Magdalena Andersson

Herr talman! Om jag var Johan Pehrson skulle jag vara lite försiktig med att prata om hur man ändrar sig, för det finns väl inte en enda röd linje som Johan Pehrson drog upp i valrörelsen som han nu inte har klivit långt över.

Med det sagt: Är det så att Johan Pehrson på allvar vill gå tillbaka till den skattereform som vi kom överens om i början av 90-talet? Det är ju en oerhört intressant öppning. Det finns delar i den som jag inte vill se, men om Johan Pehrson är intresserad av en fastighetsskatt, en förmögenhetsskatt och en arvs- och gåvoskatt, stoppa pressarna! Det är dags att flasha nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag pratar så gärna med Ebba Busch. Kanske Ebba Busch kunde lyssna lite på mig också? Det är det som är dialog - det är att ge och att ta.

Vi socialdemokrater har gång på gång i riksdagen påtalat situationen i svensk sjukvård. Vi hade Ulf Kristerssons sjukvårdslöfte, där han lovade att ingen ska sägas upp i svensk sjukvård. Men jag har träffat personal som har fått just det beskedet: Du kommer inte längre att kunna göra ditt arbete - inte för att det inte behövs utan för att pengarna inte finns, för att Ebba Busch har valt att i budgeten sänka skatten för sig själv med tusentals kronor varje månad i stället för att säkerställa att det finns trygg och säker vård runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Snälla Ebba Busch, lyssna på mig!

(Applåder)

Herr talman! Problemet för svensk sjukvård just nu är inte vilket postnummer man har utan att det råder akut underfinansiering. Det är tyvärr resultatet av de beslut som fattats här i Stockholm om de statliga pengarna. Ebba Buschs budgetar har lett till att det kommer att vara tusentals färre anställda i svensk sjukvård efter det här året och de stora nedskärnings och besparingspaket vi ser. Mer statlig styrning med Kristdemokraterna är alltså inget uppenbart framgångsrecept, oavsett vilket postnummer man har i Sverige.

Vi ser dock poänger med att öka den statliga styrningen av vården. Det kan bland annat handla om bättre stöd vad gäller it och att på ett annat sätt än i dag säkra likvärdigheten runt om i vårt land.

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver naturligtvis anpassa försvarsutgifterna till rådande säkerhetsläge. Det är också anledningen till att vi kom överens i Försvarsberedningen om att gå upp till 2,6 procent av bnp. Jag vill understryka att det inte bara handlar om nivån i förhållande till bnp utan även om att få ut så mycket försvarsförmåga som möjligt för de pengar vi har. Det är en central uppgift att arbeta med, liksom naturligtvis det faktum att alla Natoländer måste leva upp till den beslutade bottenplattan. Så har det ju tyvärr inte alls sett ut under de senaste åren. Det är alltså en grunduppgift för Nato. Men med det sagt uppskattar jag verkligen Centerpartiets arbete. Håll gränsen! Det behöver vi göra, mot både yttre och inre fiender.

Herr talman! Jag måste börja med att säga att jag uppskattar det stora ansvar Centerpartiet alltid har tagit för Sveriges säkerhet och säkerhetspolitik. Ni har gång på gång stått upp för en politik som ska trygga Sveriges och svenska folkets säkerhet. Det förtjänar ni tacksamhet och uppmärksamhet för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Vi socialdemokrater är naturligtvis beredda att anpassa Sveriges militära utgifter till det säkerhetspolitiska läge som råder. Det var därför vi genomförde den stora omläggningen av säkerhets- och försvarspolitiken - i samarbete även med Centerpartiet. Vi ökade på så att de militära utgifterna nu är de största sedan andra världskriget. Det är viktigt, och det behöver fortsätta. Försvarsberedningen ser till att fortsätta öka den militära och civila upprustningen. Vi står bakom den överenskommelse som slutits.

Herr talman! Ulf Kristersson svarade inte på frågan. Är det detta man kommer att lägga fram? Kastar Ulf Kristersson sin egen partisekreterare, som har suttit i kommittén, under bussen? I överenskommelsen har man skriftligen sagt att man bara kommer att gå fram med saker som det råder bred enighet om. Här behöver Ulf Kristersson förtydliga sig.

Vi jobbade konstruktivt med att hitta en lösning, men den lösning ni föreslår bedömer vi som alltför bred. Om man till exempel glömmer säkerhetsklassade handlingar på en kursgård ska man kanske bli av med jobbet, men vi tycker inte att man ska kunna bli av med sitt medborgarskap på grund av det.

Däremot vill vi se till att gängkriminella sitter i fängelse, oavsett vilket medborgarskap de har. Därför har vi föreslagit en RICO-lagstiftning - en maffialagstiftning - som skulle kunna se till att gängtopparna sitter i fängelse. Det har Ulf Kristersson av någon obegriplig anledning vägrat utreda. Varför vill Ulf Kristersson inte genomföra effektiva åtgärder för att se till att de gängkriminella sitter i fängelse och inte går på bröllopsfester?

(Applåder)

Herr talman! Det är väldigt bra att vi i Grundlagskommittén kommit överens brett i svensk politik om flera stora och viktiga förändringar av grundlagen, bland annat det faktum att man ska kunna bli av med sitt svenska medborgarskap om man till exempel har fått det på oriktiga grunder eller begår högförräderi eller andra brott mot rikets säkerhet. Jag står bakom den överenskommelse vi har slutit. Jag utgår ifrån att Ulf Kristersson också gör det, att den överenskommelsen kommer att komma som proposition till riksdagen och att även Moderaterna kan rösta för den. Det vore bra att få ett tydligt besked från Ulf Kristersson på den punkten.

Jag svarade nyss på Jimmie Åkessons fråga om jag också tycker att gängledare ska kunna bli av med sina medborgarskap. Man hittade ingen sådan lösning. Jag hade gärna sett det.

(Applåder)

Herr talman! Här i min hand, Jimmie Åkesson, håller jag ett papper med lite migrationspolitisk historia och en kurva som visar hur många asylansökningar som beviljades 2016. Som jag minns det var det ungefär 85 000, men när vi lämnade över 2022 var det ungefär 10 000 eller något färre. Nu är det ytterligare några tusen färre. Det stora paradigmskiftet skedde alltså efter omläggningen 2016, bara så att vi har det med oss.

Med detta sagt skulle jag gärna se att vi hade en lagstiftning som innebär att vi kan ta ifrån gängledare deras svenska pass. Man har jobbat med detta i kommittén. Vi socialdemokrater var konstruktiva för att hitta en lösning, men man lyckades inte komma fram till någon.

Det som ni nu vill göra, Jimmie Åkesson, är alltför brett. Jag tycker så här: Om man umgås med gängkriminella så nära att man till och med bjuder in dem till sitt bröllop är det kanske en orsak till att man ska förlora jobbet, men man ska inte förlora sitt medborgarskap på grund av det.

(Applåder)

Herr talman! Jag tror att det är bra att vi utgår från fakta. Den asyllagstiftning som vi har i Sverige just nu togs fram av den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det har inte skett några lagstiftningsförändringar sedan den nuvarande regeringen tillträdde.

Det stora paradigmskiftet skedde med den nya migrationslagstiftningen 2016. Den stora nedgången i antalet asylansökningar kom efter det. Det gick från över 100 000 beviljade ansökningar ned till ungefär 10 000 när vi lämnade över regeringsmakten. Nu har antalet minskat med ytterligare några tusen, men det var med den migrationspolitik som togs fram under de år då jag satt i regeringsställning som det blev tiotusentals färre.

Denna migrationspolitik står vi socialdemokrater fast vid, och den ska ligga kvar.

Herr talman! Den här debatten har pågått i över en timme. Jag tror att svenska folket hade förväntat sig att få besked från regeringspartierna och Sverigedemokraterna om hur de ska ta sig an den ekonomiska krisen i Sverige, om vilka nya initiativ de nu ska ta när det har visat sig att de senaste årens politik har misslyckats och om vilka nya slutsatser de har dragit efter att tre av fyra budgetar den här mandatperioden har knuffat ned vår tillväxt till EU:s bottenliga, tvärbromsat byggandet och gjort fler svenskar beroende av försörjningsstöd och akassa.

Vi har dock inte hört ett enda ord från regeringen och Sverigedemokraterna om några nya besked eller nya initiativ. Mer av samma tycks vara Åkessons och Kristerssons recept. Det är fler skattesänkningar för rika snarare än stöd för vanliga familjer så att de kan leva ett gott liv, fler nedskärningar i skola och sjukvård, fler bromsade investeringar och mer bakåtsträvande politik.

Herr talman! Vårt land behöver en ny riktning. Vi behöver en politik för tillväxt för att öka produktiviteten - en politik för att investera i ny teknik och infrastruktur, för att bygga bostäder och för att satsa på det som gör oss rikare. Vi behöver en mer rättvis ekonomisk politik så att fler har ett jobb att gå till, så att vi åter får reallöneökningar och så att hushållen kan lämna de tuffa åren bakom sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Vi behöver samla Sverige så att vi kan ta vårt land framåt. Den idéfattiga splittringspolitiken behöver bytas ut mot stabilitet så att alla som sliter och gör rätt för sig i vårt land kan leva ett gott liv. Då får vi en framtid att längta efter.

(Applåder)

Herr talman! Jag måste verkligen tacka för svaret. Det är oerhört tydligt. När såg vi senast en så nöjd statsminister i Sverige?

Han är nöjd med att hela Europa har låg tillväxt. Men den svenska tillväxten ligger ju i EU:s bottenträsk. Han är nöjd med att var fjärde ung människa på arbetsmarknaden är arbetslös. Han är nöjd med att det man kallar arbetslinjen i praktiken är en bidragslinje, eftersom fler lever på akassa och försörjningsstöd. Han är nöjd med alla de konkurser som vi ser i byggbranschen, med ett totalt stoppat byggande som följd. Och han är nöjd med en tågpolitik som liksom energipolitiken har havererat.

Om det funnits en OS-gren i nöjdhet hade medaljerna hängt tungt kring Ulf Kristerssons hals.

(Applåder)

Herr talman! Tre av fyra av regeringens budgetar är framlagda, och det är samma visa gång på gång: stora skattesänkningar för de rika, tvärstopp för byggande, havererad energipolitik och broms för investeringar i ny grön teknik som skapar nya jobb. Vi ser resultatet. Nyföretagandet faller för tredje året i rad och är nu på den lägsta nivån sedan finanskrisen. Sverige hör till EU:s bottenliga när det gäller tillväxt. Arbetslösheten stiger. Ungdomsarbetslösheten är 25 procent. Fler är beroende av bidrag än när regeringen tillträdde.

Gång på gång får regeringen skruva ned sina egna prognoser över den ekonomiska tillväxten. Hur man än vrider och vänder på det är det uppenbart att lågkonjunkturen fördjupas på grund av regeringens politik.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Vad skulle Ulf Kristersson, med facit i hand, ha gjort annorlunda under de här två åren?

(Applåder)

Herr talman! I vår omvärld tätnar de mörka molnen. Netanyahus krigföring i Gaza har passerat alla gränser. Gisslan är ännu inte frigiven. I Ukraina fortsätter Rysslands brutala krig. Spänningarna i vårt direkta närområde ökar, med kabelbrott och den ryska skuggflottan.

Samtidigt lever vi i ekonomiskt oroliga tider. Lågkonjunkturen i vårt land är djup, och tillväxtprognoserna har reviderats ned. Arbetslösheten stiger. Ungdomsarbetslösheten är hela 25 procent.

Nyföretagandet har sjunkit till de lägsta nivåerna sedan finanskrisen. Konkurserna är fler än under både finanskrisen och pandemin. Allt fler hamnar hos Kronofogden när vanliga familjer har svårt att få ekonomin att gå ihop, och regeringens egna siffror visar att fler är beroende av bidrag för att kunna försörja sig. Så ser bokslutet ut för Sverige när mer än halva mandatperioden har gått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Problemet är att regeringen och Sverigedemokraterna saknar en tillväxtagenda. Och när man saknar en plan för svensk tillväxt, ja, då är det inte så konstigt att man gång på gång prioriterar fel. Som när vanliga löntagare och hårt pressade barnfamiljer behöver få en lättnad - då väljer regeringen och Sverigedemokraterna att använda tiotals miljarder av budgetutrymmet för att sänka skatten för de allra rikaste.

När arbetslösheten börjar stiga skär man ned på arbetsmarknadspolitiken. Man gör det svårare för människor att ställa om, vidareutbilda sig, hitta ett nytt jobb och få en försörjning. När behoven av ny och billig el och stärkt infrastruktur växte valde man att stoppa utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften och stoppa utbyggnaden av nya stambanor. När byggandet börjar dala väljer man att ta bort investeringsstödet för byggande av nya bostäder.

I tre budgetar i rad har Kristerssons och Åkessons idéfattiga politik presenterats. Vi tvingas konstatera: Den har inte fungerat.

Herr talman! De som får bära kostnaderna för detta är svenska folket. Det är de barnfamiljer som sliter för att få vardagsekonomin att gå runt. Det är de elektriker, byggnadsarbetare och svetsare runt om i vårt land som har gått till jobbet på morgonen men mötts av låsta grindar därför att arbetsgivaren har gått i konkurs.

Svenska folket har blivit fattigare. Sverige blir fattigare. Det är decennier av investeringar och hårt arbete som just nu går upp i rök - investeringar som hade kunnat leda till att Sverige låg längst fram i det historiska gröna teknikskifte som just nu pågår i världen. De hade kunnat leda till fler nya industrier i vårt land, fler arbetsplatser som nyanställer, högre reallöneökningar för vanliga familjer och tryggad finansiering av vår välfärd.

I grund och botten handlar det om att Tidöavtalet helt saknar en ekonomisk idé. Det finns ingen plan för högre tillväxt och bättre reallöner. Det finns ingen idé om vad vi ska leva av i Sverige de kommande åren eller de kommande decennierna.

Herr talman! För mig är det tydligt: Det är bara genom en fungerande tillväxtpolitik som vi kan säkra reallöneökningar för vanliga löntagare, se till att fler kommer i arbete och trygga välfärdens finansiering. Det är därför Sverige behöver en ny riktning och en ny ekonomisk politik.

För det första behöver vi investera i det som bygger Sverige rikt och tryggt. Vi behöver fler bostäder, tåg som går i tid, utbildning, forskning, grön omställning och nya industrier, så att vårt land kan ligga längst fram i teknikskiftet, precis på det sätt som vi alltid har byggt vårt välstånd. Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer aktiv och se till att fler går från bidragsberoende till riktiga jobb med bra villkor och en lön de kan leva på.

För det andra behöver vi en rättvis ekonomisk politik som sätter vanliga svenskar främst. Vi socialdemokrater vill se en rättvis skattesänkning för vanliga svenskar snarare än stora skattesänkningar som riktar sig till de allra rikaste. Vi vill därutöver möta hushållens pressade situation med höjda barnbidrag, höjt bostadstillägg för pensionärer och höjda studiemedel.

Lägg därtill en politik för reallöneökningar. Och vi behöver trygga vår välfärd. Vi behöver se till att resurserna räknas upp åtminstone med inflationen varje år, så att sjukvården, skolan och äldreomsorgen finns där och fungerar runt om i hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

För det tredje: Just nu får viktiga investeringar stå tillbaka på grund av regeringens bristande förmåga eller vilja att samla vårt land och sluta långsiktiga överenskommelser eller stå upp för de överenskommelser som redan har slutits. Vårt land behöver stabila förutsättningar för energipolitik och industripolitik, så att fler företag vågar etablera sig i Sverige och så att fler svenskar kan få en lön de kan leva på.

Herr talman! Vi står inför en ny epok. Samhället behöver kliva fram och rusta sig för att möta de samhällsutmaningar vi har. Dagens lågtillväxtpolitik behöver bli en historisk parentes om Sverige ska kunna bli ett rikare och tryggare land för våra medborgare.

Sverigedemokraternas och regeringens idéfattiga och bakåtsträvande politik måste bytas ut mot en politik som på allvar tar Sverige in i 2030-talet - en politik som gör vårt land rikare, ger oss högre tillväxt och fler jobb och ser till att alla som kan arbeta också arbetar och deltar i vårt samhälle. Så kan vi bygga välfärden starkare, så att alla svenskar får en framtid inte bara att se fram emot utan också att längta efter.

(Applåder)

Herr talman! Nu svarade Jimmie Åkesson inte på frågan om femprocentsregeln. Sverigedemokraterna hade möjlighet att bestämma hur de skulle rösta i EU-parlamentet och valde att inte delta i omröstningen för att rädda den regeln.

Vad gäller EU-förhandlingarna på ministernivå om en minskning av det storskaliga industrifisket i Östersjön är de ett totalt haveri. Det storskaliga industrifisket behöver nämligen sättas på paus så att det lokala, traditionella kustfisket ska ha någon som helst möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Som vanligt när det gäller Jimmie Åkesson pratar man väldigt gärna om att stå upp för svenska intressen i EU, men när det väl kommer till kritan för man en helt annan politik. Är det inte värt att stå upp för den svenska sillen och strömmingen, Jimmie Åkesson? Och är det ändå inte en form av hyckleri att prata om att stå upp för svenska intressen men inte göra det?

(Applåder)

Herr talman! I Sverige har vi en stark tradition av småskaligt kustfiske i Östersjön. Sill och strömming serveras till jul, midsommar, surströmmingspremiär och många gånger däremellan.

Sillen och strömmingen i Östersjön är dock akut hotad, och för att skydda beståndet har EU den så kallade femprocentsregeln. Den säkerställer att kvoterna sätts på en sådan nivå att fisken inte ska dö ut. Den här regeln vill Jimmie Åkesson inte ha, och när EU-kommissionen nyligen försökte få bort den valde Sverigedemokraterna som enda svenska parti att inte delta i omröstningen för att rädda den och fisken.

Även om man inte äter fisk, vilket Jimmie Åkesson inte gör, är ju sillen och strömmingen en omistlig del av den svenska folksjälen. Är den inte värd att stå upp för, Jimmie Åkesson?

Herr talman! Jag vet faktiskt inte hur det är för Elisabeth Svantesson nu, men under min tid som finansminister - i alla fall under de sista fem åren, tror jag - var jag alltid inbjuden till mötena när eurogruppen samlades och fattade beslut. Vi satt alltså runt bordet i alla fall när jag var finansminister, och vi hade också möjlighet att vara med i diskussionerna.

Om vi ska ha en seriös debatt vill jag säga att jag ser väldigt många problem med Europas konkurrenskraft. Jag ser en stel arbetsmarknad i vissa länder. Jag ser pensionssystem som inte fungerar och pensionsåldrar som inte är verklighetsförankrade. Jag ser en kapitalmarknad som inte fungerar, regleringar som är för stela och mycket, mycket annat. Jag tycker i ärlighetens namn inte att det faktum att Sverige inte har euro ligger särskilt högt upp på listan över Europas konkurrenskraftsproblem.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Johan Pehrson för att jag får denna fråga igen. Jag diskuterar gärna och resonerar kring euron. Jag var väldigt aktiv i eurokampanjen senast vi hade folkomröstning och jobbade för att Sverige skulle kunna skulle säga ja till euron. Nu var det inte detta som blev utfallet av folkomröstningen. Men det är många år sedan, och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.

Jag har tidigare sagt till Johan Pehrson att jag tycker att argumenten för ett medlemskap har stärkts men att jag även tycker att argumenten mot ett medlemskap har stärkts. När det gäller argumenten för är det nu fler länder som är med i euron. När det gäller argumenten mot har mycket av det som nej-sidan varnade för - att det här i praktiken skulle vara en union där de länder som misslyckas med den ekonomiska politiken och drar på sig en hög statsskuld löser ut varandra - tyvärr också visat sig bli fallet.

Herr talman! I nästan varje debatt jag har med Kristdemokraterna säger de att det ska bjudas in till energipolitiska samtal, men vi väntar fortfarande på en inbjudan där hela oppositionen bjuds in till samtal om en bred energipolitisk överenskommelse. Detta är något som vi i oppositionen har krävt under lång tid, men vi har inte fått någon ordentlig inbjudan till de breda samtal som behövs.

Det är korrekt som Camilla Brodin konstaterar att regeringen har gjort helt om och lagt om energipolitiken helt. Nu säger man nej till den energiproduktion som skulle kunna ge svenska hushåll billig el i närtid. Den energiminister vi har riskerar att bli den första under lång tid som inte ser till att skaffa fram mer billig el. Det är klart att detta kommer att stå svenska hushåll dyrt.

(Applåder)

Herr talman! Vi kan börja med att konstatera att regeringens energipolitik totalt har havererat. När man försämrade villkoren för den havsbaserade vindkraften, som skulle kunna ge södra Sverige lägre elpriser, lades vindkraftsprojekten på is.

Man har heller inte gjort tillräckligt mycket för att säkerställa att kommuner har incitament att säga ja till den landbaserade vindkraften, och när löftena om billig el via kärnkraft skulle prövas mot verkligheten visade det sig att regeringens kärnkraftsplaner riskerar att kosta svenska hushåll 8 000-10 000 kronor varje år i 35 år. Det blir dyrt.

I Europa är det upp till varje land att besluta om sina egna energisystem. Här kan jag konstatera att den svenska regeringen inte har nått framgång med sin energipolitik.

Herr talman! Den svenska modellen på arbetsmarknaden skiljer sig från den i många andra europeiska länder. Vi har en avtalsmodell där starka fackföreningar och arbetsgivarorganisationer tillsammans förhandlar fram villkoren för den svenska arbetsmarknaden. Detta skapar en flexibilitet där man snabbt kan anpassa sig till nya förhållanden som råder i ekonomin och på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

I många andra länder sköts mycket av detta i stället lagstiftningsvägen. Jag tycker att det finns stor anledning att stå upp för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den har skapat en av de högsta sysselsättningsgraderna i Europa, den har skapat god reallöneutveckling under många år och den har skapat framgångsrika företag som både betalar sjysta löner och är konkurrenskraftiga.

Det är mot denna bakgrund som Sverige ofta sticker ut i EU när det handlar om omröstningar om arbetsmarknadsmodellen.