Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Gunilla Svantorp (S) om Digitaliserings- och postfrågor

Gunilla Svantorp (S) höll ett anförande om Digitaliserings- och postfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.

Fru talman! Ja, vi debatterar digitaliserings- och postfrågor här i dag.

Vi har en myndighet, Myndigheten för digital förvaltning, som för tredje gången har gjort en samlad analys av det svenska samhällets digitalisering. Man har tittat på befolkningens digitala kompetens. Man har tittat på landets bredbandsinfrastruktur. Man har tittat på digital omställning av företag och offentlig förvaltning. Och man ger en samlad bild av den digitala strukturens omvandling i samhället.

Det är en viktig undersökning eftersom den ger en bild som kanske ser lite annorlunda ut än den vi nyss fick höra om. Resultatet visar att Sverige ligger långt framme när det gäller digitaliseringen, men att vi sällan är först. Andra länder kommer i kapp och går om.

Undersökningen visar att näringslivets digitala omställning går bra men att man även där ser att när det handlar om centrala tekniker blir det sämre. Den visar att Sverige ligger efter andra länder inom 5G-täckningen, men man tror att man snart kommer i kapp. Den visar också att det fasta nätet är väl utbyggt, men på sina håll i landet - vilket vi som bor på landsbygden mycket väl vet om - ser det betydligt sämre ut. Undersökningen visar dessutom att Sverige står sig väl när det handlar om den digitala kompetensen hos befolkningen men att en alldeles för stor del ändå saknar grundläggande kompetens. Slutsatsen är att vi har gjort - och gör - mycket som är bra men att vi måste göra betydligt mer.

Jag tycker framför allt att det handlar om två saker som vi måste skärpa upp oss kring. Den ena handlar om vilka mål vi har. Det är ett bra mål att vi ska vara bäst på att använda digitaliseringens möjligheter, men den andra saken är att vi också måste ha mål som säger att vi ska vara bäst på att utveckla. Vi är ju inte för inte Sverige, som har hur många innovationer som helst att falla tillbaka på! Inom den digitala världen har vi Skype, Spotify och Klarna, och det finns säkert många fler exempel som jag skulle kunna räkna upp som personer faktiskt har utvecklat i Sverige. Därför behöver vi ett skarpare mål, och det behöver vi diskutera.

Jag skulle önska att vi kunde diskutera i en god ton och säga att alla behövs. Det handlar inte om vad den ena eller andra regeringen gjorde utan om att vi ska gå framåt tillsammans. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt. Sedan finns det annat vi behöver göra utifrån de tre analyser som gjorts. Det handlar framför allt om den offentliga digitaliseringen, där vi kan bli väldigt mycket bättre om vi sätter upp skarpa mål och pekar med hela handen - "hitåt vill vi" - och gör överenskommelser med framför allt SKR, som ju samlar kommuner och regioner.

I trafikutskottet har vi ansvar för den digitala infrastrukturen. Det är ett väldigt roligt område, för det handlar hela tiden om teknikutveckling, forskning, grön omställning och allting som just nu är väldigt aktuellt. Jag kan ta bilen som exempel. För ett tag sedan var det en fysisk sak, men i dag är den väldigt digital. Tack vare forskningen finns det i dag elektrifierade bilar, och då är det klart att det händer någonting med bilarna. De kan kommunicera med andra bilar och andra enheter. De kan ta emot information och ge ut information. För fordonsindustrin som helhet handlar det också om att i sina fordon integrera produkter som ska prata med andra produkter. Digitaliseringen är viktig på oerhört många olika sätt.

Sedan har vi hela frågan om AI, som tidigare talare var inne på. Det är viktigt att vi ser de fantastiska möjligheter som finns, inte minst inom hälso- och sjukvårdens sektor, som ju är avgörande för många av oss men också inom nästan alla sektorer som finns. Det är även viktigt att ha en struktur för öppna data, att vi använder den data som finns och att fler får tillgång till den. Samtidigt måste vi hålla koll på integritetskänsliga uppgifter och så vidare. Men många olika sektorer kräver i dag att man delar data.

Det finns många olika frågor där AI kommer att bli viktigt framöver. Det handlar inte minst om cybersäkerhet och det som händer runt omkring oss. Vi behöver verkligen vara på tå i de frågorna. Digitaliseringen är i dag en förutsättning för klimatomställningen, och vi behöver binda ihop de olika sakerna.

Samhällets grundläggande digitala infrastruktur ska utgå från staten, och informationen och datan ska inte ligga på en marknad. Det är en viktig grundläggande princip som vi måste hålla fast vid, tycker jag.

Vi ska också prata lite grann om posten, eftersom betänkandet även handlar om posten. Precis som tidigare talare sa har posten förändrats helt och hållet. Vi kan titta i våra egna brevlådor och se hur sällan vi som har anslutit oss till de digitala brevlådorna i dag får fysiska brev. Samtidigt måste det ändå finnas en infrastruktur för att vi i hela vårt land ska kunna få både brev och paket. Det är alltså viktigt.

Det finns ett antal utredningar. Vi får se vad de landar i så småningom och om de kommer med några förslag, men jag vill ändå poängtera att för Socialdemokraterna och mig är det jätteviktigt med en väl fungerande post i hela landet. Det måste vara utgångspunkten i förslagen som läggs fram. De kan inte bara vara på marknadens villkor. Detta måste också ingå i den grundläggande infrastrukturen.

Slutligen, fru talman, vill jag säga att jag självklart står bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation nummer 4.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag tänkte gå in på någonting som heter lokaliseringsprincipen. Det låter kanske inte särskilt spännande, men det är en fråga som lyfts fram under många år av branschen, kommunerna och människor på landsbygden när det gäller möjligheten att få tillgång till bredband. Uppkoppling är grundläggande, för om man inte har det kan man inte vara del av det digitala samhället. Nu finns teknik som möjliggör uppkoppling på nya sätt, men i grunden är ett bra bredbandsnät fortfarande oerhört viktigt för att säkerställa människors tillgång till digitaliseringens alla möjligheter.

Det finns ett problem med att stadsnät inte får utvidgas över en kommungräns trots att det hade varit det mest rationella sättet att lösa tillgången till bredband i många delar av landet. Det har påtalats i många år, och det skulle faktiskt inte kosta staten någonting att ändra lokaliseringsprincipen och göra det möjligt att gräva över en kommungräns, men det är först nu - sedan den 1 mars i år - som det är möjligt och tillåtet. Det ändrades på den förra regeringens initiativ, absolut, men min fråga till Gunilla Svantorp är varför detta som är så oerhört viktigt för många ute i landet inte gjordes tidigare.

Fru talman! Jag kan också tycka att det har tagit lång tid, men det var ändå S-regeringen som tillsatte utredningen. Om jag förstått det hela rätt var det sedan komplikationer i utredningen som gjorde att man var tvungen att tillsätta ytterligare en utredning, vilket gjorde att det tog tid. Det tror jag nog att Maria Stockhaus vet, med tanke på att hon har suttit i trafikutskottet längre tid än vad jag har gjort.

Jag tror att det är väldigt viktigt att se till att försöka få undan alla de hinder som gör att bredbandet inte byggs ut tillräckligt mycket. På sina håll har det byggts ut jättebra - det kan man inte minst se där jag bor, i den kommun som faktiskt var först i Sverige med en dygnetruntöppen Icaaffär där man loggar in med bank-id. Det är tack vare att den digitala infrastrukturen har byggts ut som det är möjligt. Helt värdelös var alltså inte S-regeringen under sina år. Man prioriterade att se till att det finns en digital infrastruktur. Men det är klart att man alltid kan bli väldigt mycket bättre.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Maria Stockhaus om statlig elektronisk legitimation. Sverige är ett av de få EU-länder - kanske till och med det enda - som inte har en statlig e-legitimation. Vi har andra sådana legitimationer, men ingen statlig. Den nya EU-förordning som heter eIDAS menar på att vi i alla länder måste ha en digital plånbok. Jag skulle vilja veta hur Maria Stockhaus och regeringen ser på den här frågan. Kommer vi att vara positiva till att det tas fram en statlig elektronisk legitimation?

Fru talman! Det viktiga är att det i dagsläget finns möjlighet att legitimera sig digitalt. Vi får se vad EU-förordningen innebär i praktiken för Sverige och vad vi behöver göra för att uppfylla den.

Jag skulle vilja återgå till detta med ambitionsnivå när det gäller digitalisering. Tidigare, när vi hade en annan regering, var jag ofta uppe och sa att den ambitionsnivå som den dåvarande regeringen hade, att bli bäst på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, är en passiv och ganska lågt ställd målsättning för ett land som Sverige. Nu ger Gunilla Svantorp intryck av att hon håller med om att vi borde vara med och se till att vara bäst i världen på att utveckla nya digitala applikationer.

Min fråga är: Varför har det inte varit ett mål för den tidigare regeringen? Det politiska ledarskapet när det gäller digitalisering och att ha högt ställda mål för var Sverige ska befinna sig på den internationella kartan hänger ju tydligt ihop med de mål som sätts av regeringen. Här är den allmänna uppfattningen, min uppfattning och bevisligen även Gunilla Svantorps uppfattning att målen var för lågt ställda. Varför hade man så låga målsättningar under den förra regeringen?

Fru talman! Det kanske är läge att påminna Maria Stockhaus om vad som hände förra mandatperioden. Ett par år av förra mandatperioden försvann i en pandemi. Åtminstone i det utskott som jag då satt i, utbildningsutskottet, fick man lägga allt annat åt sidan och jobba uteslutande med sådant som handlade om pandemin. Det är möjligt att det var så också i trafikutskottet - jag vet inte, för jag satt inte i det utskottet då.

Maria Stockhaus säger att vi behöver ett vassare politiskt ledarskap i de här frågorna. Som svar på min fråga säger hon: Vi får se vad vi behöver göra för att uppfylla förordningen. Det är väl inte att gå först? Att sätta dagordningen gör man väl inte genom att se vad man behöver göra för att uppfylla förordningen, utan det gör man genom att tala om vad man vill göra.

Man säger en sak i talarstolen, men sedan är det något helt annat som presenteras. Jag förväntar mig betydligt mer än bara den typen av svar framöver.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.