Cecilia Rönn (L) om Inkomstskatt

Herr talman! Det är snart dags för mig att börja fundera på pensionen. Och en del av mina vänner och bekanta har redan tagit ut pension eller funderar på att göra det. Alla räknar på om de ska ha råd med hyran, maten och livets nödtorft eller om de behöver jobba ett par år till trots att kroppen säger ifrån. Samma kalkyler gjorde även de pensionärer som är födda 1957, en grupp på cirka 100 000 personer som plötsligt förlorar upp till 3 000 kronor i månaden jämfört med sin kalkyl och vars budget nu inte håller. En stor del av dem har dessutom inget val då rätten till andra trygghetssystem upphörde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Hur kunde det bli så här? Jo, den 31 maj förra året beslutade riksdagens majoritet att höja åldersgränserna i pensionssystemet. Alla partier i den tidigare regeringen, det vill säga Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och partierna i den nuvarande regeringen, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt dessutom Centerpartiet röstade för förslaget. Vänsterpartiet röstade nej.

När de höjde pensionsåldern gjorde de inget undantag i beskattningen för dem som är födda 1957 och 1959. Det innebär att pensionärer födda 1957 i år får betala en betydligt högre skatt än pensionärer födda 1956 eller tidigare. Upp till 2 995 kronor mer i skatt per månad betalar pensionärer födda 1957 jämfört med pensionärer födda 1956 - en skattesmäll som de inte kände till när de gick i pension.

Det har varit känt sedan i höstas att 57:orna får betala en högre skatt. Men partierna i Pensionsgruppen har inte varit intresserade av att rätta till skattesatserna, trots att det funnits tid att göra det. Dessutom informerades inte 57:orna i tid om att deras pension skulle bli lägre efter skatt än vad de räknat med, och några hade dessutom redan hunnit gå i pension när beslutet togs. De flesta har därför inte haft någon möjlighet att fortsätta att arbeta då de redan gått i pension eller kommit överens med sin arbetsgivare om att ta ut pension.

Misstag kan alla begå. När lagar och regler ändras kan det uppstå felaktigheter som måste rättats till. Men här har Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna valt att inte rätta till misstaget. Det enda parti som stod bakom pensionsuppgörelsen som nu insett det orimliga och vill införa övergångsregler är Miljöpartiet. Tack för det! Alla andra partier skyller ifrån sig. Socialdemokraterna menar att denna regering borde göra något, medan nuvarande regering säger att Socialdemokraterna borde ha rättat till detta förra året. Det är Socialdemokraternas fel som inte informerade i tid, säger till exempel äldre- och socialförsäkringsministern. Det är den sittande regeringen som har att både genomföra och följa upp förändringar i pensionssystemet, säger Socialdemokraterna.

Nu har de chansen att sluta skylla på varandra och i stället tänka på pensionärerna och därmed rösta för Vänsterpartiets yrkande som innebär att det förhöjda grundavdraget ska gälla för pensionärer från och med att de fyller 65 år.

Inför budget 2023 uppvaktade pensionärsorganisationerna SPF och PRO regeringen om övergångsregler. I sin budget hänvisar regeringen, som svar på organisationernas försök att få till en ändring, till höjningen av jobbskatteavdraget som skäl till att man inte ändrar skatten för pensionärer. Så här skriver regeringen i budgeten: "Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget."

Regeringen och Sverigedemokraterna, som också stod bakom budgeten, menar alltså att låg skatt på arbete kan kompensera 57:orna för den högre skatten på pensioner. Det är som om den 57:a som var arbetslös eller sjukskriven kan välja att arbeta och som om den som gått i pension skulle kunna få sitt jobb eller sitt företag tillbaka.

Det är alltså upp till 2 995 kronor mer i skatt varje månad. Den som har garantipension måste betala 1 400-1 500 kronor mer i skatt än äldre pensionärer. Kvinnor och män i låglöneyrken som slitit på kroppen eller som varit sjukskrivna och som inte kan arbeta längre får nu ännu mindre pengar att röra sig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

För mig är det en gåta att den förra och den nuvarande regeringen skyller på varandra i stället för att göra något. Sveriges nyblivna pensionärer förtjänar bättre än att tvingas leva på upp till 3 000 kronor mindre i månaden för att nuvarande och tidigare regering sjabblat.

Samtidigt har vi riksdagsledamöter fått en skattesänkning med 1 400 kronor i månaden och en retroaktiv höjning av vårt arvode på grund av det osäkra ekonomiska läget. När det gäller våra egna arvoden och förmåner verkar ingen regering sjabbla. Sänk våra arvoden och höj vår och andra höginkomsttagares skatt, och lägg i stället pengarna på pensionärerna!

Herr talman! Även om jag yrkar bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag står jag bakom samtliga mina reservationer och vill också säga några ord om Vänsterpartiets övriga motioner.

I dag är bilen norm för beskattning och planering av resor och transporter. Om de ekonomiska styrmedlen förändras så att de blir färdmedelsneutrala kan bättre möjligheter skapas för personer att välja kollektivtrafiken som färdsätt. Det skulle kunna minska biltrafikens negativa påverkan på miljö och klimat.

Vänsterpartiet föreslår därför ett förstärkt incitament för kollektivtrafikkort som löneförmån. Sänkt kostnad för att resa kollektivt skulle stärka jämlikheten och jämställdheten samt minska utsläppen. Samtidigt behöver ett färdneutralt och avståndsbaserat reseavdrag införas. Vi behöver ett reseavdragssystem som även gynnar resande med kollektivtrafik och cykel och samtidigt inte missgynnar dem som bor på landsbygden.

Vi lever sedan länge med en bostadsmarknad där skeva ekonomiska och regelmässiga villkor gäller för de olika upplåtelseformerna, till hyresrättens nackdel. Skatteorättvisan mellan upplåtelseformerna har bland annat lett till att en nybyggd hyresrätt är upp till 2 500 kronor dyrare i månaden än motsvarande bostadsrätt.

Att staten öser miljarder i skattesubventioner över de ägda upplåtelseformerna, samtidigt som inget motsvarande stöd finns för hyresrätten, har också resulterat i att hyresgästerna lägger en betydligt större andel av sina inkomster på boende än de som bor i ägt boende, trots att den disponibla inkomsten är lägst bland hyresgäster. Den ekonomiska orättvisan mellan upplåtelseformerna leder dessutom till dyrare underhåll av hyresrätter.

Vi behöver en fungerande och mer rättvis bostadsmarknad. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer ska vara lika attraktiva, och det är samhällets uppgift att se till att det blir så. I övrigt framförde vi i Vänsterpartiet våra förslag för ett rättvist skattesystem i vår budgetmotion.

Med det sagt, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5 om förhöjt grundavdrag för pensionärer så att samtliga partier i denna kammare får chansen att ansluta sig när vi går till omröstning i eftermiddag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag vill börja med att svara med en fråga. Vad gör Liberalerna och regeringen för att rätta till problemet för 57:orna? Att förklara att man tycker att det borde ha gjorts någonting förra året är en sak. Men att inte kunna komma med ett enda förslag på hur man ska kunna rätta till det är en helt annan sak. Där har hittills alla partier från regeringen och dess stödparti blivit svaret skyldiga. Ni kan inte svara. Det är dags att göra det nu. Jag uppmanar Cecilia Rönn att svara på den frågan.

Vänsterpartiets budgetmotion är en helhet. Vi har ett annat förslag på pensionssystem över huvud taget. Det innebär att om Vänsterpartiets budgetmotion hade gått igenom hade det här problemet inte uppkommit. Vi hade haft ett annat pensionssystem och en annan pensionsålder.

Vår budgetmotion är en helhet. Vi kan inte både ha en budgetmotion där vi talar om hur Vänsterpartiet vill förändra pensionssystemet och samtidigt ha ett helt annat förslag som rättar till regeringens problem. Det går inte. Man kan inte ha motstridiga förslag i sin budget. Men vi skulle inte ha haft det här problemet om kammaren hade röstat ja till Vänsterpartiets budgetmotion.

Slutligen: När det gäller skiktgränsen för statlig skatt kan man undra några saker. Skiktgränsen innebär att det är de som tjänar - om jag minns rätt - över 48 000 som får en skattesänkning. Varför tycker inte Liberalerna och regeringen att de som tjänar under 48 000 ska kunna få en skattesänkning för att vi har en inflation? Varför är det bara de som tjänar mycket som ska ha mer? Det är inte de högavlönade som behöver skattesänkningar. Det är de lågavlönade.

Herr talman och Cecilia Rönn! Jag fascineras återigen av att en ledamot står här och säger att hon håller med om att det är ett problem med 57:ornas skatt och att problemet behöver rättas till. Men det finns ju inga förslag på hur det ska göras.

Jag skulle vilja veta om det här innebär att regeringen kommer att ha ett förslag i en ändringsbudget, där man ser till att den orättvisa beskattningen av dem som är födda 1957 kommer att ändras. Än så länge har vi bara hört bortförklaring på bortförklaring. Jag skulle vilja ha konkreta besked - och om jag vill ha det undrar jag hur gärna 57:orna skulle vilja ha besked.

Ni har svarat på deras mejl. Ni har skyllt på andra. Vissa partier har sagt att de vill ändra detta, men de lägger inte fram några konkreta förslag. 57:orna får inga svar på sina frågor. De har mejlat ministrar som vägrar att svara. Det är dags att svara! Om ni inte kan göra det här i kammaren - ge åtminstone pensionärerna födda 1957 ett besked så att de vet vad de har att rätta sig efter! Säg att ni lyssnar på dem, eller erkänn att ni inte gör det!

Att Cecilia Rönn inte håller med om Vänsterpartiets budget förstår jag, för den är ju bra för låginkomsttagare. Den är bra för att minska klyftor och öka rättvisan i Sverige, och det är inte den politik som Cecilia Rönn står för. Men att säga att den är ofinansierad - det är däremot fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för frågan! Ja, det stämmer. Det är inte regeringen som höjer riksdagsledamöternas arvoden.

Jag vill ändå fråga Crister Carlsson: Är det rätt att vi riksdagsledamöter ska få en arvodeshöjning som tar hänsyn till det ekonomiska läget när andra i samhället inte får det? Fackföreningarna uppmanas att hålla igen på sina löneanspråk för att man inte ska driva på inflationen. Varför har vi rätt till lönehöjningar när andra i samhället inte har det? Varför är det direktörer som har rätt till lönehöjningar för att möta inflationen när de som arbetar på golvet inte har det? Det skulle jag verkligen vilja veta.

Jag vill också säga något när det gäller budget. Om vi sänker skiktgränsen - vilket det också finns ett förslag om, som jag har yrkat bifall till - får statskassan in ganska mycket pengar. Då kan vi i stället sänka skatten för dem som är födda 1957.

Jag ska erkänna att jag inte har räknat på detta, men det handlar om ganska mycket pengar. Det är rätt många som tjänar över 48 000, och det är också många som tjänar över 70 000 och får en skattesänkning på 1 400 i månaden. Jag är helt övertygad om att detta kommer att täcka de ökade kostnader som det blir för 57:orna.

Det här handlar om rättvisa. Jag vet att vi har en regering som inte tycker att rättvisa och solidaritet är det allra viktigaste i världen, men tänk på dem som är födda 1957! Tänk lite rättvisa och solidaritet när det gäller dem!

Herr talman och Crister Carlsson! Regeringen och de borgerliga partierna som står bakom regeringen vill inte alls sänka skatten för alla, för ni vill ju inte sänka skatten för de pensionärer som är födda 1957. De ska enligt er ha 3 000 kronor mindre netto i månaden att röra sig med.

Jag förstår inte hur regeringen - vilket Crister Carlsson upprepade i ett tidigare replikskifte - kan mena att man inte behöver sänka skatten för 57:orna eftersom man har höjt jobbskatteavdraget så att det lönar sig för dem att jobba. Men hur ska de kunna få jobb? Den som har sjukförsäkring eller a-kassa får inte fortsätta att leva på de systemen, utan de måste gå i pension. Hur ska de kunna få ett jobb och dra nytta av ett höjt jobbskatteavdrag? De behöver en pension de kan leva på. De behöver ha en förutsättning. De behöver inte att man ändrar reglerna mitt under pågående pension.

Att jag har fått en skattesänkning på 1 400 kronor i månaden och att jag kommer att få ett höjt arvode är mer pengar. Det kan man planera för. Men mindre pengar är mycket svårare att planera för.