Ilona Szatmári Waldau (V) svarade Crister Carlsson i en replik om Inkomstskatt i debatten ”Protokoll 2022/23:75 Onsdagen den 15 mars” den 15 mars 2023.
Crister CarlssonM· i sitt anförandeJag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU11. Som boende i ett glesbygdslän är jag glad åt att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor milen. Denna…Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till skatteutskottets förslag i betänkande SkU11.
Som boende i ett glesbygdslän är jag glad åt att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor milen. Denna förändring beräknas ge bilpendlare en årlig skattelättnad på cirka 4 700 kronor om man åker fyra mil om dagen till och från jobbet, vilket är genomsnittet. Det är säkert mer i mitt hemlän, som alltså är ett glesbygdslän.
På många ställen i mitt hemlän och andra, liknande län finns det ingen kollektivtrafik, eller också går turerna så glest att det är omöjligt att arbetspendla för till exempel vårdpersonal som jobbar helg. Bor du i exempelvis Leksand och jobbar eftermiddag eller helg på Falu lasarett kommer du dit men inte hem. Det finns även mindre orter som inte ens har kollektivtrafik. Jag känner väl till den här problematiken eftersom jag tidigare har varit ordförande för kollektivtrafiken i Region Dalarna. Den ställs hela tiden mot prioriteringar i vården.
Det är därför välkommet att avdraget för arbetspendling höjs till 25 kronor milen - äntligen, får man väl säga, för det var länge sedan avdraget ändrades. Drivmedelspriserna har dessutom skjutit i höjden på grund av tidigare politiska beslut och Ukrainakriget. Förslaget beräknas kosta ungefär 1,6 miljarder kronor och är ett ben i principen att det ska löna sig att arbeta.
Herr talman! Ett annat förslag är ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Att jobbskatteavdraget förstärks för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att ge äldre möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta föreslås dels mot bakgrund av att Sveriges befolkning åldras, det vill säga att den andel av befolkningen som befinner sig i arbetsför ålder minskar, dels mot bakgrund av att vi blir allt äldre - och faktiskt friskare. Vi har möjlighet att arbeta längre innan vi pensionerar oss, och för de flesta är arbete bra för hälsan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
Apropå vårdpersonal skriver Arbetsgivarverket att förslaget har goda förutsättningar att utöka utbudet av arbetskraft. Det torde därmed även göra en del för att lindra kompetensbristen i vården och för att vi fortsatt ska kunna dra nytta av den erfarenhet och kunskap som äldre har förvärvat under många år.
Sverige har i dag världens sjätte högsta skattetryck. Under de gångna åren bedrev den socialdemokratiska regeringen en tydlig skattehöjarpolitik där man i regeringsställning höjde totalt 46 olika skatter så fort man fick chansen. Det är tydligt att svenska folket ville ha en annan riktning än mer skattehöjarpolitik, och i valet gav man den borgerliga regeringen mandat för en ny kurs.
Vi måste fråga oss om vi med världens sjätte högsta skattetryck har världens sjätte bästa sjukvård, skola eller äldreomsorg. Man kan alltså fundera på hur vi fördelar resurserna.
Herr talman! För inkomståret 2023 är skiktgränsen 51 200 kronor i månaden. Det innebär att du betalar statlig inkomstskatt med 20 procent på dina inkomster över 51 200 kronor. Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För inkomståret 2022 var skiktgränsen 46 200 kronor.
Att skiktgränsen höjs medför mer pengar i plånboken, vilket stimulerar till arbete och utgör ett ben till i principen att det ska löna sig att jobba. Detta är en schablonmässig ökning som bör bestå då den stimulerar till jobb och kanske mer konsumtion, vilket gör att staten får tillbaka pengar i form av moms.
Om vi inte höjer skiktgränsen innebär det i realiteten en skattehöjning, och det vill åtminstone inte vi ha. Cirka 1 miljon människor, många av dem med vanliga yrken, skulle komma över gränsen för statlig inkomstskatt och få betala högre skatt. För att fortsätta på vårdspåret kan vi konstatera att övertid tyvärr förekommer i alltför stor utsträckning inom vården men att en anställd i och med detta får lite mer kvar i plånboken, vilket kanske gör att man tycker att det lönar sig att ta ett övertidsskift och hjälpa till i det ansträngda läge som råder. Att inte höja skiktgränsen skulle knappast göra motivationen för att anstränga sig lite extra - att det ska löna sig att jobba - högre.
Herr talman! Låt oss ta ett exempel: En vidareutbildad sjuksköterska som med OB, grundlön och eventuell övertid kommer över gränsen för statlig inkomstskatt kanske tar ett extrapass för att hjälpa till och stötta sina kollegor - och kanske även för att kunna spara till att köpa något extra eller resa. Hon eller han kommer då att få betala drygt 70 procent i olika skatter och moms för att köpa varan. Det betyder att hon eller han måste jobba fem eller sex timmar gratis på ett åttatimmarspass. Att inte höja skiktgränsen stimulerar alltså knappast drivkraften att ta det där extrapasset och behöva åka från familjen en fredagskväll. Det är i alla fall min erfarenhet att den inte blir starkare av det.
Vi har ett Tidöavtal och en majoritet som tydligt stipulerar att skatten på inkomster från både arbete och pension ska sänkas. Tillsammans med en övergripande bidragsreform kommer det att bli mer lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att gå på bidrag. Jag ser fram emot fler skattesänkningar för alla framöver, men som vår finansminister har sagt otaliga gånger måste vi bekämpa inflationen. Jag såg nu på morgonen att den steg ytterligare i februari. Här har regeringen ett utmanande läge och behöver lägga fram en åtstramande budget.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt
(Applåder)
Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för ett intressant inlägg som jag skulle kunna ställa många frågor om.
Jag nöjer mig dock med att konstatera att den höjning av skiktgränsen som ledamoten nämnde har lett till att vi riksdagsledamöter och andra med motsvarande eller högre inkomster har fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden. Vi riksdagsledamöter kommer dessutom att få en retroaktiv höjning av våra arvoden, med hänvisning till det ekonomiska läget.
För pensionärer födda 1957 har riksdag och regering i stället höjt skatten. En familj där båda gick i pension förra året får i år nästan 6 000 kronor mindre i disponibel inkomst än vad de räknade med när de gick i pension. Är det inte lite magstarkt av regeringen att sänka sin egen skatt men inte rätta till det misstag som har gjorts gällande pensionärer födda 1957? Det duger liksom inte att sitta vid makten och skylla på tidigare regeringspartier, som flera moderater har gjort.
I regeringens budget för 2023 svarar regeringen dessutom på en framställning från PRO och SPF med att jobbavdraget höjs. Det visar att den nuvarande borgerliga regeringen kände till det orättvisa misstag som gjorts men aktivt valde att inte göra något i budgeten för 2023.
De pensionärer som är födda 1957 bryr sig inte om vem som gjorde fel, utan de bryr sig om vem som rättar till det och vem som vill rätta till det. De bryr sig om vem som ser till att de får den skattesats som de har räknat med.
Min fråga till Crister Carlsson är: Kommer regeringen att återkomma med retroaktiva övergångsregler för pensionärer födda 1957?
Herr talman! Jag tackar Ilona för frågan.
Man måste ändå backa bandet och se varifrån detta olyckliga beslut kommer. Det är ett olyckligt beslut; jag beklagar det verkligen. Men det är faktiskt den förra regeringen som borde ha informerat om denna förändring i ett tidigare skede, eftersom arbetet startade redan 2020.
Tyvärr går det inte att i efterhand ändra i skattetabellen för inkomstskatten, för den låses i december. Om detta skulle ha justerats skulle det ha gjorts i höstbudgeten, men vad jag förstår var det inget parti i riksdagen som gjorde det.