Fru talman! Då var det dags för civilutskottets budgetdebatt, och som företrädare för majoritetsbudgeten får jag äran att inleda den.

Majoritetsbudgeten är en mycket väl avvägd budget för det läge vi i dag befinner oss i. Våra satsningar på bostadsområdet är begränsade och består främst av stimulanspengar till kommunerna för nya planer samt ett höjt rotavdrag.

Det är viktigt att komma ihåg att Sverige fortfarande brottas med en hög inflation. Det ser ut som att vi håller på att vinna över inflationen, men kampen är definitivt inte över än. Nu behöver vi hålla i och hålla ut och inte ta på oss spenderbyxorna för tidigt. Detta verkar tyvärr en del partier helt ha missat.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vet att en mycket stor andel av den svenska befolkningen vill bo i villa eller radhus; så mycket som sju av tio invånare vill det. Ändå är det bara en mycket liten andel av det som har byggts som har varit just villor - ungefär 20 procent av nyproduktionen under tidigare år. I antal har vi ofta legat lika med eller under grannlandet Finland, som har en mycket mindre befolkningsmängd än vad Sverige har.

Jag vill inte vara lika kategorisk som Peps Persson var när han sjöng att han vägrar att bo i en hyreskasern, men Sverige skulle definitivt tjäna på att bättre svara upp mot människors önskan om bostäder. Sverige är inget tätbefolkat land. Tvärtom är vi glest befolkade, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Därmed borde det finnas utrymme för människor att faktiskt kunna välja boende.

Regeringen gör tillsammans med Sverigedemokraterna en tydlig prioritering i budgeten genom att skicka stimulanspengar till kommunerna för att möta behovet av småhus, alltså radhus och villor. Det märks i våra kommuner att efterfrågan på såväl hus och radhus som byggbara tomter faktiskt fortfarande är stor - exempelvis står för närvarande 2 400 personer i Helsingborgs tomtkö. I detta läge säger oppositionen att inget alls byggs i Sverige, trots att varje tomt som släpps till tomtkön bebyggs. Det släpps dock bara tomter motsvarande cirka en tiondel av efterfrågan varje år, det vill säga runt 250 tomter, och detta är långt ifrån unikt.

Samtidigt har bostadsbyggandet på många orter avstannat, men i orter med hög efterfrågan byggs det på de tomter som kommer ut på marknaden. Problemet där är bristen på tomter för småhus. Därför behöver kommuner få stimulans att ta fram fler tomter så att fler kan få sitt drömboende och så att byggandet kan komma igång igen. Att tillföra fler tomter till marknaden är inte inflationsdrivande då det inte tillför mer pengar. Det stöd vi föreslår går till kommunerna. Det är också ett väl avvägt förslag: År 2024 tillförs 60 miljoner, som alltså går till kommunerna, och därefter höjs stödet till 75 miljoner.

Denna stimulans är till för att kommunerna ska prioritera fler tomter till småhus. Detta görs i samma anda som den som format politiken under det gångna året, där Boverket har fått flera uppdrag som syftar till att öka småhusbyggandet. Bland annat har Boverket fått i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag, och man ska förbättra prognoserna för byggande. Man ska också ta fram en vägledning för exploateringsavtal.

Det finns alltså en tydlig röd tråd här: Bostadsbyggandet underlättas och kommunerna stimuleras, vilket går hand i hand i arbetet med att öka byggandet.

Det är vår ambition att öka tillgången till byggbar mark, särskilt i attraktiva lägen, och därför ska även strandskyddet reformeras. Vi har också sett att möjligheten att vid nyproduktion göra undantag från amorteringskravet inte ser ut att fungera som tänkt, vilket är något som Finansinspektionen har fått i uppdrag att titta på.

På temat stimulanspengar till kommunerna tillskjuts det också medel för att anta detaljplaner som ombildar lokaler till bostäder. I många städer kommer detta att ge mer levande områden där det i dag finns lokaler som står tomma. Satsningen är på 20 miljoner för 2024 och höjs därefter till 25 miljoner kronor.

Det finns också en mycket viktig satsning för att korta ledtiderna och snabba upp processen, och det är det ökade anslaget till Lantmäteriet. Lantmäteriet spelar en huvudroll i digitaliseringen av byggprocessen. Lantmäteriet ska ta fram en färdplan för fortsatt digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Det är mycket viktigt att vi nu får igång användandet av teknik som redan finns men som inte har använts. Digitaliseringen är en viktig del i arbetet med att korta processerna och skapa en effektivare hantering av alla ärenden. Detta kunde givetvis ha påbörjats långt tidigare, men nu påbörjas det i alla fall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi går över till den konsumentpolitiska delen, där den stora förändringen är att Allmänna reklamationsnämnden stärks. Det är viktigt att Allmänna reklamationsnämnden klarar av att hantera inkommande ärenden inom rimlig tid. Såväl allmänhet som företag har ett stort förtroende för Allmänna reklamationsnämnden, och vi ser en god följsamhet när det gäller deras beslut. Även om det framöver kommer att vara en ringa kostnad kopplad till att få sin sak prövad i Allmänna reklamationsnämnden kommer den fortsatt att ha många ärenden att avgöra.

Den konsument som har fått rätt i Allmänna reklamationsnämnden bör också kunna få ersättning för kostnaden när det är tydligt att kostnaden till följd av reklamation ska bekostas av näringsidkaren. Det blir en extra morot för alla näringsidkare att göra rätt från början, så att de slipper dessa onödiga kostnader.

Avslutningsvis tänker jag gå in lite kort på de övriga budgetförslag som har lagts fram och hur satsningarna på civilutskottets område ser ut i dem.

Socialdemokraterna, som är det största partiet i oppositionen, verkar helt ha missat den inflationsdrivna kris vi är inne i. Man slänger ut nya miljarder till marknaden i produktionsstöd, energieffektiveringsstöd och statliga byggkrediter. Nu är risken visserligen obefintlig att detta budgetförslag verkligen skulle gå igenom i riksdagen, men det är anmärkningsvärt att man tar så lätt på inflationen och ränteproblematiken.

Det är inflationen och räntan som stoppar väldigt mycket av det som borde byggas i dag. Att spä på inflationen vore faktiskt den värsta tänkbara julklappen för hela byggsektorn. Nya besked om minskad inflation vore däremot en bra och välkommen julklapp för alla som i dag är varslade.

Socialdemokraterna inför också en egen variant på rot, där det i sann socialistisk anda är den som fuskar mest som tjänar mest på systemet. Regeringens rot är lika för alla, men i Socialdemokraternas gröna rot ska vissa åtgärder ge högre avdrag medan andra inte ger avdrag alls. Var är rättvisan i att den som varit ansvarstagande och gjort energieffektiviseringarna redan tidigare år nu inte kan få stöd för att renovera ett kök, om Socialdemokraternas förslag går igenom, medan den som renoverat köket tidigare och struntat i energieffektiviseringar nu kan få stöd för energieffektiviseringar? Det blir en orättvisa mellan de här grupperna.

Grönt rot öppnar också upp för fiffel, vilket är dåligt för den allmänna moralen. Hur svårt är det att skriva på fakturan att en ny innervägg plötsligt heter till exempel "tilläggsisolerad yttervägg"? Den här typen av lagstiftning kan man roa sig med om man är i ständig opposition. Men om man vill ta ansvar och verkligen styra ett land kan man inte införa en lagstiftning som i princip uppmanar till fiffel. Det ska vara lätt att göra rätt, och man ska inte uppmana till fusk. Det är min utgångspunkt.

Centerpartiet avslår i sin budget all form av stimulans till kommuner. Det forna Bondeförbundet vill alltså varken ha fler tomter för villor eller underlätta för att omvandla tomma lokaler till bostäder i städerna. Centerpartiet har också tagit bort energieffektiviseringen av småhus i sin budget. Sedan skär man ned på Lantmäteriet och hotar därmed hela det digitaliseringsarbete som nu pågår. Det är 4,1 miljoner i neddragning som på något sätt ska sparas in. Centerpartiet är även för ett grönt rotavdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag vill även kort nämna Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som går all-in med investeringsstöd på bostadsområdet; tillskotten är dock inte ens tillräckliga om man jämför med vad det kostade före avvecklingen. Det blir lite oseriöst när man inte verkar befinna sig i samma verklighet som vi andra, där det finns en inflation och en omvärld att ta hänsyn till. Det verkar man fullständigt ha glömt bort.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Vi börjar med påståendet att jag skulle ha lagt merparten av tiden på att recensera oppositionens budgetförslag. Det stämmer inte. Jag tittade på klockan. Merparten av tiden, runt sju minuter tror jag, lade jag på att gå igenom den budget som vi har lagt fram och som jag faktiskt är mycket stolt över.

Det finns delar av budgeten som jag hade önskat varit mer långtgående. Det är klart att jag givetvis gärna hade sett mer satsningar som tydligare pekat ut de förslag vi haft, till exempel om Sverigehuset. Men vi har fått igenom satsningar på mer villabyggande, och man har gått till mötes den svenska befolkningens önskan om att bo i villor och småhus. Socialdemokraterna glömmer ofta bort att sju av tio faktiskt vill bo i villa. Åtta av tio bostäder som byggs är lägenheter. Man kan jämföra med liknande länder som Finland, som har en mycket högre andel småhusbyggande. Jag förstår inte varför inte även Sverige skulle kunna ha det. Detta kanske är den största bostadspolitiska förändringen sedan Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten.

Det jag kanske skulle lyfta fram som det bästa med Tidösamarbetet är att vi har en så öppen dialog hela tiden. Vi diskuterar alla frågor och kommer fram till vad vi anser är de bästa kompromisserna. Vi står varandra väldigt nära i bostadsfrågorna, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det är viktigt att byggandet kommer igång. Men det är också viktigt att vi får fram de tomter som efterfrågas och att kommunerna lyckas tillhandahålla de tomterna, så att vi slipper se exempel som i Helsingborg, där man får fram 250 tomter men har en kö på närmare 2 500.

Herr talman! Socialdemokraterna har helt missat konjunkturläget. Problemet i dag är ju inflationen och ränteläget. Det vi kan göra åt inflationen och räntan är att vara återhållsamma. Socialdemokraterna är definitivt inte återhållsamma. Man tycker att man kan slänga ut miljard efter miljard. Sedan klagar man på den regering som faktiskt tar ansvar och ser till att vi får ned inflationen och gör det som behöver göras.

Det blir lite löjligt när man ska börja ifrågasätta hur många hus detta ger. Ja, det hade gett betydligt fler hus om inte Socialdemokraterna suttit i kommunerna och stoppat planer, som man till exempel gjort den senaste veckan i min hemkommun. Där stoppade man en plan och skickade tillbaka den för att man tyckte att det var för många hus inritade på planen och att ett för stort område tagits med.

Det är klart att det i slutändan är kommunernas ansvar att se till att husen verkligen kommer på plats och byggs. Det vi har gjort är att avsätta stimulanspengar som ska stimulera till fler tomter. Det kommer fler tomter med de här stimulanspengarna än utan. Men i slutändan handlar det också om hur kommunerna hanterar det och hur kommunerna styr det. Vi måste komma ihåg att byggandet sker på en lägre nivå. Det är inte så att staten kan bestämma vad som ska byggas - om man inte går in och betalar för att det ska byggas på vissa ställen. Det var detta som skedde under den socialdemokratiska eran - man betalade för vissa byggnader. Man har egentligen betalat för att bygga fina hus i områden där det ganska ofta ändå hade byggts. I går tog jag upp det i debatten. Nu hinner jag inte ta upp det här. Totalt sett måste man börja med att se till att det finns tomter att bygga vanliga villor på.

Herr talman! Det är alltid intressant att lyssna på ledamoten Malcolm Momodou Jallow. Det var svavelosande, starkt och i allt väsentligt felaktigt, precis som vanligt.

Ibland undrar jag om det har gått Vänsterpartiet helt förbi att det finns en inflation som gör oss alla fattigare. Man kan ju alltid räkna upp alla som har fått mer pengar och säga: Titta så många som har fått mer pengar på kontot! Men vad hjälper det när pengarna egentligen är mindre värda? Att antalet miljardärer ökar är naturligt i ett land som har haft en inflation som har varit uppe på över 10 procent.

Inflationen är egentligen ett större hot än någonting annat. I det läge vi nu befinner oss i väljer Vänsterpartiet att gå vidare med en budget som lägger 13,5 miljarder bara på detta område. Om vi ser till hela budgeten ser det ännu mer skrämmande ut. 13,5 miljarder - det är bara Miljöpartiet som är galnare än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

I vår budget lägger vi ganska exakt 6 miljarder, och det är egentligen på nedåtgående snarare än på uppåtgående när vi håller på och avvecklar skadlig politik som har funnits tidigare.

Man kan ställa sig en fråga med tanke på att ledamoten Malcolm Momodou Jallow har suttit och stöttat den tidigare regeringen. Borde inte den tidigare regeringen ha gjort mer?

Men min verkliga fråga är: Har ni räknat på hur mycket räntan kommer att behöva höjas om er budget skulle gå igenom? Och hur skulle det slå på byggandet om räntan gick upp ännu mer än den har gjort hittills?

Herr talman! Det är fortsatt svavelosande från Malcolm Momodou Jallow. Sverigedemokraterna är alltså inget seriöst parti, och det enda vi vill är att införa marknadshyror, säger han. Jag har aldrig varit med om att vi har sagt att vi vill införa marknadshyror. Det har inte ens funnits på bordet att införa några marknadshyror.

Det som fanns på bordet var det som den tidigare regeringen satt och förhandlade om - en friare hyressättning i nyproduktion. Men det är inte marknadshyror i sig. Lite mer påläst än så får man ändå vara, särskilt när man har ansvar för bostadspolitiken. Marknadshyror är inte något som diskuteras.

Det sektorn vill se är lika konkurrens och långsiktiga villkor. Det är vad byggsektorn säger till mig och även till andra, vad jag har hört. Jag har inte hört byggsektorn säga att den vill ha stimulansbidrag liknande dem som Vänsterpartiet föreslår, där man pekar ut vissa bolag och ger dem en massa pengar för att de ska bygga på olika ställen. Den typen av stimulans är inte efterfrågad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Om man ger lika villkor, lika konkurrens och långsiktiga villkor kommer byggsektorn att så småningom komma in i en högkonjunktur, och då gäller det att kunna bygga. Problemet i dag är att det har gjorts för lite av den tidigare regeringen. Vi har mycket vi behöver ta tag i när det gäller att digitalisera och se till att Lantmäteriet fungerar så att det går snabbare att få loss tomterna när man behöver dem. Vi behöver snabba upp processen med planer, översiktsplaner och detaljplaner, och hela den biten.

Det är detta vi jobbar väldigt hårt med för tillfället, och det är det som har gett upphov till ett antal uppdrag från regeringens sida. Men de har inte synts i propositioner i kammaren.

Herr talman! Först ska jag svara på Malcolm Momodou Jallows fråga. Ja, jag är väldigt nöjd med regeringens politik på bostadsområdet. Jag tycker att man jobbar strukturerat och försöker komma till rätta med de problem som finns på bostadsmarknaden.

Jag skulle dock vilja ställa några frågor till Malcolm Momodou Jallow utifrån hans anförande. Vi är nog ganska överens om själva bilden, att vi bygger för lite bostäder. Sedan kan vi alltid diskutera vilka typer av bostäder vi ska bygga. Malcolm Momodou Jallow sa att han ville bygga billiga hyresrätter. Då skulle jag vilja att han talade om hur dyr en sådan är. Vilken kostnad för hyra tänker sig Momodou att vi ska ha på billiga hyresrätter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Malcolm Momodou Jallow ondgjorde sig också över andrahandsboende. Min uppfattning är att vi är i den situationen att andrahandsboende är nödvändigt att ha. Vi ska ha regler och krav som gör att en människa som bor med andrahandskontrakt känner sig trygg och kan bo under ordnade former. Jag tycker att vi i denna kammare har försökt styra upp det, och jag tror att det är bra.

Jag skulle vilja fråga Malcolm Momodou Jallow, med anledning av hans anförande, om han tycker att man helt ska avskaffa andrahandsboende i Sverige. Det skulle faktiskt bli en väldigt stor kris för dem som bor där. Om det inte är så, vad är det mer som skulle behöva göras? Vi gjorde ändå ganska mycket under förra mandatperioden när vi satt tillsammans i civilutskottet som jag tycker stävjade missförhållandena på den marknaden på ett bra sätt.

De två frågorna skulle jag vilja ha svar på först.

Herr talman! Det är tur att Malcolm Momodou Jallow har två minuter till på sig, för jag fick inte svar på min fråga. Den här gången använde han ett annat uttryck, nämligen hyresrätter som människor har råd med. Jag frågade efter en specifik siffra. Vänsterpartiet talar ganska ofta om billiga hyresrätter. Då vill jag veta: Hur definierar man "billiga"?

Jag anser att man inte kan bygga billiga hyresrätter i Sverige. År 2022 kostade de nybyggda hyresrätterna 1 800 kronor per kvadratmeter. Om du bor i en lägenhet på 70 kvadratmeter blir det 11 000 kronor i månaden. Är det vad Malcolm Momodou Jallow kallar billigt? Är 9 000 billigt? Är 7 000 billigt? Jag skulle gärna vilja att Malcolm Momodou Jallow talade om det och att han i nästa mening talade om för mig hur han hade tänkt komma ned till den siffran i byggkostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar ju om att den som bygger en fastighet också måste kunna betala kostnaden för att bygga den. Det kan inte komma manna från himlen, utan pengarna måste komma från dem som faktiskt hyr en lägenhet där.

Då kan Malcolm Momodou Jallow säga: Ja, men vi har ju lagt så mycket pengar i vår budget. Då ska man veta att för en vanlig barnfamilj som ska betala dessa hyror som Malcolm Momodou Jallow vill ha har han redan gjort det dyrare. Han vill ha en bankskatt som de ska betala. Han vill att de ska betala högre bränsleskatt. Han vill avskaffa rut och lägga det på barnfamiljerna i stället.

Politiken hänger inte ihop, Malcolm Momodou Jallow!

Herr talman! Förra veckan upplevde man i min hemstad Göteborg temperaturer ned mot 10 minusgrader. Det var en karg, bitande kyla som högg i kinder, öron och fingrar - så där som bara en riktigt rå vinterdag på västkusten kan kännas. Den här veckan har temperaturerna gått upp något, men det är fortfarande i högsta grad vinter.

Också i ekonomin är det vinter. Det är en karg vinter med en kyla som biter och hugger i människors plånböcker, i företagens resultaträkningar och i kommunernas budgetar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Sverige har, likt resten av Europa, gått in i lågkonjunktur. Vi har lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket gör situationen ovanligt komplex. På bostadsmarknaden har räntorna gått upp, bostadsbyggandet har fallit kraftigt och många familjer kämpar för att klara av sina boendekostnader.

Herr talman! Läget är mycket allvarligt, både i ekonomin i allmänhet och på bostadsmarknaden i synnerhet. Läget är allvarligt därför att vi i det här landet sedan decennier har haft strukturella problem i form av bostadsbrist, svårigheter att bygga och dålig rörlighet på bostadsmarknaden. Problemen var tydliga redan när det var högkonjunktur men har förvärrats ytterligare när det har blivit lågkonjunktur.

Det största problemet och den största faran för svenska hushåll och företag är inflationen; högre priser och särskilt priser som fortsätter stiga gör att varken människors privatekonomi eller företagens kalkyler går ihop. Detta märks särskilt inom byggindustrin där priser på såväl material som tjänster stigit kraftigt det senaste året.

Vi måste därför brotta ned inflationsmonstret innan inflationen biter sig fast i svensk ekonomi. Annars kommer den här lågkonjunkturen att bli både lång och djup. Och ju djupare och ju längre lågkonjunkturen blir, desto djupare och svårare kommer problemen på bostadsmarknaden att bli.

Herr talman! Därför är den budget som vi nu presenterar en återhållsam budget som tar ansvar för Sveriges finanser.

Nu kan någon säga att inflationen redan har sjunkit undan. Det stämmer att den har gått från en toppnotering på 10-12 procent någon gång i våras till 4-6 procent i dag, beroende på vilka mått man använder. Men det är som med Göteborgsvintern; även om det var bitande kallt förra veckan är det fortfarande kallt och ruggigt i dag. En inflation på 4 procent är dubbelt så hög som Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Skulle inflationen fortsätta ligga på de här nivåerna är det många familjer men också företag som kommer att få det extremt tufft de kommande åren.

Herr talman! Inflationen har inte gått ned av sig själv. Tack vare ett återhållsamt budgetförslag, ansvarsfulla parter på arbetsmarknaden och en strikt penningpolitik kan vi nu se att inflationen har börjat bromsa in. Hade regeringen i stället bedrivit en finanspolitik där man delat ut miljarder till höger och vänster, exempelvis i subventioner till byggherrar eller genom ränterabatter till hyresvärdar, är det inte alls säkert att inflationen hade sjunkit undan så mycket som den gjort eller att Riksbanken hade pausat räntan på 4 procent.

Risken med sådan politik är att man hade gjort alla en björntjänst och att vi hade haft en ännu högre inflationstakt med ännu högre räntor som följd. Sverige hade då gått från Göteborgsvinter till permafrost.

Klarar vi däremot av att tillsammans brotta ned inflationsmonstret finns alla förutsättningar för att ekonomin snart återhämtar sig. Då finns också alla förutsättningar för att bostadsbyggandet repar sig och att konjunkturen vänder upp inom det närmaste året eller åren.

Herr talman! Jag vill läsa upp ett citat från Ola Palmgren, som är vice ordförande i Hyresgästföreningen. Han har sagt: "Vi har haft en fullständigt otillräcklig bostadspolitik de senaste 30 åren och nu ser vi resultatet av det." Palmgren citerades när han i slutet av november presenterade Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boende 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Rapporten är skrämmande läsning för alla som är bostadspolitiskt intresserade. I den slås fast att andelen unga vuxna som saknar eget boende nästan fördubblats sedan slutet av 90-talet. När Hyresgästföreningen kom med sin rapport första gången, 1997, var det 15 procent av de unga i åldrarna 20-27 år som bodde hos sina föräldrar. 75 procent hade eget boende, och resten hade löst boendefrågan på annat sätt, till exempel som inneboende. I år är det 65 procent som har eget boende och 26 procent som fortfarande bor kvar hos sina föräldrar.

Bakom de här siffrorna finns människor av kött och blod, vilket Hyresgästföreningen också konstaterar. 35 procent av de tillfrågade tvekar att bilda familj på grund av bostadsbristen. Ungefär lika många tvekar att flytta till en annan stad av samma orsak.

Herr talman! Siffrorna över bostadsbristen är lika mycket siffror över krossade drömmar. Unga människor vågar inte bilda familj i dag, eftersom de inte hittar en bostad. Människor får tacka nej till drömutbildningar eller drömjobb, eftersom de inte vet var de skulle bo.

Det finns också en samhällsekonomisk aspekt på det här. På utbildningar inom yrkesgrupper där det råder kompetensbrist fylls inte platserna, eftersom det inte går att flytta till utbildningsorten. Företag kan inte anställa, växa och betala in skatter, eftersom kompetensen de söker inte hittar bostad.

Även om jag som moderat kanske inte alltid instämmer i Hyresgästföreningens förslag på lösningar instämmer jag helt i problembeskrivningen. Bostadspolitiken i Sverige har inte präglats av någon krisinsikt, och under decennier har frågan knappt getts någon uppmärksamhet.

Under de åtta år som Socialdemokraterna och Miljöpartiet satt i regeringen var det fem olika personer som var bostadsministrar. En av dem satt dessutom under två olika perioder. Flyttkartongerna till bostadsministerns kontor bars in och ut med högre frekvens än en i andrahandslägenhet.

Herr talman! Den moderatledda regeringen lägger nu om bostadspolitiken i Sverige. Det finns ingen naturlag som säger att man måste stå år i bostadskö eller känna någon som känner någon för att få tag på en hyresrätt. Det finns ingen naturlag som säger att det måste krävas miljoner på banken eller rika föräldrar för att kunna köpa en bostadsrätt eller en villa. Man kan bara titta runt i Europa för att inse att situationen inte är så här i andra länder.

Regeringen fokuserar därför på att möjliggöra för att fler bostäder kan byggas genom enklare regler, kortare ledtider och mer byggbar mark.

Genom regelförenklingar kan vi få till mer yteffektiva bostäder och högre innovationskraft i byggandet, vilket i sin tur pressar priserna. Genom kortare ledtider - i dag tar det åtta till tio år från idé till färdig bostad - minskar kostnaderna under planeringsstadiet och fler bostäder kan byggas.

Genom att ordna fram mer byggbar mark kommer priset på mark att sjunka och vi kan bygga fler bostäder där människor faktiskt vill bo. Ett sådant exempel är strandnära lägen. Tidöpartierna presenterade så sent som i torsdags ett genomgripande förslag för att reformera strandskyddet och möjliggöra för fler bostäder.

Herr talman! På kort sikt är regeringens främsta prioritet att bekämpa inflationen. Det begränsade reformutrymme som finns lägger vi på att bygga ut rättsväsendet, stärka försvaret och återupprätta arbetslinjen. Dessutom lägger vi kraft på att skydda välfärden och hushållens ekonomi. Det är offensiva satsningar i en svår ekonomisk tid. En del satsningar har också direkt bärighet på att minska fallet inom samhällsbyggnadssektorn och människors utsatthet på bostadsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi förstärker temporärt rotavdraget från 50 000 kronor till 75 000 kronor och separerar det från rutavdraget. Det gör vi av två skäl. Det kommer till exempel att rädda många jobb i byggsektorn, särskilt hos enmansföretagare eller mindre byggare som kan gå över från att bygga bostäder till att genomföra renoveringar och ombyggnationer.

Vi gör det också för att stötta människors privatekonomi. Bland våra politiska motståndare gör man sig ibland lustig över och påstår att rotavdraget framför allt går till miljonärer som bygger nya swimmingpooler. Miljonärer kommer alltid att ha råd att bygga nya swimmingpooler, tro mig. Ett förstärkt rotavdrag kan däremot vara skillnaden som gör att en barnfamilj som behöver lägga om taket eller tilläggsisolera för att spara el har råd att göra det.

Regeringen skapar också två planeringsbonusar till kommuner som väljer att ta fram detaljplaner trots att efterfrågan på dessa just nu är låg. Det handlar bland annat om 60 miljoner kronor för kommuner som tar fram detaljplaner för småhus. Efterfrågan på nya småhus är enorm. De senaste decennierna har det politiska fokuset legat på att bygga fler lägenheter. Samtidigt vet vi att sju av tio svenskar vill bo i småhus. Att möjliggöra ett större småhusbyggande är därför också en viktig punkt i regeringens bostadspolitik.

Vi skapar en planeringsbonus på 20 miljoner kronor för kommuner som gör det möjligt att omvandla kontorslokaler till bostäder. I takt med att distansarbete och arbete hemifrån ökar ändras också behoven av kontor i samhället och hur dessa ser ut. Under andra hälften av 1900-talet kontoriserades många bostäder i våra städer. Många av de kontoren skulle nu kunna omvandlas tillbaka till bostäder, men bland annat gällande detaljplaner sätter stopp.

Förutom att skapa möjlighet att bygga fler bostäder hoppas vi att bonusarna också blir ett stöd för kommuner så att de inte behöver dra ned på sin plankapacitet under lågkonjunkturen.

Herr talman! Låt mig vara tydlig: 2024 kommer att bli ett tufft år vad gäller bostadsbyggandet på grund av hög inflation och höjda kapitalkostnader. Med en återhållsam budget och en offensiv bostadspolitik kan vi dock brotta ned inflationsmonstret och komma till rätta med de strukturella problem som skapat en bostadsmarknad som inte fungerar.

Herr talman! Eftersom utgiftsområde 18 också inkluderar konsumentpolitiken vill jag passa på att ägna den några ord.

Den moderatledda regeringen genomför nu en kraftig satsning på ett stärkt konsumentskydd genom att vi förstärker myndigheten Allmänna reklamationsnämnden, Arn, som prövar tvister mellan konsumenter och företag. Ett beslut från Arn är en rekommendation om hur tvisten ska lösas och är ett enklare sätt att avgöra en tvist än att driva den rättsligt i en domstol. Arns rekommendationer arbetas också ofta in i exempelvis branschstandarder och är på det sättet vägledande för hur regelverk och lagstiftning ska tolkas.

Arn är ett viktigt verktyg när det gäller att stärka konsumentskyddet i Sverige och underlätta för näringsidkare att följa lagstiftningen och göra rätt. Samtidigt har antalet ärenden till Arn ökat kraftigt de senaste åren, vilket riskerar att leda till ökade ärendebalanser och längre avgörandetider. Därför stärker vi nu Allmänna reklamationsnämndens budget med 5,2 miljoner 2024 och 9,6 miljoner respektive 11 miljoner 2025 och 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vidtar också andra åtgärder för att stärka Allmänna reklamationsnämnden. Ungefär en tredjedel av de ärenden som kommer in till Arn avvisas då de antingen understiger värdet på tvister som myndigheten prövar eller inte är kompletta och inte heller kompletteras. Detta skapar en onödig arbetsbelastning på myndigheten, som fortfarande måste handlägga ärendena.

Regeringen har därför lagt en proposition om att införa en symbolisk ansökningsavgift till Arn, i enlighet med gällande EU-direktiv. Det kommer förhoppningsvis både att leda till att fler konsumenter tar reda på om myndigheten faktiskt kan handlägga ärendet och kompletterar sina ansökningar vid behov.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Jag tackar Alireza Akhondi för vad jag tar som någon form av komplimang för mina poetiska uttryck, även om jag kanske mer såg dem som prosa.

Jag ska börja med att säga att jag helt delar ledamotens farhåga. Det är ett extremt allvarligt läge i ekonomin i stort, och det är ett ännu mer allvarligt läge inom byggsektorn och kanske framför inom allt bostadssektorn. Det är en sak att människor förlorar jobbet och företag går i konkurs, men det stora problemet är att det nu inte byggs bostäder i den mån som skulle behövas för att vi ska komma till rätta med den bostadsbrist som finns.

Jag välkomnar verkligen att Alireza Akhondi är öppen för en konstruktiv diskussion. Förra mandatperioden gjordes ett antal tillkännagivanden som Tidöpartierna tillsammans med Centerpartiet låg bakom. Jag tror alltså att det finns mycket som vi är överens om och kan fortsätta att prata om. Vår dörr står alltid öppen för Centerpartiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi gör tre saker: Vi förenklar reglerna för att bygga, kortar ledtiderna i plan- och byggprocessen och ökar tillgången på byggbar mark. När det gäller byggbar mark går vi nu fram med reformering av strandskyddet. Vi ger planeringsstimulanser till kommuner. Pratar vi ledtider handlar det om allt från att se över tillståndsprocesser till att arbeta med Lantmäteriet och deras processer. I fråga om regelverket har vi gjort allt från att ge uppdrag till Boverket om lättnader i byggkrav för studentbostäder till att se till att det nu görs en stor översyn av byggreglerna och så vidare. Precis som ledamoten säger finns det många saker som är färdigberedda och som vi också arbetar med för att komma fram på det här området och få bättre villkor för bostadsbyggandet.

Fru talman! Jag ska börja med att förklara vad vi egentligen har sagt om strandskyddet.

Precis som ledamoten säger fanns det ett förslag i en proposition förra mandatperioden. Då sa vi att en del av sakerna är bra, men i det stora hela kommer det här inte att leda till förbättringar. Det riskerar att leda till försämringar.

Det vi gör nu gör vi i två steg. Vi tar ett stort grepp om strandskyddet på lite längre sikt för att faktiskt få till de här förbättringarna - förbättringar som jag vet att Moderaterna stått bakom, Sverigedemokraterna stått bakom och Centerpartiet stått bakom. Vi tittar också på det förslag som finns och plockar ut de delar som är bra även om vi inte tyckte att helheten var bra.

Man skulle lätt kunna hamna i ett blame game här, fru talman, och fråga varför Centerpartiet inte redan förra mandatperioden kunde sätta sig med oss så att vi i de tre partier som har en likartad bild av hur vi vill lösa strandskyddsproblematiken kunde lösa det då. Då hade vi inte varit i den här situationen nu; då hade vi, som ledamoten sa, redan nu kunnat bygga de här bostäderna. Den här diskussionen kan vi vrida och vända på. Jag tror att vi alla vet vem det var som hade den politiska låsningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tycker att ledamotens fråga om inflationen är den riktigt relevanta här. Vad händer om regeringen och Riksbanken inte lyckas brotta ned inflationsmonstret? Vad händer då?

Jag skulle säga att det är då det riktigt farliga händer, fru talman, för om vi inte lyckas bekämpa inflationen med all kraft och om vi inte kan ha en budget som är återhållsam och får ned inflationen, då går vi från Göteborgsvinter till permafrost. Det är inte ett poetiskt uttryck; det är en farhåga jag bär på. Det är något som oroar mig extremt mycket.

Det är därför det är extremt viktigt att vi bifaller den här budgeten. Vi får inte hamna i en situation där inflationsmonstret biter sig fast i svensk ekonomi och omöjliggör bostadsbyggande i flera år framöver.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för ditt inspel! Jag delar helt din bild av hur allvarligt läget är. Det är extremt allvarligt.

Jag tycker att man ska höja blicken och inse att det inte bara är ett allvarligt läge vad gäller bostadsbyggande. Det är ett allvarligt läge vad gäller ekonomin i stort. Hushåll kämpar för att klara sina månatliga räkningar. Företag kämpar för att kunna fortsätta ha anställda. Kommuner kämpar för att få sina budgetar att gå ihop. Allt handlar inte bara om bostadspolitiken. Det handlar också om samhällsekonomin i stort. Vårt fokus är att brotta ned inflationsmonstret och därmed få ned kostnaderna och räntan.

Sedan gör vi saker för att få ordning på bostadsbyggandet. Som jag konstaterade i mitt anförande byggdes det för lite bostäder också när det var högkonjunktur. Det fanns en rad saker som var problem under högkonjunkturen som har lett till ännu större problem under lågkonjunktur. Då gäller det att minska regelkrånglet, få ned ledtiderna och öka den byggbara marken. Jag förstår om man inte tycker att det är rätt saker, men att påstå att vi inte gör någonting är politisk ohederlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Den här regeringen har en tydlig reformagenda för att få ned kostnaderna och möjliggöra för både fler bostäder och billigare bostäder. Men man ska vara medveten om det som Hyresgästföreningen konstaterar: Det har saknats krisinsikt i 30 år. Det är en extremt stor tilltro som ni i Vänsterpartiet har till Tidöpartierna om ni tror att vi kommer att kunna vända det på ett år. Jag kan garantera ledamoten att det är ett arbete som vi har satt igång med stor kraft, men fokus i den här budgeten är att rädda svenska folket från ett inflationsmonster som annars riskerar att bita sig fast.

Fru talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, om inte annat för ditt engagemang!

Du säger, eller ledamoten säger att man måste bygga bostäder och oroar sig för att barnfamiljer kommer att vräkas annars. Det är ju precis det som oroar också mig.

Då kan man som ledamoten säga att regeringen gömmer sig bakom inflationen. Det som gör mig orolig - och det gör mig orolig på riktigt - är att företrädare för oppositionen verkar låtsas som att det inte finns någon inflation, att inflationen inte skulle vara något problem och att barnfamiljerna inte har svårt att klara ekonomin eftersom priserna har gått upp eller svårt att betala lånen för att räntorna har stuckit i höjden. Man låtsas och gör som vanligt. Man fortsätter som om ingenting har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Min fråga till Malcolm Momodou Jallow är vad Vänsterpartiets politik är. Vad är era förslag för att faktiskt få ned inflationen och se till att det inte går sju svåra år med hög inflation och höga räntor, barnfamiljer som vräks och människor som måste flytta från sina hem för att de inte har råd att betala sina lån? Vilken politik har Vänsterpartiet och oppositionen för att faktiskt komma till rätta med den utmaning vi står inför? Det gör mig orolig på riktigt. Var finns krismedvetenheten hos oppositionspartierna om det här?

I Vänsterpartiets förslag till budget finns som sagt ingen krisinsikt. Man skulle ju vilja ställa frågan vad effekterna skulle bli om den politiken drevs igenom. Var skulle inflationen hamna då? Var skulle räntan hamna då? Hur många familjer skulle hamna på gatan med Vänsterpartiets politik? Jag vill inte veta.

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för repliken! Precis som Jennie Nilsson säger är det viktigt att inte fastna i att inte göra någonting eftersom det är inflation. Det var detta som även vårt tidigare replikskifte handlade om, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag skulle vilja säga att det farliga i denna situation är att låtsas som att det regnar och som att det inte är inflation - att inte ha en återhållsam statsbudget med allt det innebär, all kritik man får utstå och alla tuffa prioriteringar man får göra. Det är faktiskt nästan lite provocerande att höra att det skulle vara att inte göra någonting att hålla i pengarna i tuffa tider. Det naturliga för en politiker är ju att vilja spendera dem och göra väljarna nöjda.

Den här regeringen gör en rad saker, både på kort och på lång sikt, för att både hålla igång bostadsbyggandet och rädda jobben. Vi förstärker rot. Vi inför planeringsbonusar. Vi höjer bostadsbidraget till barnfamiljer för att hjälpa dem att klara en tuff situation. Men vi gör också viktiga satsningar på andra politikområden. Vi bygger ut rättsväsendet och Försvarsmakten. Vi avsätter 16 miljarder, 40 procent av reformutrymmet, för att värna kommuner och regioner. Vi gör alltså en rad saker för att klara oss genom lågkonjunkturen.

Men det handlar inte bara om att klara oss genom den. Den viktigaste uppgift vi står inför är nämligen, som jag sa, att se till att detta inte blir sju svåra år - att det inte blir en lång och djup lågkonjunktur utan att det bara blir en Göteborgsvinter, inte en permafrost. Detta är regeringens fokus, och det är inte att inte göra någonting.

Frågan var tidigare om man var nöjd med regeringens politik. Jag skulle för att parafrasera LO säga så här: Jag är stolt, men jag är inte nöjd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! För att börja med den europeiska utblicken kan konstateras att hur ett land klarar sin lågkonjunktur också handlar om vilka strukturreformer man fick till under högkonjunkturen. Vi kommer från åtta år med socialdemokratiskt styre, då reformivern var närmast obefintlig.

Anders Borg sa att vi klarade finanskrisen förhållandevis väl därför att vi hade i ladorna. Den här regeringen kom verkligen inte till ett dukat bord. Den tidigare regeringen gjorde mycket, men man kan tyvärr inte säga att den rustade Sverige för en lågkonjunktur.

För att få igång byggandet gör vi saker på lång sikt. Vi förenklar byggregler, kortar ledtider och ökar mängden byggbar mark - allt det som var problem under högkonjunktur och också är problem under lågkonjunktur. Jag tror inte att vi kan räkna med att ha ett stort bostadsbyggande under lågkonjunktur. Det stora problemet var, precis som Jennie Nilsson sa, att vi inte hade ett tillräckligt högt bostadsbyggande ens under högkonjunktur.

Dessa strukturella problem måste vi komma till rätta med om vi ska komma till rätta med bostadsbristen, genom ett ordentligt reformarbete. Nu kommer vi förhoppningsvis att få en kort lågkonjunktur för att sedan gå in i en högkonjunktur och snabbt få fart på byggandet. Det är regeringens ambition, och det är detta den här politiken siktar på.

Ledamoten sa i sitt tidigare replikskifte, fru talman, att rot var en lyxreform. Jag tog fram en RUT-rapport för att se om detta stämde. Där konstaterar man att 342 000 personer som räknas som höginkomsttagare utnyttjade rotavdraget föregående år medan 712 000 svenskar som är medel- eller låginkomsttagare utnyttjade det. Rot är inte en lyxreform. Rot är för vanliga människor som måste få sin ekonomi att gå ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Precis som ledamoten säger nådde man det årliga byggandet under brinnande högkonjunktur. Det stora problemet är ju att man säger att man i snitt skulle behöva bygga 67 000 bostäder - nu pratar man väl om uppemot 70 000 bostäder per år - under en konjunkturcykel.

Definitionen av en lågkonjunktur är ju att byggandet faktiskt går ned. Det innebär att man kommer att behöva ligga väldigt mycket högre än den nivån under en högkonjunktur för att klara av det bostadsbehov som finns.

Vårt fokus ligger på att lösa ut de strukturella problem som gör att vi trots att vi hade högkonjunktur och i det närmaste nollränta bara kom upp i 65 000-70 000 bostäder per år. Vi skulle behöva bygga många fler bostäder i högkonjunktur.

Regeringens fokus ligger på att komma till rätta med de strukturella problemen. Att lyckas med det handlar om ett antal saker: om regelförenkling, om att korta ledtider och om att få fram byggbar mark. Men lyckas vi med detta är jag övertygad om att vi kan nå en situation där det byggs tillräckligt många bostäder. Det blir inte 2024 eller 2025 men när vi är i högkonjunktur. Då kan vi på längre sikt bygga bort bostadsbristen, och samtidigt måste vi få bostadsmarknaden att bli mer funktionell.

Snabba åtgärder är inte en quickfix. Det är inte att slänga miljarder till byggherrar eller hyresvärdar i en brinnande lågkonjunktur. Det är däremot att se till att vi står redo när konjunkturen vänder för att ta hand om den efterfrågan som finns. Det är detta vi menar med snabba åtgärder, och det är därför vi bedriver en offensiv bostadspolitik.

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Det är en intressant infallsvinkel som ledamoten har på strandskyddet. Hon menar att stränder ska skyddas, och om man bygger på en strand - det vill säga att man använder den - privatiseras den. Jag värjer mig lite mot den beskrivningen.

Sverige har en enormt lång kustlinje. Vi har många och långa älvar. Vi har två stora insjöar och tusentals små insjöar. Vi har god tillgång på stränder.

Det finns stränder som av olika skäl ska skyddas. Det kan handla om allmänhetens tillgång, om biotoper och en rad andra saker. På samma sätt finns det skogsområden som ska skyddas för att allmänheten ska ha tillgång till dem, för biotopskydd eller liknande. Men att man ska skydda alla stränder för att vissa stränder behöver skyddas tycker jag är fel.

Ledamoten säger att man gör detta för dem med tjocka plånböcker. Det stora problemet i dag är ju att strandtomt har blivit en klassfråga. Miljardärerna, som ledamoten från Vänsterpartiet talade om, kommer alltid att ha råd att köpa stränder i Sverige, just för att det är en bristvara. Trots att vi är ett av de länder i Europa som har flest meter strand per capita är det begränsat var man får bygga. Rikisarna har i dag råd att köpa en strandtomt, men vi vanliga dödliga har det inte.

Genom att öppna upp för att bygga på stränder - inte på alla stränder men på vissa - blir det faktiskt möjligt för fler människor att bo strandnära. Det som var en omöjlighet och något att drömma om kan nu bli verklighet med vår strandskyddsreform. Detta tycker jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det är detta perspektiv som driver mig att faktiskt skapa mer byggbar mark och ge fler människor möjlighet att bo strandnära.

Fru talman! Det finns mycket att säga om Socialdemokraternas politik. Om vi börjar med den bostadskommission som ledamoten Jennie Nilsson har aviserat att Socialdemokraterna vill ha var ju ledamoten Jennie Nilsson väldigt tydlig i medierna nyligen med att hon inte anser att man ska diskutera frågor där man inte är överens.

Det visar också att Socialdemokraternas tidigare utspel om just en bostadskommission, där Socialdemokraterna ville vara en del, bara var ett billigt politiskt utspel från Socialdemokraterna. Man är inte alls intresserad av att diskutera frågor där man har en annan åsikt. Ett parti som vill diskutera andra lösningar än sina egna var inte att lita på, enligt ledamoten Jennie Nilsson. Det var i alla fall vad hon sa i medierna.

Men det var inte riktigt det jag tänkte ställa frågor om till Jennie Nilsson, utan den fråga jag har gäller grönt rotavdrag. Hur är det egentligen tänkt att grönt rotavdrag ska fungera? Hur ska man kontrollera att det som utförs verkligen är inom ramen för grönt rotavdrag? Är det meningen att man anställa många fler som ska åka runt och kontrollera så att det inte blir ett fifflar-rot som det annars riskerar att bli? Det måste vara väldigt lockande för byggföretaget att skriva någonting annat på fakturan för att på det sättet hålla nere kostnaden till slutkunden och på så sätt få fler kunder.

Jag ser inte riktigt varför man vill bygga upp ett system som är så stelbent och så upplagt för fusk som det Socialdemokraterna föreslår i form av grönt rotavdrag. Jag köper inte alls att det är samma problem med det vanliga rotavdraget i dag som det skulle vara med ett system kring grönt rotavdrag, för jag upplever inte att rotavdraget är någonting som det fuskas med i väldigt stor utsträckning i dag.

Fru talman! För att börja där Jennie Nilsson slutade var det inte en diskussion om enskilda frågor som jag hade med medierna, utan jag sa klart och tydligt att Sverigedemokraterna är intresserade av att diskutera alla frågor inom samarbetet för Tidöavtalet. Jag hade ingen kommentar om någon särskild fråga. Att man sedan i rubriken valde att lägga fram det som att det handlade om en särskild fråga är en helt annan sak. Det är inte jag som är rubriksättare.

Att företag som jobbar med energilösningar skulle vara mer benägna att begå felaktigheter vill jag inte påstå. Däremot skulle ett grönt rot omfatta vissa men inte andra delar i ens hem, och det blir svårt till och med för mig att veta vad som egentligen skulle vara med och vad som skulle vara utanför. Jag känner heller inte att jag får någon vägledning av Jennie Nilssons svar om vad som är okej och inte.

Problemet är att om du tilläggsisolerar en yttervägg bör det vara energihöjande, men om du gör en innervägg är det plötsligt inte energihöjande. Dock är det samma företag som sysslar med att bygga ytterväggar och innerväggar. Det är inte särskilda energiföretag som kommer och bygger ytterväggar och sedan vägrar att bygga en innervägg. Så fungerar inte marknaden.

Tyvärr finns det redan i dag ganska skrupelfria personer som arbetar inom byggbranschen ibland, även om jag förutsätter att de allra flesta företag är seriösa.

Avslutningsvis vill jag bara nämna att Socialdemokraterna och nu Jennie Nilsson i sitt anförande var i det närmaste raljerande gällande att regeringspartierna bara lade 80 miljoner medan de lade 8,1 miljarder. Man skryter om det här. Då undrar jag om man verkligen har förstått hotet från inflationen. När man skryter om hur väldigt mycket mer pengar man faktiskt lägger på området har man verkligen inte fattat någonting.

Fru talman! Vi är nog alla överens om att vi har stora bekymmer på bostadsmarknaden. Det är höga och instabila räntor, det är en inflation som är svår att hämta in och det är även svårt att veta hur det ser ut om tolv månader.

Allt fler unga har svårt att finna en egen bostad. De tvingas att bo kvar hemma hos sina föräldrar eller är kanske tvingade att involvera sina föräldrar som en delaktig part för att få lån till en bostad.

Vi bygger alldeles för lite varje år mot vad Boverket har lagt som ribba för att vi ska kunna bygga efter behovet. Det betyder att människor bor i fel bostad, en bostad som inte är optimal utifrån deras situation eller att man inte får en bostad över huvud taget.

Köerna till en hyresrätt i våra tre stora städer är längre än vad som är rimligt, och därmed hittar människor lösningar på sitt boende som är otrygga, dyra och ibland direkt farliga.

Det är även dyrt att bygga. Det tar lång tid att planera och att få det på plats. Kort sagt: Vår bostadsmarknad fungerar inte utan har väldigt stora bekymmer.

Jag tror även att vi kan vara överens om att problemet inte började den 18 oktober 2022 när nuvarande regering och vår bostadsminister Andreas Carlson tog plats. Jag tror att vi under många år har blundat för de strukturella problemen med marktillgång, planeringsprocesser och skenande byggkostnader, och vi har försökt lösa dem med tillfälliga subventioner och olika sätt att sätta plåster på såret i stället för att försöka hela såret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vad kan då göras för att lösa problemen på bostadsmarknaden? Ja, det finns ingen quickfix, som en del tycks tro, utan det är att grotta ned sig och se problemen precis som de är.

Vi måste ha långsiktiga spelregler. Det ska gå att bygga en fastighet till rimliga kostnader utan att behöva förlita sig på subventioner. Bostadsbeståndet måste över tid användas så effektivt som möjligt och underhållas under tiden.

Tiden från idé till färdigt hus måste gå fortare, och plantid och överklagandetid måste bli kortare. Men det första vi måste se till är att det råder långsiktighet och riktning i besluten.

Långsiktighet hos dem som styr är önskvärt. Den socialdemokratiska regeringen lyckades leverera sex ministrar på åtta år. Det betyder att en minister i en socialdemokratisk regering satt i genomsnitt i 16 månader. Bostadsminister Andreas Carlson har snart kommit i kapp. Vi vet att det från idé till verklighet för ett förslag är två år eller mer med utredningar, remisser och behandling i kammaren. Då inser alla att en minister som sitter i 16 månader inte hinner göra några avtryck eller genomföra det han har bestämt sig för att göra. Långsiktigheten med en bostadsminister som sitter i fyra år kommer att betala sig längre fram i form av kontinuitet och samma styrning, och det kommer att leda till fler resultat.

Vi har som regeringspartier satt press på kommunerna att bygga utifrån behov genom att länsstyrelserna ska vara mer delaktiga i planeringen av bostäder i form av var man kan tänka sig att bygga i de olika kommunerna men även utifrån hur mycket man har planerat, vilka behov som finns och orsaker till att man inte bygger efter behov.

Vi har som regeringspartier givit en planeringsbonus för dem som planerar småhusområden, just för att stimulera kommunerna att fortsätta planera bostäder även i rådande situation.

Vi har som regeringspartier givit Boverket i uppdrag att återkomma med betydande lättnader för studentbostäder, samtidigt som Boverket ska arbeta med en översyn av byggreglerna, som jag tror i slutändan kan skapa mer yteffektiva bostäder och kanske till och med billigare bostäder.

Vi som regeringspartier har tillsatt en utredning om att förkorta och förenkla tillståndsprocesser enligt miljöbalken.

Vi som regeringspartier ser nu över strandskyddet för att underlätta bostadsbyggandet.

Vi som regeringspartier har givit Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en färdplan för att fortsätta digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen.

Vi kan hålla på och räkna upp vad som är på gång, men min poäng i mycket av detta är att samma minister som givit uppdraget kommer att ta emot resultatet av uppdraget och kan sedan lägga fram förslag till riksdagen. Det kommer att innebära kontinuitet, och det kommer att ge resultat.

En viktig del som vi alla kan hjälpas åt med är att våga sätta press på kommunerna att ta sitt ansvar. Kommunerna har planmonopol, och det är behovet som ska styra hur varje kommun planerar, inte vad man själv som politiker anser är rimligt med tanke på tillgången på pengar. Man måste se till behoven, planera efter behoven och därmed förkorta tiderna för planering för att bygga de bostäder som behövs.

Vi kan ge stimulanser för planeringen, och länsstyrelserna får en roll att vara delaktiga. Men det måste vara upp till politikerna i kommunerna att inse vad planmonopolet innebär och vad de bär ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag ser med tillförsikt fram mot resten av mandatperioden med reformer som är stabila över tid, vilket kommer att skapa en bättre bostadsmarknad.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Lars Beckman och David Josefsson (båda M) samt Jakob Olofsgård (L).

Fru talman! Även jag har respekt för att man har olika syn på hur man ska lösa problemen. Jag tror inte att Jennie Nilsson och jag har direkt olika syn på hur krisen ser ut, men man kan ha olika syn på hur den ska lösas.

Min uppfattning är att vi har haft problem med bostadsmarknaden under en lång period. Vi tar chansen att försöka lösa problemen under denna mandatperiod, och det är klart att det tar tid innan förslagen levereras och kommer till kammaren.

Jag hoppas att utredningarna kommer att levereras till regeringen så att remissomgångarna kan starta, och därefter kan propositioner levereras. Jag är glad och nöjd med alla de utredningar som bostadsministern har lyckats få igång, så jag tror att vi kommer att se en klar förbättring.

Jag gjorde samma sak som Socialdemokraterna när jag var i opposition, det vill säga klagade på att ministern inte deltog i debatten. Jag förstår att det kan vara till glädje. Nu hörsammade majoriteten detta i migrationsdebatten i torsdags där migrationsministern deltog. Problemet var att Socialdemokraterna gick hem innan migrationsministern kunde prata. Det var alltså ingen socialdemokrat kvar i salen när migrationsministern gick upp i debatten. Det tycker jag är ett underbetyg till oppositionen, som kräver att ministrar ska delta i debatten, men när de sedan kommer går man hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag är rädd om vår ministers tid, och jag tror att vi fyra från regeringspartierna kan klara av debatten. Vi ser gärna att ministern är med, men då måste Socialdemokraterna också leverera, det vill säga delta i debatten när ministern kommer.

Fru talman! Det är ganska enkelt. Allmänna reklamationsnämnden har en ohållbar situation. Deras ärendemängd har ökat med 198 procent, och de måste få mer medel. Och detta får hanteras inom den ram som finns. Då blev det denna prioritering, alltså att Arn får mer pengar.

Sedan tror jag att Jennie Nilsson och jag har olika uppfattningar om hur denna mandatperiod kommer att sluta. Jag tror att den kommer att vara ett startskott för en förändrad syn på bostadsmarknaden. Jag tror att vi kommer att få en förändrad del av bostadsmarknaden, där vi kan bygga fler bostäder framgent både i högkonjunktur och i lågkonjunktur. Vi måste kunna vara överens om att vi byggde alldeles för lite bostäder även i högkonjunktur. Då är inte plåster på såren det alternativ som jag väljer, utan det är att reformera och att göra strukturella reformer som i grunden innebär en förändrad syn på hur vi kan bygga och vilken tid det får ta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi måste ändå vara överens om att det är priset på bostaden som avgör hur många bostäder som byggs. Om ingen kan betala för bostäderna kommer det inte att byggas några bostäder. Alltså måste vi få ned byggkostnaderna. Vi måste se till att de sektoriella kostnaderna, det vill säga planeringskostnaderna, blir lägre. Vi måste se till att det finns planlagd mark. Där kommer kommunerna in. Det är därför som jag hela tiden tjatar om att kommunerna måste ta sitt ansvar eftersom det är där som planmonopolet ligger. Vi kommer aldrig att kunna klara detta utan deras hjälp. Sedan är det inte deras ansvar, men vi behöver deras hjälp.

Jag tror därför inte att detta kommer att vara en förlorad mandatperiod. Jag tror att vi kan gå vidare med detta. Och när vi väl är igenom detta tror jag faktiskt att det är en bättre strukturell marknad.

Fru talman! Om jag minns rätt vad Malcolm Momodou Jallow sa i talarstolen var det: Är ni nöjda med regeringens politik? Den frågan svarade jag ja på. Jag är nöjd med regeringens politik. Det är en helt annan sak än att säga att man är nöjd med situationen i Sverige. Men regeringens politik är jag nöjd med, och det står jag för.

Sedan är vi överens om att vi inte har tillräckligt med bostäder och att människor ibland inte har råd med en bostad. Och alldeles oavsett om man har pengar eller inte finns det inte alltid en bostad att få.

Att det finns för lite bostäder betyder inte att det finns för lite hyresrätter. Det finns för lite bostäder, och det finns för få kvadratmeter som man kan bo på i Sverige.

Jag tror ärligt att många av problemen i hyresområdena, det vill säga i de utsatta områdena, beror på att vi har bara hyresrätter i ett område. Hade vi kunnat spränga in bostadsrätter, äganderätter och villor där hade situationen varit annorlunda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag tror inte att det nödvändigtvis är fel att omvandla hyresrätter till äganderätter. Men det är fel att vi inte har tillräckligt med bostäder som människor kan bo i, oavsett om det är villor, småhus, bostadsrätter eller hyresrätter. Vi behöver nog fler bostäder av alla sorter. Men ställ inte de olika sorterna mot varandra. Däremot kan vi konstatera att vi har byggt alldeles för många hyresrätter under en tid och alldeles för lite av andra typer av bostäder. Därför inriktar vi oss på en annan del, till exempel småhus.

Fru talman! Jag kommer aldrig att rösta för en regering som tycker att en situation med kriminella som kan trakassera ett bostadsområde är okej. Om man trakasserar ett bostadsområde och är kriminell och bor permanent i en lägenhet där, då vill jag göra det enklare att vräka denna person. Det finns inget annat alternativ. Det måste bli konsekvenser från samhället om man är kriminell. Man ska inte kunna gömma sig bakom någonting.

För dem som behöver bostad har vi ett system i Sverige. Vi har visserligen för få bostäder, men det kan aldrig vara rätt att vi skyddar någon som är kriminell. Om du bor granne med någon som är kriminell, ska du acceptera det? Eller ska du kunna gå till din fastighetsägare och säga att du är otrygg? Vad tror du att svaret blir om det accepteras att det finns en kriminell i området? Jo, att du får flytta någon annanstans. Vart ska du ta vägen då?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Det handlar om vilken moral och vilket synsätt man har. Jag kommer inte att acceptera att vi tar lätt på kriminella, utan de får hitta någon annanstans att bo.

Vi delar dock problembilden, Malcolm Momodou Jallow och jag. Att Sverige har för få bostäder har vi sagt hur många gånger som helst. Men min väg till fler bostäder är att förenkla byggandet, korta ledtiderna och se till att kommunerna planerar för det antal bostäder som behövs. Vi ska inte subventionera och ge bidrag, utan det ska vara marknadspris.

Fru talman! Jag vill först instämma i funderingen om social bostadspolitik, vilket vi diskuterar alldeles för lite. Vi måste nog försöka höja den rösten och komma fram till någonting där.

Jag hörde inte vad bostadsministern sa i går, men jag tar risken att säga att när det gäller bostäder på landsbygden - där värdet på fastigheten kan vara hälften av produktionskostnaden - måste vi hitta en lösning längre fram. Nedskrivning under en längre period, upp till sju år, har jag föreslagit. Allmännyttiga bostadsföretag borde kunna vara garant för att det skulle fungera utan risk under längre tid. Det är ett lösningsförslag som jag har framfört och som jag tycker är ganska okej. Det kan finnas många fler.

Det som egentligen gjorde att jag begärde replik var frågan om kommunernas roll. Det ska inte uppfattas som att jag lägger hela ansvaret på kommunerna. Jag tycker dock att de är en del i detta som vi måste hantera och adressera. Från statligt håll kan vi göra mycket, men i andra ändan är det ju kommunerna som måste leverera planer för bostadsbyggande.

Vi kristdemokrater har i vår budget försökt lägga lite pengar i form av en planeringsbonus till kommunerna. Jag konstaterar att Centerpartiet inte stöder det i sin budget. Jag tror dock inte att man kan bortse från kommunernas ansvar. De har möjlighet att ta ut en avgift. Medborgare tycker att den är alldeles för hög, och det har jag full förståelse för liksom att man inte vill prioritera annorlunda i kommunerna. Men stat och kommun måste nog samspela där för att komma fram till en lösning. Planeringen får inte gå ned nu när det är lågkonjunktur utan måste hållas uppe så att man kan vara i fas när högkonjunkturen kommer igång igen. Det är nog en resa vi måste göra gemensamt.

Fru talman! Vad gäller att sitta av tiden tycker jag inte att dagens redovisning från de olika Tidöpartierna har visat att man gör det. Man försöker i stället leverera under tiden som det här håller på.

Detta är annars en situation som ingen av oss ville ha. För tre år sedan trodde vi nog inte att vi skulle få den här situationen under mandatperioden, men nu är det som det är och vi måste hantera den så gott det går. Jag tror också att man kommer att kunna se leverans till kammaren längre fram.

Det som jag är orolig för är att man lägger allt i en korg och tror att detta ska lösa det, men regeringen eller vi som riksdag kommer aldrig att kunna lösa det själva. Vi måste ha branschen till hjälp, vi måste ha länsstyrelserna till hjälp och vi måste ha kommunerna till hjälp.

Alla måste inse att de har en roll att spela i detta. Det är därför jag tar upp kommunerna hela tiden, för jag tycker att de lite grann har kommit undan. Vi måste få upp dem på banan på ett eller annat sätt. Ett sådant var att försöka få en planeringsbonus till dem, för att väcka tanken hos dem att de kan hjälpa till och ge stöd.

Jag skulle vilja fråga Alireza Akhondi: Vilken roll tycker ni att kommunerna kan spela i detta? Vad kan kommunerna hjälpa till med i den situation som vi är i? Vi inser alla att om ingenting görs kommer vi inte att ha några planer när det väl vänder, oavsett när det vänder. Då kommer vi att ha 1994-1995 års situation igen, då det tog väldigt lång tid innan allt kom i rullning gällande både planer och att man inte hade arbetskraft. Jag tror att kommunerna måste vara på tårna där.

Jag skulle vilja veta vad Centerpartiet har för idéer om detta.

Fru talman! Ledamoten Alireza Akhondi sa i sitt anförande att jag pekar ut en hel bransch som fuskare, och detta måste jag bemöta.

Det jag har sagt är att om man ska ha ett grönt rotavdrag där det plötsligt ska göras skillnad beroende på om det till exempel är en yttervägg eller en innervägg som ska renoveras bygger man ett system som öppnar upp för orättvisa mellan olika renoveringsslag. Man öppnar också upp en möjlighet att laborera med redovisningen på ett sätt som jag kanske skulle betrakta som fusk.

Om jag ändrar en innervägg skulle det inte ge rätt till rot eftersom det inte blir energieffektivare, men om jag ändrar lite i ytterväggen och lägger på lite extra isolering blir det definitivt ett energieffektivare hus. Då får jag plötsligt rätt till rot. Denna skillnad blir orättvis.

Det visar sig kanske ännu mer för den som för några år sedan renoverade köket. Den personen kan i dag få avdrag för att tilläggsisolera sina väggar, medan den som för några år sedan tilläggsisolerade sina väggar i dag inte kan få avdrag för att renovera köket.

Det blir ett problem att man skiljer på saker som görs inom samma fyra väggar. Och vem ska egentligen kontrollera detta? Det kommer inte att bli helt lätt att kontrollera. Jag tror faktiskt att det är fler än jag som ser att det blir problematiskt om man gör ett system där bara vissa delar av huset ger rätt till rotavdrag.

Fru talman! Alternativet till ett grönt rotavdrag är det rotavdrag som regeringen går fram med, men det gör inte skillnad på huruvida det är en tilläggsisolering eller något annat man gör.

Fördelen med vårt rotavdrag är att man kan göra precis vad man behöver göra på fastigheten utan att behöva skilja på vad som är energieffektiviserande och vad som snarare är estetiskt.

Samtidigt gör energipriserna att de flesta ser ett behov av att energieffektivisera bara utifrån sin egen elräkning. Det är ett medel så gott som något för att styra mot energieffektivisering.

Något ytterligare som jag vill ta upp är att Alireza Akhondi i sitt anförande sa att regeringen skulle sakna förslag, men i Centerpartiets budgetförslag tar man ju bort alla förslag som kommer från regeringen. Man tar bort stimulanspengarna till nya tomter, man tar bort stimulanspengarna till att ändra planer i kommunerna och dessutom gör man flera små neddragningar samt en större på över 4,1 miljoner på Lantmäteriet.

Samtidigt hävdar man att man på något vis skulle ha en bättre bostadspolitik än den som regeringen har. Jag får faktiskt inte ihop det över huvud taget. Med alla dessa neddragningar lämnar man ju snarare kommunerna åt deras öde, och då hamnar de i situationen där de måste ta pengar från skolan eller äldrevården. Det var precis detta vi ville undvika genom stimulanspengarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag vill börja med att rikta en tanke till de fem byggnadsarbetare som miste livet i en byggarbetsplatsolycka - närmare bestämt i en hissolycka. Det vi debatterar i dag handlar om dem som bygger Sveriges bostäder. Låt oss sända dem en tanke härifrån.

Fru talman! Innan jag klev in i politiken befann jag mig inom det utgiftsområde som vi i dag debatterar, nämligen bostadsbyggande. Då, för ungefär tre år sedan, rådde det högkonjunktur. Spikpistolerna hördes över hustaken. Vi hade verkligen fullt upp.

I dag råder det däremot en bedövande tystnad. Inga hammarslag hörs, och många av mina kollegor har fått lämna sina arbeten inom byggsektorn. Det är därför som denna regerings viktigaste fokus har varit - och kommer att vara - att bekämpa det som har gjort att mina kollegor har fått lämna sina jobb.

Den höga räntan är ett resultat av inflationen. Detta har repeterats om och om igen. För mig är det oerhört tydligt. Mina kollegor - bostadsutvecklare och affärsutvecklare - vädjar hela tiden till mig och säger att de inte får ihop kalkylen. De säger att inflationen måste bankas ihjäl.

Nu hoppas vi att stormvinden ska lägga sig och att den strama statsbudgeten ger resultat. Men vågorna går fortfarande höga där ute, och stormen har ännu inte bedarrat. Det går inte att hissa segel när stormen blåser - då skulle skeppet kantra. Vi behöver hålla i och hålla ut.

Jag går tillbaka till de år då vi hade vind i seglen, då seglen var hissade och solen sken på himlen. Under dessa år var det ändå någonting som skavde inom oss; det var någonting som inte stämde. Självklart byggdes det bostäder, men under ytan kunde man se fundamentala strukturproblem. Jag vill därför nämna tre frågor som jag fick då och som jag tog med mig in i arbetet i politiken.

Den första frågan jag ofta fick var: Har ni några tomter? Det verkar som att vi bor i ett land som är betydligt mindre än till exempel Luxemburg. Varför? Jo, därför att vi har långa tomtköer till de flesta av orterna där folk vill bo och där arbete finns.

Men det är inte så att vi har tryckt ihop oss i någon större utsträckning i vårt vidsträckta land. Alla storstadsbor får ursäkta, men när vi ute på landsbygden åker omkring passerar vi många fina, vackra platser där man skulle kunna anlägga fler bostäder. Det finns mark som man skulle kunna använda sig av men som inte används.

Vad svarar man då på frågan: Har ni några villatomter? Det går bra med bara en liten, sa folk. Den behöver inte vara så jättestor - bara en plats att slå ned sina pålar på.

Om man väl fick tag i en tomt var den allt annat än billig. Man var tvungen att lägga ut en stor del av sitt bostadslån innan man ens hade börjat bygga - innan spaden ens hade träffat marken.

Det är därför denna regering nu går fram med förslag. Medan stormen blåser gör regeringen det jobb som skulle ha gjorts under de åtta åren av högkonjunktur, då man inte tog tag i de strukturella problemen. Därför går vi fram med en planeringsstimulans till kommuner för att stimulera småhusbyggande. Vi ger länsstyrelserna i uppdrag att främja bostadsbyggande. Vi ger Boverket i uppdrag att ta fram vägledning för exploateringsavtal, alltså markavtal. Vi ger Lantmäteriet i uppdrag att ta fram förslag på en färdplan för att fortsätta att digitalisera samhällsbyggnadsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Den andra frågan jag ofta fick var: Varför är det en sådan regeldjungel? Ibland fick vi ett samtal från någon markägare som ville sälja lite mark som passade utmärkt att bygga på. I flera fall tog det över åtta år innan spaden kunde sättas i jorden på grund av långa ledtider.

Man var tvungen att kapitulera och säga att det väl är så lång tid som det ska ta. Det är det inte, så varför gör vi på det här viset?

När Lantmäteriet till slut hade ordnat fram en nybyggnadskarta började nästa utmaning, nämligen att förhålla sig till kommunens olika tolkningar av byggregler. Även kommunens egna handläggare uttryckte att de varken visste ut eller in gällande hur en detaljplan, ett bygglov eller vad det nu kunde vara skulle tolkas. De utbrast själva i frågan: Varför är det en sådan regeldjungel? Det fördröjer bostadsbyggande och kostar pengar som medborgaren - kunden - i slutändan själv får betala. Hur har vi lyckats överreglera våra viktiga bostäder?

På regeringens bord ligger det därför flera förslag på åtgärder för att röja i regeldjungeln och underlätta för både bygglovsavdelningar, exploatörer och medborgare som vill bygga sitt drömboende. Boverket arbetar med en stor översyn av Boverkets byggregler och Boverkets konstruktionsregler som går under namnet Möjligheternas byggregler. Det är en stor utmaning att ta itu med detta. Den här regeringen gör det, och det borde ha gjorts tidigare.

Den tredje och kanske viktigaste frågan, som jag fortfarande möts av, var: Hur ska vi någonsin kunna köpa? Frågan kom till mig från en byggnadsarbetare på ett företag som varje dag arbetade med att snickra och bygga olika radhus och kedjehus - alltså småhus. Han tyckte att husen som byggdes, som han var med om att bygga, passade jättebra för honom och hans familj. Ett litet radhus med en liten gräsmatta var allt han drömde om. Men trots att de var två yrkesverksamma personer med fast inkomst och ett litet sparkapital var tröskeln för att gå från det dyra andrahandskontrakt som han satt på till en egen liten täppa - ett småhus - alldeles för hög. Han såg på mig och sa just de här orden: Hur ska vi någonsin kunna ha råd att köpa?

Denna regering gick till val på att förverkliga människors boendedrömmar. Det handlar om människor som denna byggnadsarbetare, som kämpar och bygger men som inte har råd att bo i det hus som han själv bygger. Trots åtta år av brinnande högkonjunktur hade vi då det lägsta småhusbyggandet på 100 år.

Självklart ska vi bygga hyresrätter. Självklart ska vi ha varierande boendeformer. Men låt dem som vill få äga sitt boende. Sju av tio vill göra det.

Politiken måste formas efter detta. Jag säger ja till att bygga fler hyresrätter, för det behövs - men jag säger också ja till ännu mer småhus, för det är där drömmarna finns. Då ska det gärna vara ett litet radhus med en liten gräsplätt. Det kan gärna stå en liten studsmatta på den gräsplätten, och en liten planteringslåda - och det kan stå en stor solstol på däcket. Det är en dröm som många i dag inte har råd med, men den här regeringen arbetar för och siktar på att de ska ha råd med det.

Det är därför vi går fram med utredningen om fler vägar till att äga sitt boende och med hyrköp och ägarlägenheter. En kommitté gör en översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder som bolånetaket och amorteringskravet, och på departementet bereds just nu ett betänkande om startlån till förstagångsköpare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Jag vill ge tre korta svar på de tre frågorna. Svaren blir: fler småhustomter, färre krångliga regler och att fler ska ha råd med sin dröm.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Fru talman! Tack för de två frågorna, Jennie Nilsson!

När det gäller den första frågan var det väldigt viktigt för mig att möta mina kollegor som precis blivit uppsagda. Jag har gjort det igen, som regeringsrepresentant. Jag har inte velat ducka eller smita därifrån, utan jag har åkt till byggarbetsplatsen och vetat att det är deras sista dag. Det är den drivkraft jag bär med mig in i detta - Jennie Nilsson nämnde de frågor jag bär med mig - gällande att den trähusindustri som Småland i mångt och mycket bärs av just nu går på knäna.

Det man nämner för mig är förslag som jag tar med mig till regeringen och departementet. Självklart är det så. Men när den frustration som finns har lagt sig lite, när man samtalar om de egentliga problemen och när det kommer till kritan är det ändå så, vilket jag nämnde i mitt anförande, att det är på grund av de ökade byggmaterialspriserna som kalkylerna ytterst sett inte går ihop. Byggmaterialspriserna är fortfarande höga efter pandemin, och nästa kris man bävar för är faktiskt hur man ska lyckas lösa frågan med priserna när Ukraina ska börja byggas upp igen. Det är ytterligare en utmaning som vi får återkomma till. Det kokar dock ändå ned till detta med de höga räntorna, som är ett resultat av inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ja, det går att titta på olika åtgärder, men det handlar också om de strukturella problem vi ser. Det kostar mycket att ta fram byggbar mark i dag, vilket fortfarande är en belastning. Det Jennie Nilssons regering inte tog itu med under åtta år ligger oss alltså till last nu, under den här krisen. Det underlättar inte.

Fru talman! Tack för att du upprepade den fråga jag inte hann svara på, Jennie Nilsson! Tiden rann iväg, och jag vill återkomma till den.

Först vill jag dock bara uttrycka att träindustrin i synnerhet under 90talet fick känna på precis samma kris. Att det är kris nu är alltså inget nytt; det är ett tufft läge på många håll, och därför är det kris. Vi kan inte kopiera något, för vi har inte enbart lågkonjunktur utan även en inflationskris - eller ett inflationsspöke, som ledamoten kallade det tidigare. Jag tror inte på spöken, utan jag tror att det är på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Ledamoten nämnde stödet till konsumentorganisationer, och 6 miljoner är också mycket pengar - i synnerhet i inflationstid och i synnerhet när vi ser att Arn behöver dessa pengar för att göra konsumentnytta på riktigt. Det är alltså tydligt att de pengarna gick till att stödja Arn och dess verksamhet, som är väldigt viktig. Sedan vet vi att konsumentorganisationerna också stöds av andra organisationer, och det är viktigt att så sker.

Vad som hände däremellan var alltså inte att vi såg att civilsamhället och organisationerna blev mindre viktiga, utan det som hände är det som ledamoten väljer att kalla inflationsspöket. Vi kallar det en verklighet av inflation och höga räntelägen som vi måste motarbeta med full kraft.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Den kanske inte var riktigt tydlig, men jag förstår din andemening.

Jag vill återkomma till det som hände på byggarbetsplatsen. Jag har själv varit med om byggplatsolyckor. Man lever med sådant här under väldigt lång tid på en byggarbetsplats. Nu ligger frågan om säkerhet på byggplatser inte under just vårt utskott utan ett annat, och det är en annan minister som är ansvarig. I dag har ministern besökt platsen och lämnat blommor och tankar där. Men detta känns såklart i alla oss som har varit med om liknande händelser, oavsett arbetsplats.

Ja, hemlösheten ökar. När inflation och kris drabbar slår det alltid mot dem som har det allra tuffast. Det är det vi ser nu, med större press på just dem som nu inte har någon bostad. De kan hamna i strukturell hemlöshet eller våld i nära relation. De som står utan bostad drabbas i dag mycket hårdare på grund av bostadsbristen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Därför blir det ännu mer frustrerande när jag tänker tillbaka på att man inte byggde mer under de åtta år av högkonjunktur då jag befann mig i bostadsbranschen. Den siffra för antalet bostäder som Boverket sätter ska vara ett genomsnitt. Det går nedåt, och det går uppåt. Är det högkonjunktur måste man bygga högt över den siffran. Att det inte byggdes mer var ett resultat av att vi hade en vänsterstödd regering under de åtta åren. Det är därför många är hemlösa i dag.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ytterligare ett påpekande som jag kan ha svar på. Det som är som att flyga till månen för en vänsterpartist är det verklighet för en liberal att kunna göra. Jag tror på dem som har det tufft nu. Den som är fattig ska en dag kunna förverkliga sin dröm och ta sig dit. Om vi ger upp den drömmen har vi gett upp människors drömmar. Det gör inte vi i den här regeringen. Vi kämpar för dem.

Jag var tydlig med att de som står först på tur för köp är de som redan har jobb. Jag uttryckte inte att det är de hemlösa som ska köpa; det är att vrida lite på det jag sa. Jag sa att de som har fast jobb och sparkapital ändå inte har råd. När den där familjen har råd och möjlighet att köpa det där lilla radhuset med den där lilla gräsmattan frigörs det också en bostad. När det frigörs lägenheter uppstår en rörelse. Det finns då också fler bostäder. Men det kräver att det där lilla radhuset finns och att den där barnfamiljen har möjlighet att köpa det.

Jag har personliga vänner som har gjort resan från hemlöshet till att äga sin bostad. Även om det är att flyga till månen för Vänsterpartiet är det en verklighet för den här regeringen. Det är någonting som vi kommer att fortsätta kämpa för, fru talman. Vi kommer att fortsätta allt vi kan att hålla borta Vänsterpartiet, som tror att detta är att flyga till månen.