Fru talman! Vi socialdemokrater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 18, EU:s nya utsläppshandelssystem för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer.

Kollegor, svenska folket, fru talman! Klimatkrisen innebär att vi upplever fler naturkatastrofer med svåra stormar, torka, översvämningar och hetta. Extremvädret ökar. Det driver på artdöden, skakar om jordbruket, skapar konflikter om knappa resurser och driver slutligen människor på flykt i världen.

Förra året var enligt Copernicus klimattjänst det varmaste år som uppmätts sedan 1850. Enligt klimattjänsten är det nu också bekräftat att 2024 var det första året med en global medeltemperatur som överskrider en och en halv grad jämfört med förindustriell nivå.

Man skulle kunna tro att alla världens ledare nu skulle vara fullt upptagna med att kämpa för att klara Parisavtalets mål, men tyvärr ser det inte alls ut så. Även de frågor som många gånger naturligt kopplas till klimat, såsom säkerhetspolitik, energifrågor och beredskapspolitik, isoleras ofta till att handla om mer snabba lösningar, som många gånger är återvändsgränder.

Fru talman! Svenska folket sätter däremot klimatfrågan högt på agendan. Klimatet är också en av de frågor som väcker störst engagemang i föreningslivet. Samtidigt är regeringens politik på området begränsad, otydlig och bakåtsträvande. Vi har alla förvånats och chockats över hur klimatpolitiken har reducerats och nedmonterats. Men det kanske inte är så konstigt. Klimatministern sitter ju i knät på Sverigedemokraterna. Klimatministern säger en sak och Sverigedemokraterna en annan, och det är Sverigedemokraterna som bestämmer.

Vi socialdemokrater vill i stället leda omställningen, och vi tänker att vår roll är oerhört viktig här, för att inte säga omistlig. För oss är målet ett hållbart Sverige, och det ska ske med en klimaträttvis politik. Det behövs mer klimatfokus i svensk politik, och det behövs en insikt om att det här inte handlar om en sakpolitisk fråga utan om ett systemskifte som måste genomsyra all relevant politik – utbildning, bostäder, transporter, industri och energi. Allt detta handlar om omställning.

Vi måste göra den här resan på ett klimaträttvist sätt. Hållbarhet och jämlikhet hänger ihop, för utan klimatmässigt hållbara lösningar kommer ojämlikheten i världen att öka. Åt andra hållet gäller att vi utan jämlikhet inte kommer att lyckas ställa om till det fossilfria samhället. Därför måste klimatomställningen vara rättvis, och en rättvis klimatomställning är därför Socialdemokraternas svar på de utmaningar vi står inför.

Fru talman! Den globala uppvärmningen hotar oss alla, framför allt våra samhällen. Det tål att sägas. Vi ser det redan i dag. De senaste årens långa perioder med hetta och ett ökat antal bränder och översvämningar har visat att också Sverige påverkas.

Jag minns särskilt natten den 18 augusti 2021 i Gävleborg. Jag befann mig i Söderhamn, och det var Gävle som drabbades av enorma översvämningar. På morgonen chockades jag och hela Sverige när vi fick se bilderna från, i mitt fall, grannstaden Gävle.

Vänner från Gävle har berättat hur regnet forsade längs husväggarna på ett sätt som de aldrig hade upplevt. Först trodde man att det var ett tioårsregn och sedan ett hundraårsregn, men sedan förstod man att det var ett tusenårsregn. Det gick väldigt fort. Det var vatten överallt, obevekligt, och inga barriärer hjälpte.

Rädda människor och förtvivlade boende fick uppleva detta. Sedan dess har vi sett översvämningar drabba många städer under de svåra regnen. Översvämningskarteringar och beredskap för att klara vattenflöden och perioder med hetta finns nu i snart sagt alla kommuner, för vi vet att klimatförändringarna får påverkan på infrastruktur men också på jordbruk, ekosystem och människors hälsa.

Sverige är drabbat i dag men riskerar att drabbas ännu mer av klimatförändringarna. Den ökade översvämningsrisken drabbar bebyggelse, vägar, järnvägar och va-system, som vi alla är beroende av. Mildare vintrar kommer också att vara ett problem för Sverige, då vi får problem med skadeorganismer och smittbärare som vi inte haft problem med tidigare. Vi vet också att vi har problem med ökad kusterosion ibland annat Halland och Skåne och med översvämningsrisk framför allt i de södra delarna av Sverige. Det beror på de högre havsnivåerna.

Fru talman! Klimatförändringarna drabbar förstås hela världen. Det är det vi ofta talar om. Jag träffade för några år sedan en man från Marshall Islands, en representant för det landet. Han sa att de numera upplever lika många stormar på våren som de förr upplevde på hösten, under stormsäsongen. Det var ett samhälle som inte var berett på detta. Då blir det problem: Man får inte fram fartyg. Jordbruket drabbas. Handeln fungerar inte. Ekonomin störs. Det blir en enorm påverkan.

Denna önation riskerar också att hamna helt under vattenytan. Det i sig handlar om hela existensen, och så ser det ut på flera håll i världen. Människor som bor längs med kuster riskerar att drabbas på ett existentiellt sätt.

Fru talman! Klimatpolitiken är, till skillnad från den globala uppvärmningen, en möjlighet. Den räddar samhällen från extrema scenarier. Den syresätter samhället och näringslivet med innovationskraft. Klimatpolitiken är det politiska ledarskapet i klimatkrisen. Den är avgörande för att hjälpa näringslivet och vinna i omställningen. Den är halva svaret för att få en bättre luftkvalitet. Den är ett delsvar i kampen mot ryssarna. Och den är hjälpsam i beredskapsarbetet.

Varför är då Tidöregeringen och SD så emot den? Jag undrar varför Moderaterna är emot en politik som driver innovationer i näringslivet. Jag undrar varför SD vill minska förutsättningarna för svenska jobb. Jag undrar varför KD har glömt sin ekologiska humanism. Framför allt undrar jag varför L sitter i regeringen över huvud taget. Vad gör de där – tappar väljarstöd?

Fru talman! Klimatförändringarna är lokala likaväl som globala, men vi behöver varandra över landgränserna. Klimatomställningen måste ske i alla länder. Parisavtalet måste respekteras, och EU är den viktigaste aktören i det globala arbetet. Vårt svenska engagemang måste finnas där. Det måste handla om att trycka på på EU-nivå men också om att se till att vi får jobbet gjort här hemma. Alla tecken på inbromsning i EU-arbetet är oroande, men vi i Sverige har också ett ansvar för vårt eget implementeringsarbete och de klimatmål vi är bundna till med existerande EU-lagstiftning.

Fru talman! Vi socialdemokrater lovar att vara den pådrivande aktören i svensk politik för en klimatomställning som ger möjligheter för näringslivet, som är avgörande för planeten och som syresätter vårt samhälle med ny innovation som är bättre för folkhälsan. Sverige behöver en grön omställning, och vi vill ta ledarskapet där.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! Tack, riksdagsledamoten Storckenfeldt, för frågan om energipolitiken!

Detta är ju en energipolitisk fråga som med fördel kan tas upp i de sammanhangen. Men när man får frågan kan man förstås svara lite grann. Det skulle dock vara trevligt om Moderaterna vid några tillfällen hade intresse av att prata om klimatpolitik också.

Men låt mig säga något om energipolitiken. Vi socialdemokrater säger ju tydligt att vi vill ha marknadsmässigt lika villkor för de olika energislagen. Vi tror på att de energislag som är mest effektiva och också kostnadseffektiva kommer att bära Sveriges framtid. Vi får se om kärnkraften skulle kunna vara ett av dem. Det ser inte riktigt ut så nu, utan kärnkraften ser tvärtom ut att vara en svindyr energikälla. Svenska folket skulle få lägga betydligt mer skattemedel i statskassan om staten ska pumpa in pengar i den gamla tekniken. Moderaterna har ju historiskt brukat vara försiktiga med skattemedel, men i den här frågan verkar det inte finnas någon gräns för vad staten borde vara med och finansiera när det handlar om äldre teknik.

Vi tror mer på att andra energilösningar är framtiden. Inte minst tror vi att den havsbaserade vindkraften kommer att ha en väldigt stark ställning i framtiden, både effektivt och för att få en bra energibalans.

Fru talman! Givetvis är det viktigt för svenska folket att veta vilken energimix Sverige kommer att ha i framtiden. Vi socialdemokrater sätter en säker energimix och en energimix som är nödvändig i en grön omställning högt på vår agenda.

Vi tror på den teknik som är kostnadseffektivast och modernast och leder till att svenska folket får betala minst i förhållande till vad man får ut. Det som svenska folket behöver få reda på före valet är hur mycket Moderaterna är villiga att öppna statskassan i projekt för att hjälpa en gammal teknik: Är det miljon- eller miljardsummor?

Det är nog snarare de svaren som Moderaterna är skyldiga svenska folket före valet. Men svenska folket kan vara helt övertygat om att vi inte ger för- eller nackdelar till någon, utan vi baserar det på marknadsmässiga grunder. Vi kommer alltid att sätta svenska folket främst för att vi i Sverige ska klara vårt eget energibehov och den gröna omställningen.

(Applåder)

Fru talman! Tack till den centerpartistiska ledamoten för frågan! Centerpartiet har en nyvald klimatprofilerad partiledare. Det är något som bådar gott för ett framtida samarbete med Socialdemokraterna. Det är jag övertygad om. Men jag tror att vi gör bäst i att inte träta om vem som är mest ambitiös när det handlar om att ställa om transportpolitiken och transporterna.

Vi socialdemokrater visar tydligt i vår kommittémotion att vi vill att Sverige ska nå klimatmålen. Det är nödvändigt att ta ansvar när det gäller just utsläppen från transporter för att klara transportmålet. Det har vi hela tiden varit väldigt tydliga med i våra budgetar. Vi gör detta med en mix där vi använder vårt förslag om reduktionsplikt och Sverigebränsle men också leder en elektrifiering.

Vi vill framöver ställa om så att det blir möjligt också för den med smalare plånbok att ta del av de satsningar som staten gör. Det ska inte bara vara de med allra tjockast plånbok som har möjlighet att ta del av till exempel miljöbonusar och elbilar.

Men vi är definitivt inne på samma linje som Centerpartiet. Vi ser att transportsektorn har den avgörande rollen för att vi ska klara 2030-målen. Där kommer vi inte att vika. Det är vårt löfte till väljarna.

Fru talman! Ledamoten läser vår kommittémotion som fan läser Bibeln, måste jag säga.

Om man tittar på hela vår politik ser man tydligt att vi vill leda elektrifieringen och att vi tror starkt på den som en av de avgörande faktorerna när det gäller transporterna.

Jag vill inte förminska att även de äldre bilarna måste minska sina utsläpp. Där vet jag att vi är överens. Men när det gäller elektrifieringen har vi i vårt politikutvecklingsarbete visat vilken politik vi står för. Vi tar upp att vi vill se att elbilar blir möjliga att leasa för den med lägre inkomst.

Vi står nu inför en partikongress där klimatfrågorna och även de här frågorna kommer att stå högt på dagordningen.

Vi är också väldigt tydliga med att vi vill säkra infrastrukturen i hela landet.

Det är så man ska läsa vår budget – man ska titta på hela vår budget och de satsningar vi gör inom olika områden, där allt från infrastruktur till energieffektiviseringar och transporter lägger en grund för att klara målen till 2030. Det skiljer oss från regeringen, och vi kommer inte att vika från det.

Fru talman! Ledamoten Kinnunen! Jag kan inte låta bli att småle. Jag vet att det ser arrogant ut, så jag får försöka dra ned mungiporna. Men det här att lära sig av Sverigedemokraterna att man bör ge förutsättningar för reduktionsplikten att inte hoppa mellan åren …

Ni har väl inte gjort något annat än att hoppa, Sverigedemokraterna och den här regeringen. Ena stunden ska det vara på det ena sättet och den andra på det andra. Det finns noll förutsättningar för branschen att ha någon långsiktig planering, så det blir lite uppläxning. Kasta inte sten i glashus!

När det gäller reduktionsplikten ser vi vikten av att se till att de äldre bilarna får förutsättningar att rulla men med mindre utsläpp. Samtidigt har vi lagt till en tankrabatt som ger möjlighet för den som har tunnare plånbok att klara förändringar i pris.

Vi är väldigt noga med svenska folkets plånböcker – till skillnad från Tidöregeringen, som ni håller i eller bestämmer över. Den här regeringen har verkligen gjort Sverige till Dyrsverige på riktigt – och ett långdraget sådant. Jag tror inte att svenska folket har lidit under reallöneökningar som minskat på det här sättet i modern tid. Jag tror att vi är fattigare än någonsin, så jag tror att man ska vara lite försiktig med att prata om vem som har dyr politik.

Vi vet att det kan vara skillnad när man bor på landsbygd när det gäller att behöva använda bilen vid transporter. Vi vill se till att man känner sig trygg med att man klarar det med vår politik. Därför har vi lagt till en tankrabatt, som är väldigt viktig.

Det vi undrar är vad Sverigedemokraterna gör för klimatpolitiken över huvud taget och vad det leder till när vi inte klarar våra klimatmål till 2030. Vem ska betala de miljardböter som vi riskerar under EU med Sverigedemokraternas politik? Är det svenska folket? Ja, då kommer det att bli ännu dyrare att vara svensk i framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Tack till riksdagsledamoten Kinnunen för den intressanta föredragningen!

Det är så spännande att se hur Sverigedemokraterna attackerar när det är Sverigedemokraterna som styr i Sverige under den dyraste tid vi svenskar har upplevt. Trump, som kanske är Sverigedemokraternas partiledares favorit globalt, ruckar på ekonomin så att det blir helt oförutsägbart att vara svensk och kanske att över huvud taget leva på jorden just nu. Det är lite spännande att jag ska sätta exakta priser på bränslen samtidigt som hela ekonomin gungar när populisterna leder världen.

Det är ju ni som i princip leder den här regeringen, så det är jag som borde ställa frågorna till dig. Det gör jag också. Jag undrar hur Sverige över huvud taget ska leva upp till klimatmålen med Sverigedemokraternas politik. Jag undrar om det är oviktigt för er att världen blir varmare, om det är oviktigt för er att klimatpolitiken inte leder till svenska jobb och om det är oviktigt för er att den här regeringen satsar på elmoppar i Ghana i stället för att ställa om tekniken i svenska företag.

Jag undrar också hur man ska klara transportmålen med Sverigedemokraternas politik eftersom ni inte har några förslag. Ni vill inte göra någonting för att minska utsläppen från svenska bilar. Ni vill inte heller att det elektrifieras. Det satte ni effektivt stopp för.

Min fråga till er sverigedemokrater är: Varför har ni så hög svansföring när det är ni som leder det dyraste Sverige som vi svenskar har upplevt i modern tid?

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Eftersom det var slutreplikskiftet får dessa frågor besvaras vid ett senare tillfälle.)

Fru talman! Jag tackar för anförandet från Moderaterna. Som vanligt är kärnkraft den enda lösningen på klimatkrisen.

Jag skulle dock vilja ta upp en annan sak. Nyligen publicerades en global studie om befolkningens syn på att göra större insatser för klimatet. Det var 125 länder med i undersökningen – länder som står för 96 procent av världens utsläpp. Undersökningen visar på ett massivt stöd för en kraftigare klimatpolitik.

Om man benar ned studien nationellt visar den att över 80 procent av Sveriges befolkning vill att staten ska göra mer för klimatet. Detta rimmar ju inte alls med regeringens klimatpolitik, som är ett slags omvänd politik där växthusgasutsläppen kraftigt ökade förra året, i stället för tvärtom.

Min fråga till Moderaterna är: När kommer förslagen som på riktigt sänker utsläppen av växthusgaser i närtid? Det är ju något som de flesta som bor i Sverige faktiskt vill se.

Fru talman! Vi är helt överens om att man ska se detta i ett längre perspektiv – absolut. Vi är också överens om att Sverige ska vara ett gott exempel. Men för närvarande är ju Sverige inte ett gott exempel; vi hade stora utsläpp av växthusgaser förra året.

Jag vill gärna återgå till frågan om vad svenska folket tycker. Det finns även en undersökning från januari där Naturvårdsverket har tittat på svenskarnas syn på klimatet, och den visar att det finns ett brett stöd i befolkningen för att göra betydligt mer insatser för att minska klimatförändringarna. Det gäller även insatser från statlig nivå gällande till exempel kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning.

I undersökningen ställdes även frågor om vad som hindrar människor från att leva mer klimatmedvetet, och åtta av tio svarade att den största anledningen är att klimatvänliga alternativ ofta är dyrast. Därför undrar jag varför regeringen är så ovillig att satsa mer på exempelvis kollektivtrafik – något som faktiskt skulle kunna ske här och nu. Vi i Vänsterpartiet vill se en mer utbyggd kollektivtrafik i hela landet, och vi satsar på ett månadskort som ska kosta 450 kronor i månaden.

Jag undrar: Är det inte bättre att subventionera klimatsmarta, fossilfria lösningar? Det regeringen har gjort är att subventionera det fossila, vilket ledde till ökade utsläpp förra året.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för inlägget.

Vi socialdemokrater undrar hur Moderaterna och ledamoten resonerar när det handlar om svensk industripolitik. Vi vet ju att näringslivet i dag – det handlar både om Svenskt Näringsliv och om enskilda företag – efterfrågar ett aktivt ledarskap när det gäller den gröna omställningen.

Sverige har historiskt haft en industri som har börjat ställa om och blivit internationellt omnämnd för att den har legat i framkant. På många sätt tar svensk industri i dag ett ledande ansvar i det globala samtalet om den gröna omställningen. Den svenska regeringen? Not so much. Det är ett moderat parti som leder regeringen, och där fanns det en tidigare partiledare som pratade om att svensk industri är ”basically gone”.

Det är kanske inte riktigt den ingången nuvarande statsminister har, men det finns ju väldigt lite av framåtanda från det politiska ledarskapet gällande vad man vill att den svenska industrin och de svenska företagen ska visa upp inför framtiden.

Vi socialdemokrater vet att det inte är att älska gammal teknik, gamla lösningar och gamla företag som leder till de nya jobben. Det handlar i stället om att pressa näringslivet att komma framåt, och det är också det svenskt näringsliv vill brett i Sverige i dag. Min fråga till ledamoten är alltså: Vad gör egentligen den här regeringen och ledamoten för att leda den svenska omställningen också när det handlar om svenska företag?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för engagemanget och för att vi delar bilden att det är den gröna tekniken och de gröna innovationerna som är framtiden. Med det sagt är det inte alls den bilden man får när man i dag pratar med svenska företag om vart politiken är på väg.

Det som hörs ute i samtal med svenska företag, både stora och mindre, och med olika industrier är att de saknar ett politiskt ledarskap från den svenska regeringen i dag. De upplever att regeringen just nu bromsar in. Det gäller förstås såväl budgeten, som ju har minskat med 31 procent sedan 2022, som regelverk och ambitioner på EU-nivån. I dag åker ju ministrar och ber om lägre ambitioner och försöker vaska ut allt från klimatmekanismer vid yttre gräns till billagstiftning och förväntningar på vilka målsättningar vi ska ha där efter 2030. Nu åker ministrar och vaskar ur klimatpolitiken.

Svenska företag i dag efterfrågar alltså det ledarskap som ledamoten Storckenfeldt pratar om, men vi ser väldigt lite handling. Jag vill därför fråga ledamoten varför det är så långt mellan orden i riksdagen och den verkliga handlingskraften hos ministrarna och i Rosenbad.

Fru talman! Vi hörde att Helena Storckenfeldt i sitt anförande lyfte fram att ekonomin har växt och utsläppen minskat. Så var det ju när Centerpartiet styrde tillsammans med Alliansen, och så har Sverige jobbat historiskt. Men så är det inte längre; Tidöregeringen har gått ifrån det historiska framgångsreceptet. Utsläppen ökar – vi kommer att ha högre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022. Arbetslösheten är dessutom rekordhög, och tillväxten saktar in. Det är precis tvärtemot det historiska framgångsrecept vi har haft i Sverige.

Vi ser hur gröna projekt faller, industrin skjuter upp sina planer och investeringar hamnar i andra länder. Det är ju precis tvärtemot den framgångsrika politik vi har använt historiskt sett. Den här regeringen har misslyckats totalt.

Centerpartiet har lagt fram en mängd olika lösningar för att öka takten, bland annat att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om förnybara drivmedel, satsa på konverteringspremier för fordon, öka flygbränsleproduktionen, stärka kemiindustrins omställning och införa mer cirkulär ekonomi. Alla de här sakerna sänker utsläppen och skapar nya arbetstillfällen här och nu.

Vad vill Moderaterna göra för att sänka utsläppen och minska arbetslösheten? Just nu går utvecklingen i precis motsatt riktning.

Fru talman! Regeringens politik har varit effektiv i att öka utsläppen. Om det är detta som är en effektiv klimatpolitik har man lyckats rätt bra, för det är ju fakta att utsläppen 2026 kommer att vara högre än vad de var 2022. Hur man då kan säga att man bedriver en effektiv klimatpolitik förstår inte jag, för det är inte klimatpolitik. Det är möjligtvis någon typ av kolpolitik.

Man säger att man vill ha stöd från folket, men 70 procent vill ha en tuffare klimatpolitik. Varför lyssnar man inte på dem? Svenska folket vill att vi ska nå klimatmålen – varför lyssnar man inte på dessa människor? Politik är ju också att leda, och en jättetydlig majoritet av den svenska befolkningen vill att vi ska göra det här.

Ja, priserna på drivmedel var höga, men det betyder inte att man måste slopa klimatambitionerna. Det hade till exempel gått jättebra att sänka skatten på förnybart inom reduktionsplikten; där har vi nya EU-regler. Man hade kunnat sänka reduktionspliktsavgiften; det hade gått jättebra. Det finns en mängd olika saker. Man hade kunnat ersätta 20 terawattimmar fossila bränslen med förnybart om man hade genomfört Bioekonomiutredningens förslag. Det hade dessutom kostat, tror jag, 2 miljarder per år, vilket kan jämföras med de nästan 10 miljarder som regeringen har lagt på fossilbränslesänkningar.

Det här är ju inte ens svårt! Förslagen finns utredda. Helena Storckenfeldt och regeringen pratar om sin klimatpolitiska handlingsplan, men den skjuter alla styrmedel på framtiden. De saker man har genomfört har inte ens varit i närheten av att täcka upp för de utsläppsökningar vi har haft. Jag tror att det är 1 eller 2 procent av skrotningspremien som är nyttjade. Det är ett totalt misslyckande, och då pratar vi bara om klimatsidan.

Företagen vill ställa om. De vill ligga i framkant, men de flyttar utomlands. Det är inte konstigt att arbetslösheten skenar.

Kom inte och säg att vi ska ha både ökad tillväxt och minskade utsläpp när den här regeringen gör precis tvärtom!

(Applåder)

Herr talman! Nyligen publicerades en global studie om befolkningens syn på att göra större insatser för klimatet. De 125 länder som var med i undersökningen står tillsammans för 96 procent av världens utsläpp. Denna undersökning visar på ett massivt stöd för en kraftfullare klimatpolitik. Om man benar ned studien nationellt ser man att den visar att över 80 procent av svenskarna vill att staten, eller det allmänna, ska göra mer för klimatet.

Det här är heller inte den enda studien. I Naturvårdsverkets undersökning från januari om svenskarnas syn på klimatet visar man tydligt på att det finns ett brett stöd i befolkningen för att det ska göras betydligt mer insatser för att minska klimatförändringarna. Det gäller även insatser från statlig nivå, som att finansiera kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning.

I Naturvårdsverkets undersökning ställdes även frågor om vad som hindrar människor att leva mer klimatmedvetet. Här svarade hela åtta av tio att den största anledningen var att klimatvänliga alternativ ofta är dyrast.

Detta tycker jag att regeringen borde grunna på.

Herr talman! Regeringens klimatpolitik gör att Sverige numera är en stor utsläppare av växthusgaser. Regeringens klimatpolitik verkar gå ut på att säga en sak för att sedan göra tvärtom och skjuta den helt nödvändiga klimatomställningen på framtiden – i alla fall fram till nästa mandatperiod. Men för varje år vi dröjer med att sänka utsläppen ökar kostnaderna för att ta itu med problemen. Detta är inte bara en mycket dålig klimatpolitik; det är också samhällsekonomiskt oansvarigt.

Det statsminister Kristersson och hans kompisar hellre gör är att berika de redan rikaste med stora skattesänkningar så att den rikaste 1 procenten i Sverige kan fortsätta att leva lyxliv och släppa ut enorma mängder mer växthusgaser än de flesta av oss andra.

Var är satsningarna här och nu på sol och vindkraft? Var är satsningarna på en fungerande och billig kollektivtrafik i hela landet? Var är satsningarna på låg- och medelinkomsttagare så att de kan ställa om på ett tryggt sätt i sin vardag oavsett var i landet de bor? Detta är sådant som en majoritet av Sveriges befolkning önskar sig.

Herr talman! Klimathotet är både akut och komplicerat. Mänskligheten måste snabbt och resolut bygga en ekonomi som inte vilar på användning av fossila bränslen. Detta är ett stort skifte som inte sker av sig självt utan kräver stora reformer på nära nog alla samhällsområden. Så ser vår verklighet ut i dag. I denna situation är det centralt att klimatpolitik är och uppfattas som realistisk och positiv snarare än som ett hot.

Vänsterpartiets klimatpolitik lägger inte huvudkostnaden på låg- och medelinkomsttagare, på landsbygden eller på enskilda branscher. Vi ska se till att det är de som släpper ut mest som ska göra de största förändringarna. Vi ska se till att staten tar det ansvar som är helt nödvändigt för att det ska kunna genomföras en rättvis omställning som alla, även låg- och medelinkomsttagare och de som bor på landsbygden, kan vara delaktiga i. Klimatfrågan är prioriterad i vårt arbete i Vänsterpartiet, både i vår budget och i våra riksdagsmotioner. Vi har politiken för att rivstarta klimatomställningen.

Herr talman! Det är de rikaste som släpper ut mest växthusgaser, och det är de rikaste som behöver betala. Enligt vår uppfattning är det bara mer vänsterpolitik som kan lösa klimatkrisen. Sverige har som sagt alla möjligheter att rivstarta klimatomställningen och göra det på ett sätt som bygger ett mer rättvist Sverige, skapar jobb och rikedom och ser till att vanligt folk får det bättre medan kostnaderna för omställningen bärs av dem som bär ansvaret. Med en mer jämlik fördelning av resurser kan minskad resursanvändning kombineras med en högre materiell standard för alla såväl i Sverige som globalt. Omställningen till ett hållbart samhälle måste få störst konsekvenser för dem som har störst klimatpåverkan och tar mest resurser i anspråk.

Sverige behöver klimatinvestera i infrastruktur, va-nät, energieffektiva bostäder, stärkt elnät och kraftigt utbyggd förnybar energi.

Vi föreslår en Sverigebiljett för all regional kollektivtrafik som ska kosta max 450 kronor i månaden och gälla över hela landet.

Vi föreslår att subventioner till klimatskadlig verksamhet avvecklas och att pengarna i stället läggs på att stödja omställning och gröna investeringar.

När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar i stället för att gynna höginkomsttagares överkonsumtion skapas möjligheter att minska såväl klyftor mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare som klyftor mellan stad och land samtidigt som utsläppen minskas.

Det är bra politik för klimatet och för vanligt folk. Sverige kan bättre.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 22, som handlar om att regeringen bör presentera en handlingsplan för hur övriga klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid.

Herr talman! Tack till ledamoten för inlägget!

Jag har en fråga. Vi socialdemokrater undrar över Kristdemokraternas syn på klimatpolitiken. Om man läser programmen, inte minst principprogrammet, ser man väldigt tydligt att det finns ett patos. Det står: För att motverka klimatförändring krävs krafttag för att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Fossilbränslen måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn. Förnybara bränslen måste skattemässigt gynnas, och inhemsk produktion ska stimuleras.

Det är ord och inga visor! Detta patos för klimatet finns också på andra ställen i Kristdemokraternas program.

Kristdemokraterna har också närings- och energiministern som departementschef på Närings- och klimatdepartementet. Det finns därför i allra högsta grad en möjlighet för ledamoten att förverkliga de kristdemokratiska visionerna i konkret handling i form av regeringen. Man sitter helt enkelt på den yttersta posten.

Ändå ser vi hur Sverige i dag tappar i klimatarbetet. Vi ser väldigt tydligt att utsläppskurvan har gått åt fel håll. Trenden har brutits. Från att vara världsledande när det gäller klimatomställningen har den svenska regeringen backat, och utsläppen ökar för första gången. Det gäller inte minst i transportsektorn – det område som Kristdemokraterna pekade ut som viktigt.

Min fråga till ledamoten är därför: Varför omsätter inte den ytterst ansvariga departementschefen Kristdemokraternas politik i verkligheten?

Herr talman! När man lyssnar på ledamoten Ottosson kan man få känslan av att Kristdemokraterna har hamnat i fel sällskap. Det kan ju finnas möjligheter till andra konstellationer i ett parlament. Vi socialdemokrater har haft ett väldigt gott samarbete med kristdemokrater på den europeiska nivån. Denna ekologiska humanism – eller hur ni uttrycker det – har varit vägledande för de tyska kristdemokraterna på ett helt annat och mycket trovärdigare sätt än den har varit för de svenska kristdemokraterna.

Hur trevlig ledamoten Ottosson än är avböjer jag vänligt men bestämt, då jag absolut upplever att det finns en stor skillnad mellan det som står i programmen och den verklighet vi ser i Sverige i dag.

Jag måste säga att vi från Socialdemokraterna upplever att den här regeringen har slagit av på klimattakten och valt den mer ohållbara vägen framåt. Regeringen tar inte alls det spår som Kristdemokraterna lockar med i sitt principprogram och i sina olika texter på hemsidan, som var och en kan ta del av.

Det är helt enkelt en avgrundsdjup skillnad mellan vad Kristdemokraterna som parti säger om klimatpolitiken och den handling som departementschefen på Närings- och klimatdepartementet leder Sverige med.

Min fråga är förstås om Kristdemokraterna vill ändra detta det sista året före valet eller om det här är vad vi fortsatt har att vänta oss. Kan vi se en ökning av takten när det gäller klimatpolitiken?

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Detta väckte en del frågor, men jag är glad att ledamoten tycker att Klimatklivet och Industriklivet – och även reduktionsplikten, som nu regeringen höjer igen – var viktiga reformer som den rödgröna regeringen införde. Självklart behöver alla politiska reformer ses över och utvecklas, men det behöver inte innebära att de var fel i grunden.

Det som nu är problematiskt med regeringens politik är att resultatet går i fel riktning. De förändringar som regeringen har gjort i den befintliga klimatpolitiken leder åt helt motsatt håll mot vad de skulle behöva göra.

Därför vill jag nog fortsätta att fråga ledamoten: Tycker ledamoten inte att regeringens politik har misslyckats på något sätt när utsläppen nu ökar? Tycker inte ledamoten att regeringens politik misslyckas när vi nu inte beräknas nå våra klimatmål?

Jag känner mig lite förbryllad över att det nu är rätt politik som förs när resultatet inte blir det som man önskar uppnå, nämligen eliminerade eller negativa utsläpp.

Herr talman! ”Missvisande och brister i saklighet” – det är omdömet om regeringens klimathandlingsplan från det egna expertrådet.

Finanspolitiska rådet säger: ”Beslut eller aviseringar om åtgärder som ska minska utsläppen saknas.” De säger också att det ”behövs ett politiskt ledarskap som tydligt beskriver varför klimatomställningen är nödvändig”.

Konjunkturinstitutet varnar för att vi med regeringens politik kommer att ha drivmedelspriser på över 40 kronor per liter redan nästa mandatperiod om klimatmålen ska nås.

Regeringen skriver själv i Tidöavtalet: ”Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.”

Ja, Kjell-Arne Ottosson – de påståenden som framförs om att vi når hela vägen till nettonoll backas inte upp av vare sig forskning eller fakta.

Min stora fråga till Tidöpartierna är: Vilken forskning och vilka fakta ska vi stämma av mot om det inte är från Klimatpolitiska rådet, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Naturvårdsverket? De säger alla att detta inte duger. Vi når inte målen. Regeringens politik är inte tillräcklig. Den är inte i närheten, utan den är missvisande och brister i saklighet – för att återigen citera Klimatpolitiska rådet.

Inför valet 2026 är Centerpartiet glasklart. Varje regering som sänker klimatambitionerna kommer att sänkas av Centerpartiet. Därför yrkar jag bifall till reservation 10 i betänkandet, som handlar om ambitionerna i klimatarbetet.

Till Helena Storckenfeldt vill jag med tanke på det tidigare replikskiftet säga följande. Det var Socialdemokraterna som omringade Centerpartiet i kammaren, och jag har inget emot att andra partier närmar sig Centerpartiet vare sig fysiskt eller politiskt. Moderaterna har gjort det tidigare, och ni är välkomna att göra det igen. Då kunde vi sänka utsläppen och öka tillväxten. Det skulle vara bra om vi kunde samarbeta ytterligare på de punkterna.

Hela regeringens klimathandlingsplan kan tyvärr sammanfattas med inget klimat, ingen handling och ingen plan. Allt regeringen gör är att ”gaslighta” hela den svenska befolkningen. Det funkar rätt dåligt. En misslyckad skrotningspremie löser inte det faktum att vi har ökat användandet av fossila drivmedel med 4 miljoner liter diesel om dagen. För att vara en regering som talar så varmt om elektrifiering är det ett enormt misslyckande att elbilsförsäljningen sjunker. Men då tog man också bort miljöbilsbonusen och chockhöjde elskatten. Det är kanske inte så konstigt.

Vi kan inte redogöra för ursprunget av 54 procent av den svenska bensinen och dieseln. Det lär knappast vara norsk nordsjöolja. Trots det går regeringen fram med en politik som ökar den fossila användningen, som ökar vårt oljeberoende och som skyndar på utsläppen på en skala som SCB kallar unik. Detta sker i ett säkerhetspolitiskt läge när Ryssland och andra skurkstater är de sista vi vill skicka pengarna till. Regeringens politik spelar Vladimir Putin rätt i händerna. EU importerar fossila bränslen från Ryssland för mer pengar än de sammanlagda insatserna för Ukraina. Det är skamligt.

Klimatomställningen är inte bara nödvändig för klimatets och planetens skull, utan den är också helt avgörande för svensk konkurrenskraft och svensk säkerhet, för landsbygdsutveckling och för hälsan.

När fler el- och biogasbilar rullar på våra gator minskar partikelutsläppen. Barnens lungor utvecklas bättre, och samtidigt dör färre i hjärt-kärlsjukdomar. När de gröna kolatomerna från jord och skog ersätter sina fossila motsvarigheter i plaster, tyger, färger och drivmedel stannar pengarna kvar i Sverige i stället för att hamna i Putins fickor. När svenska innovativa företag tack vare en stark hemmamarknad får nya marknadsandelar internationellt skapas förutsättningar för export när resten av världen ställer om – och hundratusentals jobb skapas här. När vi producerar mer el, drivmedel och råvaror till industrin på egen hand minskar vi också sårbarheten i de globala leverantörskedjorna, och mindre pengar skickas till Qatar, Saudiarabien och Ryssland.

Alla dessa möjligheter finns i klimatomställningen, och det är verkligen något att kämpa för. Men regeringen säger att man baserar sin politik på forskning och fakta. Uppenbarligen är man medveten om att med ökade utsläpp skickar vi mer pengar till skurkstater och skadar barnens lungor. Detta är etablerad forskning och fakta. Det är alltså fråga om medvetna handlingar som skadar den svenska befolkningen såväl som vår konkurrenskraft.

När Ryssland invaderade Ukraina skenade de svenska energipriserna för både drivmedel och el. Jag har i ett decennium varnat för att vara beroende av fossila bränslen från Ryssland. Under parollen att hellre tanka förnybart drivmedel i Piteå än fossilt från Putin har Centerpartiet drivit på för ökad svensk biodrivmedelsproduktion. När priserna blev ohållbart höga hade en rejäl sådan produktion varit en garant för att hålla priserna stången. Man hade dessutom kunnat sänka priserna, precis lika mycket som skedde när regeringen slaktade klimatambitionerna genom andra lösningar, det vill säga sänkta skatter på förnybart, justerade avgifter och ökad produktion.

Regeringen ursäktar sig med att väljarna inte vill ha höga drivmedelspriser. Nej, det vill man inte. Men det finns andra lösningar. Väljarna vill inte heller ha ökade utsläpp. Det glömmer regeringen varje gång den säger att det inte finns folkligt stöd för den tidigare klimatpolitiken. Väljarna vill ha en politik som når målen, men man tror inte på politiken eftersom regeringen inte har ökat målen. Väljarna är inte ensamma om att vilja ha en tuff klimatpolitik, utan det vill också ett enat näringsliv.

Hitachi har tagit hem svensk historias största industriorder i fråga om förnybar energi. Det är en enkel logik. När resten av världen förr eller senare ställer om, förhoppningsvis förr men troligtvis lite senare, måste någon leverera lösningarna. Antingen ligger Sverige i framkant och får leverera till resten av världen, eller så vidtar vi minsta möjliga åtgärder. Vi lägger oss på EU:s miniminivå, men då får någon annan leverera. Någon annan får jobben, någon annan får hälsofördelarna och någon annan får pengarna.

En ambitiös hemmamarknad gör att man kan testa produkter som sedan kan säljas till hela världen. Det här är inget påhitt. Det är reellt. En rapport från Västra Götalandsregionen visade förra året att 25 000 jobb hotas om elbehovet till 2030 inte möts. Det är fem år bort. I Skåne ser det ännu värre ut. Trots det dras viktiga beslut i långbänk hos regeringen. Talet om kortare tillståndsprocesser verkar inte gälla regeringens eget klimatarbete. Där skjuter man saker framför sig. Först hänvisar man till klimathandlingsplanen. I klimathandlingsplanen hänvisar man till Styrmedelsutredningen, och Styrmedelsutredningen ska inte genomföras förrän nästa mandatperiod.

Färdigutredda förslag ligger och samlar damm. Det hade gått att genomföra stora förbättringar med de förslag som redan finns. Vi behöver inte hitta på något nytt. Klimatomställningen är egentligen fullt möjlig, men den händer inte. Utsläppen ökar. Tekniken finns. Viljan finns. Lösningarna finns. Men det som saknas är uppenbarligen det politiska ledarskapet.

Det måste bli mer action och mindre snack. Sverige ligger i botten när det gäller cirkulära lösningar. Ett avdrag för att underlätta för delningstjänster borde genomföras omgående. Att återbruka och återanvända innan vi återvinner måste bli betydligt mer lönsamt och prioriteras högre. Effektiviseringar kan frigöra en enorm potential både för el och i materialfrågor. Var femte kilowattimme slösas bort helt i onödan. Vi minskar behovet av jungfruliga råvaror när vi kan återanvända och återvinna mer. Dessutom hade vi kommit långt med de klimatmål som borde ha genomförts när det kommer till konsumtionsbaserade och exportbaserade utsläpp.

Det pratas ganska mycket om acceptans. För mig handlar det om något påtvingat. Men de flesta i Sverige vill ställa om. Det handlar om viljan att ställa om och om att vinsten av omställning måste öka. Här kan politiken göra skillnad.

När regeringen nu inför nationell utsläppshandel, vilket på många sätt är bra, kommer de fossila bränslena att bli dyrare. Det kommer att drabba vissa. Men i stället för att då lura människor att det inte kommer att ske, vilket Finanspolitiska rådet i praktiken säger att regeringen gör, måste man börja underlätta för människor att ta sig ur fossilberoendet.

Återinför en miljöbonus! Stötta konvertering av fordon till biogas! Hjälp dem som inte har kollektivtrafik runt knuten att investera sig ur sina problem! Det är då man löser detta på riktigt.

Centerpartiet har lagt fram förslag för att de som har låga inkomster också ska kunna skaffa en miljöbil. Det finns förslag för att man ska kunna tanka förnybart i stället för fossilt, sätta upp solceller på taket, köpa en elbil eller göra andra miljösmarta saker med lite vettigt stöd. Man ska kunna investera sig ur sina problem, även om man inte har pengarna från början.

Den som i stället fortsätter att tanka olja med okänt ursprung eller rysk gas borde också få betala för det, speciellt om det finns kollektivtrafik runt knuten.

När det offentliga gör inköp ska de självklart vara klimatsmarta. Det är den största konsumentmakten vi har. Trots det slopade regeringen de krav som låg på bordet. På samma sätt slopade man reseavdraget, som hade gynnat dem som åker kollektivt och dem som bor på landsbygden.

Regeringen säger att saker ska ske effektivt och skyndsamt. Man hastar igenom lagstiftning om visitationszoner, för att det är bråttom att sätta dit dem som bryter mot lagen. Men det är uppenbart att det inte är lika viktigt att sätta fast de skyldiga när man själv bryter mot lagen. Man bryter de facto mot klimatlagen, som säger att man ska arbeta för att nå målen. Men när man ökar utsläppen kan ingen med gott samvete säga att man jobbar i rätt riktning. Det här är skadligt för klimatet, för medborgarnas hälsa och för de svenska företagen.

Om Liberalerna hade haft lite ryggrad hade de stått upp mot petropopulismen. Om Moderaterna hade haft näringslivets bästa för ögonen hade de gått dem till mötes och gjort kraftiga satsningar för att nå klimatmålen. Om Kristdemokraterna hade haft ett kristet synsätt hade de tagit hand om skapelsen. Och om Sverigedemokraterna hade haft Sveriges bästa för ögonen hade de gjort Sverige oberoende av rysk energi.

Centerpartiet vill göra allt detta. Vi vet att tekniken finns. Vi vet att viljan finns hos befolkningen. Vi vet att vi kan hjälpa dem som har det tuffast ekonomiskt. Vi har en politik som gör att det går att nå målen, som stärker den svenska konkurrenskraften och som håller gränsen mot såväl populister som rysk energi.

För den som vill ha en politik för att klara klimatet och svensk konkurrenskraft finns det bara ett val. Det valet är grönt, liberalt och borgerligt. Det valet är Centerpartiet.

(Applåder)

(forts. § 16)