sitt liv med den bästa uppnåeliga hälsan är en mänsklig rättighet, och det är också något de flesta önskar och aktivt strävar efter. Trots detta får vi inte alltid det stöd vi behöver för att kunna göra de bästa valen. Detta tycker Miljöpartiet måste förbättras, och vi har därför i år väckt en motion som handlar om främjande av hälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och förtida död i till exempel diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom. Enligt Cancerfonden är i Sverige 46 procent av alla fall av kranskärlssjukdom och 15 procent av alla fall av stroke kopplade till ohälsosamma matvanor. Av cancerfallen beräknas 5 procent vara kopplade till ohälsosamma matvanor och högt BMI, och siffran befaras öka de kommande åren. Enligt WHO riskerar övervikt och obesitas att gå om rökning som den viktigaste påverkbara riskfaktorn för cancer.

Förutom det mänskliga lidandet är sjukdom också något som innebär stora kostnader för samhället, och det är därför naturligtvis bra om den påverkbara ohälsan kan minska. I nuläget orsakas till exempel 35 procent av kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom av våra levnadsvanor.

Herr talman! I Sverige har vi symbolen nyckelhålet som märkning på matvaror. Den har funnits sedan slutet av 80-talet och har en intressant historia, som jag tänkte berätta om.

Märkningen tillkom som ett initiativ från Norsjö kommun i Västerbotten. Detta kände jag inte till tidigare. Anledningen var att epidemiologiska undersökningar under 1970-talet visade väldigt stora skillnader i Sverige när det gällde dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I Västerbotten var dödligheten i dessa sjukdomar 40 procent högre bland personer som var yngre än 75 år än i Halland, som hade lägst dödlighet i landet. Allra högst var dödligheten i Norsjö kommun, och därför initierades ett arbete som några år senare blev den nationella nyckelhålsmärkningen.

Nyckelhålet har utvecklats, och nu ställs det krav på fettmängd, fettkvalitet, fiberhalt och hur mycket socker och salt ett livsmedel får innehålla. De livsmedel som är ett bättre alternativ får märkningen.

Många länder har liknande märkning med lite olika typer av utformning. I till exempel Storbritannien finns en märkning som är utformad som trafikljus, där olika aspekter av en matvaras innehåll har tydliggjorts. Det är lättare att se om en vara till exempel innehåller för mycket salt, socker eller fett. Nyckelhålet är något som många känner till, men kanske finns det utrymme för förbättring här.

Storbritannien har också gått före på ett annat intressant område, nämligen en producentavgift på sockersötade drycker, som infördes 2018. Detta ledde till att andelen drycker med mycket hög sockerhalt minskade.

Miljöpartiet anser att Sverige borde använda erfarenheterna av detta och utreda hur en producentavgift på sötade drycker skulle kunna införas i Sverige.

Även när det gäller saltintag borde mer göras. Regeringen borde sätta upp mål för saltreduktion och ge ett uppdrag till Livsmedelsverket att fortsätta sitt arbete på detta område.

Det finns också många goda förslag från civilsamhället i Sverige som Miljöpartiet tycker är värda att gå vidare med. Initiativet Folkhälsa för alla, som samlar många olika organisationer och startades av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden, föreslår bland annat att en nationell handlingsplan för ökad fysisk aktivitet och bättre matvanor ska tas fram och att momsen på grönsaker och frukt ska tas bort. Detta tycker Miljöpartiet är något som borde kunna utredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa

Jag vill också slå ett slag för en rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket från februari förra året: En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Den är en återrapportering till regeringen på ett uppdrag som myndigheten fick i april 2021 för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och relevanta insatsområden för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Här finns det många förslag som regeringen borde gå vidare med.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag byta ämne och prata om en annan mycket viktig folkhälsofråga, nämligen HPV-vaccin. I december förra året kom Folkhälsomyndigheten med uppdaterade rekommendationer vad gäller vaccination mot HPV. Nu rekommenderar myndigheten att alla personer, oavsett kön, upp till och med 26 år som inte tidigare har vaccinerat sig mot HPV ska vaccinera sig. Syftet är förstås att minska förekomsten av HPV-orsakad cancer. Många kopplar HPV till livmoderhalscancer, men viruset kan orsaka också andra cancerformer som kan drabba alla. Risken för HPV-orsakad cancer är högre inom vissa grupper, till exempel män som har sex med män, transpersoner och personer som lever med hiv. Dessa grupper är extra viktiga att nå, men rekommendationen är att alla upp till 26 ska ta vaccinet.

Trots rekommendationen har regeringen och SKR nu gjort en överenskommelse på cancerområdet, där man har dubblerat de pengar som går till utrotning av livmoderhalscancer, med sikte på unga kvinnors vaccinering. Detta är naturligtvis viktigt, men pojkar och unga män har utelämnats, och catch-up-vaccinationen finns inte med. Detta är mycket beklagligt, och Miljöpartiet hoppas att parterna ska tänka om.

Jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer men yrkar bifall enbart till reservation 10.