Fru talman! Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Många familjer och företag kämpar mot bakgrund av hög inflation och stigande räntor. Sverige har stora problem med tillväxten. Vi kommer att se en konjunkturnedgång i år och nästa år. Det tuffa ekonomiska läget märks också av inom välfärden. Det finns hopp om en återhämtning 2025, men till dess ligger den ekonomiska politikens inriktning fast.

Regeringen sänker skatten för alla som arbetar och för landets pensionärer genom ett jobbskatteavdrag med tonvikt på låg- och medelinkomsttagare, och vi förlänger det förhöjda bostadsbidraget för att stötta vanliga människor som kämpar. Samtidigt gör vi historiska satsningar på försvar och rättsväsen och för att värna välfärden.

Det är rätt prioriteringar om man som vi kristdemokrater sätter sjukvården och tryggheten främst. Därför vill jag här i dag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Människor ska kunna lita på att sjukvården finns där och fungerar när någon i familjen blir sjuk. Men tyvärr är det alldeles för många som har fått vänta alldeles för länge på vård eller behandling. Så här har det varit länge nu.

Styrande politiker har inte på många år lyckats ta itu med problemen eller genomfört de strukturella reformer som svensk sjukvård behöver. Det har gått ut över väldigt många patienter. Kristdemokraterna och regeringen lägger nu om politiken för att den som är sjuk ska kunna få vård i tid och för att vi ska kunna skapa en mer jämlik vård för människor i hela landet.

I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner med anledning av de stora kostnadsökningarna. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge regionerna och vårdens medarbetare bättre möjlighet att bedriva en god vård, och vi satsar 3 miljarder i riktade statsbidrag till vård, skola och omsorg.

Totalt stärker vi alltså välfärden med 16 miljarder kronor extra. Det här stärker välfärdens förutsättningar i dessa tuffa tider. Regeringen fortsätter samtidigt sina satsningar för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser med 5 miljarder kronor 2024 och 6,5 miljarder kronor 2025.

Tillsammans med satsningar på den fortsatta utbyggnaden av primärvården, reformer som en nationell vårdförmedling och en översyn av vårdgarantin så att vård i högre grad ska ges efter behov är avsikten att detta kommer att kunna leda till både fler bemannade vårdplatser och att fler får vård i tid.

Några andra höjdpunkter i budgeten är att vi klarar av att dubblera satsningen för att stärka cancervården. Vi avsätter 1 miljard kronor per år 2024-2026 för att uppdatera den nationella cancerstrategin så att svensk cancervård fortsatt ligger i absolut framkant.

Det är på tiden att vi säkerställer att en nationell gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården kan införas med gemensamma standarder så att patientens hälsodata och journaler blir tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård oavsett huvudman.

Något som däremot bekymrar mig, fru talman, är att den psykiska ohälsan ökar. Den ökar inte minst bland unga, och samtidigt är köerna till barn- och ungdomspsykiatrin fortfarande alldeles för långa.

Vi satsade 1,6 miljarder 2023 för att kapa köerna och stärka primärvården just för att kunna möta det här behovet. Nästa år skjuter vi till ytterligare för att alla de flickor och pojkar som i dag bara bollas runt i systemet faktiskt ska kunna få hjälp.

Vid sidan av det arbetar regeringen också med en nationell strategi för psykisk hälsa som kommer att kunna leda till ytterligare kraftsamling på området.

Det är däremot inte bara de unga som behöver stöd. Det behöver också de äldre. Det är därför väldigt bra att regeringen fortsätter att visa omsorg om Sveriges äldre genom att satsa för att bryta äldres ofrivilliga ensamhet.

Att äldre ska behandlas med respekt är inte bara en slogan eller en politisk målsättning. För oss kristdemokrater och också Sverige som land är det en grundläggande värdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

I takt med att andelen äldre över 80 år ökar med 50 procent 2020-2030 kommer allt fler av oss att vara i behov av omsorg. Det var därför ett viktigt besked när regeringen meddelade att Äldreomsorgslyftet nu förlängs i tre år.

Jag är medveten om att de här 1,7 miljarderna inte löser alla problem när det kommer till kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Men det har varit en lyckad satsning som innebär att omsorgspersonal kan utbilda sig under betald arbetstid. Det faktum att satsningen nu förlängs skapar bättre förutsättningar för en trygg och värdig äldreomsorg.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis i mitt inledningsanförande säga någonting om otryggheten i Sverige. För att göra Sverige tryggt tror jag att vi behöver ha klart för oss att otryggheten till viss del beror på en värderingskris.

Betydelsen av trygga familjer och föräldraansvar har länge tonats ned i vårt samhälle. Ordning och reda och vikten av regelefterlevnad har av vissa närmast framställts som något mossigt eller åtminstone alltför begränsande.

I stället för att framhålla det personliga ansvaret och vårt ansvar som medborgare att ta makten över våra liv, att vi ska göra rätt för oss och att vi ska göra vad vi kan för samhället har allt fler kommit att hänvisa till samhällets ansvar att ge oss vad vi behöver. Allt fler ställer sig snarare frågan vad samhället kan göra för dem.

Det här är en farlig utveckling, särskilt i kombination med att vi har fått ett alltmer segregerat Sverige. Vi har i dagens Sverige parallellsamhällen av utanförskap där alltför många föräldrar aldrig har gått till jobbet och alltför många barn alltid misslyckats i skolan.

Sammantaget har det lett till en bristande framtidstro och en minskad ansvarskänsla för varandra i samhället. Det gör tyvärr att fler människor i dag är beredda att bryta mot lagen och utsätta andra människor för brott. Det är just det här som har gjort Sverige otryggt.

Den utvecklingen går att vända. Tryggheten går att ta tillbaka. Regeringen arbetar nu för fler poliser, vassare verktyg i kampen mot brottsligheten och skärpta straff.

Vi förstärker i denna budget säkerheten och verksamheten på Statens institutionsstyrelse, Sis, och även socialtjänstens brottsförebyggande arbete med en ny socialtjänstlag, ökad bemanning och skolsociala team.

Men lika viktigt är att vi stärker stödet till familjerna. Vi bygger ut föräldrastödsprogrammen och hembesöken så att fler föräldrar kan få vägledning och så att fler barn ska få växa upp i trygga och kärleksfulla hem.

Det är starka familjer med goda värderingar och hopp om framtiden som på allvar lägger grunden för det trygga samhället. Av den anledningen finns det faktiskt också anledning att känna hopp om ett tryggare Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det vi ser är uppbyggnaden av en miljardsatsning för att kunna stärka bemanningen inom socialtjänsten i takt med att vi ställer om socialtjänstens uppdrag mot att jobba mer just förebyggande med det brottsbekämpande och brottsförebyggande.

Jag tror att det är ett viktigt skifte vi ser nu, för om vi ska klara av att göra Sverige tryggt behöver hela samhället vara med och förebygga och bekämpa brotten. Jag skulle säga att det viktigaste brottsförebyggande arbete vi gör i socialtjänsten men också inom exempelvis BVC är alla hembesök. Det handlar om föräldrastödsprogrammen. Det är just de trygga familjerna och den trygga starten i livet som är så viktiga också för fortsättningen av barnets liv. Man ska känna en grundtrygghet och tillmäta sig själv ett eget värde så att man också tillskriver andra ett värde. Det är till stor del där som samhället har gått snett, skulle jag säga.

Vi behöver naturligtvis en helt annan typ av kompetens inom socialtjänsten också när vi ska möta vår tids utmaningar. Vi är beredda att se över socionomutbildningen för att stärka kompetensen kring det brottsförebyggande, men jag ser också helt andra hot mot samhället i dag. Vi har till exempel ett stort problem med radikalisering, och där måste socialtjänsten få mycket bättre verktyg för att möta det narrativ som de själva utsätts för när islamistiska extremister hotar socialtjänsten och gör att färre vill jobba där.

Fru talman! I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge dem bättre förutsättningar att klara av sin verksamhet. Totalt stärker vi välfärden med 16 miljarder kronor extra. Regeringens satsning på välfärden är den största satsningen i budgeten; den utgör 40 procent av vårt totala reformutrymme.

Det stämmer att SKR räknar med dessa underskott. Men i och med regeringens budget täcker vi upp med mer än hälften av underskottet. Statliga bidrag står för ungefär 30 procent av kommunsektorns samlade inkomster. Men staten går nu alltså in och tar ett större ansvar och täcker upp mer än hälften av sektorns underskott. Det är att ta ansvar.

Sedan kan inte staten kompensera för alla kostnadsökningar för vare sig hushåll, företag eller kommunsektorn. Alla måste hjälpas åt och göra det de kan. Regionernas resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren, och deras ekonomiska ställning har stärkts. Nu gäller det att använda centrala medelsreserver, att effektivisera och att prioritera eller att hävda nödläge och tillfälligt gå med underskott.

Man har olika förutsättningar i de olika regionerna. Men staten och regionerna måste ta ansvar för att klara denna tuffa ekonomiska situation, och staten tar mer än sin del av ansvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag tror att väldigt få skriver under på att den regering som har styrt landet i ett år har skapat den välfärdskris som vi befinner oss i när vi vet att Socialdemokraterna har styrt under de senaste två mandatperioderna. Vi vet också att det som framför allt driver på det tuffa ekonomiska läget nu är inflationen. Det är inflationen som är det stora problemet för regionerna.

Precis som jag svarade ledamoten Rågsjö gör regeringen sitt för att ta ansvar för den ekonomiska situationen. Den största satsningen i regeringens budget går till att stärka välfärden - 40 procent av vårt reformutrymme. Regeringen tar absolut ansvar för situationen. Sedan är det regionerna som ansvarar för sjukvården. Det är klart att de också måste ta ansvar för att deras ekonomi går ihop.

När det gäller de miljarder som Socialdemokraterna anser att man ska skjuta till i stället är frågan när man tänker att de ska komma på plats. Det vi har fått se är ju att Socialdemokraterna har lagt en ofinansierad budget på riksdagens bord, trots att man är riksdagens största oppositionsparti. Här skulle jag vilja veta lite mer om hur Fredrik Lundh Sammeli tänker, apropå de miljarder som man påstår skulle kunna läggas till välfärden om Socialdemokraternas budgetalternativ vinner bifall.

Fru talman! Ledamoten Lundh Sammeli menar att regeringens satsning på välfärden är långt ifrån behovet. Vi täcker alltså upp hälften av det beräknade underskottet. Sanningen är att även Socialdemokraternas budgetalternativ är långt ifrån att leva upp till hela det behov som välfärden har, om vi ser till det underskott som nu beräknas. Skillnaden är att regeringen har lagt fram en finansierad budget som har majoritet i Sveriges riksdag, medan Socialdemokraterna påstår att de kan skjuta till 10 miljarder extra till välfärden. De ska införa en bankskatt vid årsskiftet för att finansiera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Alla vet dock att detta inte kan komma på plats då. Absolut, om några år kan man säkert införa en bankskatt som kommer att göra svenska folket fattigare eftersom man bara kommer att lyfta över den kostnaden på hushållen. Men nästa år finns inte möjligheten att införa någon bankskatt. Alltså har Socialdemokraterna lagt ett ofinansierat budgetförslag på riksdagens bord. Det kanske duger att vifta med för att kunna hävda att oppositionen vill satsa mer på välfärden, men det är inte att ta ansvar för landet. Det är inte en effektiv och genomförbar politik. Därför är det inte heller trovärdigt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten från Socialdemokraterna för ett väldigt intressant anförande. Socialdemokraterna pratar om att ta ansvar. På riktigt, ledamoten Fredrik Lundh Sammeli - vad har Socialdemokraterna gjort med Sverige som land under alla de år som ni har suttit vid regeringsmakten? Det är precis som ni skriver i er reservation: "Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika, och den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Samtidigt har den nya ekonomiska verkligheten drabbat svenska hushåll med full kraft. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag kan på heder och samvete säga till ledamoten att det inte är Sverigedemokraterna som har orsakat den otrygghet som vi ser breda ut sig i hela samhället i Sverige i dag.

Jag vill ställa en fråga till Fredrik Lundh Sammeli. Visserligen har det tillskjutits pengar, bland annat för att begränsa vårdköerna, men vårdköerna har varit och växt under alla era år vid makten. Varför har vi inte kortare vårdköer i dag? Det kan ju omöjligen vara den här regeringens och Sverigedemokraternas fel att vi har långa vårdköer. Är Socialdemokraterna på riktigt nöjda med era år vid makten? När ska ni, likt ni gjorde med migrationen, erkänna att ni har misslyckats fullständigt?

Fru talman! Det är ju ett faktum att Socialdemokraterna har harvat runt i Regeringskansliet och i regeringen under alldeles för många år. Det behöver komma in lite nya tankesätt och ett nytt sätt att arbeta.

Det är också ett faktum att hela ansvaret, resultatet och lösningen inte bara är att hiva ut mer pengar. Det finns många andra delar, till exempel myndighetsuppdrag och andra saker, som också gör att man kan lösa problemen i vården och de utmaningar som finns.

Kompetensförsörjningen och bristen på personal är inget som har trillat ned från himlen det senaste året, utan det har varit ett problem under väldigt lång tid. Generationsskiftet, att vi kommer att få en stor kull av äldre personer, är något som har aviserats av professionen i många år. Ändå står vi här i dag efter Socialdemokraternas åtta år vid makten med stora utmaningar inom äldreomsorgen och en kompetensförsörjning som är bristfällig. Vi har brister inom många legitimerade yrken inom vården. Vi har långa vårdköer. Vi har en vårdgaranti som inte fungerar. Det enda svaret från Socialdemokraterna är att vi måste tillskjuta mer pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Sverige är ett av de länder i Norden och Europa som lägger mest pengar på vården, och vi får ut minst vård. Då måste man tänka på ett annat sätt, Fredrik Lundh Sammeli, och inte bara ösa ut mer pengar och tro att det är svaret och att väljarna ska tycka att det är en bra lösning.

Jag frågar återigen: När ska Socialdemokraterna erkänna, likt ni gjorde med migrationen, att ni har misslyckats även med den svenska hälso- och sjukvården?

Fru talman! Det finns ett talesätt som lyder "tomma tunnor skramlar mest". Det var vad jag tänkte på när jag lyssnade på ledamoten Lundh Sammeli. Det var ett högt tonläge och hård kritik mot den sittande regeringen, men jag hörde inte ett ord om några reformer från Socialdemokraternas sida och om hur vi kan kapa köerna inom hälso- och sjukvården eller hur vi kan göra socialtjänsten bättre rustad för sitt viktiga förebyggande arbete - ingenting om hur.

Det enda svar Socialdemokraterna har är "mer resurser". Det svaret bygger på ett luftslott, som min kollega från Kristdemokraterna var inne på. Socialdemokraterna bygger sin finansiering på en idé om att det ska gå att införa en bankskatt från den 1 januari som inbringar 10 miljarder. Det är inte seriöst, fru talman.

Det ledamoten Lundh Sammeli gjorde i sitt anförande var att raljera över att vi i Tidöpartierna tycker att det är väldigt bekymmersamt att vi har en dåligt fungerande vårdgaranti i Sverige, en vårdgaranti som faktiskt inte har följts sedan den infördes. Det är en vårdgaranti som är lagstadgad och som ska ge den enskilda patienten vård enligt fastställda tidsgränser men som inte efterlevs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Då tycker vi att det är rimligt att se över hur vi kan stärka patientens ställning samtidigt som vi i regeringsställning nu skapar förutsättningar för att korta köerna. Vi gör riktade insatser för att ge regionerna extra medel om de lyckas korta sina köer. Vi tar itu med grundproblemet med bristande bemanning.

Vad är Socialdemokraternas svar? Det är min enkla fråga till ledamoten Lundh Sammeli.

Fru talman! Tidöavtalet har uppdaterats med ytterligare punkter som vi vill genomföra i regeringsställning. Tidöavtalet är redan från början en väldigt omfattande reformkatalog för hur vi steg för steg ska försöka göra det här landet bättre.

Det finns stora revor i vårt sjukvårdssystem. Vi har en dåligt fungerade sjukvård i många stycken. Det här behöver vi åtgärda. Vi har, fru talman, en lång rad reformer som handlar om att komma till rätta med grundproblemen inom svensk hälso- och sjukvård, till exempel med kompetensförsörjningen. Där tar vi fram en nationell kompetensförsörjningsplan.

Apropå effektiviseringar, fru talman, ser jag en möjlighet att effektivisera sjukvårdens dåliga it-infrastruktur. Där tar vi nu ett samlat grepp för att skapa en nationell digital infrastruktur.

Det är en viktig uppgift för staten att jobba med de grundläggande strategiska frågorna och förutsättningarna för regionerna. Men ytterst är det varje region, som än så länge är självstyrande, som ansvarar för att leverera en god hälso- och sjukvård till sina invånare.

Ledamoten Lundh Sammeli sa i sitt anförande, eller om det var i föregående replikskifte, att vården behöver en större kostym. Då måste man faktiskt se till att statens kostym växer och att resurserna totalt sett i samhällsekonomin växer till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hade arbetslösheten utvecklats som EU-snittet hade vi haft 40 miljarder mer per år in i statskassan. Men Socialdemokraterna misslyckades med sitt mål om EU:s lägsta arbetslöshet. I stället fick vi den fjärde högsta. Om vi ska kunna lägga ut kostymen, fru talman, är det viktigt att vi förmår föra en bra ekonomisk politik som gör att fler människor kommer i arbete och egen försörjning och att ekonomin växer till.

Tyvärr prioriterar Socialdemokraterna återigen bidragslinjen framför arbetslinjen, och det är ett hot mot välfärden.

Fru talman! Vi debatterar nu utgiftsområde 9. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och regeringens förslag om anslaget för 2024 för utgiftsområde 9, som uppgår till 110,3 miljarder kronor.

I statens budget som helhet gör vi stora satsningar på välfärden. Av det reformutrymme vi har satsar vi cirka 40 procent på välfärden. Det är en historisk summa i det sammanhanget, men som vi varit inne på tidigare kan inte staten kompensera fullt ut för all inflation. Vi sitter i ett tufft läge, det måste man ha med sig, och alla måste hjälpas åt.

Vi är väl medvetna om hur det ser ut i landets regioner, tro mig! Vi vet att det finns regioner som tvingas till besparingar. Men politik handlar om prioriteringar, och här ser vi att det är viktigt att man bevakar och fokuserar på kärnverksamheten.

Jag är dock väldigt ödmjuk, fru talman, inför de utmaningar som finns i regionerna, där många av mina kollegor sitter och arbetar och sliter för att få budgeten att gå ihop. Det är i mångt och mycket pensionskostnaderna som ställer till det för regionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Som ledamot i riksdagen och med det mandat vi har är jag trots tuffa tider och trots att den är eftersatt ändå positiv inför den svenska hälso- och sjukvården. Vi har ett högt tempo, och vi har en majoritet i riksdagen för de reformer som vi har kommit överens om.

Jag kan också säga att det är ett högt tempo på Socialdepartementet, och med fyra statsråd blir det betydligt snabbare leverans än vad tidigare regeringar har mäktat med. Det är tydligt att hälso- och sjukvården är ett prioriterat område för samarbetspartierna. I Tidöavtalet finns stora och viktiga delar som är nödvändiga, och det är synd att detta arbete inte har påbörjats tidigare. Det är bra att folket nu har gett oss förtroendet, och detta förtroende tar vi på allra största allvar.

Vi ser bland annat att det är viktigt att göra en översyn av ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för vården. Jag menar att detta kan vara en framgång för Sverige. Vi måste från nationellt håll kunna styra vården mer effektivt och med ett ökat ansvar. Inte minst under pandemin var detta viktigt, och det var tydligt att det fattades.

Vi behöver också få en jämlik vård i hela landet. Detta är dessutom ett av de krav vi har i målet för området. Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken är att befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad och effektiv hälso- och sjukvård av god kvalitet. En sådan vård ska vara jämlik, jämställd och tillgänglig. Detta mål antogs 2015.

I dag är vi inte framme vid en jämlik vård. Det kan inte vara så att din vård ska avgöras utifrån var i Sverige du bor. Du ska kunna förvänta dig en god vård, effektiva mediciner med få biverkningar samt hjälpmedel med god funktion oavsett var i landet du bor, fru talman. I dag görs det prioriteringar inom respektive region, och har du oturen att bli sjuk i en region som inte prioriterar just det du behöver, exempelvis diabetesvård, får du inte de senaste hjälpmedlen eller medicinerna, som du hade fått om du bott i en annan region som tycker att detta är ett intressant, viktigt och prioriterat område.

För att öka jämlikheten och tillgången till vård i vårt land arbetar vi nu bland annat med den digitala nationella vårdförmedlingen, som är ytterligare en viktig del. Detta är ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit i många år. Vi hade inledningsvis ett annat namn för det, och vi har tagit inspiration från det danska systemet.

Systemet går ut på att alla vårdgivare, offentliga som privata, registrerar sin tillgängliga vårdkapacitet. Utifrån registret kan sedan vårdgivare, men även enskilda patienter, välja att få vård utförd på en annan plats om väntetiden är kortare där. På så vis kortar vi köerna, och vi hjälps åt över regiongränserna. Det är faktiskt ingen som mår bra av att vänta i en vårdkö. Det är en påfrestning för hälsan, men det är också en påfrestning för ekonomin.

Vi behöver helt enkelt öka samarbetet mellan regionerna, men också mellan det offentliga och det privata, för att korta vårdköerna. Det finns en vilja och en kapacitet som i dag inte nyttjas. Detta är slöseri, skulle jag vilja påstå.

Föregående regering motarbetade kraftigt privata vårdgivare och drev på för att de inte skulle få det utrymme de kan ta. Detta var inte ansvarsfullt när det gäller så viktiga frågor som att göra vården mer tillgänglig. Det viktigaste för oss är inte vem som gör det utan att det görs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När vi pratar skattekronor är det ju så att varje skattekrona behöver värnas för att generera största möjliga medborgarnytta. Det är ett faktum att välfärdsbrottsligheten är ett samhällsproblem. Detta är något som tidigare regering inte vågade tala om eller ta i.

Såväl den statliga förvaltningen som kommunsektorn behöver arbeta på ett ändamålsenligt sätt för att motverka sådan brottslighet. Statskontoret har i sin analys av korruption i kommuner och regioner bland annat lämnat förslag på statliga insatser och rekommendationer till kommuner och regioner om hur de kan förbättra sitt arbete mot korruption. Välfärdsbrottslighet framstår som ett nytt riskområde där korruption kan vara en del av ett större problem, med aktörer som medvetet vill dra nytta av välfärdssystemet. Detta behöver vi komma till rätta med, och det är oerhört provocerande att man har låtit detta eskalera utan att våga ta i det.

Nu agerar vi, med en utbetalningsmyndighet och med åtgärder för att stävja brottslighet mot välfärden. Det är den som är i behov av exempelvis LSS som ska ha stöd i form av skattemedel - inte rövare och banditer, fru talman.

Politik är som sagt att prioritera, och jag menar att Sverigedemokraterna och regeringen har en tydlig prioritetsordning som skiljer sig markant från den som den socialdemokratiskt ledda regeringen hade. Vi gör allt vi kan för att slippa hamna i en dålig situation.

Åter till hur vi kortar vårdköerna. Utöver vårdförmedlingen, som inte är på plats riktigt än, anslår vi 5 miljarder till regionerna för att korta köerna. Det blir alltså så att säga prestationsbundna medel.

Vårdköerna måste kortas. Sedan vårdgarantin infördes har den i princip aldrig efterlevts. Målet med vårdgarantin är att öka tillgängligheten till planerad vård samt att avveckla köer och väntetider. Många regioner och vårdgivare lever inte upp till vårdgarantins tidsram. Detta är ytterligare ett problem.

I det nya Tidöavtalet har vi nu, som talare före mig har sagt, lyft in vårdgarantin som en prioriterad punkt där vi fyra partier är överens om att något måste göras. Vi vill se en ny och stärkt vårdgaranti som innebär att barn och unga inte ska behöva vänta mer än 30 dagar. Detta är fullt rimligt.

Jag ska slutligen också gå in lite på kompetensförsörjningen, för någonstans är det detta som är själva fokuset när det gäller att lösa alla de problem som vi i denna kammare i dag är överens om finns - vi måste lyckas med kompetensförsörjningen.

Vi har en fantastisk profession ute i landet, med många duktiga och engagerade människor som sliter dagligen. Men de är alldeles för få. De behöver få stöd, och de behöver bli fler för att orka. Bristen på personal leder till dålig arbetsmiljö och personalflykt. Vi behöver på alla nivåer verka för en god miljö så att personal stannar kvar eller återvänder till vården. Jag tror att detta är den största utmaningen vi står inför, fru talman.

Personalen är hälso- och sjukvårdens absolut viktigaste resurs. För att öka tillgången på personal med rätt kompetens krävs en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att utvecklas i arbetet - så att fler ska vilja och orka arbeta i vården. Vi måste bli bättre på att rekrytera och behålla vårdpersonal.

Många orkar inte heller arbeta heltid. Vi bör se till så att fler kan och vill arbeta heltid. En sådan framgång skulle lösa en viss del av kompetensbristen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Men då måste vi också se till att det under arbetsdagen finns utrymme för fysisk och psykisk återhämtning. I dag är arbetsmiljön ofta tung, med många sjuka patienter. Detta beror dels på att man i dag generellt sett är sjukare när man väl kommer till slutenvården, dels på att fler med lindrigare vårdbehov hanteras och behandlas i öppenvården. Vi måste se till att lite mer luft i schemat kan erbjudas så att personalen klarar av att arbeta heltid och att vara kvar länge på sin arbetsplats.

Det är inte alltid lönen som är det viktigaste, utan det handlar om en dräglig arbetsvecka, om god kollegial sammanhållning och om att få ett visst inflytande över dagen och sitt schema. När vi nås av uppgifter om att personal säger upp sig för att kunna få ut sin semester är något riktigt fel, fru talman. Detta är inte något som den här regeringen har kunnat påverka tidigare, men nu gör vi allt vi kan.

Vi gör nu bland annat en översyn av kompetensförsörjningen i Sverige. Vi tittar på en nationell kartläggning av behovet av hälso- och sjukvårdspersonal nu och framöver. Detta ska redovisas i maj. Vi gör alltså många saker parallellt med de satsningar som syns i budgeten.

Vi utreder också språkkrav inom äldreomsorgen. Detta är en del av det arbete som har lyfts fram av bland annat Inspektionen för vård och omsorg och Coronakommissionen. Det är också ett sätt att stärka arbetsmiljön - att man som kollegor kan prata med varandra och känna att man förstår de arbetsuppgifter man ska utföra. Inte minst är det en trygghet för den äldre, och även för nära och kära, att förstå och kunna göra sig förstådd.

Jag hade velat prata lite om tandvården, men jag känner att jag har dragit ut lite på tiden. Med respekt för den sena kvällen väljer jag därför att avrunda här.

(Applåder)

Fru talman! Fredrik Lundh Sammeli frågar mig om jag är nöjd med det arbete som vi har gjort hittills, om jag uppfattar hans fråga rätt. Ja, jag är väldigt nöjd med det arbete som Socialdepartementet gör. Det är väldigt hög takt på departementet, och vi har fått ut i princip alla underlag i den första rundan inför de stora reformer och satsningar som vi gör inom den svenska hälso- och sjukvården. Bland annat tittar vi på vårdköerna, vårdgarantin och den nationella vårdförmedlingen, som jag tror är ett sätt att kitta ihop de olika regionerna och de privata vårdgivarna så att vi kan korta köerna. Jag tror att det är ett bra instrument och ett väldigt bra sätt att arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi behöver öka digitaliseringen av infrastrukturen i vården, som har varit eftersatt. Där har tidigare regering inte mäktat med att få till en bättre ordning. Det är ganska tungrott inom den svenska hälso- och sjukvården, inte minst när det gäller dokumentation och så vidare.

Det är också ett faktum att det är en väldigt tung börda för dem som arbetar inom vården. Här måste vi se till att det finns luft i schemat och tid för fysisk och psykisk återhämtning för att de ska kunna orka arbeta heltid. I dag är det tyvärr många som inte gör det. Hade vi lyckats uppnå detta hade vi fått ökad kapacitet i den svenska hälso- och sjukvården. Detta skulle i sin tur innebära att vi kunde öppna fler avdelningar och få fler disponibla vårdplatser, vilket också skulle förkorta vårdköerna eftersom vi skulle kunna leverera mer vård.

Jag är ganska övertygad om att vi är på helt rätt spår. Som jag nämnde i det tidigare replikskiftet, ledamot Lundh Sammeli, är inte alltid den enda lösningen att pytsa in mer pengar. Under er tid vid regeringsmakten har vi sett att det inte är lösningen på problemen. Får man mer resurser hittar man många gånger på andra projekt. Det är inte alltid hela lösningen.

Min fråga till Fredrik Lundh Sammeli kvarstår: Är Socialdemokraterna nöjda med sina insatser inom svensk hälso- och sjukvård, eller ska man liksom med migrationen erkänna att man har misslyckats?

Fru talman! Ni får förstå att jag ändå är väldigt nyfiken på när vi ska få höra erkännandet från Socialdemokraterna att man har misslyckats med den svenska sjukvården. Men jag får väl pressa Fredrik Lundh Sammeli lite mer om det i något annat replikskifte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

De prestationsbaserade bidragen ska finnas där för att korta köerna och öka vårdkapaciteten. När man ansöker om bidrag får man inkomma med förslag på vad man tänker göra. Det kan vara att man vill anställa mer personal eller låta fler jobba heltid. Då är det i någon mening ett sätt att främja kompetensförsörjningen. Det finns olika sätt att se på ett prestationsbaserat bidrag och hur man ordnar själva ansökningsförfarandet.

När det gäller språkkraven inom äldreomsorgen är det helt riktigt att riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att detta skulle genomföras. Annars hade den socialdemokratiskt ledda regeringen ju inte gjort det. Det var alltså egentligen ett tillkännagivande från riksdagen om att tillsätta en utredning om att se över språkkraven och att införa språkkrav inom äldreomsorgen. Den förra regeringen gjorde en lightvariant av det, som vi nu har korrigerat, så att den är i överensstämmelse med vad utskottet menade från början. Detta kan man poängtera.

För att ändå stärka den personal som finns och som inte har tillräckligt goda språkkunskaper menar vi att man får se till att personalen ges möjlighet att lära sig det svenska språket. Då får man en viss tid på sig att göra detta. Den som därefter inte klarar språket kanske ska ha en annan uppgift inom äldreomsorgen och inte ha så nära kontakt med de äldre.

Från Sverigedemokraternas sida sätter vi de äldre i främsta rummet. De äldre ska kunna göra sig förstådda, kunna förstå det som sägs i rummet och förstå den vård som de får. Det är det viktigaste. Men givetvis ska vi se till att ta vara på den kompetens som finns och erbjuda språkkunskaper, så att folk ges en ärlig chans att få arbeta inom äldreomsorgen.

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om tilltalet i kammaren: att alla talar via talmannen och inte använder "du" och "ni".)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Den springande punkten i ledamoten Rågsjös samtliga frågeställningar är ju bristen på personal. Den måste vi komma till rätta med. Vi vet att det finns en stor andel utbildad och legitimerad personal och även andra som skulle kunna fylla en stor roll i den svenska hälso- och sjukvården men som har valt att lämna yrket och har andra uppdrag och arbeten. Detta är ett bevis på att vi har misslyckats under lång tid. Det är ju inget som har skett under det senaste året, utan det är ett problem som har funnits länge.

Man har inte lyckats få in tillräckligt mycket legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Det är ett problem. Men den personalen har inte försvunnit här och nu.

Jag skjuter inte ansvaret ifrån mig, men vi gör just nu mycket saker för att kartlägga exakt vad vi behöver. Det handlar om var vi ser kompetensbristen som starkast, hur vi kan rikta medel på bästa sätt, hur vi kan få mer händer i välfärden och hur vi kan stärka upp inom äldreomsorgen och göra det mer attraktivt att jobba där. Men jag tror inte att det bara handlar om att pytsa in mer pengar.

Jag förstår att SKR till exempel lyfter fram att man behöver ett visst antal miljarder. Det är klart att man måste få ha önskemål, och det är klart att vi måste försöka tillgodose de önskemål som finns. Det är det som det handlar om. Men vi behöver också prioritera, och jag tror inte att lösningen alltid enbart handlar om pengar. Vi behöver se till att det är en arbetsmiljö som är dräglig. Då behöver vi ha luft i schemana. Det behöver vara så att man kan ha ett visst ansvar och inflytande över sina scheman.

Jag vet att ledamoten Rågsjö och jag är väldigt överens i dessa delar. Men det är en utmaning att få det att fungera, och jag tror att det behöver få ta lite längre tid. Jag hoppas verkligen att vi inte har en pandemi runt hörnet.

Fru talman! Socialtjänstområdet är också en av våra prioriterade frågor. Vi jobbar väldigt bra med de delarna. Jag misstänker att socialtjänstministern kommer att delta i debatten lite senare för att göra det ännu mer tydligt.

Jag vet inte riktigt vad det är ledamoten Rågsjö egentligen efterfrågar. Det är ganska tydligt i budgeten att vi satsar medel här. Vi satsar bland annat 100 miljoner på insatser för barn- och ungdomshälsan. Det är många andra delar som vi gör. Vi tittar på den nya socialtjänstlagen - det ska bli mer förebyggande insatser. Vi har flera andra förslag som ligger i pipelinen, utifrån andra budgetområden. Där sätter vi också in ekonomiska medel men också andra delar för att arbeta förebyggande.

Jag tycker att det är ganska tydligt. Jag tycker att det är ett väldigt högt tempo, fru talman, på Socialdepartementet även på dessa områden. Jag tycker att det är lite osjyst att påpeka att det inte händer någonting och att det är två förlorade år. Jag skulle vilja påstå att vi har åtminstone åtta förlorade år inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten i det här landet. Då lyckades man faktiskt inte åstadkomma någonting, i princip. Det har varit mycket som har legat i byrålådan på departementet på detta område, framför allt när det kommer till socialtjänsten.

Här tas det nu krafttag. Vi tar tag i de delar som finns och jobbar effektivt, inte minst med Statens institutionsstyrelse, som också har varit eftersatt otroligt länge. Vi tar nu stora kliv för att komma till rätta med den problematik som finns där.

Ja, jag kan ta till mig en viss kritik, men det är inte så att detta har trillat ned från himlen under det senaste året. Jag tycker att vi har haft ett högt tempo. Jag tycker att vi har många bra förslag och många bra saker som är på ingång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Vi jobbar aktivt med att se till att vi kan komma till rätta med kompetensbristen. Det har jag redogjort för i mitt anförande. Det går också att följa i budgeten.

Det är ett stort arbete som pågår. Det har väl till viss del funnits även tidigare, men det har inte kunnat ge någon effekt. Vi behöver se till att de som är inom vården i dag väljer att stanna kvar. Och vi behöver attrahera nya medarbetare, men det är väldigt svårt att vara en attraktiv arbetsgivare så som det ser ut i dag. Det blir en liten spinoff, fru talman. Och det blir lite svårt att lyckas attrahera medarbetare när vi samtidigt är väldigt tydliga med hur jobbigt och tungt det är att jobba inom den svenska hälso- och sjukvården i dag.

Frågan om arbetskraftsinvandring är egentligen en fråga som ligger inom ett annat område, så jag tänker att jag inte ska behöva gå in på den särskilt mycket. Men samtidigt är det viktigt att vi ser till att vi gör detta. Tidigare har det varit öppet för låglönearbetare i Sverige. Det är kanske en grupp som vi inte alltid har behövt. Vi har egna arbetslösa som i stället skulle kunna få arbetstillfällen.

Sedan är det alltid så när man sätter en gräns att det slår mot vissa som man kanske inte hade för avsikt att det skulle göra. Men jag tycker ändå att det är en rimlig gräns. Det handlar också om att se till att vi får hit personer som är legitimerade till exempel inom vården, som skulle kunna bidra till att vi får en höjd kompetens inom den svenska hälso- och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag tyckte att jag var ganska tydlig i mitt svar till ledamoten Johansson alldeles nyss.

Jag tycker att det är bra att man är tydlig med att man har ett regelverk om vad det är som gäller och att det gäller för samtliga. Tidigare regeringar har varit väldigt duktiga på just särlösningar, där det är regler som gäller för vissa människor men inte för andra. Jag är väl av den åsikten att det är viktigt att man har någon form av rättviseprincip. Antingen har vi en gräns eller så har vi inte en gräns. Det tycker jag är viktigt att hålla fast vid, och jag tycker att man har landat helt rätt i den avvägning som man har gjort i just den frågan.

En av de allra största svårigheterna inom den svenska hälso- och sjukvården är, återigen, att vi har problem att få personal till hälso- och sjukvården. Det är den absolut största och viktigaste utmaningen som vi har i dag, och den måste vi arbeta med både på kommunal, regional och nationell nivå.

Vi gör nu flera saker. Vi tittar på var kompetensbristen är som allra störst, hur vi kan öppna upp för att göra det mer attraktivt att arbeta inom vården och hur vi kan stärka dem som redan arbetar där. Det handlar om hur man kan få karriärslyft och hur man kan få större möjligheter till forskning.

Där är egentligen väldigt många delar, men som jag har sagt tror jag att det är otroligt viktigt.

Vi har under de senaste åren jobbat för att de äldre ska vara hemma så länge som möjligt och att de ska behandlas i primärvården, vilket jag tycker är väldigt bra. Men detta gör också att man får patienter med ett allt tyngre vårdbehov inom slutenvården, vilket också gör att personalen har en tung arbetsbörda. Och om man inte ges utrymme till återhämtning vare sig fysiskt eller psykiskt är det klart att det är svårt att orka med att arbeta heltid. Här tror jag att vi har en av knäckfrågorna, fru talman.

Fru talman! Det är alltid en fröjd att lyssna på ledamoten Rågsjö. Hon sätter färg på debatterna, fru talman. Jag kunde naturligtvis inte låta bli att begära replik när jag fick den direkta inviten från ledamoten Rågsjö när det gäller att vi befinner oss i ett inflationsläge. Exakt! Vi befinner oss i ett inflationsläge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Svensk ekonomi och välfärd utmanas av inflationen. I det läget är det otroligt viktigt att man för en ansvarsfull ekonomisk politik som inte bidrar till att inflationen ytterligare stiger utan som tvärtom bidrar till att inflationen sjunker. Det är det som nu särskilt utmanar regionerna. Det är det som gör att pensionskostnaderna stiger, att personalkostnaderna stiger, att kostnaderna för läkemedel, förbrukningsmaterial, hyror, för kort sagt allt, ökar.

I det läget eldar Vänsterpartiet på inflationen. Man ökar upplåningen med 175 miljarder. Det är ett hot mot välfärden eftersom det gör att resurserna långsiktigt blir mindre. Vi kan inte bara titta på resurserna till välfärden över ett år, utan vi måste ha en uthållig politik över tid.

Fru talman! Som en liten konsumentupplysning skulle jag vilja säga till dem som till äventyrs följer debatten denna sena kväll att i det här utgiftsområdet skär Vänsterpartiet faktiskt ned resurserna på sjukvården med 6,4 miljarder. Det motsvarar ungefär region Blekinges omsättning. Det bör ändå sägas, givet det otroligt höga tonläge som Vänsterpartiet har.

Det är sant att regeringen har haft många presskonferenser. Det kommer ju ett batteri av reformer för att ge socialtjänsten bättre verktyg, för att göra viktiga satsningar på familjehem och för att stärka kvaliteten i välfärden.

Hur ska vårdköerna bli kortare, ledamoten Rågsjö, när ni tar bort hela anslaget som går till att öka antalet vårdplatser och korta köerna?

Fru talman! Vänsterpartiet och Moderaterna är väsensskilda. Vänsterpartiet är partiet med guldbyxor, som alltid kan spendera mer pengar. Moderaterna är lite trista och tråkiga. Vi är ansvarsfulla, och vi tycker att det är viktigt att ta ansvar inte bara för året utan också för kommande år, för kommande generationer. Vi ska inte belåna kommande generationer för satsningar som vi vill göra i dag. Därför för vi en ansvarsfull ekonomisk politik som får ned inflationen - den sjunker nu - vilket gör att regionerna kommer att ha ett bättre läge framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Jag tycker ändå att det är viktigt att poängtera det faktum att välfärden är det område som vi särskilt prioriterar i budgeten. Vi täcker en mycket stor andel av det underskott som regionerna har varslat för. Vi gör en ökning med 10 miljarder i generella statsbidrag. 3 miljarder extra är ett riktat statsbidrag till just regionerna, som är särskilt hårt pressade.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att regionerna också har haft rekordhöga överskott de senaste tre åren. Räkenskapssammandragningen från i fjol visar att man avsatte nästan 15 miljarder i resultatutjämningsreserverna. Det gäller här att också regionerna förmår att prioritera, att göra sin hemläxa.

Som boende i Västra Götaland, fru talman, är också jag otroligt kritisk mot det röda styret i Västra Götaland, som inte förmår att göra prioriteringar. Där har Vänsterpartiet drivit på för att det är viktigare att sänka taxorna i kollektivtrafiken än att prioritera cancervården. En sådan prioritering kommer Moderaterna aldrig att göra.

Jag fick inte svar på min fråga från Vänsterpartiet. Hur ska vårdköerna bli kortare när ni tar bort hela den satsning som går till att öka antalet vårdplatser och att korta vårdköerna?

Fru talman! Låt mig likna Sverige vid ett fint gammalt hus som har en stolt historia men vars underhåll tyvärr negligerats, ett hus där små fel och brister inte reparerats i tid och därför vuxit sig stora och allvarliga, ett hus som haft ett tryggt, stabilt och säkert el- och värmesystem men där husets förra ägare lät kasta ut den trygga och stabila värmepannan och dessutom mixtrade med elsystemet. Nu är det osäkert om systemet står pall om det blir en rejält kall vinter. Men trots alla sina fel och brister är huset i grund och botten både fantastiskt och älskat. Det är ett hus med en enorm potential, men renoveringsbehovet är stort och komplext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag talar såklart om Sverige efter åtta år av rödgrönt styre. När Moderaterna och Tidöpartierna vann valet i fjol var det för att väljarna var trötta på misskötsel. Väljarna var trötta på en regering som blundade för Sveriges stora och allvarliga problem. Väljarna ville ha en nystart och en regering med förmåga att få någonting gjort.

Vi moderater är fast beslutna att få ordning på Sverige. Men renoveringen av vårt land är både omfattande och svår. Arbetet kommer att ta tid, för vi ska göra det ordentligt. Vi ska inte bara spackla och måla över det som är skadat. Vi ska bryta upp och byta ut det som är ruttet, fuktskadat och mögligt. Vi ska dra om elsystemet så att det åter blir tryggt och stabilt.

Fru talman! Det faktum att svensk ekonomi liksom världsekonomin befinner sig i ett besvärligt läge med hög inflation och lågkonjunktur gör renoveringsarbetet än mer utmanande. I detta läge gäller det att tänka långsiktigt och noga prioritera vad som är särskilt viktigt. Det gäller att göra det mer lönsamt att arbeta och att förbättra företagsklimatet så att ekonomin växer och fler människor kommer i arbete och egen försörjning. Bara så kan det kostsamma arbetet med att få ordning på Sverige finansieras, och bara så får vi råd att inte bara laga det som är trasigt utan också göra angelägna nyinvesteringar.

Fru talman! Låt mig fokusera på de delar av Sverigebygget som vi specifikt arbetar med i socialutskottet och som vi nu debatterar under utgiftsområde 9.

I grund och botten är svensk hälso- och sjukvård, likt Sverige i stort, alldeles fantastisk. Vi har goda medicinska resultat, rent av bland de bästa i världen. Varje dag gör hälso- och sjukvårdens medarbetare alldeles enastående insatser för att bota, lindra och trösta. Detta är viktigt att betona och lyfta fram samtidigt som vi inte får blunda för att vi också har problem och tillkortakommanden, inte minst i form av bristande tillgänglighet och på tok för stora skillnader. Vi ser geografiska skillnader i vård och hälsa. Vi ser också stora skillnader mellan olika grupper liksom mellan män och kvinnor. Det är oacceptabelt och något som kräver politiska svar. Jag vill därför prata om några av svaren från Moderaterna och Tidöpartierna.

Vi gör särskilda satsningar och reformer för att förbättra kvinnors hälsa. Vi satsar på mödrahälsovården och förlossningsvården. Regeringen har också gett flera viktiga uppdrag för att stärka flickors och kvinnors hälsa, bland annat ett om insatser för en jämlik hälso- och sjukvård med fokus på endometrios, klimakteriebesvär, migrän, smärttillstånd och andra vanligt förekommande sjukdomar och tillstånd som bara eller särskilt drabbar kvinnor.

Ett annat av svaren från mig och Moderaterna för att minska ojämlikheterna är att stärka den statliga styrningen. Nu tror inte vi moderater att det är så enkelt att geografiska skillnader i vården plötsligt skulle försvinna om vi hade en annan organisation eller ett annat huvudmannaskap för vården, men det är en fråga som vi nu noga ska vrida och vända på i den så kallade Vårdansvarskommittén.

Ett förändrat huvudmannaskap eller ej - klart är att den statliga styrningen behöver öka för att säkerställa en bättre efterlevnad av såväl gällande lagstiftning som nationella vårdprogram och riktlinjer, inte minst för att säkra ett jämlikt införande av nya behandlingar. Huruvida man får tillgång till det där nya läkemedlet ska styras och avgöras av vårdbehov, inte i ett postkodlotteri. Ett sätt för staten att styra är såklart genom ekonomiska resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Cancervården har länge varit ett prioriterat område för Moderaterna. Jag är glad att regeringen nu dubblar satsningen på cancervården. Man har också satt igång arbetet med att få på plats en uppdaterad nationell cancerstrategi. Som moderat tror jag på prestationsbaserade ersättningar, och budgeten innehåller även sådana. Syftet är att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser. Nu kommer vi också att utreda en stärkt vårdgaranti. Ingen ska behöva dö i en vårdkö.

Vad som också krävs på nationell och statlig nivå är ett ökat ansvarstagande för övergripande och strategiska frågor. Ett sådant ökat ansvar tar också den moderatledda regeringen. Arbetet med att skapa en nationell digital infrastruktur har påbörjats, liksom arbetet med att ta fram en nationell komptensförsörjningsplan.

Apropå kompetensförsörjning är jag stolt över att regeringen nu satsar 1,7 miljarder per år under 2024, 2025 och 2026 för att fortsätta med den påbörjade kompetenssatsningen för personal inom äldreomsorg. Det är en betydelsefull och efterfrågad satsning för att höja kompetensen och därmed kvaliteten inom omsorgen. Samtidigt utreder vi hur språkkrav för personal inom äldreomsorgen kan införas i syfte att öka tryggheten och förbättra patientsäkerheten.

Fru talman! Vad regeringen också tar är ett mycket stort ansvar för att stötta kommuner och regioner ekonomiskt i dessa svåra tider. Under nästa år tillför vi 10 miljarder i ökade generella statsbidrag. Dessutom tillför vi ytterligare 3 miljarder i ett särskilt sektorsbidrag till vården eftersom vi ser att det ekonomiska läget är särskilt bekymmersamt för regionerna. Dessutom tillför vi 3 miljarder i riktade statsbidrag. Totalt är det hela 16 miljarder.

Nu har vi hört oppositionens företrädare kritisera regeringen för att inte satsa tillräckligt. Men den rödgröna oppositionen står inte för någon ansvarsfull eller ens trovärdig politik. Finansieringen av dess satsningar består av luftslott och lånade pengar. Att kraftigt öka upplåningen är, som jag sa tidigare, fru talman, ett direkt hot mot välfärden. Med en rödgrön politik skulle jobben bli färre och inflationen högre. Det betyder långsiktigt minskade resurser till vård, omsorg och socialtjänst.

Fru talman! Arbetet med renovering av Sverige måste vara långsiktigt och uthålligt. Det är så Moderaterna och Tidöpartierna tar sig an den stora uppgift som det innebär att få ordning på Sverige. Steg för steg, reform för reform reparerar och lagar vi. Steg för steg, reform för reform bygger vi om och rustar upp.

Vad vi särskilt prioriterar är att jobba med tidiga och förebyggande insatser. Därför satsar vi på att stärka den nära vården. Därför satsar vi på inrättandet av ett fritidskort i syfte att ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Därför har vi inrättat en delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område. Därför satsar vi också på skolsociala team, samtidigt som vi river sekretesshinder så att barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet kan fångas upp tidigt och få insatser från skola, socialtjänst och polis i samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det pågår ett enormt reformarbete inom det sociala området med särskilt fokus på barn och unga. Jag pratar nu om reformer som är livsviktiga för att ge utsatta barn en trygg och god uppväxt. Jag pratar om reformer för att ge socialtjänsten helt nya verktyg och ett tydligt förebyggande uppdrag, detta bland annat genom en ny socialtjänstlag.

Med ett tydligare förebyggande uppdrag för socialtjänsten följer också ökade resurser från statens sida. Totalt satsar vi 8 miljarder över fem år för att förbättra bemanningen inom socialtjänsten och säkerställa en god implementering av den nya lagen. En annan viktig satsning görs på föräldraskapsstöd. 400 miljoner satsar vi på att ge föräldrar bättre förutsättningar att ta sitt föräldraansvar. Föräldraansvaret ska skärpas och tydliggöras. Att inte ta sitt föräldraansvar behöver få konsekvenser.

Fru talman! Sverige har nu en särskild socialtjänstminister. Det är ett tydligt uttryck för att Sverige har fått en regering som på riktigt prioriterar det sociala arbetet, som ser och förstår att vi behöver mobilisera samhällets samlade kraft för att stoppa de kriminella gängens nyrekrytering och som går från ord till handling när det gäller att säkra att barns bästa alltid väger tyngst.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag. Vi säger ja till regeringens budget för en bättre och mer tillgänglig sjukvård, ja till satsningar på en äldreomsorg av god kvalitet och ja till en stärkt socialtjänst med bättre förutsättningar att ge tidiga och förebyggande insatser.

(Applåder)

I detta anförande instämde Crister Carlsson, Marie-Louise Hänel Sandström, Malin Höglund, Thomas Ragnarsson och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Fru talman! Jag och ledamoten Johansson delar verkligen engagemanget för de socialt utsatta barnen. Några av dem befinner sig inom Sis väggar. Några av dem är gängkriminella. Vi vill att ansvaret för dem ska flyttas över från Sis till Kriminalvården. Dagens rapportering i medierna visar hur viktigt det är.

Sis är inte rustat att hantera dessa grovt kriminella personer med ett enormt våldskapital som sätter skräck i medarbetarna. Det är vad mediernas rapportering i dag visade. Att få till den reformen som förhoppningsvis är på plats 2026 blir ett viktigt steg.

Vi jobbar också parallellt med att ge Sis bättre förutsättningar att upprätthålla säkerheten genom att ha helt andra befogenheter. Det gäller till exempel att begränsa tillgången till telefon eller internet så att inte personer på insidan dömda för grova brott ska kunna fortsätta att kommunicera med gängkriminella på andra sidan muren och på det sättet få in knark, styra kriminell verksamhet eller planera fritagningsförsök.

Vi gör också en historiskt stor satsning på Sis. Det är en verksamhet som under årtionden har varit eftersatt och underfinansierad. Man har lokaler som inte alls är lämpade för det uppdrag som man ska utföra. Man har inte tillräckligt med personal med rätt kompetens och mycket mer.

Fru talman! Jag blir därför genuint bekymrad när jag tar del av Centerpartiets budgetmotion där ni skär ned och avsätter 323 miljoner mindre till Sis. Det gör att förutsättningarna att möta de problem och utmaningar som ledamoten precis så väl beskrev blir väldigt mycket mindre.

Fru talman! Frågan kanske i någon mening går tillbaka till ledamoten själv.

Fru talman! Sis som institution har varit väldigt misskött. Jag hade verkligen önskat att jag kunde stå här i kammaren och säga att problemen kommer att vara borta efter nyårshelgen. Det vore inte seriöst att säga det.

Problemen är stora, djupa och många. Vi försöker att jobba med en bredd av åtgärder som är både här och nu och akuta men också med långsiktiga åtgärder.

Här och nu är det i mångt och mycket att öka de ekonomiska resurserna som är det viktiga. Därför är det naturligtvis bekymmersamt, fru talman, att Centerpartiet föreslår totalt sett 323 miljoner mindre till institutionen nästa år.

Det betyder att det skulle finnas mindre möjligheter för Sis att jobba med säkerhetsbedömningar och hur man ska göra placeringar. Det handlar om att investera i säkerhetssystemen, att kunna jobba med kompetensutvecklingen av befintlig personal och att kanske höja lönerna något för att attrahera de nyckelkompetenser som är så viktiga för att höja kompetensen och kvaliteten i vården.

Det är viktigt. Jag är glad att ledamoten Johansson förmår att se det som är så viktigt när det gäller Sis. Det gäller det faktum att vi har de grovt kriminella som behöver tuffa tag och flyttas till Kriminalvården.

Men vi har också till exempel de unga flickorna med ett självskadebeteende som behöver helt andra insatser och som inte har begått några som helst brott. De behöver vård, omsorg och kärlek.

Det kanske inte Socialdepartementet kan ge dem. Men vi kan ge institutionen Sis bättre förutsättningar att leverera sitt viktiga uppdrag.

Här och nu gör vi det genom ökade resurser och genom att ge dem bättre verktyg. Långsiktigt ska vi se över hela Sis organisation samtidigt som vi gör alla reformerna för att förhindra att barn över huvud taget ska behöva bli placerade.

Fru talman! Ledamoten Rågsjö pratade förut om de många presskonferenser som regeringen har hållit. Tyvärr verkar det inte som att ledamoten Rågsjö har lyssnat så noggrant på innehållet i presskonferenserna. Om hon hade gjort det hade hon känt till alla de satsningar som vi gör både när det handlar om ekonomiska resursförstärkningar och - vilket kanske är minst lika viktigt - när det kommer till att skapa bättre verktyg. Det handlar om bättre verktyg för socialtjänst, skola och polis att jobba förebyggande.

Ett helt grundläggande problem i dag är att vi har en sekretesslagstiftning som sätter upp hinder för skola, socialtjänst och polis att jobba tillsammans, att utbyta information och att tidigt identifiera de där barnen och ungdomarna som förhoppningsvis inte ens har dragits in i gängkriminalitet men som befinner sig i riskzonen.

Det är där och då - och detta är ledamoten Rågsjö och jag överens om - som vi har störst och bäst chans att stoppa ungdomarna från att bli rekryterade. Det är då vi kan göra tidiga förebyggande insatser som gör att den här personen inte behöver mer omfattande insatser senare i livet. Det är sådana insatser som gör att personen inte begår grova brott och inte hamnar på institution eller i fängelse.

Fru talman! Att få en ny socialtjänstlag på plats är lite av grunden för det arbete som behöver ske de kommande åren med att skapa ett mer förebyggande arbete och en starkare socialtjänst med ett förebyggande perspektiv. Förslaget kommer förhoppningsvis inom kort att landa på riksdagens bord.

Men redan nu har regeringen gett besked om att vi tillför resurser för att inte bara säga att socialtjänsten måste jobba mer förebyggande utan också för att ge den resurser och verktyg. Nästa år är det som sagt bara ett par hundra miljoner, men sedan taktas det upp år för år. Totalt sett är det 8 miljarder vi satsar på detta område. Det, fru talman, är en historisk satsning.

Fru talman! Jag kan anbefalla budgeten som kvällslektyr för ledamoten Rågsjö, för det står beskrivet i den. Över fem år satsar vi 8 miljarder för att se till att det finns goda förutsättningar att höja bemanningen inom socialtjänsten och säkerställa en bra implementering av den nya socialtjänstlagen.

Jag är jättestolt över att det anslag som heter 4:7 dubblades redan i fjol från lite drygt 500 miljoner till över 1,3 miljarder. Nu taktas det upp så att det 2025 är nära 3 miljarder och 2026 nära 4 miljarder.

Det är naturligtvis ett viktigt besked till socialtjänsten att vi ser och förstår att de har en tuff situation. När vi ökar förväntningarna och kraven på socialtjänsten från den här kammaren, från riksdag och regering, skjuter vi också till resursförstärkningar för att socialtjänsten ska kunna axla detta ansvar.

Parallellt med detta arbete, fru talman, gör vi många andra satsningar som handlar om att jobba förebyggande. Det börjar, precis som ledamoten Rågsjö var inne på, i skolan. Vi ser till att återupprätta kunskapsskolan. Vi ser till att man får läxhjälp och att elever som halkar efter får insatser. En fullgod skola är det bästa vaccinet mot kriminalitet och, för den delen, alla andra sociala problem också. Skolan är helt central.

På det utgiftsområde vi debatterar gör vi viktiga satsningar också på föräldraskapsstöd. Det är helt avgörande att föräldrar tar sitt ansvar. Det är svårt att vara förälder, och då är det viktigt att samhället kan vara där och stödja. Det gör vi med 400 miljarder i föräldraskapsstöd samtidigt som vi utreder hur vi kan se till att det får konsekvenser om man som förälder inte tar emot hjälpen och inte gör det som krävs för att ens barn inte ska fastna i de gängkriminellas klor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

(Applåder)

Fru talman! Ja, absolut. Det är ett otroligt stort och allvarligt problem som ledamoten Lundh Sammeli lyfter. Jag kan konstatera att den förra regeringen tyvärr inte heller såg detta problem komma. De gjorde inte alla de nödvändiga reformer som hade behövt påbörjas långt mycket tidigare för att vi inte skulle befinna oss i den allvarliga situation vi har just nu.

Det har vid många tillfällen kommit hemställan från Ivo, Ekobrottsmyndigheten och en lång rad andra brottsbekämpande myndigheter till regeringen om krav på sekretesslättnader. Det har ställts krav på helt andra verktyg och redskap för att kunna jobba förebyggande och tidigare identifiera överutnyttjande och fusk och för att kunna skärpa tillsynen. Jag och Moderaterna, och jag vågar nog faktiskt också säga regeringen, är absolut beredda att vända på varje sten för att komma till rätta med det enorma problem som välfärdskriminaliteten är.

Fru talman! Anledningen till att den är ett så otroligt allvarligt problem har egentligen två bottnar. För det första stjäl den resurser från välfärden. Det är pengar som skulle gå till personer i behov av assistans. Det är pengar som skulle gå till hälso- och sjukvården. För det andra göder dessa pengar en väldigt allvarlig kriminalitet som sätter skräck i vårt samhälle, som skapar otrygghet och som tar människors liv. Det är därför det är så viktigt att vi kommer till rätta med problemet.

Den här regeringen har gjort mycket redan. Det handlar om att få flera viktiga satsningar på plats, vilket lyftes tidigare, till exempel en utbetalningsmyndighet för att se till att kunna stoppa bidragsfusket. Det behöver bli en bättre tillsyn. Vi har stärkt Ivo med resurser och gett dem fler verktyg, och fler kommer som behöver utredas. Jag utesluter inte heller ytterligare resursförstärkningar.

Vi är helt överens om att den här kriminaliteten ska krossas.

Fru talman! Jag är också ledsen att socialtjänstministern tyvärr fick förhinder när debatten i dag drog ut på tiden och hon inte hade möjlighet att vara här. Jag vet hur gärna hon hade velat upplysa ledamoten Lundh Sammeli om alla de reformer som nu görs på området och det omfattande arbete som pågår, inte minst med att skapa ett mer brottsförebyggande arbete brett över myndighets- och departementsgränser.

Jag kan konstatera att det sociala anslaget inom utgiftsområde 9 har varit närmast försvinnande litet förr om åren. Redan första året dubblade vi satsningarna för utvecklingen av det sociala arbetet, vilket ger socialtjänsterna helt andra resurstillskott. Under de kommande fem åren lägger vi som sagt 8 miljarder på att förverkliga ambitionshöjningen i den nya socialtjänstlagen.

Parallellt med det gör vi andra otroligt viktiga satsningar på det brottsförebyggande arbetet i form av föräldraskapsstöd och i form av satsningar på skolsociala team, som ska riktas mot just de skolor och områden där behoven är som störst. Vi gör en satsning på sociala förstärkningsteam - eller sociala insatsstyrkor, som vi också har kallat dem - som också, återigen, ska riktas särskilt mot de områden där behoven är som störst.

Staten behöver ta ett ökat ansvar för att stötta socialtjänsterna i Sveriges alla 290 kommuner, men särskilt i de kommuner och de områden där utanförskapet är som störst och där gängkriminaliteten har brett ut sig och tagit sitt starkaste grepp.

(Applåder)

Fru talman! Trygga familjer är den viktigaste faktorn för att barn och unga ska få en bra start i livet. Men alltför många gånger finns det brister i familjen. Väldigt många barn växer upp i trasiga familjer, och det slutar inte sällan med att barnen behöver omhändertas och växa upp i samhällets vård. I vissa fall leder det till en placering i HVB-hem och i andra fall kan det sluta på Sis.

Ledamoten och jag är överens om att stödet till barn i samhällets vård behöver stärkas. Regeringen bedriver nu ett viktigt arbete för att öka rekryteringen av till exempel familjehem för att undvika institutionsplacering. Men det allra bästa vore om barnen aldrig hade hamnat i den situationen att de behövde omhändertas. Ett viktigt led i vårt arbete för att det ska bli så är föräldraskapsstödet.

Därför blev jag förvånad när jag läste i Centerpartiets budgetförslag att man vill skära ned med 36 miljoner i ett slag genom att helt avveckla Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. På vilket sätt gör det att fler barn får växa upp i trygga och kärleksfulla hem?

Fru talman! Jag kan se att Centerpartiet skär ned på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, men jag kan inte se att man stärker andra myndigheter för att överta myndighetens uppdrag, därav frågan.

Jag skulle vilja prata lite mer om Sis, för många av de barn som växer upp i trasiga familjer hamnar där - alltför många. Det är de mest utsatta ungdomarna som hamnar där, tillsammans med tungt kriminella ungdomar.

Missförhållandena inom verksamheten har varit väldigt allvarliga och är det fortfarande. Vi vet att unga flickor har utsatts för sexuella övergrepp av såväl personal som andra intagna. Ingen har väl undgått rymningarna under våren och hur sprängningar och fritagningar har kunnat planeras på grund av att man har tillgång till telefoner eller elektronisk kommunikation, såsom dator, på boendena. Vi vet också att det har beställts droger och att man kan ha kontakt med torskar för att sälja sex på boendena med hjälp av mobiltelefonerna. Personalen har inte befogenhet att genomsöka rummen efter vapen och droger och kan inte låsa rum och avdelningar nattetid, trots att några av Sveriges tyngsta kriminella sitter på vissa av våra Sis-hem.

Jag tycker att det är väldigt uppenbart att vi behöver se till att stärka personalens befogenheter för att öka tryggheten. Vi behöver ge Sis bättre förutsättningar att rekrytera bra personal, och det behövs bättre lokaler. Vi kommer att se över Sis organisation i en utredning som ser över Sis i grunden, men då måste vi också vara beredda att skjuta till resurser.

Centerpartiet genomför i stället en besparing på 323 miljoner. På vilket sätt hjälper det våra mest utsatta barn och unga?

Fru talman! Detta kommer att gå ganska fort att berätta om, för målsättningarna är inte svåra. Det svåra är att göra det på ett långsiktigt sätt utan ryckighet och utan ständiga förändringar av vart vi är på väg.

Fru talman! Egentligen är det så enkelt som att det inte ska spela någon roll varifrån vi kommer, var i landet vi växer upp eller bor, vad vi jobbar med eller om vi har en jämn eller ojämn siffra i våra personnummer. Vi ska alla kunna må bra och kunna leva ett gott liv. Om vi drabbas av sjukdom eller skada ska det inte spela någon roll vilken sjukdom. Vi ska få det vi behöver, och vi ska inte behöva vänta när det är som svårast i livet - varken på stöd eller på vård.

Det här låter ju enkelt. Sverige är ett rikt land med massor av kunniga människor, så det här klarar vi av. Ändå har vi tyvärr alldeles för långt kvar att gå för att nå det målet. Det finns helt oacceptabla hälsoklyftor i dag, både geografiskt och socioekonomiskt och på många andra sätt. Vi behöver sluta de klyftorna. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Jag är också väldigt glad över att vi kommer att rösta om den här budgeten och om det här utgiftsområdet, för nu genomförs strategiskt arbete för klokare styrning av vård och stöd i vårt land.

En avgörande del är förstås kollegor som trivs, bra arbetsverktyg och infrastruktur, mindre överbyråkrati och mer tid för mötet mellan människor. En arbetsplats ska inte vara ett panic room, fru talman - inte i vården, inte i omsorgen och inte i socialtjänsten. Det ska heller inte vara en tidsresa bakåt att arbeta där, men en kunskapsresa får det gärna vara.

Den här budgeten ger starkt stöd till barn som far illa och till kvinnor som utsätts för våld. Det genomförs reformer med den här regeringen och det här budgetunderlaget för insatser mot ofrivillig ensamhet, för ett rikt liv hela livet och för en stark äldreomsorg.

När det gäller vården har vi kommit överens om att vi ska utveckla sjukvård i landsort, bruksort och förort. Vardagsvården måste bli stadig och långsiktig, både för patienter och anhöriga och för anställda på vårdcentraler och på sjukhus - där vårdplatserna måste börja räcka till - och i vården hemma, vare sig man har den i fickan eller i sitt vardagsrum.

Vi liberaler tycker att det är otroligt glädjande att varje patient nu äntligen ska få möjligheten att ha en fast läkarkontakt genom husläkarreformen.

Vi är jätteglada över att man går ännu ett snäpp längre och även ser över om det här kan införas i specialistvården, där människor har långvariga kontakter med en annan specialist än allmänspecialisten.

Vi är otroligt stolta över att varje kommun ska ha en medicinskt ledningsansvarig läkare. Det är så mycket vård som utförs i kommunernas regi och med dem som de ansvariga. Ändå finns det alldeles för låg medicinsk kompetens kring de strategiska beslut som fattas där och de rutiner som avgör människors liv där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Vi har alltså en bit kvar. Det finns helt oacceptabla hälsoklyftor i vårt land i dag, oavsett hur vi skär mellan oss människor, och så får det inte vara. Men jag är väldigt stolt över att vi är en god bit på väg med den här budgeten och med den här regeringen.

(Applåder)