Fru talman! Vi befinner oss i en brytningstid. Chat GPT tog stora delar av världen på sängen. Något många uppfattat som science fiction blev helt plötsligt väldigt konkret, även om vi i många sammanhang använt AI-lösningar utan att vara medvetna om det. Digitalisering påverkar alla delar av vårt samhälle, och AI har möjligheten att revolutionera många områden. Precis som med all ny teknik kan både digitala verktyg och AI användas till saker som är bra och i fel händer till saker som påverkar vårt samhälle negativt.

Fru talman! Vi i Sverige behöver skapa och intensifiera samarbeten genom en nationell kraftsamling runt digitalisering och AI, inte minst för att kunna upprätthålla vår gemensamma välfärd och även för att hitta lösningar på klimatutmaningar och andra stora utmaningar världen ställs inför. Samtidigt ska vi både inom ramen för EU och egen nationell myndighetsstruktur säkerställa att vi får ett ramverk som hanterar riskerna utan att hämma utvecklingen av digitala verktyg och AI.

I dag röstar EU-parlamentet om regler för AI, och i debatten märks tydligt den spänning som finns mellan dem som vill fokusera på att reglera och förhindra och dem som vill främja utveckling. Ledande forskare har dragit paralleller mellan läkemedel och AI, det vill säga att det finns ett allmänmänskligt intresse att kontrollera båda. Det är viktigt att vi får fram nya läkemedel, liksom det är viktigt att vi får fram nya AI-lösningar. Och det är viktigt att se till att de inte leder till skadliga verkningar för människor, oavsett om det är medicinska verkningar eller något annat. Ett liknande regelverk som det som vi redan har för medicinsk utveckling skulle kunna vara vägen framåt för att skapa transparens och hantera riskerna när det gäller AI.

Fru talman! Sverige behöver ett politiskt ledarskap som bejakar möjligheterna med digitalisering och AI och tydligt definierar det egna politiska ansvaret. Flertalet studier, rapporter och experter har konstaterat att efter åtta år av socialdemokratiskt styre har Sverige som it-land tappat konkurrenskraft och det digitala ledarskapet. OECD bekräftar denna bild och rankar den svenska digitaliseringen av offentlig sektor på en bottenplats bland industrialiserade länder. När det gäller frågan om digitalisering kom vår regering verkligen inte till ett dukat bord. Som tur är har den här regeringen ett helt annat fokus, och regeringen har på den korta tid som regeringen har suttit bland annat ökat medlen till programmet Avancerad Digitalisering. Det inleddes 2021. Vinnova och Teknikföretagen är inblandade. Programmet bygger på en offentlig samverkansmodell där man finansierar olika utvecklingsprojekt framför allt inom digitalisering och AI. Statliga insatser matchas sedan krona för krona av näringslivet.

Tidigare i år ökade regeringen insatserna till programmet för avancerad digitalisering till 500 miljoner per år fram till 2027.

Regeringen har också nystartat Digitaliseringsrådet. Det ska fortsätta sitt arbete med att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och digitaliseringen av offentlig förvaltning. Rådets arbete har förlängts till och med den 31 december 2026. Rådet har fått en något annorlunda sammansättning för att skapa bättre dynamik inom rådet. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt, och Digitaliseringsrådet utgör en viktig funktion för att kunna samla och sprida kunskap om aktuella förändringar och behov inom området.

Utöver detta har regeringen under EU-ordförandeskapet bland annat hållit en AI-konferens i Göteborg, och på torsdag och fredag den här veckan är det Digital Assembly här i Stockholm. Det här är bara början.

Fru talman! Samhället i sin helhet - privat, ideellt och offentligt - påverkas av digitalisering och AI. De strategiska frågorna behöver kunna hanteras av ledningsgrupper och av oss beslutsfattare.

År 2018 presenterade Expertgruppen för digitala investeringar sitt betänkande. Gruppens uppdrag var att ge råd och stöd till 20 myndigheter gällande digitala investeringar. Syftet var att statliga myndigheter skulle bli bättre på att genomföra verksamhetsutveckling och snabbare uppnå önskade resultat av politiska reformer eller förändrade uppgifter.

Fem år senare kan vi konstatera att viss förbättring har skett bland svenska myndigheter men att den samlade bilden tydligt indikerar att offentlig förvaltning inte alls utvecklas i den takt som Sverige som nation behöver.

Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar också om posten. Det är inte bara digitaliseringsfrågor.

Posten håller på att i grunden förändras. Vi skickar mejl och sms och lägger ut på sociala medier snarare än skickar brev och vykort. Detta visar att vi borde ha kommit ännu längre med digitaliseringen av myndighetspost.

Det finns i grunden inget rimligt skäl till att vi år 2023 skickar fysiska brev när digitala brevlådor är säkrare, mer praktiska och billigare. Samtidigt lever vi i en tid när den tidigare begränsade postordermarknaden nu är på väg att bli norm. Vi måste rusta svensk post för detta nya genom att värna hela landet och säkerställa en fungerande konkurrens.

Vi borde fundera över hur vi kan stärka konkurrensen, inte minska den. Varken marknaden eller digitaliseringen är ett hot mot en fungerande postmarknad efter år 2025. Det är två stora möjligheter som rätt hanterade kan modernisera svensk postverksamhet och göra den mer hållbar, kostnadseffektiv och digital.

Det är väldigt svårt att förstå att det i ett land med en befolkning där de flesta är vana vid digitala verktyg, inte minst efter pandemin, finns statliga myndigheter och företag som fortsätter att skicka exempelvis räkningar i fönsterkuvert när en digital lösning gör hantering av både distribution och betalning så oerhört mycket enklare.

Jag är glad över att regeringen nu utreder möjligheten att öka användningen av digitala brevlådor. Förutom att det förenklar hanteringen är det betydligt mer miljövänligt och sparar både papper och skog.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Daniel Helldén! Jag har också hört den. Den har lyfts upp vid flera tillfällen.

Jag tror att mycket av diskussionen också handlar om att det finns en frustration över bristen på politiskt ledarskap, historiskt sett, på EU-nivå men även i Sverige. Den förra regeringen hade inte den här frågan högt upp på sin agenda, vilket den här regeringen har.

Om det här organiseras direkt under statsministern, vilket jag absolut kan se att det finns vinster med, eller om det ligger någon annanstans kan vara viktigt på papperet. Men frågan är om inte det allra viktigaste är att vi får till en nationell AI-strategi, vilket är på gång, att den uppdateras och att det finns bra kompetenser som Regeringskansliet knyter till sig, vilket man gör bland annat genom Digitaliseringsrådet. Det viktiga är att det blir verkstad och att politiken kliver ut på arenan, vilket den förra regeringen inte gjorde.

Fru talman! Jag tror att jag och Daniel Helldén är överens om hur viktig den här frågan är för Sveriges framtid.

Det gäller många olika utmaningar som vi har att vi ser till att komma upp på banan, för där har vi inte varit. AI Sweden är ett utomordentligt exempel på en sak som gjordes av den förra regeringen. Men det är väldigt tydligt att det som efterfrågas i branschen och av ledande företag på området är tydligt politiskt ledarskap, som de upplever saknades under den förra regeringen. De förväntar sig mer av den här regeringen, och det jag ser i de diskussioner vi har med departementet är att man är villig att ta det här ledarskapet.

Jag tycker att frågan är var den här kompetensen sitter. Det är viktigt att vi har en statsrådsberedning och en statsminister som är engagerade i frågorna, vilket vi har. Men frågan är om den organisatoriska tillhörigheten är det som är viktigt eller om det viktigaste är att vi faktiskt åstadkommer någonting. Jag tror att det senare är viktigare.

Fru talman! Jag tänkte gå in på någonting som heter lokaliseringsprincipen. Det låter kanske inte särskilt spännande, men det är en fråga som lyfts fram under många år av branschen, kommunerna och människor på landsbygden när det gäller möjligheten att få tillgång till bredband. Uppkoppling är grundläggande, för om man inte har det kan man inte vara del av det digitala samhället. Nu finns teknik som möjliggör uppkoppling på nya sätt, men i grunden är ett bra bredbandsnät fortfarande oerhört viktigt för att säkerställa människors tillgång till digitaliseringens alla möjligheter.

Det finns ett problem med att stadsnät inte får utvidgas över en kommungräns trots att det hade varit det mest rationella sättet att lösa tillgången till bredband i många delar av landet. Det har påtalats i många år, och det skulle faktiskt inte kosta staten någonting att ändra lokaliseringsprincipen och göra det möjligt att gräva över en kommungräns, men det är först nu - sedan den 1 mars i år - som det är möjligt och tillåtet. Det ändrades på den förra regeringens initiativ, absolut, men min fråga till Gunilla Svantorp är varför detta som är så oerhört viktigt för många ute i landet inte gjordes tidigare.

Fru talman! Det viktiga är att det i dagsläget finns möjlighet att legitimera sig digitalt. Vi får se vad EU-förordningen innebär i praktiken för Sverige och vad vi behöver göra för att uppfylla den.

Jag skulle vilja återgå till detta med ambitionsnivå när det gäller digitalisering. Tidigare, när vi hade en annan regering, var jag ofta uppe och sa att den ambitionsnivå som den dåvarande regeringen hade, att bli bäst på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, är en passiv och ganska lågt ställd målsättning för ett land som Sverige. Nu ger Gunilla Svantorp intryck av att hon håller med om att vi borde vara med och se till att vara bäst i världen på att utveckla nya digitala applikationer.

Min fråga är: Varför har det inte varit ett mål för den tidigare regeringen? Det politiska ledarskapet när det gäller digitalisering och att ha högt ställda mål för var Sverige ska befinna sig på den internationella kartan hänger ju tydligt ihop med de mål som sätts av regeringen. Här är den allmänna uppfattningen, min uppfattning och bevisligen även Gunilla Svantorps uppfattning att målen var för lågt ställda. Varför hade man så låga målsättningar under den förra regeringen?

Fru talman! Som sista debatt för min del under det här riksdagsåret har jag blivit inkastad i en trafikutskottsdebatt om digitaliserings- och postfrågor. Eftersom jag inte är ordinarie ledamot i utskottet har jag inte varit med i beredningen av dessa frågor, så jag kan kanske delvis skylla mina bristande kunskaper på området på det. Men det är inte utan att man ibland känner sig som farbror, 85, när vissa digitaliseringsfrågor kommer upp. Trots att man inte har passerat 50 än känner man sig i vissa lägen betydligt äldre, och det gäller sannerligen när temat är digitalisering.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2022, som ges ut av Internetstiftelsen, använder 94 procent av befolkningen internet, och nästan alla gör det dagligen. De 6 procent som inte använder internet alls tillhör nästan uteslutande de äldsta i vår befolkning. Var femte pensionär använder inte internet. Enligt rapporten begränsas de äldre bland annat av höga kostnader, krånglig teknik och en oro för att bli lurade.

Samtidigt ser man hur detta leder till ett utanförskap på många sätt. Många väntar sig att alla har tillgång till en e-postadress eller ett bank-id i dag, vilket inte stämmer. Särskilt är det många äldre som inte har det. Tyvärr hamnar dessa i ett B-lag, då de analoga möjligheterna till kontakt med sjukvård, myndigheter, ansökningar om hemtjänst och så vidare inte har samma servicenivå, telefontider etcetera som tidigare.

Det är fullt förståeligt och helt rätt att digitaliseringen går framåt, men vi får inte glömma bort min snart 80-åriga gamla mamma eller andra som inte har de digitala kunskaperna eller möjligheterna. Av PTS årsredovisning för 2022 framgår hur myndigheten fortfarande arbetar för ett minskat digitalt utanförskap och en lättare vardag för de äldre som ofrivilligt hamnat i både fysisk och social isolering, vilket ju är välkommet. Men det kommer inte att räcka. Därför måste de analoga tjänsterna fortfarande finnas kvar i en rimlig omfattning.

Fru talman! Det gamla kopparnätet har på många ställen monterats ned, och nedmonteringen fortsätter alltjämt. Det onda att nätet har monterats ned har samtidigt lett till en god utbyggnad av fiber på stora delar av den svenska landsbygden, men inte överallt. En utmaning som detta dock har fört med sig är att de som inte längre har fast telefon via kopparnät eller fiber är hänvisade till mobilnätet. Av min egen och mina grannars högst begränsade empiriska studier kan vi konstatera att mottagningen i åtminstone min och Gunilla Svantorps del av Värmland har blivit betydligt sämre. Kanske det är för att allt fler använder sig av den trådlösa datatrafiken? Jag vet inte, men detta är vår egen hemsnickrade teori.

I vilket fall som helst leder dålig mottagning till utmaningar. Samtidigt måste vi säkra upp de mobilmaster som faktiskt blir våra livlinor, så att de fungerar även vid strömavbrott. Många master har i dag mycket begränsad kapacitet, och inte ens vid ett kortare strömavbrott finns någon funktion kvar då nödströmmen är slut. Därmed kan man inte heller nå 112 om man är i behov av det. Vi ser digitaliseringens fantastiska möjligheter, men vi måste samtidigt ha dess svagheter i åtanke vid utveckling och utbyggnad.

Fru talman! I Kristdemokraternas landsbygdspolitiska program pekas det tydligt på att bredband i praktiken är nödvändigt för ett modernt boende eller företagande. Fortfarande finns det många som saknar de möjligheter som en stabil och snabb internetuppkoppling innebär. På landsbygden saknas ofta förutsättningar för en marknadsdriven utbyggnad. Där behövs olika former av stöd. I en utvärdering av landsbygds- och regionalfondsprogrammen, beställd av Tillväxtverket och Jordbruksverket, beskrivs fiberanslutning vara lika viktigt som vägar och elektricitet.

I telefonenkäten anger 62 procent av de företagare som fått tillgång till fiberanslutning att det har stor eller mycket stor betydelse för företaget. Under pandemin har många flyttat sin arbetsplats till bostaden och ibland även till fritidshus och sommarställen på landsbygden. För dem som under en begränsad period av skäl relaterade till pandemirestriktioner mer eller mindre har tvingats flytta sin arbetsplats har det kanske fungerat att hanka sig fram med en svajig mobiluppkoppling. Men det vi ser framför oss nu är att många kommer att vilja fortsätta jobba delar av sin arbetstid från annan plats än kontoret. Detta kommer att ytterligare öka kraven på ett utbyggt fibernät.

Det finns exempel från landsbygden där företag eller bostäder som ligger långt ifrån ett fibernät i sin kommun men har nära till ett fibernät i en annan kommun inte får ansluta sig till det befintliga nätet i grannkommunen. Sådana effekter vill vi hitta lösningar på för att kunna undvika - inte bara för att skynda på möjligheten för fler att kunna ansluta sin fastighet till fibernätet utan också för att det skulle spara pengar och resurser.

Fru talman! Sverige är ett stort land, och det är troligen inte ekonomiskt försvarbart att satsa på fiber till varje hushåll. Då behöver andra lösningar användas. Det är också viktigt att inte ta bort befintligt kopparnät förrän annan teknik finns på plats för att inte missgynna dem som bor på landsbygden. Vad gäller tillgång till internetuppkoppling är det fortfarande cirka 2 procent som saknar detta.

Därför satsar regeringen på stöd till bredbandsutbyggnad för att även landsbygd och glesbygd ska få fungerande bredbandsuppkoppling. Regeringen vill också undersöka möjligheten att påskynda utbyggnaden av bredband i glesbefolkade områden. Då kan inte alltid fiber användas, eftersom det blir alldeles för dyrt för att nå alla hushåll. Därför lyfter regeringen fram trådlös uppkoppling i detta uppdrag. Det kommer att medföra att fler hushåll kommer att kopplas upp snabbare, och det blir billigare.

Hela Sverige ska fungera. Då ska även hela Sverige ha tillgång till bredband.

Ibland behöver vi dock problematisera den digitala utvecklingen. Vi behöver stanna upp och reflektera om till exempel skärmtid. Vad är lagom skärmtid? Vi behöver utreda skärmtidens påverkan mer noggrant. Som statsrådet Forssmed har sagt: "Skärmtid och sociala medier kan ha negativ påverkan, men vi behöver veta hur stor påverkan på hälsan, på kognitiv förmåga och på psykisk ohälsa" som detta har.

Detta är oerhört viktiga frågor. Digitaliseringen är inte enbart av godo.

Har en ny sorts ensamhet utvecklats? Jag menar en digital ensamhet där man nås av ständiga uppdaterade flöden om vad alla andra gör och man ställer sig frågan: Hur är mitt liv jämfört med deras? Hur många av mina Facebookvänner träffar jag fysiskt? Finns det en risk för att man isolerar sig och enbart umgås på nätet?

I SVT:s nyheter på morgonen i dag kunde vi höra att man noterar att självscanningsstationerna i våra butiker har ett allt högre tryck än den vanliga kassan just för att särskilt yngre inte vill ha fysisk kontakt med människor längre. Man vill råda sig helt själv.

Fysisk inaktivitet kontra skärmtid är en annan aspekt. Vi behöver röra oss mer. Så har vi den övergripande frågan: Hur påverkas vi av användningen av digitala och sociala plattformar och av skärmar?

En digital gemenskap kan vara väldigt positiv, men detta kan även innebära ett digitalt utanförskap och en digital ensamhet. Om detta behöver vi prata mer, och vi behöver utreda det mer. Det är precis det som regeringen har initierat.

Slutligen, fru talman, ska jag säga några ord om postverksamheten, en av livlinorna för ett fungerande samhälle. Postfinansieringsutredningen, som tillsattes av S-regeringen, togs fram mot bakgrund av att allt färre brev skickades. Därmed minskar postverksamhetens intäkter, vilket vi har hört i tidigare inlägg. Sverige behöver dock fortfarande ha en posttjänst i hela landet, och därför behövs förändringar.

Regeringen valde i januari 2023 att besluta om ett tilläggsdirektiv till Postfinansieringsutredningen som avser just digital post. Skälet för tillläggsdirektivet är att den offentliga förvaltningen behöver följa med i den digitala utvecklingen. Det finns flera fördelar med digital post. Posten blir säkrare och billigare, och du kan komma åt din digitala brevlåda oavsett var du befinner dig.

Eftersom det finns personer som av olika skäl inte kan skaffa en digital brevlåda ska utredaren även ta fram förslag på vilka personer som ska undantas från krav på en digital brevlåda. Detta är en mycket viktig aspekt att beakta. Det måste finnas alternativ för dem som har särskilda behov.

Fru talman! Digitaliseringen innebär stora möjligheter att finna gemenskap, nya lösningar och ny kunskap. Samtidigt medför digitaliseringen utmaningar, vilka kan omfatta allt från AI-regelverk och skärmtid till ett digitalt utanförskap eller en digital ensamhet. Det gäller att kunna se båda sidor av myntet oavsett om det är digitalt eller analogt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Eftersom detta, vad jag vet, är min sista debatt för detta riksdagsår vill jag önska talmannen och talmanspresidiet, kammarsekreterare och stab en riktigt skön sommar. Och även om jag inte sitter i trafikutskottet vill jag önska även er en skön sommar.

Fru talman! Tack, Anders Karlsson, för frågan! Det är ingen tvekan om att vi måste sträva efter att alla ska ha möjlighet till fungerande bredbandsuppkoppling. Sedan är det vissa hushåll som ligger väldigt långt ifrån övrigt nät. Och vi ser i dag hur det fungerar med länk hos bland annat vissa företag, där man inte har möjligheten och där det ligger för långt bort.

Det är kanske så att kostnaden rätt och slätt blir för hög beroende på hur man har lagt upp anslutningen. Vi har fiberföreningar, till exempel, i många delar av vårt land, inte minst i min och Gunilla Svantorps kommun, som var tidigt ute just för att kopparnäten monterades ned. Vi var därmed tvungna att finna lösningar, och vi hittade lösningar. Där har vi fixat det.

Det blir större problem i andra delar, men självfallet är prio att alla ska ha en fungerande uppkoppling. Sedan får tekniken och kostnaden avgöra om det är via fiber i backen eller om det är via radiolänk. Men det är ingen tvekan om att alla ska ha möjligheten. Där tror jag att Anders Karlsson och undertecknad är helt eniga.

Fru talman! Jag tror fortfarande att jag och Anders Karlsson inte är så långt ifrån varandra i denna fråga. Det är självklart att vi måste få bredband till samtliga hushåll som önskar det i Sverige.

Vad gäller kostnaden är en del att regeringen har lagt ytterligare 1,3 miljarder, vill jag minnas, just till utbyggnad av bredband. Och man kommer att fortsätta i den takt som krävs för att vi ska nå utbyggnaden.

Precis som jag sa i mitt inlägg är det lika viktigt med bredband som till exempel med vägar. Det är helt avgörande om det ska fungera att bo på landsbygden och om hela Sverige ska fungera.

Jag kan lugna Anders Karlsson med att dessa frågor ligger väldigt högt på ministerns bord just för att vi måste se till att vi inte heller där får ett digitalt utanförskap, alltså att det blir fastigheter som inte kan komma med. Vi måste se till att vi får med alla som vill på tåget.

Jag tror fortfarande att i vissa delar kan en länk via luften vara det som kommer att fungera. Det handlar om dem som ligger - vad ska vi säga? - extremt långt bort från övrigt nät. Om du ska gräva många mil kommer kostnaden att bli alldeles för hög, kanske inte minst för en fiberförening, som då inte kommer att klara det.

Men oavsett detta avsätter regeringen pengar, och man kommer att fortsätta att avsätta pengar tills vi har ett utbyggt bredbandsnät i hela Sverige.

Fru talman! Ja, jag har fått ett svar. Men jag är fortfarande förundrad. Det är klart att grundläggande värderingar som hela vårt samhälle bygger på också måste finnas hos en ledning i en myndighet. Oavsett om man är anställd hos polisen, hos posten, i en förskola och så vidare ska man veta att de grundläggande värderingar som finns i den organisation där man verkar bygger på det som vårt land har sagt är viktigt, det vill säga till exempel att män och kvinnor har lika villkor, lika möjligheter och lika skyldigheter. Om man då inte pekar på det och har med det som en av sina viktiga uppgifter, tror ledamoten då att det skulle hända någonting i denna organisation? Det skulle det såklart inte. Det är det som vi har sett. Om vi backar tillbaka och tittar på historien var det faktiskt bara mannen som räknades, för att tala om jämställdhetsperspektivet i detta land. Detta har vi förändrat. Det är tack vare det som jag i dag kan stå här i riksdagens talarstol och prata. Det kunde man inte för över hundra år sedan om man var kvinna. Så det är klart att det är jätteviktigt att vi håller fast vid detta och hela tiden pratar om vikten av våra grundläggande värderingar.

Sedan tror jag att ledamoten har läst detta lite dåligt. För det är klart att myndigheternas kärnuppgift inte är detta. Deras kärnuppgift är någonting annat. Men i deras arbetsuppgifter ingår det att se till att de faktiskt har med sig de grundläggande värderingarna. Jag är därför fortfarande förundrad, fru talman.

Fru talman! I dag debatterar trafikutskottet digitaliserings- och postfrågor.

När vi debatterade digitaliserings- och postfrågor för ett år sedan sa jag att digitaliseringen av det svenska samhället hade tagit ett stort steg under de senaste två åren. Bakgrunden var pandemin och att vi hade börjat arbeta hemma, bakom datorn. Utvecklingen inom den offentliga sektorn hade tyvärr gått långsammare.

Det är bara ett år sedan, och fokus låg då på digitalisering och att göra befintliga system effektivare. Jag tar upp detta för att visa den kraft som just nu driver utvecklingen framåt i ett rasande tempo.

I november 2022 släppte Open AI sin Chat GPT. Det blev startskottet för att andra plattformar lanserade sina egna system, trots att de inte var färdigutvecklade, för att hänga med i utvecklingen. Nu kan var och en av oss testa att använda AI. Plötsligt kan man förstå kraften i artificiell intelligens och hur till exempel Chat GPT kan underlätta arbetet med att skriva rapporter, programmera och så vidare.

Frågan är inte om utan hur den nya tekniken kommer att påverka var och en av oss. AI ligger i startgroparna och kommer att ge enorma fördelar inom sjukvård, utbildning och forskning, liksom inom trafikutskottets eget område - transporter. Rapporter visar att det finns potential till besparingar om 140 miljarder inom den offentliga sektorn.

Samtidigt kan AI, som alla tekniker, användas i negativa syften. Den kan användas för att kontrollera befolkningen, sprida desinformation, återskapa släktingars röster i syfte att lura till sig pengar vid telefonsamtal - ja, listan kan göras lång. Risken för spridning av desinformation på ett trovärdigt sätt är kanske den största faran för vårt demokratiska system.

Under det svenska ordförandeskapet i EU har viktiga förslag utvecklats som har en direkt koppling till hur EU vill tackla AI-utvecklingen, bland annat förordningen om AI och förordningen om data. Förordningen om AI bygger på de fyra principerna för en hållbar AI: AI ska vara rättvis och skydda den personliga integriteten samtidigt som den ska vara säker och transparent. Det är en väldigt viktig grund för AI i Europa.

Fru talman! Liberalerna är teknikoptimister. Utvecklingen av AI har potential att ha lika stor påverkan på vårt samhälle i Sverige, inom Europa och globalt som den pågående klimatutvecklingen. Vi måste ta till oss detta faktum och öka takten i vår förståelse för och användning av AI, så att vi i Sverige - baserat på våra värderingar om individens frihet och på vår unika position som världens mest innovativa land - kan vara med och styra hur AI tillämpas här hemma och i vår omvärld. Det ska vara en AI som baseras på etiska riktlinjer.

Här är det speciellt viktigt att värna och utveckla de strukturer i Sverige som underlättar och driver på det innovativa systemet, till exempel Vinnova och universitetens arbete med nyttiggörande av forskningsresultat och samarbete med näringslivet. Vi har en plattform att stå på; vi står inte helt utan grund i dag.

Sverige har till exempel kommit längst i Europa i utvecklingen av en teknik som är lik Chat GPT men vilar på öppen programvara, vilket ger insyn i hur systemet fungerar. Vi har också stor kompetens på området, vilket inte minst har visats på de konferenser som ordnats under det svenska ordförandeskapet i EU. Inom det svenska AI-klustret utvecklas även ett förslag till AI-strategi för Sverige.

Sverige behöver tillsammans med olika aktörer ta ett sammanhållet grepp om AI-utvecklingen. En nationell AI-strategi är här en viktig pusselbit tillsammans med en ökad kompetens inom samtliga samhällsområden, inte minst på ledarskapsnivå men även genom satsningar på hela skol och forskningsområdet för att möjliggöra den kommande omställningen av Sveriges alla företag. Jag valde att i mitt anförande i dag fokusera på artificiell intelligens därför att det är den i särklass största och mest omvälvande förändring som har skett det senaste året.

AI-utvecklingen sätter också fingret på att den grundläggande digitaliseringen av vår offentliga sektor måste öka markant. Dagens datasystem måste kopplas ihop, och vi måste hitta effektiva sätt att dela data. Dagens lagstiftning behöver uppdateras för att undanröja hinder för detta. AI-utvecklingen bygger på att vi kan utnyttja olika dataset effektivt och samtidigt trygga den personliga integriteten.

Ansvariga myndigheter bör få ett ökat mandat att driva på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Utan en bra digitaliserad grundstruktur kommer Sveriges AI-utveckling att bromsas, och då kommer vi inte att ha möjlighet att påverka utvecklingen i Europa och globalt.

Grundstrukturen börjar med infrastrukturen för data, och här behöver vi skapa bättre förutsättningar för dem som ska samla in och tillhandahålla data. Att förbereda och hantera data är väldigt kostsamt, vilket bland annat Lantmäteriet har räknat på. Här behöver nya strukturer och processer identifieras för att vi ska få till en drastisk ökning av antalet dataset på marknaden. Vi behöver ta reda på vilka data som behövs och hur tillgången till dessa dataset kan underlättas.

Utbyggnaden av vårt 5G-nät och bredbandsnät är mycket viktig för att öka människors och företags tillgång till bredband i hela landet, liksom för den digitala utvecklingen. Vi behöver öppna för olika tekniska lösningar för att så fort som möjligt ge bredband till människor runt om i vårt land. Regelverket ses nu över steg för steg, inte minst när det gäller fiberdragning över kommungränser, vilket har varit en hindrade faktor för utbyggnaden av bredband.

Vi måste samtidigt adressera digitaliseringens risker. Digitaliseringen måste kombineras med analyser av datasäkerhet och påverkan på den personliga integriteten och cybersäkerheten. Dataskyddslagen och andra tillämpliga lagar måste kontinuerligt utvecklas för att vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen.

Dessutom är det nödvändigt att lägga en försvarsaspekt på det vi gör och analysera sårbarheten när vi nu samlar väldigt mycket data med lätt dataåtkomst, när 5G-nät gör att samhället kopplas ihop och när alternativen till det digitala är på väg att monteras ned. Liberalerna välkomnar det ökade intresset för vårt lands beredskap i dessa frågor.

Fru talman! Alla ska kunna ta del av utvecklingen, och det måste finnas möjlighet att utföra tjänster utan att vara uppkopplad. Ett speciellt fokus behöver ligga på att alla människor ska kunna utföra nödvändiga tjänster och tillgodose de behov människor har av att kommunicera med den offentliga sektorn. Det gäller inte minst människor med olika funktionsvariationer, vilket ställer stora krav på våra myndigheter.

Fru talman! Posten i Sverige är viktig, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Konsekvenserna av just digitaliseringen har varit en drastisk minskning av antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Post- och paketleveranser är viktiga delar av samhällets infrastruktur och behövs för att hela Sverige ska fungera. Vi måste säkra postgången även framöver när digitaliseringen kommer att göra att fler och fler brev skickas digitalt.

Slutligen, fru talman: Vi liberaler är teknikoptimister. Vi tror verkligen på Sveriges förmåga att i Europa ta på sig ett ledarskap inom AI. Vi tror på vår förmåga till datadriven innovation och att digitaliseringen har potential att förändra våra gamla företag samt skapa nya. Vi tror att vi med hjälp av digitalisering och AI kan minska kostnaderna för att därmed fortsatt kunna ha en bra välfärd. Vi tror att Sverige kan visa vägen för den utvecklingen och att riskerna med digitaliseringen samtidigt kan minimeras.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite vid fiberutbyggnaden. Detta är ju definitivt dyrt, speciellt det som är kvar. Under S-regeringen, och med stöd av Centern, plockades de lågt hängande frukterna - det svåra och dyra är kvar. Den enda lågt hängande frukt som är kvar är den som jag tog upp i mitt replikskifte med Gunilla Svantorp: att ändra principen för lokalisering så att stadsnäten i en kommun ska kunna byggas över kommungränsen om detta är närmast. Detta har inte skett förrän nu, vilket är väldigt sent med tanke på att man har haft åtta år på sig.

Vi har fortfarande ett antal hushåll kvar. Prislappen för att alla dessa ska nås kommer att vara ganska hög. Detta är det som är kvar - det som den förra regeringen lämnade efter sig.

Är det då inte bättre att vi satsar på en mobil bredbandstjänst, så att man får en bra uppkoppling oavsett teknik? Är det inte viktigare att ha den typen av mål än att fokusera på att lägga miljoner på bredband till vartenda hushåll?

Fru talman! Vad gäller att fibertekniken är så mycket bättre var det väldigt stor skillnad när bredbandsmålen sattes, men sedan har tekniken utvecklats och fortsätter att utvecklas så att de mobila lösningarna kan leverera nästan samma uppkopplingshastighet som fiber.

Det kommer att kosta mycket pengar, och det finns fortfarande lågt hängande frukter som att bygga över kommungränser. På så vis skulle man kunna få ned kostnaden för att komma åt en del hushåll på landsbygden. Varför gjorde Centerpartiet inte mer när man stödde regeringen för att påskynda detta som faktiskt inte kostar något extra för staten utan bara underlättar utbyggnad där avståndet till nästa fastighet är kortast? Detta hade Centerpartiet kunnat driva på för, men jag såg inte att man låg på regeringen och krävde det. Det hade definitivt kunnat påskynda utbyggnaden till många hushåll som i dag står utan bredbandsuppkoppling.

Fru talman! Digitaliserings- och postfrågor berör alla, och vi vet att frågorna väcker starka känslor, inte minst postfrågorna. Den återkommande frågan när posten kommer på tal är: Varför kommer inte posten fram? Vad gör de? Ja, det är Postnord man talar om. Men förväntningen är att posten som service ska fungera oavsett vem som sköter den, och det är viktigt att samhällsservicen fungerar i hela landet.

Det är också viktigt att övergången till ny teknik och ny samhällsservice går smidigt. Digitaliseringen påverkar posten och är helt central. Den måste fungera smärtfritt, men där är vi tyvärr inte i dag, speciellt inte på landsbygden. Alla har inte bredband, och det är på landsbygden som problemen blir som störst. Därför är det av största vikt att utbyggnaden av bredband på landsbygden sker skyndsamt och att staten tar det fulla ansvaret för att detta sker.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till Miljöpartiets reservation nummer 11 om tillgång till elektronisk kommunikation.

Det är också av största vikt att mobiltäckningen i landet förbättras. Det pågår just nu ett arbete med auktioner för nya licenser, och PTS har lovat att områden med låg täckning ska prioriteras i detta arbete, vilket har framförts tidigare i debatten.

Fru talman! Möjligheten att arbeta digitalt på tåg är en viktig fråga eftersom det ökar järnvägens attraktivitet - ett begrepp som tyvärr är svårt att använda när man pratar om tåg i dag eftersom det är så mycket problem med tågen. Men med en väl utbyggd mobiltäckning kan attraktiviteten höjas. I dag saknar upp till 50 procent av järnvägssträckorna mobiltäckning. Här borde dock Trafikverkets mobilsystem, som redan finns för alla banor, kunna användas, precis som man gör i Tyskland. Det är märkligt att man inte kan lösa detta i Sverige.

Fru talman! Jag benämnde tidigare digitaliseringen som något nytt. Det är kanske inte en helt korrekt beskrivning. Den är visserligen ny i förhållande till posten men gammal för de flesta i dag.

Vad som däremot är korrekt att säga är att artificiell intelligens, AI, är på väg att revolutionerna vår vardag helt och hållet, och det går otroligt fort. Genom de nya språkmodellerna och den maskininlärning som AI presterar i dag har helt ny mark brutits. När Chat GPT lanserades för allmänheten den 30 november förra året stod det klart för de flesta att vi går in i en ny era som tar digitaliseringen till helt nya höjder. Med nya prognostekniker kan sjukdomar upptäckas på ett sätt vi aldrig drömt om tidigare och nya läkemedel utvecklas. Vi ser modeller som hjälper oss i klimatarbetet så att vi kan minska effekterna av det vi tyvärr ställer till med. Stora datamängder äts av AI.

Att se hur de nya AI-modellerna kan ersätta människan på allt fler områden både fascinerar och skrämmer. Möjligheterna synes oändliga. EU arbetar med ett regleringsarbete för att säkerställa att AI är till gagn för oss och inte motarbetar oss. Det är bra. För cirka en halvtimme sedan fattade EU-parlamentet beslut om den nya AI-akten, och nu blir det förhandlingar. I höst har vi förhoppningsvis en reglering på plats.

Vi ska inte tro att detta innebär att utvecklingen bromsas upp, att vi kan luta oss tillbaka och att omvandlingen av våra liv inte kommer att ske. Nej, Chat GPT, som kom för bara ett halvår sedan, har redan vidareutvecklats till nya nivåer. Modellerna är nu bättre än oss på det mesta: att vara läkare, jurister, samhällsvetare, psykologer och lärare. Visst finns det sådant som vi människor fortfarande är bättre på, men utvecklingen går otroligt snabbt. Arbetsmarknaden kommer att vändas upp och ned, och vi kommer att se en förändring vi aldrig sett maken till.

Fru talman! Det kan vara så att EU:s nya lagstiftning redan är överspelad när den kommer på plats. Det betyder att vi sannolikt får återkomma till AI-frågorna i höst och att vi då kommer att diskutera samhällskonsekvenserna snarare än regleringen. Utvecklingen kommer att gå mycket snabbt, och det går troligen inte att reglera den. Men AI kommer att påverka allt vi gör. Vad vi ser är en revolution och ett paradigmskifte.

Fru talman! För tids vinning yrkar jag som sagt bifall enbart till reservation 11 om tillgång till elektronisk kommunikation så att pågående skifte inom digitalisering och AI kan vara till gagn för alla människor i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)