Riksflödet
Logga in
Svarade Hanna Gunnarsson i en replik ·

Försvarsministern Pål Jonson (M) om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Försvarsministern Pål Jonson (M) svarade Hanna Gunnarsson i en replik om Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 i debatten ”Protokoll 2024/25:49 Torsdagen den 12 december” den 12 dec 2024.

Hanna GunnarssonV· i en replikJag vill vara ännu lite mer konkret i min uppföljande fråga. När vi beslutar om vår totalförsvarsinriktning har vi ju en process med Försvarsberedningen, och vi låter den ta ganska lång tid. Jag vet att också…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Sedan den 7 mars i år är alltså Sverige allierad inom Nato, och det innebär genomgripande och historiska förändringar av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Vi omfattas nu av fördragsfästa, ömsesidiga och kollektiva försvarsförpliktelser.

Vårt deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar skiljer sig därför från våra tidigare erfarenheter i internationella fredsfrämjande insatser. Nu handlar det om försvaret av oss själva och våra allierade.

Herr talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Då är en stark och trovärdig avskräckningsförmåga gentemot Ryssland absolut nödvändig. Deltagande i Natos operationer till stöd för försvar och avskräckning är därför en helt central del av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Det är naturligtvis också viktigt för försvaret av det svenska territoriet.

Det mandat som regeringen söker i dag är anpassat till denna nya verklighet. Deltagande i dessa operationer är ett nationellt säkerhetsintresse och någonting som våra allierade också förväntar sig att vi ska leverera.

Propositionen beskriver ett samlat svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar som har hela det nordatlantiska området, det vill säga SACEUR:s ansvarsområde, som geografisk avgränsning. Men varje enskild operation och aktivitet som Sverige kommer att bidra till har förstås ett eget och mindre operationsområde.

Herr talman! Sverige tar de här uppgifterna på största allvar. Vi förbereder därför betydande militära bidrag inom såväl markdomänen som sjö- och luftdomänerna.

Det svenska bidraget med markförband för att bidra till Natos framskjutna närvaro i Lettland planeras bestå av en mekaniserad bataljon och innefatta ungefär 600 anställda soldater och officerare. Bataljonen har under snart åtta månader bedrivit en intensiv förberedelse på P 7 i Revingehed inför detta mycket viktiga uppdrag. Förutom att det bidrar till Natos förmåga att bedriva avskräckning och försvar blir det ett viktigt bidrag till att träna våra officerare och soldater i att också stå under Natoledning.

I sjödomänen, herr talman, föreslår vi ett bidrag med ett örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Det svenska bidraget är tänkt att vara en del av en minröjningsstyrka som ska kunna verka i norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön. Den svenska marinen har stor erfarenhet av att verka med allierade, framför allt på Östersjön. Men det här blir alltså första gången ett fartyg ställs under Natoledning för att utföra uppgifter som är kopplade till alliansens kollektiva försvar.

För Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap söker regeringen ett mandat för att delta med upp till åtta stridsflygplan. Uppgifterna inom Natos air policing genomförs över hela det nordatlantiska området, och ett svenskt bidrag kan förväntas verka från såväl svenskt som allierat territorium i norra Europa. Också flygvapnet har mycket stor erfarenhet av övningsverksamhet och träning med Nato, men det här blir i så fall första gången vi kan basera från ett annat allierat territorium och genomföra luftrumsövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

För samtliga bidrag gäller att regeringen också söker ett mandat för förstärkningsresurser om säkerhetsläget skulle kräva detta. Det betyder att vi för markbidraget söker ett mandat för en tillfällig ökning upp till 1 000 soldater, för sjöbidraget för ytterligare upp till två örlogsfartyg och för flygbidraget för förstärkning med ytterligare åtta stridsflygplan.

Herr talman! Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer också högre krav på att Nato kan reagera på en uppkommen situation eller avskräcka ett potentiellt hot. Alliansen behöver agera snabbt, flexibelt och trovärdigt när sådana situationer uppstår.

Som utrikesministern tidigare nämnde söker regeringen därför mandat för att Försvarsmakten ska kunna bidra till andra fredsfrämjande operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning, det som brukar kallas vigilance activities.

Dessa operationer sker ofta med kort framförhållning, och de är militära verktyg som reglerar Natos styrkedisposition utifrån ett förändrat säkerhetsläge. Det handlar om att kunna genomföra uppgifter tillsammans med allierade, under begränsad tid och i ett avgränsat geografiskt område. Operationerna kan ske under ledning av Nato, men det kan också vara bi eller multilaterala samarbeten såsom till exempel Joint Expeditionary Force.

Sverige kommer sannolikt att få förfrågningar om att delta i sådana aktiviteter löpande under 2025. För att Sverige ska kunna agera snabbt och flexibelt när det uppstår behov behöver också ett mandat sökas i förväg.

Bidragen föreslås uppgå till högst 200 anställda soldater och officerare för markförband. Det handlar om specialförband, amfibieförband och upp till tre örlogsfartyg samt upp till åtta stridsflygplan.

Avslutningsvis, fru talman, är det i dessa allvarstider ett centralt svenskt intresse att Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar. Det styrkebidrag som regeringen söker mandat för blir avgörande för att visa på Sveriges roll som en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar försvarsministern för anförandet och för att han deltar i debatten. Det är väldigt värdefullt.

Jag skulle vilja bredda perspektivet lite med en fråga om de försvarspolitiska beslutsprocesserna framöver. Sverige kommer ju nästa vecka att vara i slutet av vår process när vi fattar inriktningsbeslutet för totalförsvaret.

Nato är, vad jag kan förstå, i början av sin planeringsprocess. Det är ju en ganska komplicerad organisation, så det är inte alltid så lätt att förstå vad den är och vad den håller på med.

Vi har pratat om detta tidigare, och jag vill gärna ta upp det igen. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi inte hamnar i situationen att vi blir osynkade med Natoprocessen i stort eller att planeringen av vårt militära försvar, som ju är en viktig del av totalförsvaret, skulle hamna efter eller trumfas av Natoprocessen på något sätt. Jag skulle vilja höra hur försvarsministern ser på våra övergripande beslutsprocesser framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.

Det är helt rätt, Hanna Gunnarsson, att Nato befinner sig i sitt kanske starkaste transformativa skede sedan kalla krigets slut. Uttrycket för det är att man har nya regionala planer. Man ser också över sitt lednings- och lydnadsförhållande, det som kallas C2, och också de militära förmågemålen. Tanken är att den militära förmågan ska stötta de regionala planerna.

Hur ligger då Sverige till i förhållande till denna mycket formativa process? Vi har naturligtvis beaktat det mot bakgrund av Försvarsberedningens rapporter men också propositionen, som regeringen ju lade fram i höstas och som vi också kommer att debattera nästa vecka. Vad gäller Natos förmågemålsättningar drar i princip allting i propositionen i riktningen att vi kommer att ha en mycket bättre förmåga att uppnå Natos förmågemålsättningar när vi har fattat totalförsvarsbeslutet med fokus på detta.

Den andra frågan, som är lite bredare, handlar om försvarsinvesteringar. Som Hanna Gunnarsson vet kommer det mycket sannolikt att bli en viktig fråga för förmågeprocessen och en viktig fråga fram till Natos toppmöte i Haag. Där är linjen för närvarande att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Sverige ligger nu på 2,2 procent av bnp, och vi kommer att ligga signifikant över målet om riksdagen antar nästa års budget. Då kommer vi att ligga på 2,4 procent.

När det gäller både kapacitetsmålsättningar och försvarsinvesteringar ligger Sverige relativt bra till vid en Natojämförelse.

Fru talman! Jag vill vara ännu lite mer konkret i min uppföljande fråga.

När vi beslutar om vår totalförsvarsinriktning har vi ju en process med Försvarsberedningen, och vi låter den ta ganska lång tid. Jag vet att också försvarsministern är en stark förespråkare av modellen med försvarsberedning.

Vår modell garanterar en väldigt stark förankring av försvarspolitiken i riksdagen genom att vi låter det ta lång tid att diskutera igenom, prata ihop oss och komma fram till saker som vi kan vara ganska överens om. Det ger ett väldigt stabilt försvarsbeslut för svensk inriktning.

Jag är orolig för att vår process hamnar i otakt med Natos femåriga process, eller hur många år det nu är, och att Sverige hamnar i en Natoprocess som inte är synkad med vår process. Jag skulle vilja höra hur försvarsministern ser på detta. Framför allt vill jag be försvarsministern att garantera att våra processer framöver kan fortsätta se ut på det sätt som de gör, med den starka demokratiska förankringen, och inte blir trumfade av en Natoplanering i ett senare skede.

Fru talman! Vi har valt att tidigarelägga försvarsbeslutet ett år. Det tycker jag, regeringen och, hoppas jag, också många i Försvarsberedningen var ett klokt beslut, för det innebär att vi kan möta framtiden snabbare. Intentionen var att skynda på den upprustning som det säkerhetspolitiska omvärldsläget verkligen kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

När det sedan kommer till takten i Natoplaneringen kan jag konstatera att grannländer som till exempel Norge och Danmark också i år fattar nya försvarsbeslut. Så länge som de är informerade om Natos kapacitetsmålsättningar och drar åt rätt håll har jag inte riktigt samma farhåga som Hanna Gunnarsson där.

Låt mig också säga något kopplat till Försvarsberedningen, som ju är regeringens forum för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken tillsammans med riksdagens partier.

Jag tycker att Försvarsberedningen har tjänat Sverige väl. Om vi kan hitta breda överenskommelser är det en styrka för Sverige. Det gäller inte minst det faktum att alla partier i Sveriges riksdag står bakom en upprustning upp till 2,6 procent av bnp. Det finns inget annat parlament i hela Nato, förutom Norge, som har en bred så uppslutning kring en så viktig sak som försvarsinvesteringar. Det är en styrka.

Jag vet att Vänsterpartiet där har fått flytta sin position lite grann. Jag uppskattar verkligen det konstruktiva samarbete som har varit med alla partier i Försvarsberedningen och inte minst Hanna Gunnarssons personliga engagemang, som har möjliggjort detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt begära replik. Men jag valde att lyssna på både utrikesministern och försvarsministern för att höra om ministrarna och regeringen hade läst vårt betänkande och kvitterat vad vi framför där. Eftersom jag inte hörde något tydligt besked tänkte jag att jag genom en replik måste ge regeringen en möjlighet att ge ett sådant.

En av de frågor som vi hade diskussion om var den om återrapport till berörda utskott och att detta inte bara ska vara en fråga inför Natos ministermöten utan också när det gäller våra insatser. Här finns det en skrivning om att regeringen bör återkomma med information om genomförandet av bidraget till Natos avskräckning och försvar.

Som jag nämnde i mitt inlägg tidigare befinner vi oss i ett väldigt formativt skede. Om vi ska kunna säkra en fortsatt samsyn och en bra process framåt är det viktigt att den här informationen återkommande ges, så som utskottet samlat har understrukit. Det är en del i pusslet för att skapa en bred grund för våra insatser och vår avskräckningsförmåga framåt i kommande beslut.

Jag vill bara få bekräftat att regeringen har läst detta, tagit till sig det och kommer att återkomma till utskotten, så som utrikes- och försvarsutskotten har begärt.

Fru talman! Det stämmer precis vad Kerstin Lundgren säger: att vi nu bryter ny mark inom säkerhets- och försvarspolitiken. Genom vårt Natomedlemskap har vi nu möjlighet att till exempel bidra med Natos framskjutna närvaro i Lettland och kan i princip delta i alla DDA-aktiviteterna. Det innebär också konsekvenser för hur vi fattar beslut och hur vi förankrar beslut.

Vi har också från regeringens sida försökt att förankra propositionen innan vi levererar den till riksdagen. Vi har bjudit in till olika möten och konsultationer just i syfte att få en så bred överenskommelse som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vi noterar också att även det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet känner stort behov av att återkommande få besked av regeringen. Vi kvitterar att det är viktigt och att vi kommer att arbeta på bästa möjliga sätt för att göra det möjligt.

Fru talman! Jag tackar ministern för att regeringen enligt ministerns uttalande är beredd att regelbundet återkomma med information till utskottet. Det bygger en förmåga att också i framtiden ha en bred samsyn.

Jag kan informera kammaren om att när vi är ute och möter våra parlamentariska kollegor frågar de: Hur klarar ni att få ett så brett stöd för att stärka försvarsutgifter? Berätta för oss!

Det är en del av vårt bidrag att vi kan arbeta tillsammans för att finna den samsynen, och det är viktigt att slå vakt om. Det finns delar som ännu inte är så preciserade eftersom det finns utrymme för andra insatser. Inte minst där är det viktigt att regeringen är tydlig och återkommer med rapporter.

Fru talman! Naturligtvis är det viktigt att alltid hålla riksdagen välinformerad, framför allt i frågor som rör säkerhets- och försvarspolitik. Det är också regeringens fortsatta ambition att göra så.

Låt mig få framföra en anekdot som är talande. I samband med flaggceremonin den 11 mars på Natohögkvarteret var sex av åtta partier representerade i Bryssel. Det väckte stor respekt bland de andra 31 allierade att vi hade en så bred uppslutning och att så många partier ville delta i flaggceremonin och därmed bekräfta hur viktigt Natomedlemskapet är för Sveriges säkerhet. Det var också ett tecken på den breda samsyn som finns i säkerhets- och försvarspolitiken, och det är regeringens ambition att fortsätta att vårda den.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.