Maria Stockhaus (M) svarade Daniel Helldén i en replik om Digitaliserings- och postfrågor i debatten ”Protokoll 2022/23:124 Onsdagen den 14 juni” den 14 juni 2023.
Daniel HelldénMP· i en replikLedamoten Stockhaus pratar om digitalisering, framför allt AI, och de nya utmaningar och möjligheter som vi ser framför oss. Det är en fantastisk utveckling som pågår. Vi vet egentligen inte vart AI-tekniken och de här…Fru talman! Vi befinner oss i en brytningstid. Chat GPT tog stora delar av världen på sängen. Något många uppfattat som science fiction blev helt plötsligt väldigt konkret, även om vi i många sammanhang använt AI-lösningar utan att vara medvetna om det. Digitalisering påverkar alla delar av vårt samhälle, och AI har möjligheten att revolutionera många områden. Precis som med all ny teknik kan både digitala verktyg och AI användas till saker som är bra och i fel händer till saker som påverkar vårt samhälle negativt.
Fru talman! Vi i Sverige behöver skapa och intensifiera samarbeten genom en nationell kraftsamling runt digitalisering och AI, inte minst för att kunna upprätthålla vår gemensamma välfärd och även för att hitta lösningar på klimatutmaningar och andra stora utmaningar världen ställs inför. Samtidigt ska vi både inom ramen för EU och egen nationell myndighetsstruktur säkerställa att vi får ett ramverk som hanterar riskerna utan att hämma utvecklingen av digitala verktyg och AI.
I dag röstar EU-parlamentet om regler för AI, och i debatten märks tydligt den spänning som finns mellan dem som vill fokusera på att reglera och förhindra och dem som vill främja utveckling. Ledande forskare har dragit paralleller mellan läkemedel och AI, det vill säga att det finns ett allmänmänskligt intresse att kontrollera båda. Det är viktigt att vi får fram nya läkemedel, liksom det är viktigt att vi får fram nya AI-lösningar. Och det är viktigt att se till att de inte leder till skadliga verkningar för människor, oavsett om det är medicinska verkningar eller något annat. Ett liknande regelverk som det som vi redan har för medicinsk utveckling skulle kunna vara vägen framåt för att skapa transparens och hantera riskerna när det gäller AI.
Fru talman! Sverige behöver ett politiskt ledarskap som bejakar möjligheterna med digitalisering och AI och tydligt definierar det egna politiska ansvaret. Flertalet studier, rapporter och experter har konstaterat att efter åtta år av socialdemokratiskt styre har Sverige som it-land tappat konkurrenskraft och det digitala ledarskapet. OECD bekräftar denna bild och rankar den svenska digitaliseringen av offentlig sektor på en bottenplats bland industrialiserade länder. När det gäller frågan om digitalisering kom vår regering verkligen inte till ett dukat bord. Som tur är har den här regeringen ett helt annat fokus, och regeringen har på den korta tid som regeringen har suttit bland annat ökat medlen till programmet Avancerad Digitalisering. Det inleddes 2021. Vinnova och Teknikföretagen är inblandade. Programmet bygger på en offentlig samverkansmodell där man finansierar olika utvecklingsprojekt framför allt inom digitalisering och AI. Statliga insatser matchas sedan krona för krona av näringslivet.
Tidigare i år ökade regeringen insatserna till programmet för avancerad digitalisering till 500 miljoner per år fram till 2027.
Regeringen har också nystartat Digitaliseringsrådet. Det ska fortsätta sitt arbete med att främja genomförandet av den allmänna digitaliseringspolitiken och digitaliseringen av offentlig förvaltning. Rådets arbete har förlängts till och med den 31 december 2026. Rådet har fått en något annorlunda sammansättning för att skapa bättre dynamik inom rådet. Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt, och Digitaliseringsrådet utgör en viktig funktion för att kunna samla och sprida kunskap om aktuella förändringar och behov inom området.
Utöver detta har regeringen under EU-ordförandeskapet bland annat hållit en AI-konferens i Göteborg, och på torsdag och fredag den här veckan är det Digital Assembly här i Stockholm. Det här är bara början.
Fru talman! Samhället i sin helhet - privat, ideellt och offentligt - påverkas av digitalisering och AI. De strategiska frågorna behöver kunna hanteras av ledningsgrupper och av oss beslutsfattare.
År 2018 presenterade Expertgruppen för digitala investeringar sitt betänkande. Gruppens uppdrag var att ge råd och stöd till 20 myndigheter gällande digitala investeringar. Syftet var att statliga myndigheter skulle bli bättre på att genomföra verksamhetsutveckling och snabbare uppnå önskade resultat av politiska reformer eller förändrade uppgifter.
Fem år senare kan vi konstatera att viss förbättring har skett bland svenska myndigheter men att den samlade bilden tydligt indikerar att offentlig förvaltning inte alls utvecklas i den takt som Sverige som nation behöver.
Fru talman! Betänkandet vi debatterar i dag handlar också om posten. Det är inte bara digitaliseringsfrågor.
Posten håller på att i grunden förändras. Vi skickar mejl och sms och lägger ut på sociala medier snarare än skickar brev och vykort. Detta visar att vi borde ha kommit ännu längre med digitaliseringen av myndighetspost.
Det finns i grunden inget rimligt skäl till att vi år 2023 skickar fysiska brev när digitala brevlådor är säkrare, mer praktiska och billigare. Samtidigt lever vi i en tid när den tidigare begränsade postordermarknaden nu är på väg att bli norm. Vi måste rusta svensk post för detta nya genom att värna hela landet och säkerställa en fungerande konkurrens.
Vi borde fundera över hur vi kan stärka konkurrensen, inte minska den. Varken marknaden eller digitaliseringen är ett hot mot en fungerande postmarknad efter år 2025. Det är två stora möjligheter som rätt hanterade kan modernisera svensk postverksamhet och göra den mer hållbar, kostnadseffektiv och digital.
Det är väldigt svårt att förstå att det i ett land med en befolkning där de flesta är vana vid digitala verktyg, inte minst efter pandemin, finns statliga myndigheter och företag som fortsätter att skicka exempelvis räkningar i fönsterkuvert när en digital lösning gör hantering av både distribution och betalning så oerhört mycket enklare.
Jag är glad över att regeringen nu utreder möjligheten att öka användningen av digitala brevlådor. Förutom att det förenklar hanteringen är det betydligt mer miljövänligt och sparar både papper och skog.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Fru talman! Ledamoten Stockhaus pratar om digitalisering, framför allt AI, och de nya utmaningar och möjligheter som vi ser framför oss. Det är en fantastisk utveckling som pågår. Vi vet egentligen inte vart AI-tekniken och de här olika modellerna kommer att föra oss, men det händer otroligt mycket.
Precis som ledamoten säger ligger Sverige inte direkt i framkant på det här området. Mycket behöver göras. Inte minst behöver man från statligt håll sannolikt centralisera en del av arbetet eftersom det krävs så mycket resurser för att klara det här.
I dag har vi ett par myndigheter som gemensamt arbetar med detta, men det är alltid svårt att arbeta med myndigheter som inte riktigt har ett sådant uppdrag att de kan skära över gränserna. Digitaliseringsmyndigheten ses väl som huvudmyndigheten på det här området. Det sker otroligt mycket utvecklingsarbete i Linköping.
Men varje gång vi i trafikutskottet är på konferenser och så vidare och träffar dem som arbetar med det här säger de att det måste till en tydligare nationell strategi och ett nationellt arbete på området. Då pekar de på Regeringskansliet. Ledamoten Stockhaus är ju moderat och har statsministern som nära förtrogen.
Det de säger i de här sammanhangen är att man borde centralisera AI-frågorna i Regeringskansliet eller ta dem under statsministern eftersom det här är så revolutionerande för all vår verksamhet.
I dag ligger detta, sannolikt av tradition, på en annan minister, herr Slottner. Då vill jag fråga om det är så att regeringen arbetar med detta och om majoritetspartierna tittar på att centralisera det till statsministern därför att det här kommer att vända upp och ned på det mesta vi ser i dag.
Fru talman! Tack så mycket för frågan, Daniel Helldén! Jag har också hört den. Den har lyfts upp vid flera tillfällen.
Jag tror att mycket av diskussionen också handlar om att det finns en frustration över bristen på politiskt ledarskap, historiskt sett, på EU-nivå men även i Sverige. Den förra regeringen hade inte den här frågan högt upp på sin agenda, vilket den här regeringen har.
Om det här organiseras direkt under statsministern, vilket jag absolut kan se att det finns vinster med, eller om det ligger någon annanstans kan vara viktigt på papperet. Men frågan är om inte det allra viktigaste är att vi får till en nationell AI-strategi, vilket är på gång, att den uppdateras och att det finns bra kompetenser som Regeringskansliet knyter till sig, vilket man gör bland annat genom Digitaliseringsrådet. Det viktiga är att det blir verkstad och att politiken kliver ut på arenan, vilket den förra regeringen inte gjorde.
Fru talman! Man kan prata om olika regeringar.
Det arbete som i dag bedrivs på nationell nivå drogs igång under den tidigare regeringen. Det organ som heter AI Sweden - jag vet inte exakt formen för detta eller vad man ska kalla den - drogs igång av Peter Eriksson när han var digitaliseringsminister. Han sjösatte den utvecklingen, och det är ju en central del i det svenska nationella arbetet som håller i de här frågorna.
Jag skulle alltså säga att mycket gjordes av de tidigare regeringarna. Dock ser vi internationellt och nationellt att man på nationell nivå inte riktigt klarar av att hänga med i den här utvecklingen.
Jag får inget riktigt svar av Maria Stockhaus på om det är så att regeringen tänker centralisera det här runt statsministern därför att det är så otroligt genomgripande. Det är inte bara ett sidodepartements ansvar, utan det måste vara någonting som tas under Statsrådsberedningen.
Fru talman! Jag tror att jag och Daniel Helldén är överens om hur viktig den här frågan är för Sveriges framtid.
Det gäller många olika utmaningar som vi har att vi ser till att komma upp på banan, för där har vi inte varit. AI Sweden är ett utomordentligt exempel på en sak som gjordes av den förra regeringen. Men det är väldigt tydligt att det som efterfrågas i branschen och av ledande företag på området är tydligt politiskt ledarskap, som de upplever saknades under den förra regeringen. De förväntar sig mer av den här regeringen, och det jag ser i de diskussioner vi har med departementet är att man är villig att ta det här ledarskapet.
Jag tycker att frågan är var den här kompetensen sitter. Det är viktigt att vi har en statsrådsberedning och en statsminister som är engagerade i frågorna, vilket vi har. Men frågan är om den organisatoriska tillhörigheten är det som är viktigt eller om det viktigaste är att vi faktiskt åstadkommer någonting. Jag tror att det senare är viktigare.