Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett intressant inlägg som jag skulle kunna ställa många frågor om.

Jag nöjer mig dock med att konstatera att den höjning av skiktgränsen som ledamoten nämnde har lett till att vi riksdagsledamöter och andra med motsvarande eller högre inkomster har fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden. Vi riksdagsledamöter kommer dessutom att få en retroaktiv höjning av våra arvoden, med hänvisning till det ekonomiska läget.

För pensionärer födda 1957 har riksdag och regering i stället höjt skatten. En familj där båda gick i pension förra året får i år nästan 6 000 kronor mindre i disponibel inkomst än vad de räknade med när de gick i pension. Är det inte lite magstarkt av regeringen att sänka sin egen skatt men inte rätta till det misstag som har gjorts gällande pensionärer födda 1957? Det duger liksom inte att sitta vid makten och skylla på tidigare regeringspartier, som flera moderater har gjort.

I regeringens budget för 2023 svarar regeringen dessutom på en framställning från PRO och SPF med att jobbavdraget höjs. Det visar att den nuvarande borgerliga regeringen kände till det orättvisa misstag som gjorts men aktivt valde att inte göra något i budgeten för 2023.

De pensionärer som är födda 1957 bryr sig inte om vem som gjorde fel, utan de bryr sig om vem som rättar till det och vem som vill rätta till det. De bryr sig om vem som ser till att de får den skattesats som de har räknat med.

Min fråga till Crister Carlsson är: Kommer regeringen att återkomma med retroaktiva övergångsregler för pensionärer födda 1957?

Herr talman! Jag är ganska van vid att människor bara säger mitt förnamn i stället för att behöva krångla med mitt långa efternamn, som dock är ganska lätt att uttala.

Det är precis som jag säger, apropå det som ledamoten Crister Carlsson gör nu: Det duger inte att skylla på andra. Det var inte bara Socialdemokraterna som införde dessa regler - även Moderaterna var med om att införa dem. Moderaterna kände till hur det såg ut för personer födda 1957; det nämndes till och med i regeringens budget varför man valde att inte sänka skatten för 57:orna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Jag tycker inte att det håller att skylla på tidigare regeringar. Det är Moderaterna som nu leder regeringen. Det är Moderaterna som har äldre och socialförsäkringsministerposten. Det är Moderaterna som har statsministerposten. Det är Moderaterna som har finansministerposten. Det är ni i Moderaterna som har möjlighet att göra någonting.

Jag vill upprepa att de pensionärer som är födda 1957 inte bryr sig om vem som har gjort fel. De bryr sig om vem som rättar till det. Den regering som Crister Carlsson representerar, via riksdagen, borde göra någonting.

Crister Carlsson talade i sitt första inlägg om skiktgränsen och hur bra det är för ekonomin med sänkt skatt. Men varför är det då inte bra att pensionärer får sänkt skatt? Varför ska pensionärer få en högre skatt som gör att de förlorar 3 000 i månaden? Vad innebär det för deras köpkraft, vad innebär det för Sveriges ekonomi och vad innebär det för dessa personer?

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett spännande inlägg. Han lade skickligt upp bollen till mig för att smasha på.

Vi har ju en finansminister som påstår att regeringens plan med finanspolitiken är att bekämpa inflationen. Man påstår också att man har en åtstramande budget, men i samma andetag pratar man om en skattesänkning för 13 miljarder kronor till Sveriges höginkomsttagare. Generellt är det ju så att de största reformerna som regeringen lägger fram handlar om sådant som kan elda på inflationen, med mer pengar till höginkomsttagare och till fossilindustrin.

Man kan ju också fundera på fördelningspolitiken. Crister Carlsson pratade om att det ska löna sig att jobba. Det verkar alltid vara så att det är just höginkomsttagare som behöver mer pengar för att det ska löna sig för just dem att jobba, medan låginkomsttagare snarare ska ha mindre pengar. Man kan fråga sig varför.

Crister Carlsson har ju haft ett engagemang i Region Dalarna. Detta är en region som nu ser ut att gå med ett underskott på 750 miljoner kronor. Det ser ut på ett liknande sätt i hela Regionsverige. Dessa 13 miljarder hade behövts i välfärden eller till våra barnfamiljer.

Man kan också fråga sig om det verkligen är så att ambitionen för politiken ska vara att sjuksköterskor ska ta en massa extrapass. Är det inte bättre att det finns mer pengar till fler kollegor? Jag är helt övertygad om att det finns många sjuksköterskor där ute som gärna har en extra kollega.

Min fråga till dig, Crister Carlsson, är: Hur ser du på denna prioritering? Är det verkligen rimligt?

Herr talman! Självklart ska det löna sig att utbilda sig, och självklart ska det löna sig att jobba. Men det är ju också så att läkare har en ganska markant högre lön är exempelvis undersköterskor.

Man återkommer alltid till detta. De som har höga löner måste få mer och mer pengar för att det ska löna sig för just dem att fortsätta jobba. För låginkomsttagare ska man däremot strama åt så mycket som det bara går.

Frågan kvarstår: Blir det mer eller mindre pengar till löneökningar för dem som jobbar i vården om man skär ned på välfärden? 13 miljarder kronor är ganska mycket pengar - det är 13 000 miljoner. Dessa pengar hade ju kunnat gå till exempelvis högre löner eller fler kollegor. De hade också kunnat gå till att stötta barnfamiljerna i detta svåra läge.

Det är ju väldigt tydligt att vi har en regering som totalt struntar i jämlikheten och rättvisan i det här landet. Man har nyss fått fram det elstöd som kom flera månader för sent och som inte blev ett högkostnadsskydd. En enda person får 700 000 kronor - vem det är får vi inte veta, för det har man höljt i dunkel. Detta motsvarar sex års matbudget för en familj med två barn.

Du pratar om sjuksköterskor och läkare, Crister Carlsson, och det är absolut behjärtansvärt. Men vi som sitter här får ju också denna skattesänkning. Folk i regeringen, som tjänar det dubbla, får också denna skattesänkning. Börs-vd:ar, som tjänar det tredubbla, fyrdubbla eller femdubbla, får också denna skattesänkning. Varför ska de ha mer pengar? Varför ska vi ha mer pengar? Vi behöver inte den där tusenlappen, men det finns andra som verkligen skulle behöva den. Hade inte 1 000 kronor mer till varje barnfamilj gjort ganska stor skillnad?

Hur kan man komma fram till att detta är en rimlig ordning och att det dessutom skulle vara åtstramande? Det har jag svårt att förstå.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att uttrycka mitt varma deltagande till alla som kände Barbro Westerholm. Jag var själv inte en av dem, och vi träffades aldrig. Men jag och många med mig hyser den största respekt för Westerholms enorma gärning i denna kammare för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Jag går vidare till debatten. Vi befinner oss just nu i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Välling och blöjor finns bland de varor som ökat mest i pris. Var tredje person, ofta en kvinna, som arbetar i butik har en faktisk inkomst som ligger under fattigdomsgränsen. Deltider, hyvling, låg lön och timanställningar gör att arbetarkvinnor nu är i en särskilt utsatt situation.

I detta läge lägger regeringen 13 miljarder kronor på att sänka skatten för höginkomsttagare. Sedan säger man åt folk att leta låga priser på mat - som om det vore en sensationell nyhet. Från att ha viftat med den där falukorven till att säga bit ihop är steget långt, men detta steg har partier i vår regering tagit.

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om inkomstskatt. Förslagen som behandlas är riksdagsledamöternas och inkom under allmänna motionstiden.

Grunden för den socialdemokratiska skattepolitiken är att finansiera landets välfärd och skapa en mer rättvis fördelning av samhällets välstånd. "Skatterna och avgifterna har varit de instrument med vilkas hjälp vi kunnat förvandla vårt land från ett privilegiesamhälle till en välfärdsstat byggd på solidaritetens och gemenskapens principer." Så står det att läsa i en socialdemokratisk riksdagsmotion av Olof Palme, Lena Hjelm-Wallén, Ingvar Carlsson med flera från 1978.

Herr talman! Det finns personer som frågar sig, och jag ber om ursäkt för språket, vad fan man får för pengarna. Svaret är väldigt enkelt. Man får ett värdigare och mer rättvist samhälle. Man får också ett friare samhälle, för i de länder där välfärden är begränsad och klassklyftorna enorma blir inte heller den med hög inkomst fri. Fattigdomen eskalerar och tvingar in de förvisso flådiga villorna bakom stängsel och väktare. Jag vet inte hur kul det är.

Skatt är välfärd. Skatt är undersköterskan på boendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser våra barn. Skatt är höftledsoperationer, nationella prov och skolskjuts. Vi får tillbaka många gånger mer än det vi betalar in. Alla medborgare mår bra av att bo i ett samhälle där också folk med låga inkomster har självklar tillgång till vård, skola och omsorg. Det blir ett tryggare samhälle då.

När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården eller skolan måste vi koppla ihop det med skatt. Skattesänkningar leder till nedskärningar. Jag kan förstå att det finns personer som undrar varför man ska betala mer skatt på inkomst av lön än på avkastning av kapital. Varför ska kassörskan på Willys betala en större andel av sin lön i skatt än vad Willys ägare gör? Det går faktiskt inte ihop. Det finns många fler liknande exempel. Vi skulle därför behöva genomföra en skattereform för att komma åt detta och göra systemet mer begripligt, enhetligt och rättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Angående frågan om skatt för pensionärer som är födda 1957 är det uppenbart att många inte varit tillräckligt informerade om ändringarna som presenterades 2017. Det är ett problem oavsett var man står i sak.

Frågan måste nu ställas till regeringen eftersom det är den som sitter på verktygen. Det är regeringen som kan och måste analysera situationen och komma med förslag. Vi socialdemokrater har meddelat att vi kommer att agera konstruktivt om och när det sker.

Så till frågan om skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Åt den som har ska vara givet, verkar vara högerpartiernas melodi - till exempel fick en enda person över 700 000 kronor i elstöd. Man kan fundera på om regeringens prioritering är rimlig. Det tycker inte vi. Vi menar att de 13 miljarderna i skattesänkning hade behövts till barnfamiljer och välfärd. Men vårt budgetförslag vann som bekant inte, och vi värnar den sammanhållna budgetprocessen.

Jag yrkar bifall till reservation 13 om avdrag för fackföreningsavgiften. Staten ska inte aktivt ge fördelar till den ena parten på arbetsmarknaden som den andra inte får. Men så är det tyvärr i dag. Företag får dra av sina serviceavgifter för deltagande i arbetsgivarorganisationer och för konfliktfonder som de bygger upp. Medlemmar i facket får dock inte dra av för sina medlemsavgifter.

Med förvånande rapphet har borgerliga majoriteter avskaffat denna avdragsrätt, till nackdel för löntagarna, så snart de har haft chansen, först 2007 och sedan 2019. Man kan fråga sig varför. Är man inte nöjd med den svenska modellen? Varför vill man gynna den ena parten framför den andra? Jag låter det vara osagt, men vi från Socialdemokraterna är tydliga med var vi står: Avdragsrätten för fackföreningsavgiften måste återinföras.

Vi vill även att skillnaden i beskattning mellan sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsinkomst tas bort i samtliga inkomstintervall. Därför yrkar jag också bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Jag tackar Ilona Szatmári Waldau för frågorna.

Precis som jag nämnde i mitt huvudanförande har många inte varit tillräckligt informerade om ändringarna, som har varit kända sedan 2017. Det är ett problem.

Vi socialdemokrater står dock bakom den överenskommelse som gjordes i Pensionsgruppen eftersom vi tror att det behövs breda överenskommelser om vårt pensionssystem för att trygga framtidens pensioner.

Vänsterpartiet föreslår inga övergångsregler utan vill sätta Pensionsgruppens överenskommelse ur spel. Man kan absolut ha en diskussion om det, och den har förts. Men jag tror att det är viktigt att vara med på vad det är vi behandlar i detta betänkande, och det handlar inte om några övergångsregler.

Jag upprepar att frågan måste ställas till regeringen. Vi måste vända blicken dit, för det är regeringen som sitter på verktygen och som kan och måste analysera situationen och komma med förslag. Och vi socialdemokrater har ju meddelat att vi kommer att agera konstruktivt om, och i så fall när, det sker.

Herr talman! I det betänkande vi debatterar, SkU11, behandlas motioner från den allmänna motionstiden gällande inkomstskatt.

En välfärdsstat är något som medför kostnader, och just inkomstskatten är en av statens största intäktskällor och kanske också den skatt som är mest synliggjord för medborgarna. Det är därför viktigt för det så kallade samhällskontraktet att inkomstskatten upplevs som rättvis, inte bara avseende skatteförmåga utan också när det gäller att den som arbetar ska få ta del av den avkastning som arbetet ger.

Det är viktigt att vårt skattesystem står sig starkt, även vid en internationell jämförelse. Vi vill alla här inne ha nya och växande företag, vilket förmodligen kommer att vara avgörande för att i framtiden säkra och trygga vår välfärd.

För att underlätta för privatpersoner att inte bara investera i aktier eller fonder på börsen vill vi att man ska se över skatterna för att öka möjligheterna och incitamenten att investera i mindre bolag. I tider av stor skuldsättning och när en betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemet behövs en motvikt.

Sverigedemokraterna ser behovet av ett brett direktägande av det svenska näringslivet i Sverige. Det är också i små och medelstora företag som växer som de allra flesta nya jobb skapas. Därför ser vi gärna att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget, och vi vill också förbättra skattevillkoren för personaloptioner. I ett tidigt skede kan det vara så att ett företag inte har möjlighet att erbjuda den högsta lönen för nyanställda men att de kan erbjudas personaloptioner med möjlighet att ta del av eventuella framtida vinster i företaget.

Att locka till sig investeringar och riskkapital, inte bara från dem som traditionellt kallas riskkapitalister utan även från privatpersoner och hårt arbetande entreprenörer, kommer att vara avgörande för att återuppbygga den svenska ekonomin. Vi eftersträvar ett brett folkligt ägande av det svenska näringslivet i större utsträckning än vad som är fallet i dag.

Gällande inkomstskatter, det vill säga dagens debatt om utskottets betänkande 11, har Sverige i dag marginalskatter där de högsta nivåerna nästan är i världstopp. Det riskerar att verka hämmande på löntagares vilja att arbeta mer. Sverigedemokraterna ser inget fel med en viss progressivitet i inkomstbeskattningen, men vi kan inte på längre sikt ligga avsevärt högre än genomsnittet bland jämförbara länder. På sikt bör målet vara en minskning från nuvarande nivå.

Herr talman! I Sverige finns det många aktörer i civilsamhället som tar emot offentligfinansierat stöd i form av olika bidrag från stat, kommun eller andra. Samtidigt har olika former av ekonomiskt stöd såsom gåvor från enskilda stor betydelse i många fall för viktiga verksamheter som bedrivs ideellt.

Vi vill driva igenom ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende genom bland annat gåvoskatteavdrag för att underlätta för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. På detta sätt undviker man att civilsamhället blir alltför beroende av bidrag från staten och riskerar att styras direkt eller indirekt av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Vi har under en längre tid framhållit behovet av att se över en reform av skattesystemet. Sverige måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden på skatteområdet, där politiska beslut ständigt påverkar näringslivet och svenska företags konkurrenskraft, samtidigt som det finns behov av att jämna ut inkonsekventa skatteskillnader som exempelvis skatt på pension, skatt på näringslivsverksamheter och skatteskillnader mellan kommuner.

Vi anser också att regeringen bör utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget. Vi ser även anledning för regeringen att vidta åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning. Vi vill utreda skatteregler för idrottsrörelsen och reformera beskattningen av svenska sjömän för att de ska ha en förutsägbar beskattning utan en alltför stor administrativ börda.

För att energimarknaden ska fungera väl behöver rättvisa villkor gälla. Särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden eller särskilda straffskatter för andra aktörer skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Vi vill därför att en översyn görs av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.

Herr talman! I betänkandet har Sverigedemokraterna fem reservationer och ett särskilt yttrande. Inför voteringen ber jag att få yrka bifall till reservation 24.

(Applåder)

Herr talman! Det var väldigt mycket på en gång. Jag är inte helt klar över exakt vad det är för svar ledamoten Sofie Eriksson efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

När det gäller 57:orna vet kanske Socialdemokraterna och Sofie Eriksson bäst själva. Sverigedemokraterna satt inte med i Pensionsgruppen, utan det var en socialdemokratisk regering som lade fram propositionen, då bland andra Pensionsmyndigheten missade att invända mot det som drabbade dem som är födda 1957. Sverigedemokraterna var det enda parti som röstade nej till propositionen.

Som Sofie Eriksson nämnde ingår Sverigedemokraterna nu för första gången någonsin i ett samarbete med en regering, så det är lite annorlunda jämfört med tidigare. Vi har Tidöavtalet att förhålla oss till, och vi för löpande förhandlingar och diskussioner med regeringen. Detta betyder att vi inte bedriver exakt samma typ av opposition som tidigare, utan vi driver på för vår politik inom ramen för samarbetet.

När det gäller inkomstskatteområdet är det en beskattning som kan finansiera våra ambitioner inom välfärd, trygghet, försvar med mera. När det gäller välfärden lyckades vi till exempel bevara a-kassan. Jag kanske kan få lite beröm av Sofie Eriksson för det.

Vi vill att skattesystemet inte ska verka hämmande för arbete, företagande och tillväxt. Skattesänkningar i all ära, men det måste finansieras genom ett paradigmskifte på migrationsområdet i första hand. Där har inte Socialdemokraterna visat sig villiga att gå oss till mötes, än så länge. Om Sofie Eriksson är ute efter att Sverigedemokraterna i stället borde samarbeta med Socialdemokraterna måste nog Socialdemokraterna ändra inställning i ett antal frågor.

Herr talman! Det är snart dags för mig att börja fundera på pensionen. Och en del av mina vänner och bekanta har redan tagit ut pension eller funderar på att göra det. Alla räknar på om de ska ha råd med hyran, maten och livets nödtorft eller om de behöver jobba ett par år till trots att kroppen säger ifrån. Samma kalkyler gjorde även de pensionärer som är födda 1957, en grupp på cirka 100 000 personer som plötsligt förlorar upp till 3 000 kronor i månaden jämfört med sin kalkyl och vars budget nu inte håller. En stor del av dem har dessutom inget val då rätten till andra trygghetssystem upphörde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Hur kunde det bli så här? Jo, den 31 maj förra året beslutade riksdagens majoritet att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Alla partier i den tidigare regeringen, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och partierna i den nuvarande regeringen, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt dessutom Centerpartiet röstade för förslaget. Vänsterpartiet röstade nej.

När de höjde pensionsåldern gjorde de inget undantag i beskattningen för dem som är födda 1957 och 1959. Det innebär att pensionärer födda 1957 i år får betala en betydligt högre skatt än pensionärer födda 1956 eller tidigare. Upp till 2 995 kronor mer i skatt per månad betalar pensionärer födda 1957 jämfört med pensionärer födda 1956 - en skattesmäll som de inte kände till när de gick i pension.

Det har varit känt sedan i höstas att 57:orna får betala en högre skatt. Men partierna i Pensionsgruppen har inte varit intresserade av att rätta till skattesatserna, trots att det funnits tid att göra det. Dessutom informerades inte 57:orna i tid om att deras pension skulle bli lägre efter skatt än vad de räknat med, och några hade dessutom redan hunnit gå i pension när beslutet togs. De flesta har därför inte haft någon möjlighet att fortsätta att arbeta då de redan gått i pension eller kommit överens med sin arbetsgivare om att ta ut pension.

Misstag kan alla begå. När lagar och regler ändras kan det uppstå felaktigheter som måste rättats till. Men här har Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna valt att inte rätta till misstaget. Det enda parti som stod bakom pensionsuppgörelsen som nu insett det orimliga och vill införa övergångsregler är Miljöpartiet. Tack för det! Alla andra partier skyller ifrån sig. Socialdemokraterna menar att denna regering borde göra något, medan nuvarande regering säger att Socialdemokraterna borde ha rättat till detta förra året. Det är Socialdemokraternas fel som inte informerade i tid, säger till exempel äldre- och socialförsäkringsministern. Det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet, säger Socialdemokraterna.

Nu har de chansen att sluta skylla på varandra och i stället tänka på pensionärerna och därmed rösta för Vänsterpartiets yrkande som innebär att det förhöjda grundavdraget ska gälla för pensionärer från och med att de fyller 65 år.

Inför budget 2023 uppvaktade pensionärsorganisationerna SPF och PRO regeringen om övergångsregler. I sin budget hänvisar regeringen, som svar på organisationernas försök att få till en ändring, till höjningen av jobbskatteavdraget som skäl till att man inte ändrar skatten för pensionärer. Så här skriver regeringen i budgeten: "Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget."

Regeringen och Sverigedemokraterna, som också stod bakom budgeten, menar alltså att låg skatt på arbete kan kompensera 57:orna för den högre skatten på pensioner. Det är som om den 57:a som var arbetslös eller sjukskriven kan välja att arbeta och som om den som gått i pension skulle kunna få sitt jobb eller sitt företag tillbaka.

Det är alltså upp till 2 995 kronor mer i skatt varje månad. Den som har garantipension måste betala 1 400-1 500 kronor mer i skatt än äldre pensionärer. Kvinnor och män i låglöneyrken som slitit på kroppen eller som varit sjukskrivna och som inte kan arbeta längre får nu ännu mindre pengar att röra sig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För mig är det en gåta att den förra och den nuvarande regeringen skyller på varandra i stället för att göra något. Sveriges nyblivna pensionärer förtjänar bättre än att tvingas leva på upp till 3 000 kronor mindre i månaden för att nuvarande och tidigare regering sjabblat.

Samtidigt har vi riksdagsledamöter fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden och en retroaktiv höjning av vårt arvode på grund av det osäkra ekonomiska läget. När det gäller våra egna arvoden och förmåner verkar ingen regering sjabbla. Sänk våra arvoden och höj vår och andra höginkomsttagares skatt, och lägg i stället pengarna på pensionärerna!

Herr talman! Även om jag yrkar bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag står jag bakom samtliga mina reservationer och vill också säga några ord om Vänsterpartiets övriga motioner.

I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle kunna minska biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat.

Vänsterpartiet föreslår därför ett förstärkt incitament för kollektivtrafikkort som löneförmån. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten samt minska utsläppen. Samtidigt behöver ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag införas. Vi behöver ett reseavdragssystem som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.

Vi lever sedan länge med en bostadsmarknad där skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, till hyresrättens nackdel. Skatteorättvisan mellan upplåtelseformerna har bland annat lett till att en nybyggd hyresrätt är upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt.

Att staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som inget motsvarande stöd finns för hyresrätten, har också resulterat i att hyresgästerna lägger en betydligt större andel av sina inkomster på boende än de som bor i ägt boende, trots att den disponibla inkomsten är lägst bland hyresgäster. Den ekonomiska orättvisan mellan upplåtelseformerna leder dessutom till dyrare underhåll av hyresrätter.

Vi behöver en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets uppgift att se till att det blir så. I övrigt framförde vi i Vänsterpartiet våra förslag för ett rättvist skattesystem i vår budgetmotion.

Med det sagt, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag för pensionärer så att samtliga partier i denna kammare får chansen att ansluta sig när vi går till omröstning i eftermiddag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill börja med att svara med en fråga. Vad gör Liberalerna och regeringen för att rätta till problemet för 57:orna? Att förklara att man tycker att det borde ha gjorts någonting förra året är en sak. Men att inte kunna komma med ett enda förslag på hur man ska kunna rätta till det är en helt annan sak. Där har hittills alla partier från regeringen och dess stödparti blivit svaret skyldiga. Ni kan inte svara. Det är dags att göra det nu. Jag uppmanar Cecilia Rönn att svara på den frågan.

Vänsterpartiets budgetmotion är en helhet. Vi har ett annat förslag på pensionssystem över huvud taget. Det innebär att om Vänsterpartiets budgetmotion hade gått igenom hade det här problemet inte uppkommit. Vi hade haft ett annat pensionssystem och en annan pensionsålder.

Vår budgetmotion är en helhet. Vi kan inte både ha en budgetmotion där vi talar om hur Vänsterpartiet vill förändra pensionssystemet och samtidigt ha ett helt annat förslag som rättar till regeringens problem. Det går inte. Man kan inte ha motstridiga förslag i sin budget. Men vi skulle inte ha haft det här problemet om kammaren hade röstat ja till Vänsterpartiets budgetmotion.

Slutligen: När det gäller skiktgränsen för statlig skatt kan man undra några saker. Skiktgränsen innebär att det är de som tjänar - om jag minns rätt - över 48 000 som får en skattesänkning. Varför tycker inte Liberalerna och regeringen att de som tjänar under 48 000 ska kunna få en skattesänkning för att vi har en inflation? Varför är det bara de som tjänar mycket som ska ha mer? Det är inte de högavlönade som behöver skattesänkningar. Det är de lågavlönade.

Herr talman och Cecilia Rönn! Jag fascineras återigen av att en ledamot står här och säger att hon håller med om att det är ett problem med 57:ornas skatt och att problemet behöver rättas till. Men det finns ju inga förslag på hur det ska göras.

Jag skulle vilja veta om det här innebär att regeringen kommer att ha ett förslag i en ändringsbudget, där man ser till att den orättvisa beskattningen av dem som är födda 1957 kommer att ändras. Än så länge har vi bara hört bortförklaring på bortförklaring. Jag skulle vilja ha konkreta besked - och om jag vill ha det undrar jag hur gärna 57:orna skulle vilja ha besked.

Ni har svarat på deras mejl. Ni har skyllt på andra. Vissa partier har sagt att de vill ändra detta, men de lägger inte fram några konkreta förslag. 57:orna får inga svar på sina frågor. De har mejlat ministrar som vägrar att svara. Det är dags att svara! Om ni inte kan göra det här i kammaren - ge åtminstone pensionärerna födda 1957 ett besked så att de vet vad de har att rätta sig efter! Säg att ni lyssnar på dem, eller erkänn att ni inte gör det!

Att Cecilia Rönn inte håller med om Vänsterpartiets budget förstår jag, för den är ju bra för låginkomsttagare. Den är bra för att minska klyftor och öka rättvisan i Sverige, och det är inte den politik som Cecilia Rönn står för. Men att säga att den är ofinansierad - det är däremot fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för frågan! Ja, det stämmer. Det är inte regeringen som höjer riksdagsledamöternas arvoden.

Jag vill ändå fråga Crister Carlsson: Är det rätt att vi riksdagsledamöter ska få en arvodeshöjning som tar hänsyn till det ekonomiska läget när andra i samhället inte får det? Fackföreningarna uppmanas att hålla igen på sina löneanspråk för att man inte ska driva på inflationen. Varför har vi rätt till lönehöjningar när andra i samhället inte har det? Varför är det direktörer som har rätt till lönehöjningar för att möta inflationen när de som arbetar på golvet inte har det? Det skulle jag verkligen vilja veta.

Jag vill också säga något när det gäller budget. Om vi sänker skiktgränsen - vilket det också finns ett förslag om, som jag har yrkat bifall till - får statskassan in ganska mycket pengar. Då kan vi i stället sänka skatten för dem som är födda 1957.

Jag ska erkänna att jag inte har räknat på detta, men det handlar om ganska mycket pengar. Det är rätt många som tjänar över 48 000, och det är också många som tjänar över 70 000 och får en skattesänkning på 1 400 i månaden. Jag är helt övertygad om att detta kommer att täcka de ökade kostnader som det blir för 57:orna.

Det här handlar om rättvisa. Jag vet att vi har en regering som inte tycker att rättvisa och solidaritet är det allra viktigaste i världen, men tänk på dem som är födda 1957! Tänk lite rättvisa och solidaritet när det gäller dem!

Herr talman och Crister Carlsson! Regeringen och de borgerliga partierna som står bakom regeringen vill inte alls sänka skatten för alla, för ni vill ju inte sänka skatten för de pensionärer som är födda 1957. De ska enligt er ha 3 000 kronor mindre netto i månaden att röra sig med.

Jag förstår inte hur regeringen - vilket Crister Carlsson upprepade i ett tidigare replikskifte - kan mena att man inte behöver sänka skatten för 57:orna eftersom man har höjt jobbskatteavdraget så att det lönar sig för dem att jobba. Men hur ska de kunna få jobb? Den som har sjukförsäkring eller a-kassa får inte fortsätta att leva på de systemen, utan de måste gå i pension. Hur ska de kunna få ett jobb och dra nytta av ett höjt jobbskatteavdrag? De behöver en pension de kan leva på. De behöver ha en förutsättning. De behöver inte att man ändrar reglerna mitt under pågående pension.

Att jag har fått en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden och att jag kommer att få ett höjt arvode är mer pengar. Det kan man planera för. Men mindre pengar är mycket svårare att planera för.

Herr talman! För en timme sedan fick jag veta att min kära kollega Rebecka Le Moine var tvungen att sjukanmäla sig i dag. Där stod vi med ett jättefint anförande och ett fåtal kandidater till att dela det med er. Tack till kammarkansliet som snabbt och lätt fixade att jag kan läsa upp detta!

För transparensens skull ska jag meddela att jag är född 1957. Men jag har, som ni känner till, en anständig ersättning härifrån och ska kanske inte betraktas som jävig.

Inkomstskatterna är viktiga för att upprätthålla vår välfärd. Miljöpartiet vill se en mer rättvis beskattning av inkomster och större omfördelning för att minska de ökande ekonomiska klyftorna. Vi vill se ett Sverige som håller ihop. Vi måste stoppa utvecklingen mot ökade klyftor. Ekonomisk jämlikhet är tätt sammanlänkat med en rad andra nyttor, inte minst tilliten till andra människor och samhällets institutioner i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Det är helt fel prioriterat av regeringen att kraftigt sänka skatten för höginkomsttagare - även om det kan argumenteras för att det handlar om gränser som ändrats - samtidigt som alltför många hushåll tvingas vända på varje slant för att få pengarna att räcka till de viktigaste utgifterna. Det är inte rimligt att skatten sänks för personer som har det gott ställt samtidigt som statsministern, i stället för att lägga fram förslag på åtgärder som kan lindra effekterna av kostnadskrisen för dem som behöver det allra mest, ger svenska hushåll rådet att bita ihop.

Den förra borgerliga regeringen införde flera orättvisa skatteklyftor under sitt regeringsinnehav. Skatten sänktes för löntagare men inte för pensionärer och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. De orättvisa skatteklyftorna arbetade vi i Miljöpartiet med att ta bort under den tid vi satt i regeringen. Vi lade fram förslag för att helt ta bort den så kallade pensionärsskatten och funkisskatten.

Tyvärr blev det inte så. När högerpartierna röstade igenom sin budget för 2022 återinfördes skatteklyftan mellan lön och sjuk- och aktivitetsersättning. Nu väljer man att behålla den också för 2023. Det är ovärdigt. Funkisskatten borde tas bort så fort som möjligt. De som får ta del av sjuk- och aktivitetsersättning ska inte betala extra mycket i skatt.

En annan orättvis skatteklyfta som har kommit till av vad som verkar vara ett mycket olyckligt misstag är att personer födda 1957 inte omfattas av det förhöjda grundavdraget. Alla andra som uppnått riktåldern för pension omfattas av det förhöjda grundavdraget. Ibland blir det fel, men då måste politiken ta sitt ansvar och åtgärda det. Vi har föreslagit att så ska ske.

Det är inte rimligt att 57:orna ska betala högre skatt än andra personer som uppnått pensionsåldern. Tyvärr verkar regeringen mer intresserad av att skylla ifrån sig än att åtgärda problemet. Att regeringen inte tar detta på allvar hotar i förlängningen förtroendet för det svenska pensionssystemet. Det är väldigt oroande. Regeringen borde sluta skylla ifrån sig och i stället komma med förslag på hur situationen kan rättas till.

Herr talman! Vi miljöpartister har länge sett grön skatteväxling som ett viktigt verktyg för att uppnå ett mer hållbart samhälle. Grön skatteväxling innebär att man höjer skatt på sådant som förorenar och är skadligt för klimat och miljö och att man i andra änden växlar detta mot sänkt skatt på arbete eller sådant som minskar utsläpp och miljöförstörelse. Grön skatteväxling kommer att spela en viktig roll i arbetet med att uppnå en cirkulär ekonomi, där resurser återvinns och återanvänds. Återvunnet material kräver ofta mer arbetskraft och måste bli mer konkurrenskraftigt för att främja omställningen till en hållbar och cirkulär ekonomi.

Inkomstskatt

Levande landsbygder är viktigt för hela landet. Hela Sverige ska leva. Vi förstår att den ekonomiska situationen kan bli tuff när man är beroende av bilen och bränslepriserna går upp. Därför tycker vi att skatten ska sänkas för personer som bor på landsbygden. Det är ett betydligt mer effektivt sätt att stötta personer på landsbygden under rådande kostnadskris än att öka fossila subventioner. Den nuvarande kostnadskrisen visar att vårt beroende av fossila bränslen är en stor ekonomisk risk för svenska hushåll. Därför måste vi accelerera den gröna omställningen i stället för att fördjupa vårt beroende av de bränslen som orsakat krisen från början.

När vi befinner oss i en tuff ekonomisk situation krävs det politiker som klarar av att prioritera det som är viktigt. Därför måste den ekonomiska politiken stötta de hushåll som har störst behov i stället för att göra stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Det är en prioritering som jag tror att de allra flesta kan hålla med om är rätt och riktig.

Jag står självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation nummer 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)