Jytte Guteland (S) svarade Helena Storckenfeldt i en replik om Klimatpolitik i debatten ”Protokoll 2024/25:110 Onsdagen den 7 maj” den 7 maj 2025.
Helena StorckenfeldtM· i sitt anförandeDet var ett anmärkningsvärt högt tonläge vi fick höra här från Socialdemokraternas representant. Jag vill börja med att påminna om att vi talar genom talmannen. Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora…Fru talman! Det var ett anmärkningsvärt högt tonläge vi fick höra här från Socialdemokraternas representant. Jag vill börja med att påminna om att vi talar genom talmannen.
Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning. Det är en utmaning som berör varje människa, varje sektor och varje samhälle både här hemma i Sverige och runt om i världen. För att lyckas med den enorma strukturomvandling som klimatet kräver måste vi dock visa att det går att minska utsläppen utan att offra ekonomisk tillväxt. Det är inte bara en ekonomisk nödvändighet. Det är en klimatstrategi i sig.
Om klimatpolitiken upplevs som ett hot mot jobben, företagens framtid eller hushållens ekonomi tappar vi det engagemang som omställningen är helt beroende av. I stället för att bygga stöd riskerar vi att skapa motstånd.
Sverige är ett föregångsland just för att vi har visat på motsatsen: att det går. Sedan 1990-talet har vi halverat våra utsläpp per bnp-krona samtidigt som ekonomin har växt. Detta är ett bevis på att smarta investeringar, teknikutveckling och näringslivets omställningskraft fungerar. Det är någonting att vara stolt över och bygga vidare på.
En avgörande förklaring till Sveriges framgångar är vår fossilfria elproduktion. Tillgången till stabil och prisvärd el utan utsläpp har varit en nyckel till både vår konkurrenskraft och vår klimatpolitik. När FN:s klimatpanel tydligt pekar på att kärnkraften är en nödvändig del av lösningen står det klart att Europa och Sverige behöver mer kärnkraft – inte mindre. Jag undrar vad den som inte tror att energiproduktion hör hemma i den klimatpolitiska debatten egentligen har för långsiktiga lösningar för klimatet över huvud taget.
Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften. Detta görs inte för skojs skull. Det är en grundläggande förutsättning för en klimatpolitik som håller hela vägen, som blir en konkurrensfördel och som bidrar till globala utsläppsminskningar. Att blunda för elproduktionens betydelse är ansvarslöst. Har man ingen energipolitik har man inte heller någon klimatpolitik.
Fru talman! Emellanåt behöver den svenska hållbarhetsdebatten påminnas om kraften i den fria marknaden och om hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position för att skapa hållbara produktionsled. Men låt oss vara tydliga: Lösningen är inte att slå av på tillväxten eller att hindra mänsklig aktivitet. Lösningen är att ställa om.
Sverige ska inte bara vara bäst på att minska utsläppen. Vi ska också vara bäst på att skapa teknik, lösningar och system som andra länder kan inspireras av och ta efter. Den som vill rädda klimatet måste också rädda konkurrenskraften.
Fru talman! Samtidigt som klimatförändringarna prövar vår infrastruktur, vår matproduktion och vår vattenförsörjning driver de också på konflikter globalt och tvingar människor på flykt. I många delar av världen innebär en översvämning inte bara materiella skador, utan det kan betyda att familjer förlorar sin skörd, sitt hem och sin framtid. Det påverkar också Sverige genom ökad migration och nya säkerhetspolitiska utmaningar.
När jag pluggade statsvetenskap vid Göteborgs universitet läste vi om ”water wars”, alltså krig om resursen vatten. Detta ser vi nu i praktiken. Klimatpolitiken måste därför också ses som en tydlig del av vår krisberedskap. Att säkra tillgången till fossilfri el, rent vatten, robusta transportvägar och samhällsviktig infrastruktur är inte bara en klimatfråga. Det är en fråga om trygghet och beredskap.
Fru talman! Vi är inte i mål – långt därifrån – men Sveriges resa visar att klimatansvar och tillväxt inte är motsatser. De är förutsättningar för varandra. Nu krävs ledarskap, mod och en tro på människans förmåga att lösa det som verkar omöjligt. För historien har lärt oss en sak: När det verkligen gäller reser sig människan. Då bygger hon nytt, tänker större och går före. Det är så vi formar en klimatpolitik som inte bara håller i teorin, utan även i praktiken – en klimatpolitik för hushållen, för företagen, för friheten och framför allt för framtiden.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar för anförandet från Moderaterna. Som vanligt är kärnkraft den enda lösningen på klimatkrisen.
Jag skulle dock vilja ta upp en annan sak. Nyligen publicerades en global studie om befolkningens syn på att göra större insatser för klimatet. Det var 125 länder med i undersökningen – länder som står för 96 procent av världens utsläpp. Undersökningen visar på ett massivt stöd för en kraftigare klimatpolitik.
Om man benar ned studien nationellt visar den att över 80 procent av Sveriges befolkning vill att staten ska göra mer för klimatet. Detta rimmar ju inte alls med regeringens klimatpolitik, som är ett slags omvänd politik där växthusgasutsläppen kraftigt ökade förra året, i stället för tvärtom.
Min fråga till Moderaterna är: När kommer förslagen som på riktigt sänker utsläppen av växthusgaser i närtid? Det är ju något som de flesta som bor i Sverige faktiskt vill se.
Fru talman! I närtid är viktigt, men det är absolut inte allt. Jag tror snarare att det är ännu viktigare att se till att vi faktiskt har en plan för att nå hela vägen till nettonollutsläpp år 2045 och att se till att den planen går att hålla hela vägen dit – och därefter. Jag tror att vi alla någonstans vill bygga upp ett samhälle där vi har god konkurrenskraft och där vi faktiskt kan uppnå negativa utsläpp och fortsätta bidra på det sättet.
Jag ser det som ännu viktigare att vi ser till att värna om den svenska ekonomin och om tillväxten så att andra länder också ska kunna, och vilja, ta efter de svenska exempel som kommer härifrån. Vi fokuserar väldigt mycket just på den fossilfria elproduktionen, och där ser vi att kärnkraften absolut är en nyckel. Det är inte allt, men det är en förutsättning för att vi ska lyckas med elektrifieringen i stort vad gäller både industrierna och transporterna. Då behövs både kärnkraft och mer vind. Som sagt är kärnkraften en förutsättning för att också kunna ha mer vind i systemet.
Vi tycker också att skogen ska brukas. Den bidrar otroligt mycket till att låsa in kol på ett väldigt effektivt sätt. Det bidrar till goda produkter som vi sedan kan exportera, och då kan vi trycka undan andra fossila produkter i andra sektorer och i andra delar av världen. Sverige kan bidra på ett jättebra sätt, men det gäller att vi har ett systemperspektiv och att vi ser till att vi når längre än bara närtid.
Fru talman! Vi är helt överens om att man ska se detta i ett längre perspektiv – absolut. Vi är också överens om att Sverige ska vara ett gott exempel. Men för närvarande är ju Sverige inte ett gott exempel; vi hade stora utsläpp av växthusgaser förra året.
Jag vill gärna återgå till frågan om vad svenska folket tycker. Det finns även en undersökning från januari där Naturvårdsverket har tittat på svenskarnas syn på klimatet, och den visar att det finns ett brett stöd i befolkningen för att göra betydligt mer insatser för att minska klimatförändringarna. Det gäller även insatser från statlig nivå gällande till exempel kollektivtrafik, energiförsörjning och anläggningar för återvinning.
I undersökningen ställdes även frågor om vad som hindrar människor från att leva mer klimatmedvetet, och åtta av tio svarade att den största anledningen är att klimatvänliga alternativ ofta är dyrast. Därför undrar jag varför regeringen är så ovillig att satsa mer på exempelvis kollektivtrafik – något som faktiskt skulle kunna ske här och nu. Vi i Vänsterpartiet vill se en mer utbyggd kollektivtrafik i hela landet, och vi satsar på ett månadskort som ska kosta 450 kronor i månaden.
Jag undrar: Är det inte bättre att subventionera klimatsmarta, fossilfria lösningar? Det regeringen har gjort är att subventionera det fossila, vilket ledde till ökade utsläpp förra året.
Fru talman! Mer pengar till allt och alla är Vänsterpartiets förslag gällande det mesta, och det här är inget undantag. Vi har ett annat perspektiv: Vi vill bibehålla en god konkurrenskraft och en god tillväxt.
Vi ska nå nettonollutsläpp, men det jag tror att Kajsa Fredholm är ute efter är exempelvis sådana förslag som lyftes av Vänsterpartiet i ett replikskifte här. Man vill minska svensk köttkonsumtion med 25 procent. I det stora hela skulle det innebära ett frontalangrepp på hela Sveriges köttproduktion. Trots att svenskt kött är bland det mest klimatsmarta i världen vill man ersätta det med någonting annat. Förslaget skulle nämligen leda till import.
Det blir ännu mer absurt när man pratar om just konsumtion av kött eftersom viltkött då vägs in. När det gäller biologisk mångfald vet vi att just betesmarker är några av våra artrikaste miljöer. Vill man ha en god biologisk mångfald – fler ängsblommor, insekter och ett bättre fågelliv – krävs också fler mular i landskapet, inte färre.
Allt det här är viktigt, och det är därför jag kommer tillbaka till ett systemperspektiv. Den här reservationen är nämligen ett väldigt gott exempel på hur Vänsterpartiet tänker en bit och stannar där, fru talman. Det håller inte hela vägen. Detsamma gäller resten av klimatpolitiken: Det är närtid som gäller, och inget annat spelar någon roll.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för inlägget.
Vi socialdemokrater undrar hur Moderaterna och ledamoten resonerar när det handlar om svensk industripolitik. Vi vet ju att näringslivet i dag – det handlar både om Svenskt Näringsliv och om enskilda företag – efterfrågar ett aktivt ledarskap när det gäller den gröna omställningen.
Sverige har historiskt haft en industri som har börjat ställa om och blivit internationellt omnämnd för att den har legat i framkant. På många sätt tar svensk industri i dag ett ledande ansvar i det globala samtalet om den gröna omställningen. Den svenska regeringen? Not so much. Det är ett moderat parti som leder regeringen, och där fanns det en tidigare partiledare som pratade om att svensk industri är ”basically gone”.
Det är kanske inte riktigt den ingången nuvarande statsminister har, men det finns ju väldigt lite av framåtanda från det politiska ledarskapet gällande vad man vill att den svenska industrin och de svenska företagen ska visa upp inför framtiden.
Vi socialdemokrater vet att det inte är att älska gammal teknik, gamla lösningar och gamla företag som leder till de nya jobben. Det handlar i stället om att pressa näringslivet att komma framåt, och det är också det svenskt näringsliv vill brett i Sverige i dag. Min fråga till ledamoten är alltså: Vad gör egentligen den här regeringen och ledamoten för att leda den svenska omställningen också när det handlar om svenska företag?
Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för en väldigt bra och viktig fråga. Det är otroligt viktigt att vi värnar svensk industri. Den bidrar inte bara till vår ekonomi, till att vi har många jobb och till teknikutvecklingen, utan svensk industri bidrar väldigt konkret med klimatnytta. Med de produkter som produceras i Sverige och sedan exporteras ut i världen bidrar man med konkret klimatnytta motsvarande ungefär hälften av Sveriges utsläpp.
Några av de saker som vi såklart driver på för är Industriklivet, som ska behandlas i en kommande debatt här. Det är otroligt viktigt, och där stöttar vi upp. Vi tycker att det är bra att de investeringarna sker. Men även regelförenkling är en otroligt viktig del av industrins omställning och över huvud taget av att värna det svenska näringslivet. Här har vi tillsatt ett implementeringsråd, ett accelerationskontor, ett förenklingsråd med mera. Det är en massa utredningar som ska just förenkla regelbördan för svenska företag och inte minst för industrin.
Det kanske allra viktigaste är dock att vi har tillräckligt mycket fossilfri, stabil el för att industrin ska kunna genomföra sin omställning och vilja stanna kvar i Sverige.
Fru talman! Jag tackar ledamoten Storckenfeldt för engagemanget och för att vi delar bilden att det är den gröna tekniken och de gröna innovationerna som är framtiden. Med det sagt är det inte alls den bilden man får när man i dag pratar med svenska företag om vart politiken är på väg.
Det som hörs ute i samtal med svenska företag, både stora och mindre, och med olika industrier är att de saknar ett politiskt ledarskap från den svenska regeringen i dag. De upplever att regeringen just nu bromsar in. Det gäller förstås såväl budgeten, som ju har minskat med 31 procent sedan 2022, som regelverk och ambitioner på EU-nivån. I dag åker ju ministrar och ber om lägre ambitioner och försöker vaska ut allt från klimatmekanismer vid yttre gräns till billagstiftning och förväntningar på vilka målsättningar vi ska ha där efter 2030. Nu åker ministrar och vaskar ur klimatpolitiken.
Svenska företag i dag efterfrågar alltså det ledarskap som ledamoten Storckenfeldt pratar om, men vi ser väldigt lite handling. Jag vill därför fråga ledamoten varför det är så långt mellan orden i riksdagen och den verkliga handlingskraften hos ministrarna och i Rosenbad.
Fru talman! I mitt första replikskifte med Jytte Guteland valde jag att prata om de väldigt konkreta saker som vi lägger tid, energi, engagemang och inte minst pengar på för att se till att den svenska industrin både har goda förutsättningar, vill stanna kvar i Sverige och blir en god kraft i klimatomställningen.
Det vi hörde från industrier, från Svenskt Näringsliv och från svenska företag inför den förra valrörelsen var just att regelbördan var för stor och att det inte fanns tillräckligt mycket stabil fossilfri el. Man behövde ha de sakerna på plats för att man fortsatt skulle vilja vara en del av den här omställningen. Jag vet helt ärligt inte vilka industrier eller företag som Jytte har pratat med, fru talman, för dem jag har träffat tycker alltså att det handlar om precis de saker som regeringen fokuserar på.
Fru talman! Vi hörde att Helena Storckenfeldt i sitt anförande lyfte fram att ekonomin har växt och utsläppen minskat. Så var det ju när Centerpartiet styrde tillsammans med Alliansen, och så har Sverige jobbat historiskt. Men så är det inte längre; Tidöregeringen har gått ifrån det historiska framgångsreceptet. Utsläppen ökar – vi kommer att ha högre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022. Arbetslösheten är dessutom rekordhög, och tillväxten saktar in. Det är precis tvärtemot det historiska framgångsrecept vi har haft i Sverige.
Vi ser hur gröna projekt faller, industrin skjuter upp sina planer och investeringar hamnar i andra länder. Det är ju precis tvärtemot den framgångsrika politik vi har använt historiskt sett. Den här regeringen har misslyckats totalt.
Centerpartiet har lagt fram en mängd olika lösningar för att öka takten, bland annat att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om förnybara drivmedel, satsa på konverteringspremier för fordon, öka flygbränsleproduktionen, stärka kemiindustrins omställning och införa mer cirkulär ekonomi. Alla de här sakerna sänker utsläppen och skapar nya arbetstillfällen här och nu.
Vad vill Moderaterna göra för att sänka utsläppen och minska arbetslösheten? Just nu går utvecklingen i precis motsatt riktning.
Fru talman! Det har sannerligen varit ett tufft ekonomiskt läge för många, inte minst för våra företagare.
Jag tror att det är väldigt viktigt att klimatpolitiken är effektiv och folkligt förankrad. Vi har sett att den inte har varit det hittills. Det har fokuserats på en viktig lösning, nämligen reduktionsplikten. Den var väldigt effektiv i att sänka utsläppen snabbt, men vi såg samtidigt att den inte skulle kunna löpa linan ut. Det är problematiskt när det gäller att nå klimatmålen långsiktigt, fram till 2045, och att få till den systemomvandling som jag tror att vi alla är ute efter. Då behöver man bredda perspektivet och se vad mer som kan göras.
Det är precis detta som den borgerliga regeringen lägger sin tid och sitt fokus på. Vi har en klimatpolitisk handlingsplan. Den handlar inte bara om symboler utan om praktisk politik som faktiskt fungerar och – kanske allra viktigast – har folklig förankring. Har man inte folket med sig kommer det inte heller att gå att genomföra någon effektiv klimatpolitik.
Fru talman! Jag skulle avslutningsvis vilja säga detta: Ska Sverige lyckas med klimatarbetet är det viktigt att vi alla breddar verktygslådan. Regeringen har presenterat ett sjuttiotal konkreta förslag för att minska utsläppen. Jag ser fram emot att presentera ännu fler.
Fru talman! Regeringens politik har varit effektiv i att öka utsläppen. Om det är detta som är en effektiv klimatpolitik har man lyckats rätt bra, för det är ju fakta att utsläppen 2026 kommer att vara högre än vad de var 2022. Hur man då kan säga att man bedriver en effektiv klimatpolitik förstår inte jag, för det är inte klimatpolitik. Det är möjligtvis någon typ av kolpolitik.
Man säger att man vill ha stöd från folket, men 70 procent vill ha en tuffare klimatpolitik. Varför lyssnar man inte på dem? Svenska folket vill att vi ska nå klimatmålen – varför lyssnar man inte på dessa människor? Politik är ju också att leda, och en jättetydlig majoritet av den svenska befolkningen vill att vi ska göra det här.
Ja, priserna på drivmedel var höga, men det betyder inte att man måste slopa klimatambitionerna. Det hade till exempel gått jättebra att sänka skatten på förnybart inom reduktionsplikten; där har vi nya EU-regler. Man hade kunnat sänka reduktionspliktsavgiften; det hade gått jättebra. Det finns en mängd olika saker. Man hade kunnat ersätta 20 terawattimmar fossila bränslen med förnybart om man hade genomfört Bioekonomiutredningens förslag. Det hade dessutom kostat, tror jag, 2 miljarder per år, vilket kan jämföras med de nästan 10 miljarder som regeringen har lagt på fossilbränslesänkningar.
Det här är ju inte ens svårt! Förslagen finns utredda. Helena Storckenfeldt och regeringen pratar om sin klimatpolitiska handlingsplan, men den skjuter alla styrmedel på framtiden. De saker man har genomfört har inte ens varit i närheten av att täcka upp för de utsläppsökningar vi har haft. Jag tror att det är 1 eller 2 procent av skrotningspremien som är nyttjade. Det är ett totalt misslyckande, och då pratar vi bara om klimatsidan.
Företagen vill ställa om. De vill ligga i framkant, men de flyttar utomlands. Det är inte konstigt att arbetslösheten skenar.
Kom inte och säg att vi ska ha både ökad tillväxt och minskade utsläpp när den här regeringen gör precis tvärtom!
(Applåder)
Herr talman! Jag tycker att det blir tydligt vilka som applåderar åt Centerpartiet och vilken sida Centerpartiet alltmer närmar sig, särskilt när partiets företrädare väljer att sätta sig mellan Socialdemokraternas ledamöter här i kammaren. Det är intressant att se vilket håll Centerpartiet är på väg åt. Jag har under lång tid haft förhoppningar om att Centerpartiet ska komma tillbaka till borgerligheten och till en politik som förs med rim och reson.
Det går absolut att vara effektiv i att minska utsläppen. Vi hade kunnat minska utsläppen i morgon om Rickard Nordin så ville. Vi kan stänga all industri, förbjuda alla bensin- och dieselbilar och lägga ned allt jordbruk. Vi i den här kammaren kan göra det, men jag tror inte att det är någonting som någon i den här kammaren vill se.
Det vi menar med en effektiv och evidensbaserad klimatpolitik är en som håller hela vägen. Det räcker inte med en klimatpolitik som minskar utsläppen så att vi når 2030-målen om den stannar av där, utan vi måste ha en klimatpolitik som också når målen till 2045. Då gäller det att ha med folket, annars kommer det inte att bli av.
Klimatpolitiken är inte någonting som vi bara kan se på enbart utifrån vad som sker inom Sveriges gränser, utan vi måste lyfta blicken och se hur vi kan bidra på bästa möjliga sätt. Om vi ska minska utsläppen och ta bort alla utsläpp till i morgon tror jag inte att något annat land i världen kommer att välja det sättet. Det gäller att bibehålla god konkurrenskraft och god tillväxt och se till att andra faktiskt vill följa efter – annars är det kört.
(Applåder)
