Thomas Ragnarsson (M) om Folkhälsa
Thomas Ragnarsson (M) höll ett anförande om Folkhälsa i debatten ”Protokoll 2024/25:64 Onsdagen den 29 januari” den 29 jan 2025.
Herr talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU12 Folkhälsa. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Vi kan konstatera att den svenska folkhälsan försämras för varje år och att vi befinner oss i en situation som kommer att få mycket stora effekter i framtiden både för den enskilde och för vår välfärd. Folkhälsa består av alla komponenter som ett liv innehåller. Av den anledningen påverkar våra val och vår livsstil vårt fortsatta liv.
Herr talman! Samhället är snabbt med att placera människor i ett fack. Det gäller även oss politiker. Vi pratar gärna om att den psykiska ohälsan bland unga tjejer och kvinnor ökar och att bup måste ha mer resurser. Det är självklart att samhället ska möta upp med resurser där behov finns, men vi behöver lyfta blicken och fundera på orsakssamband.
De flesta som upplever ett dåligt psykiskt mående är givetvis inte psykiskt sjuka, utan deras upplevda mående är kopplat till hela deras livssituation. Frågor som man måste besvara gäller hur sömnhygienen är, hur man rör sig, kost, skärmvanor och så vidare. Om jag är inaktiv, har dålig kondition och drar på mig övervikt är det inte konstigt att jag upplever ett försämrat psykiskt mående.
Herr talman! Jag vill inte på något sätt förringa människors egna upplevelser. Psykisk ohälsa är något som vi ska ta på allra största allvar. Därför har den moderatledda regeringen drivit vidare arbetet med en nationell strategi när det gäller psykisk ohälsa och suicidprevention.
Parallellt med detta behöver vi fokusera på det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Min erfarenhet är att det är svårt att lära gamla hundar sitta. Vi vet att kost och rörelse är två komponenter som har en avgörande roll för en människas välbefinnande, och de som är lättast att påverka när det gäller att skapa goda vanor är våra barn. Barn som är fysiskt aktiva i unga år har en större benägenhet att fortsätta med aktiviteterna även i vuxen ålder, vilket ger stora hälsoeffekter i deras framtida liv. Därför är det kommande fritidskortet oerhört viktigt. Ekonomi ska nämligen inte vara en orsak till att man inte aktiverar sig.
Herr talman! Jag vet att det finns kritik mot fritidskortet. Och tyvärr kommer uppbyggnaden av systemet att vara kostsamt, men det beror på att det under lång tid funnits en underlåtenhet i att agera mot kriminella som hittat sätt att mjölka det offentliga systemet på pengar. Det är en sak som den moderatledda regeringen har tagit krafttag mot. Vi kommer att fortsätta den kampen.
Fritidskortet har säkert vissa svagheter, men om det är nyckeln till att fler barn och unga ska aktivera sig är det en satsning som jag står bakom sju dagar i veckan. Att barn i tidig ålder drar på sig övervikt och fetma samt till och med uppvisar tecken på typ 2-diabetes borde vara skäl för alla att inse hur katastrofalt det är för dessa personer, framför allt i framtiden. Det finns stor risk att man utvecklar hjärt-kärlsjukdom, stroke, diabetes och ledproblematik - för att inte tala om det psykiska välbefinnandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkhälsa
Vi kan titta bakåt i tiden. Det har inte kommit speciellt många förslag de senaste åtta åren, och den trend som vi ser nu har varit konstant under lång tid.
Herr talman! Rent generellt är vi ganska dåliga på att jobba proaktivt inom hälsoområdet i Sverige. Det går heller inte att peka ut en enskild aktör som ska hantera frågan, utan det är ett gemensamt ansvar i samhället. Den myndighet som dock har ett stort utpekat ansvar är Folkhälsomyndigheten, som ska verka för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen med fokus på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa. Detta är ett uppdrag som genomsyrar deras arbete, och de borgar för att vi faktiskt kan mäta befolkningens hälsotillstånd över tid, vilket är en grundbult för fortsatt forskning inom området.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag ta upp egenansvar och föräldrarnas ansvar när det gäller dessa frågor. Det är vi som föräldrar som sätter upp gränser och regler när det gäller barns skärmtid. Det handlar också om hur vi kommunicerar ideal och om att vi tar oss tid att äta tillsammans samtidigt som det är en måltid som speglar vårt näringsbehov. Vi ska inte tro att en tolvåring själv ska hantera detta. Kosten har en avgörande roll för hela individens välbefinnande när det gäller både psykisk och fysisk hälsa och är i kombination med rörelse det bästa och snabbaste sättet att uppnå stora hälsovinster.
Jag tror inte att det finns någon som inte vill att vi ska uppnå en bättre folkhälsa. Det finns säkert många vägar att gå, men en sak är klar: Gör vi inte något kommer konsekvenserna att bli förödande.
