Rashid Farivar (SD) svarade Gunilla Svantorp i en replik om Digitaliserings- och postfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.
Gunilla SvantorpS· i en replikJag tror faktiskt inte att jag hörde rätt. Jag tänkte därför att jag verkligen måste kontrollera vad ledamoten sa alldeles nyss från talarstolen. Det är självklart jätteviktigt att alla våra myndigheter arbetar med både…Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 18.
Fru talman! På kvällen den 23 december 1947 vid Bell Telephone Laboratories i USA lyckades fysikern och ingenjören Walter Brattain demonstrera den första fungerande transistorn för sina kollegor. Transistorn anses av många vara en av de största uppfinningarna i modern historia, i princip den enskilt viktigaste elektroniska komponent som har banat väg för den omfattande digitalisering som vi bevittnar i dag. Walter Brattain erhöll tillsammans med två av sina kollegor Nobelpriset i fysik för transistorn år 1956.
Digitaliseringen har förändrat vår värld och kommer att fortsätta att göra det i en allt snabbare takt. Vi befinner oss i en tid där teknologin utvecklas i rasande fart och påverkar allt - från hur vi kommunicerar, reser runt och arbetar till hur vi lever våra liv. Det är därför avgörande att vi förstår och omfamnar vikten av digitalisering för att kunna forma relevanta politiska förslag för en framtid som är mer effektiv, säker och hållbar.
Fru talman! Digitaliseringen har revolutionerat kommunikationen. Och när det gäller medborgarnas berättigade förväntningar kring bredbandshastighet, bredbandskvalitet och bredbandstäckning ska man se en politisk handling. Enligt förra regeringens bredbandsstrategi ska målen på två områden - tillgång till snabbt bredband i hela Sverige och tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet - uppfyllas fram till 2025. Detta är mer eller mindre uppnått där människor bor, arbetar och handlar - det behöver göras mer på landsbygden. Men det kommer inte att uppnås längs järnvägar och vägar enligt Post- och telestyrelsens senaste data och prognos från 2022. Läget är långt ifrån tillfredsställande längs riksvägar - där är endast 39 procent av målet uppfyllt - och högtrafikerade järnvägar, där 54 procent av målet är uppfyllt.
Sverigedemokraterna vill se att en översyn av mobiltäckningen längs trafikerade järnvägssträckor görs och att man därefter prioriterar förbättringsåtgärder. Detta bör ske i ett samarbete mellan Trafikverket, järnvägsföretagen och mobiloperatörerna. Samma krav ska ställas på Trafikverket och mobiloperatörerna gällande riksvägar, Europavägar och övriga högtrafikerade bilvägar med hänsyn till vikten av datadelning mellan modernare bilar och molntjänster samt den kommande autonoma fordonstekniken.
Post- och telestyrelsen har en viktig roll i denna helhetsbild genom att ställa krav på mobiloperatörerna under kommande frekvensauktion för 900-megahertzbandet, 2,1-gigahertzbandet och 2,6-gigahertzbandet, men särskilt för 900-megahertzbandet med fler än dagens ett block med täckningskrav. Om det befintliga bredbandsmålet ska nås behöver kanske tilldelningen av alla block inom alla nämnda band villkoras med tydliga resultatmål för täckning och kapacitet.
Fru talman! I en digitaliserad era, där elektronisk kommunikation dominerar, kan det vara lätt att glömma bort värdet av posten. Posten är en viktig del av vår infrastruktur och har en djupgående inverkan på våra liv och samhällen. Men på samma sätt som den svenska tågtrafiken strular i dag är posten tyvärr också opålitlig.
Post- och telestyrelsen har nyligen fastlagt att Postnord inte har lyckats uppfylla sin lagstadgade kvot om 95 procents leveranssäkerhet för brev under en enda månad sedan maj 2022. Tillståndsvillkoren kräver också att Postnord upprättar riskanalyser för att snabbt kunna hantera eventuella problem. Men inte heller i den delen har bolaget levt upp till reglerna.
I sin års- och hållbarhetsredovisning ägnar Postnord ett mycket stort utrymme åt mångfald och jämställdhetsarbete, det vill säga sätter fokus på mångfaldsfrågorna i stället för på kärnuppdraget. I redovisningen står bland annat att: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord pågår programmet Move - Change for Diversity. Ett aktivt mångfalds- och jämställdhetsarbete ska medverka till att såväl verksamhet som ledningsgrupper bättre speglar omvärlden och kunderna."
Fru talman! Postnords kärnuppgift är att prioritera leverans av brev och paket i hela landet - inte könskvotering av chefer eller att försöka spegla omvärlden eller sina kunder, enligt mig.
Sist, men inte minst, ska frågan om artificiell intelligens, AI, inte glömmas bort trots att det finns en AI-akt på gång i Europaparlamentet just nu. AI öppnar för stora möjligheter. Till exempel är det mycket effektivare att skriva ett anförande med hjälp av AI än utan. Men samtidigt har vi enorma utmaningar framför oss för att hantera de mindre bra sidorna av denna teknik. Jag ser fram emot att vi kan forma en effektiv och övergripande nationell AI-politik efter att den europeiska AI-akten fastställts.
Fru talman! Jag tror faktiskt inte att jag hörde rätt. Jag tänkte därför att jag verkligen måste kontrollera vad ledamoten sa alldeles nyss från talarstolen.
Det är självklart jätteviktigt att alla våra myndigheter arbetar med både mångfald och jämställdhet. Hela vårt land tycker att det är väldigt viktigt att vi ser till att både män och kvinnor och människor från andra länder har lika möjligheter, lika rättigheter och lika skyldigheter i detta land. Därför är det också viktigt att vi på den politiska nivån visar att vi tycker att det är väldigt viktigt och därför målsätter vad som ska göras.
Men jag uppfattade alltså att ledamoten sa att man inte ska hålla på med detta. Uppfattade jag honom rätt?
Fru talman! Jag tackar ledamoten Gunilla Svantorp för frågan.
Om en myndighet eller ett verk inte uppfyller sina grundläggande kärnuppgifter och uppdrag tror jag inte att man ska sätta mångfald, inkludering och jämlikhet som sitt främsta uppdrag. Polismyndighetens, Trafikverkets, Energimyndighetens och Postnords grunduppdrag är inte att främja mångfald, inkludering eller jämlikhet. Polisens uppdrag är att bekämpa brottslighet. Postnords uppdrag är att leverera brev och paket i tid och till rätt kunder i hela landet. Jag hoppas att ledamoten har fått det svar som hon ville ha.
Fru talman! Ja, jag har fått ett svar. Men jag är fortfarande förundrad. Det är klart att grundläggande värderingar som hela vårt samhälle bygger på också måste finnas hos en ledning i en myndighet. Oavsett om man är anställd hos polisen, hos posten, i en förskola och så vidare ska man veta att de grundläggande värderingar som finns i den organisation där man verkar bygger på det som vårt land har sagt är viktigt, det vill säga till exempel att män och kvinnor har lika villkor, lika möjligheter och lika skyldigheter. Om man då inte pekar på det och har med det som en av sina viktiga uppgifter, tror ledamoten då att det skulle hända någonting i denna organisation? Det skulle det såklart inte. Det är det som vi har sett. Om vi backar tillbaka och tittar på historien var det faktiskt bara mannen som räknades, för att tala om jämställdhetsperspektivet i detta land. Detta har vi förändrat. Det är tack vare det som jag i dag kan stå här i riksdagens talarstol och prata. Det kunde man inte för över hundra år sedan om man var kvinna. Så det är klart att det är jätteviktigt att vi håller fast vid detta och hela tiden pratar om vikten av våra grundläggande värderingar.
Sedan tror jag att ledamoten har läst detta lite dåligt. För det är klart att myndigheternas kärnuppgift inte är detta. Deras kärnuppgift är någonting annat. Men i deras arbetsuppgifter ingår det att se till att de faktiskt har med sig de grundläggande värderingarna. Jag är därför fortfarande förundrad, fru talman.
Fru talman! Jag tackar för Gunilla Svantorps kommentarer. Jag har förståelse för att hon blir upprörd över det som jag säger. Men det är just på grund av vad dessa myndigheter har ägnat sig åt under åtta år av socialdemokratiska regeringar som vi har så många verk och myndigheter som är i fritt fall just nu. Exempel på detta är Trafikverket, Postnord och Polismyndigheten. De har glömt bort sitt kärnuppdrag och ägnat sig åt mångfald och inkludering.
I texten som citerades stod det: "För att leva upp till högt ställda krav och för att mångfaldsfrågorna ska komma i fokus inom Postnord - - -".
Men mångfald är inte Postnords fokus. Postnords främsta fokus ska vara att leverera brev och paket. Hur svårt är det att förstå detta? Jag säger inte att man inte ska fokusera på jämställdhet och mångfald. Men det är inte där som fokus ska vara. Postnords kärnuppdrag är nämligen att dela ut brev och paket. Trafikverkets kärnuppdrag är till exempel att se till att tågen går i tid, inte att gå runt och räkna på hur könsfördelningen ser ut bland människor. Kompetens, färdighet och personlighet har ingenting med kön att göra. Jag hoppas att ledamoten förstår detta.
Det är just på grund av den syn som ledamoten och Socialdemokraterna har som de har tvingat på detta på våra myndigheter och verk. Vi ser därför tyvärr att vi har myndigheter och verk i fritt fall.