Karin Rågsjö (V) svarade Christian Carlsson i en replik om Hälsovård, sjukvård och social omsorg i debatten ”Protokoll 2023/24:47 Tisdagen den 12 december” den 12 dec 2023.
Christian CarlssonKD· i sitt anförandeSverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Många familjer och företag kämpar mot bakgrund av hög inflation och stigande räntor. Sverige har stora problem med tillväxten. Vi kommer att se en konjunkturnedgång i år…Fru talman! Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Många familjer och företag kämpar mot bakgrund av hög inflation och stigande räntor. Sverige har stora problem med tillväxten. Vi kommer att se en konjunkturnedgång i år och nästa år. Det tuffa ekonomiska läget märks också av inom välfärden. Det finns hopp om en återhämtning 2025, men till dess ligger den ekonomiska politikens inriktning fast.
Regeringen sänker skatten för alla som arbetar och för landets pensionärer genom ett jobbskatteavdrag med tonvikt på låg- och medelinkomsttagare, och vi förlänger det förhöjda bostadsbidraget för att stötta vanliga människor som kämpar. Samtidigt gör vi historiska satsningar på försvar och rättsväsen och för att värna välfärden.
Det är rätt prioriteringar om man som vi kristdemokrater sätter sjukvården och tryggheten främst. Därför vill jag här i dag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Människor ska kunna lita på att sjukvården finns där och fungerar när någon i familjen blir sjuk. Men tyvärr är det alldeles för många som har fått vänta alldeles för länge på vård eller behandling. Så här har det varit länge nu.
Styrande politiker har inte på många år lyckats ta itu med problemen eller genomfört de strukturella reformer som svensk sjukvård behöver. Det har gått ut över väldigt många patienter. Kristdemokraterna och regeringen lägger nu om politiken för att den som är sjuk ska kunna få vård i tid och för att vi ska kunna skapa en mer jämlik vård för människor i hela landet.
I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner med anledning av de stora kostnadsökningarna. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge regionerna och vårdens medarbetare bättre möjlighet att bedriva en god vård, och vi satsar 3 miljarder i riktade statsbidrag till vård, skola och omsorg.
Totalt stärker vi alltså välfärden med 16 miljarder kronor extra. Det här stärker välfärdens förutsättningar i dessa tuffa tider. Regeringen fortsätter samtidigt sina satsningar för att korta vårdköerna och öka antalet vårdplatser med 5 miljarder kronor 2024 och 6,5 miljarder kronor 2025.
Tillsammans med satsningar på den fortsatta utbyggnaden av primärvården, reformer som en nationell vårdförmedling och en översyn av vårdgarantin så att vård i högre grad ska ges efter behov är avsikten att detta kommer att kunna leda till både fler bemannade vårdplatser och att fler får vård i tid.
Några andra höjdpunkter i budgeten är att vi klarar av att dubblera satsningen för att stärka cancervården. Vi avsätter 1 miljard kronor per år 2024-2026 för att uppdatera den nationella cancerstrategin så att svensk cancervård fortsatt ligger i absolut framkant.
Det är på tiden att vi säkerställer att en nationell gemensam digital infrastruktur för hälso- och sjukvården kan införas med gemensamma standarder så att patientens hälsodata och journaler blir tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård oavsett huvudman.
Något som däremot bekymrar mig, fru talman, är att den psykiska ohälsan ökar. Den ökar inte minst bland unga, och samtidigt är köerna till barn- och ungdomspsykiatrin fortfarande alldeles för långa.
Vi satsade 1,6 miljarder 2023 för att kapa köerna och stärka primärvården just för att kunna möta det här behovet. Nästa år skjuter vi till ytterligare för att alla de flickor och pojkar som i dag bara bollas runt i systemet faktiskt ska kunna få hjälp.
Vid sidan av det arbetar regeringen också med en nationell strategi för psykisk hälsa som kommer att kunna leda till ytterligare kraftsamling på området.
Det är däremot inte bara de unga som behöver stöd. Det behöver också de äldre. Det är därför väldigt bra att regeringen fortsätter att visa omsorg om Sveriges äldre genom att satsa för att bryta äldres ofrivilliga ensamhet.
Att äldre ska behandlas med respekt är inte bara en slogan eller en politisk målsättning. För oss kristdemokrater och också Sverige som land är det en grundläggande värdering.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
I takt med att andelen äldre över 80 år ökar med 50 procent 2020-2030 kommer allt fler av oss att vara i behov av omsorg. Det var därför ett viktigt besked när regeringen meddelade att Äldreomsorgslyftet nu förlängs i tre år.
Jag är medveten om att de här 1,7 miljarderna inte löser alla problem när det kommer till kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Men det har varit en lyckad satsning som innebär att omsorgspersonal kan utbilda sig under betald arbetstid. Det faktum att satsningen nu förlängs skapar bättre förutsättningar för en trygg och värdig äldreomsorg.
Fru talman! Låt mig avslutningsvis i mitt inledningsanförande säga någonting om otryggheten i Sverige. För att göra Sverige tryggt tror jag att vi behöver ha klart för oss att otryggheten till viss del beror på en värderingskris.
Betydelsen av trygga familjer och föräldraansvar har länge tonats ned i vårt samhälle. Ordning och reda och vikten av regelefterlevnad har av vissa närmast framställts som något mossigt eller åtminstone alltför begränsande.
I stället för att framhålla det personliga ansvaret och vårt ansvar som medborgare att ta makten över våra liv, att vi ska göra rätt för oss och att vi ska göra vad vi kan för samhället har allt fler kommit att hänvisa till samhällets ansvar att ge oss vad vi behöver. Allt fler ställer sig snarare frågan vad samhället kan göra för dem.
Det här är en farlig utveckling, särskilt i kombination med att vi har fått ett alltmer segregerat Sverige. Vi har i dagens Sverige parallellsamhällen av utanförskap där alltför många föräldrar aldrig har gått till jobbet och alltför många barn alltid misslyckats i skolan.
Sammantaget har det lett till en bristande framtidstro och en minskad ansvarskänsla för varandra i samhället. Det gör tyvärr att fler människor i dag är beredda att bryta mot lagen och utsätta andra människor för brott. Det är just det här som har gjort Sverige otryggt.
Den utvecklingen går att vända. Tryggheten går att ta tillbaka. Regeringen arbetar nu för fler poliser, vassare verktyg i kampen mot brottsligheten och skärpta straff.
Vi förstärker i denna budget säkerheten och verksamheten på Statens institutionsstyrelse, Sis, och även socialtjänstens brottsförebyggande arbete med en ny socialtjänstlag, ökad bemanning och skolsociala team.
Men lika viktigt är att vi stärker stödet till familjerna. Vi bygger ut föräldrastödsprogrammen och hembesöken så att fler föräldrar kan få vägledning och så att fler barn ska få växa upp i trygga och kärleksfulla hem.
Det är starka familjer med goda värderingar och hopp om framtiden som på allvar lägger grunden för det trygga samhället. Av den anledningen finns det faktiskt också anledning att känna hopp om ett tryggare Sverige.
(Applåder)
Fru talman och ledamoten! Jag tänker börja i den förebyggande sektorn - socialtjänsten. Åtta av tio socialchefer har svårt att rekrytera socialsekreterare, om man nu ska tala om att arbeta förebyggande. Hälften av socialcheferna uppger att de har svårt att ge de insatser som individen har rätt till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ni kallar detta för en historisk satsning på socialtjänsten. Det är egentligen pengar för att förbereda en ny socialtjänstlag, och det är bara 200 miljoner.
Ni beskriver att ni gör en riktad satsning på brottsförebyggande arbete med 80 miljoner kronor till förebyggande insatser mot gängkriminaliteten nästa år. I själva verket är det - det ser man när man kollar i budgeten - en nedskärning från 250 miljoner som har lagts till tidigare år.
Det låter nästan som att ni har haft Bagdad-Bob som förebild när ni har gjort alla typer av utspel. Resurserna till socialtjänsten är kraftigt minimerade, och jag undrar verkligen vad det ska bli av det förebyggande arbetet. Var finns de förebyggande insatserna? Skolan går ju också back med den budget som ni har.
Jag är extremt orolig för att vi går in i en period då människor kommer att känna sig relativt övergivna. Det gäller specifikt socialsekreterarna, som alltså ska göra ett jobb som når just de unga personer som behöver hjälp och stöd.
Fru talman! Det vi ser är uppbyggnaden av en miljardsatsning för att kunna stärka bemanningen inom socialtjänsten i takt med att vi ställer om socialtjänstens uppdrag mot att jobba mer just förebyggande med det brottsbekämpande och brottsförebyggande.
Jag tror att det är ett viktigt skifte vi ser nu, för om vi ska klara av att göra Sverige tryggt behöver hela samhället vara med och förebygga och bekämpa brotten. Jag skulle säga att det viktigaste brottsförebyggande arbete vi gör i socialtjänsten men också inom exempelvis BVC är alla hembesök. Det handlar om föräldrastödsprogrammen. Det är just de trygga familjerna och den trygga starten i livet som är så viktiga också för fortsättningen av barnets liv. Man ska känna en grundtrygghet och tillmäta sig själv ett eget värde så att man också tillskriver andra ett värde. Det är till stor del där som samhället har gått snett, skulle jag säga.
Vi behöver naturligtvis en helt annan typ av kompetens inom socialtjänsten också när vi ska möta vår tids utmaningar. Vi är beredda att se över socionomutbildningen för att stärka kompetensen kring det brottsförebyggande, men jag ser också helt andra hot mot samhället i dag. Vi har till exempel ett stort problem med radikalisering, och där måste socialtjänsten få mycket bättre verktyg för att möta det narrativ som de själva utsätts för när islamistiska extremister hotar socialtjänsten och gör att färre vill jobba där.
Fru talman! Om socialtjänsten hade fått resurser 2022 och nu hade man kunnat vara mer proaktiv mot de radikaliserade grupper som ledamoten lyfter fram. Familjerna hade man också kunnat bemöta på ett helt annat sätt, genom att vara på plats. Det har inte socialtjänsten möjligheter till i dag; det kan jag bara säga.
Nu går jag över till nästa fråga, som handlar om vården. KD brukar kalla sig för vårdpartiet. Det är väldigt hög svansföring. Det är 24 miljoner kronor i underskott i regionerna nästa år. Ni brukar också tala om statlig styrning. Då anser jag att det blir lite märkligt när staten överger regionerna. För vad ska ni säga till Västra Götaland när exempelvis 2 000 anställda ska bort på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? Vad ska ni säga till dem? Och vad ska ni säga till Sörmland, en ganska liten region som har 1,7 miljarder i budgetmässig obalans på grund av inflationen? Hur ska de fixa det här - ska de säga upp de 700 personer som är varslade? Det gäller till exempel 400 vårdarbetare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Jag är väldigt orolig för vården, helt enkelt. Kommer cancerköerna att minska med den budget ni lägger fram? Det kan man fundera på. Kommer köerna till bup att minska med denna rekordsnåla budget i dessa tider?
Visst, det är inflation. Och då ska staten precis som under pandemin stötta upp, rikta pengarna, se till att vården kommer på plats och se till att människor får den vård de ska ha. Jag lovar, tyvärr, att vi kommer att stå här nästa år och se ökade vårdköer och ökade köer till bup på grund av resursbrist i regionerna. Det är inte regionernas fel att det har blivit så här, även om ledamoten säkert i nästa replik kommer att svara att det är så.
Fru talman! I budgeten för 2024 tillför regeringen 10 miljarder kronor i generella statsbidrag för att stötta kommuner och regioner. Vi skjuter dessutom till 3 miljarder i ett sektorsbidrag till vården för att ge dem bättre förutsättningar att klara av sin verksamhet. Totalt stärker vi välfärden med 16 miljarder kronor extra. Regeringens satsning på välfärden är den största satsningen i budgeten; den utgör 40 procent av vårt totala reformutrymme.
Det stämmer att SKR räknar med dessa underskott. Men i och med regeringens budget täcker vi upp med mer än hälften av underskottet. Statliga bidrag står för ungefär 30 procent av kommunsektorns samlade inkomster. Men staten går nu alltså in och tar ett större ansvar och täcker upp mer än hälften av sektorns underskott. Det är att ta ansvar.
Sedan kan inte staten kompensera för alla kostnadsökningar för vare sig hushåll, företag eller kommunsektorn. Alla måste hjälpas åt och göra det de kan. Regionernas resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren, och deras ekonomiska ställning har stärkts. Nu gäller det att använda centrala medelsreserver, att effektivisera och att prioritera eller att hävda nödläge och tillfälligt gå med underskott.
Man har olika förutsättningar i de olika regionerna. Men staten och regionerna måste ta ansvar för att klara denna tuffa ekonomiska situation, och staten tar mer än sin del av ansvaret.
Fru talman! Ledamoten Carlsson säger i sitt anförande att regeringen värnar om välfärden. Det är väl ändå en sanning med modifikation.
Verkligheten är att sjukvårdens del får ett minskat totalt anslag. Regeringen prioriterar annat än välfärden, och kommuner och regioner drabbas hårt under det ökade kostnadstrycket och inflationen. Det här året minskas det totala anslaget till folkhälsa och sjukvård med 15 miljarder. Samtidigt har SKR pekat på att det läge vi är i som nation innebär ett underskott och ett behov av 24 miljarder.
Mina frågor till ledamoten Carlsson är: Varför skapar regeringen denna sjukvårdskris, och varför möter man inte de behov som sjukvården har i detta läge? Priset för att inte ta ansvar kommer att vara väldigt högt för de enskilda patienterna, som inte får den vård och omsorg de behöver, och för personalen, som kommer att gå på knäna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Fru talman! Jag tror att väldigt få skriver under på att den regering som har styrt landet i ett år har skapat den välfärdskris som vi befinner oss i när vi vet att Socialdemokraterna har styrt under de senaste två mandatperioderna. Vi vet också att det som framför allt driver på det tuffa ekonomiska läget nu är inflationen. Det är inflationen som är det stora problemet för regionerna.
Precis som jag svarade ledamoten Rågsjö gör regeringen sitt för att ta ansvar för den ekonomiska situationen. Den största satsningen i regeringens budget går till att stärka välfärden - 40 procent av vårt reformutrymme. Regeringen tar absolut ansvar för situationen. Sedan är det regionerna som ansvarar för sjukvården. Det är klart att de också måste ta ansvar för att deras ekonomi går ihop.
När det gäller de miljarder som Socialdemokraterna anser att man ska skjuta till i stället är frågan när man tänker att de ska komma på plats. Det vi har fått se är ju att Socialdemokraterna har lagt en ofinansierad budget på riksdagens bord, trots att man är riksdagens största oppositionsparti. Här skulle jag vilja veta lite mer om hur Fredrik Lundh Sammeli tänker, apropå de miljarder som man påstår skulle kunna läggas till välfärden om Socialdemokraternas budgetalternativ vinner bifall.
Fru talman! Detta är den andra budget som den sittande regeringen lägger fram. Förra året underfinansierade man budgeten och mötte inte kommunernas och regionernas behov. Den här gången är man långt ifrån att möta de behov sjukvården har.
Jag tror att ledamoten Christian Carlsson och jag kan dela uppfattningen att personal är sjukvårdens viktigaste resurs. Men i det här läget kommer personalen att få slita tungt. De blir färre och får sämre arbetsförhållanden, och med det blir också sjukvården sämre.
I sitt anförande och i replikskiftet med Vänsterpartiet lyfter Christian Carlsson fram frågan om effektiviseringar. Hur menar ledamoten att effektiviseringar är svaret på den sjukvårdskris som regeringen har skapat?
Sedan kan jag ändå inte låta bli att skratta lite grann i bänkraden när jag hör Christian Carlsson prata varmt om Äldreomsorgslyftet. Det är otroligt glädjande att vi nu har en regering som fortsätter med den delen. Tittar man på den logik som regeringen haft över tid ser man dock att det många gånger handlat om att lägga ned eller skära ned för att sedan tillskjuta lite grann och kalla det en stor ny reform eller satsning.
När det gäller Äldreomsorgslyftet kan jag bara konstatera att det hade varit bra mycket bättre om regeringen aldrig hade lämnat beskedet att det skulle avvecklas och avslutas utan att man hade kunnat ta reformen vidare redan från början. Det har skapat en enorm osäkerhet, och vi har tappat fart i arbetet. Men jag välkomnar att regeringen i budgeten nu äntligen har med ett tydligt besked.
Fru talman! Ledamoten Lundh Sammeli menar att regeringens satsning på välfärden är långt ifrån behovet. Vi täcker alltså upp hälften av det beräknade underskottet. Sanningen är att även Socialdemokraternas budgetalternativ är långt ifrån att leva upp till hela det behov som välfärden har, om vi ser till det underskott som nu beräknas. Skillnaden är att regeringen har lagt fram en finansierad budget som har majoritet i Sveriges riksdag, medan Socialdemokraterna påstår att de kan skjuta till 10 miljarder extra till välfärden. De ska införa en bankskatt vid årsskiftet för att finansiera det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Alla vet dock att detta inte kan komma på plats då. Absolut, om några år kan man säkert införa en bankskatt som kommer att göra svenska folket fattigare eftersom man bara kommer att lyfta över den kostnaden på hushållen. Men nästa år finns inte möjligheten att införa någon bankskatt. Alltså har Socialdemokraterna lagt ett ofinansierat budgetförslag på riksdagens bord. Det kanske duger att vifta med för att kunna hävda att oppositionen vill satsa mer på välfärden, men det är inte att ta ansvar för landet. Det är inte en effektiv och genomförbar politik. Därför är det inte heller trovärdigt.
