Riksflödet
Logga in
Replikerade på Katarina Luhr ·

David Josefsson (M) om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

David Josefsson (M) svarade Katarina Luhr i en replik om Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik i debatten ”Protokoll 2023/24:47 Tisdagen den 12 december” den 12 dec 2023.

Katarina LuhrMP· i en replikEnligt Boverkets senaste prognoser behöver vi bygga 67 300 bostäder per år fram till 2030. Under rekordåret 2021, under rödgrön regering, påbörjades ungefär 71 000 bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer vi år 2024 att…
DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker
TREDJE VICE TALMANNEN · Anförande 34

Jag uppskattar när ledamöter gör rättelser och konstaterar att det är bra när ni talar via talmannen. Jag kommer ihåg detta.

Fru talman! Tack, David Josefsson, för både anförande och replikskiften så här långt! Jag delar David Josefssons oro över inflationen och den ekonomiska utvecklingen. Det jag däremot vänder mig mot är det som Moderaterna och regeringen tycks tro: att det att ingenting göra är samma sak som att bekämpa inflation. Det är helt enkelt inte sant. Däremot är det givetvis viktigt att göra rätt saker i det läge vi nu befinner oss i.

Det är inte heller så, trots att regeringen och David Josefsson hävdar att man på just detta politikområde inte kan göra någonting och att man måste vara återhållsam, att man inte gör någonting på en massa andra områden. Regeringen spenderar ett ganska stort reformutrymme, men man har andra prioriteringar. Man har exempelvis inga problem med en lyx-rot eller sänkt skatt på plastpåsar, snus eller för den delen drivmedel. Särskilt det senare påverkar sannolikt inflationen rätt rejält. Det handlar helt enkelt om vilka politiska val som görs och vad man prioriterar.

David Josefsson och regeringen tycks inte heller ha någon ambition att vid sidan av att bekämpa inflationen också säkerställa att vi inte går in i en djup lågkonjunktur. Därför blir det anmärkningsvärt att man, givet den roll byggsektorn spelar i att driva en lågkonjunktur, i princip inte presterar ett enda förslag.

Min fråga till David Josefsson blir därför: På vilket sätt avser man att förhindra att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur än nödvändigt, och på vilket sätt avser man att se till att det byggs i en högre takt än vad som nu aviserats?

Fru talman! Tack, Jennie Nilsson, för repliken! Precis som Jennie Nilsson säger är det viktigt att inte fastna i att inte göra någonting eftersom det är inflation. Det var detta som även vårt tidigare replikskifte handlade om, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag skulle vilja säga att det farliga i denna situation är att låtsas som att det regnar och som att det inte är inflation - att inte ha en återhållsam statsbudget med allt det innebär, all kritik man får utstå och alla tuffa prioriteringar man får göra. Det är faktiskt nästan lite provocerande att höra att det skulle vara att inte göra någonting att hålla i pengarna i tuffa tider. Det naturliga för en politiker är ju att vilja spendera dem och göra väljarna nöjda.

Den här regeringen gör en rad saker, både på kort och på lång sikt, för att både hålla igång bostadsbyggandet och rädda jobben. Vi förstärker rot. Vi inför planeringsbonusar. Vi höjer bostadsbidraget till barnfamiljer för att hjälpa dem att klara en tuff situation. Men vi gör också viktiga satsningar på andra politikområden. Vi bygger ut rättsväsendet och Försvarsmakten. Vi avsätter 16 miljarder, 40 procent av reformutrymmet, för att värna kommuner och regioner. Vi gör alltså en rad saker för att klara oss genom lågkonjunkturen.

Men det handlar inte bara om att klara oss genom den. Den viktigaste uppgift vi står inför är nämligen, som jag sa, att se till att detta inte blir sju svåra år - att det inte blir en lång och djup lågkonjunktur utan att det bara blir en Göteborgsvinter, inte en permafrost. Detta är regeringens fokus, och det är inte att inte göra någonting.

Frågan var tidigare om man var nöjd med regeringens politik. Jag skulle för att parafrasera LO säga så här: Jag är stolt, men jag är inte nöjd.

Fru talman! Faktum kvarstår: Inflationen är inte ett inhemskt svenskt problem utan något som hela EU och i stort sett hela världen brottas med. Tittar man på det område som är mest jämförbart, nämligen EU, kan man dock konstatera att det går sämre för Sverige än för de flesta andra länder. Bara Ungern, Luxemburg och något land till har en sämre ekonomisk utveckling än Sverige, och bara Sverige spås ha en negativ ekonomisk utveckling nästa år. Detta är inte ett kvitto på att regeringen gör rätt saker - tvärtom.

Med detta sagt vill jag ändå adressera några av de saker som David Josefsson lyfter, kopplat till vad man gör. Det förhöjda bostadsbidraget är en bra sak. Det fick Socialdemokraterna på plats i samband med pandemin, och det har fått leva vidare till följd av nya utmaningar. Men jag noterar att det avskaffas från och med halvårsskiftet nästa år. På vilket sätt bedömer man att barnfamiljer klarar sig utan ett förhöjt bostadsbidrag under andra halvåret 2024? Vad är det som ska ha hänt då? Detta måste man ändå fundera på.

Jag noterar också att David Josefsson läst HGF:s rapport om unga vuxnas boende 2023 och förfasas över den lika mycket som jag. De 30 år då inget har hänt är lite intressanta om man tittar på dem retroperspektivt. Den senaste gången högern regerade, 2006-2014, byggdes det 22 000 lägenheter per år, alltså långt under behovet. Den senaste gången Socialdemokraterna regerade byggdes det ungefär 60 000 bostäder per år, ungefär i nivå med vad som behövdes men inte tillräckligt för att hantera det ackumulerade underskottet. Nu bygger vi återigen på en nivå som innebär ett underskott, och min fråga kvarstår därför: Vilka faktiska åtgärder kommer att vidtas för att hantera den byggkris vi nu ser och säkerställa att det byggs på en nivå motsvarande behovet framgent? Jag ser inget av detta i regeringens budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! För att börja med den europeiska utblicken kan konstateras att hur ett land klarar sin lågkonjunktur också handlar om vilka strukturreformer man fick till under högkonjunkturen. Vi kommer från åtta år med socialdemokratiskt styre, då reformivern var närmast obefintlig.

Anders Borg sa att vi klarade finanskrisen förhållandevis väl därför att vi hade i ladorna. Den här regeringen kom verkligen inte till ett dukat bord. Den tidigare regeringen gjorde mycket, men man kan tyvärr inte säga att den rustade Sverige för en lågkonjunktur.

För att få igång byggandet gör vi saker på lång sikt. Vi förenklar byggregler, kortar ledtider och ökar mängden byggbar mark - allt det som var problem under högkonjunktur och också är problem under lågkonjunktur. Jag tror inte att vi kan räkna med att ha ett stort bostadsbyggande under lågkonjunktur. Det stora problemet var, precis som Jennie Nilsson sa, att vi inte hade ett tillräckligt högt bostadsbyggande ens under högkonjunktur.

Dessa strukturella problem måste vi komma till rätta med om vi ska komma till rätta med bostadsbristen, genom ett ordentligt reformarbete. Nu kommer vi förhoppningsvis att få en kort lågkonjunktur för att sedan gå in i en högkonjunktur och snabbt få fart på byggandet. Det är regeringens ambition, och det är detta den här politiken siktar på.

Ledamoten sa i sitt tidigare replikskifte, fru talman, att rot var en lyxreform. Jag tog fram en RUT-rapport för att se om detta stämde. Där konstaterar man att 342 000 personer som räknas som höginkomsttagare utnyttjade rotavdraget föregående år medan 712 000 svenskar som är medel- eller låginkomsttagare utnyttjade det. Rot är inte en lyxreform. Rot är för vanliga människor som måste få sin ekonomi att gå ihop.

Fru talman! Enligt Boverkets senaste prognoser behöver vi bygga 67 300 bostäder per år fram till 2030. Under rekordåret 2021, under rödgrön regering, påbörjades ungefär 71 000 bostäder. Enligt Boverkets prognos kommer vi år 2024 att påbörja bygget av ungefär 20 000 bostäder, och det är alldeles för lite.

Jag lyssnade på bostadsministern i juni i år, efter hans stormöte med branschen. Andreas Carlson sa då att regeringen är beredd att vidta snabba åtgärder för att hantera krisen i bostadsbyggandet. Det var alltså i juni, och jag tror att det var en av anledningarna till att så många blev besvikna när den här budgeten presenterades, för de snabba åtgärder som branschen hade velat se fanns inte med.

Frågan är såklart vad man menar med snabba åtgärder. Regeringspartierna har ju suttit i opposition i åtta år, och nu har de styrt bostadspolitiken i lite mer än ett år. Man kan tycka att det skulle ha funnits tid att ta fram nya åtgärder som skulle kunna gynna bostadsbyggandet om frågan hade varit prioriterad.

Jag undrar därför: Med de åtgärder som Moderaterna och Tidöpartierna nu presenterar, hur många bostäder kommer den politiken att kunna bidra med? Och om det nu blir som många tror, att inflationen kommer att minska i vår, får vi då se några nya åtgärder i vårändringsbudgeten, och vad skulle det i så fall kunna bli?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Precis som ledamoten säger nådde man det årliga byggandet under brinnande högkonjunktur. Det stora problemet är ju att man säger att man i snitt skulle behöva bygga 67 000 bostäder - nu pratar man väl om uppemot 70 000 bostäder per år - under en konjunkturcykel.

Definitionen av en lågkonjunktur är ju att byggandet faktiskt går ned. Det innebär att man kommer att behöva ligga väldigt mycket högre än den nivån under en högkonjunktur för att klara av det bostadsbehov som finns.

Vårt fokus ligger på att lösa ut de strukturella problem som gör att vi trots att vi hade högkonjunktur och i det närmaste nollränta bara kom upp i 65 000-70 000 bostäder per år. Vi skulle behöva bygga många fler bostäder i högkonjunktur.

Regeringens fokus ligger på att komma till rätta med de strukturella problemen. Att lyckas med det handlar om ett antal saker: om regelförenkling, om att korta ledtider och om att få fram byggbar mark. Men lyckas vi med detta är jag övertygad om att vi kan nå en situation där det byggs tillräckligt många bostäder. Det blir inte 2024 eller 2025 men när vi är i högkonjunktur. Då kan vi på längre sikt bygga bort bostadsbristen, och samtidigt måste vi få bostadsmarknaden att bli mer funktionell.

Snabba åtgärder är inte en quickfix. Det är inte att slänga miljarder till byggherrar eller hyresvärdar i en brinnande lågkonjunktur. Det är däremot att se till att vi står redo när konjunkturen vänder för att ta hand om den efterfrågan som finns. Det är detta vi menar med snabba åtgärder, och det är därför vi bedriver en offensiv bostadspolitik.

Fru talman! Jag skulle vilja återkomma till något som David Josefsson tog upp i sitt anförande, nämligen slopandet av strandskyddet, eller förbättrandet av strandskyddet, som Moderaterna kallar det.

Regeringen ser detta som en vettig lösning för att öka bostadsbyggandet. Däremot ser vi att länsstyrelserna har beviljat ungefär 80-90 av de begärda strandskyddsdispenserna de senaste åren. Under 2022 beviljade kommunerna 7 155 strandskyddsdispenser och länsstyrelserna 773. År 2018 exploaterades 20 mil stränder i Sverige.

Vi har också något som kallas LIS-områden, som jag antar att regeringen känner till. Det står för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, och kommunerna kan då peka ut strandnära lägen att bygga i. Detta infördes i miljöbalken redan 2009 för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i områden med god tillgång till fria strandområden. Skillnaden mot regeringens förslag verkar vara att allmänheten fortsatt ska ha god tillgång till strandområdena och att växter på strand och i vatten ska ha goda livsvillkor. Jag vet inte om detta är den skillnad som regeringen ser i förhållande till den nya reformen eller inte.

Problemet med att slopa strandskydd och att tala om att det blir billigare att bygga strandnära är att kalkylerna bygger på att den som köper i strandnära läge har högre betalningsförmåga. Det kommer att finnas mindre orörd strand och naturmark att besöka för dem med tunnare plånbok och kanske en ökad tillgång till hus för dem med tjockare plånbok.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Jag undrar: Hur många bostäder kan man skapa genom att slopa strandskyddet, och hur många fler mil stränder kommer att kunna privatiseras?

Fru talman! Tack, Katarina Luhr, för frågan! Det är en intressant infallsvinkel som ledamoten har på strandskyddet. Hon menar att stränder ska skyddas, och om man bygger på en strand - det vill säga att man använder den - privatiseras den. Jag värjer mig lite mot den beskrivningen.

Sverige har en enormt lång kustlinje. Vi har många och långa älvar. Vi har två stora insjöar och tusentals små insjöar. Vi har god tillgång på stränder.

Det finns stränder som av olika skäl ska skyddas. Det kan handla om allmänhetens tillgång, om biotoper och en rad andra saker. På samma sätt finns det skogsområden som ska skyddas för att allmänheten ska ha tillgång till dem, för biotopskydd eller liknande. Men att man ska skydda alla stränder för att vissa stränder behöver skyddas tycker jag är fel.

Ledamoten säger att man gör detta för dem med tjocka plånböcker. Det stora problemet i dag är ju att strandtomt har blivit en klassfråga. Miljardärerna, som ledamoten från Vänsterpartiet talade om, kommer alltid att ha råd att köpa stränder i Sverige, just för att det är en bristvara. Trots att vi är ett av de länder i Europa som har flest meter strand per capita är det begränsat var man får bygga. Rikisarna har i dag råd att köpa en strandtomt, men vi vanliga dödliga har det inte.

Genom att öppna upp för att bygga på stränder - inte på alla stränder men på vissa - blir det faktiskt möjligt för fler människor att bo strandnära. Det som var en omöjlighet och något att drömma om kan nu bli verklighet med vår strandskyddsreform. Detta tycker jag är väldigt viktigt att ha med sig. Det är detta perspektiv som driver mig att faktiskt skapa mer byggbar mark och ge fler människor möjlighet att bo strandnära.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.