Magdalena Andersson

Herr talman! Jag delar helt Nooshi Dadgostars uppfattning att det är orimliga villkor för gigarbetarna. Det är en modell som skapar ett låglöneproletariat och som riskerar att dumpa lönerna för andra löntagare. Jag tycker att utgångspunkten i Sverige alltid ska vara att man, när man arbetar, ska kunna leva ett gott liv på den lön man får. Jag delar alltså uppfattningen att hela gigekonomin är ett stort problem.

Stora delar av fackföreningsrörelsen vill att detta ska lösas avtalsvägen och att vi ska stå upp för den svenska modellen, där vi löser denna typ av problem via förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Detta är bakgrunden till de ställningstaganden som vi har gjort i EU.

Herr talman! Ja, Ulf Kristersson, vi kan prata om vem som är stolt över sin historia!

Låt oss konstatera att det finns en person som står här framme som under årtionden har propagerat för fri invandring till Sverige, som kritiserade den sittande regeringen för att man förde en alldeles för stram migrationspolitik, som har suttit i regeringen och röstat ja för en av Europas mest liberala migrationslagstiftningar och som öppnade för den liberalaste arbetskraftsinvandringen i hela OECD. Den personen är Ulf Kristersson. Det är inte jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

(Applåder)

Herr talman! Ulf Kristersson behöver be sina medarbetare kolla upp fakta innan han ställer sig i talarstolen. Vi har inget förslag om att utöka antalet kvotflyktingar i vårt budgetalternativ.

Jag kan också påpeka att Ulf Kristersson i sitt tidigare anförande påstod att man håller sig till det finanspolitiska ramverket. Men jag kan konstatera att i tre av tre möjliga budgetar har man inte gjort det. Ni lever alltså inte upp till 0,33 procents överskott och strukturellt sparande.

Jag kan också konstatera att vi socialdemokrater med det samarbete vi hade förmådde genomföra det största paradigmskifte i svensk migrationspolitik som någonsin skett, i åtstramande syfte. Det skedde 2015, eftersom den situation som skapats efter Ulf Kristerssons politik var helt ohållbar. Sverige kommer även fortsatt att behöva ha en stram migrationspolitik.

Herr talman! Jag vet inte om jag skryter, men jag kan ju bara konstatera fakta. Den största omläggning av migrationspolitiken som gjorts i Sverige gjordes av en socialdemokratiskt ledd regering. Det var efter det att Fredrik Reinfeldts regering, där Ulf Kristersson ingick, genomfört den största liberalisering som någonsin gjorts i Sverige. I Ulf Kristerssons fall handlar det om att han under en lång politisk karriär hela tiden arbetat för fri invandring.

Vi socialdemokrater började redan 2015 arbeta för att Europa skulle ta mer gemensamt ansvar för människor på flykt som kommer till Europa. Det var en helt ohållbar situation där Sverige tog oproportionerligt ansvar. Därför behövde andra europeiska länder göra mer. Det står vi fortsatt bakom.

Vi tycker att migrationspakten är en bra lösning, men det innebär inte att vi inte tycker att fler människor som inte ska vara i Europa och som inte har uppehållstillstånd bör återvända till sina hemländer. Däremot är vi tveksamma till att svenska skattebetalare ska betala pengar till EU som sedan ska gå till andra EU-länder för att bygga barriärer. Det är ju deras ansvar. Men Jimmie Åkesson kanske är mer intresserad av att använda svenska skattepengar i andra länder.

(Applåder)

Herr talman! Efter tio års förhandlingar är nu den europeiska migrationspakten äntligen på plats. Den är ett resultat av ett brett samarbete i Sverige, där många partier har bidragit. Det skedde under det svenska ordförandeskapet och hade föregåtts av aktivt arbete i en socialdemokratiskt ledd regering. Den ansvariga kommissionär som äntligen lyckades sy ihop det här var socialdemokraten Ylva Johansson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Den migrationspakt som gäller i EU nu och som kommer att skapa större ordning och reda i den europeiska migrationen har alltså i mångt och mycket tillkommit tack vare ett brett samarbete i svensk politik. Det ska vi ta åt oss äran av i Sverige, samlat. Det hindrar inte att vi behöver göra mer i Europa, inte minst för att människor som inte har rätt att vara här och inte får asyl ska återvända till sina hemländer.

Herr talman! Världens ledare samlas just nu på FN:s stora klimattoppmöte. Klimatkrisen är här och nu. Vi ser förändrade vädermönster, torka och översvämningar, senast i Spanien. Det oberäkneliga vädret leder till torka och missväxt och därmed stigande matpriser. Klimat och ekonomi hänger alltså samman.

Efter SD-regeringens tillträde har den svenska klimatpolitiken monterats ned. Regeringen för aktivt en politik för att öka de svenska utsläppen, och regeringens eget klimatpolitiska råd påpekar att klimatpolitiken inte hänger ihop med klimatretoriken.

Detta får direkta ekonomiska konsekvenser för vanliga hushåll. Havsvindkraftsprojekt i södra Sverige som skulle ge lägre elpriser läggs på is på grund av regeringens försämrade ekonomiska förutsättningar, och stora industriprojekt som skulle ge jobb skjuts på framtiden. Regeringen anmäls nu till EU-kommissionen för att Sverige inte når upp till ett enda av de europeiska klimatmålen, vilket gör att svenska hushåll riskerar dyra böter.

Herr talman! Sveriges välstånd grundar sig på att vi har legat långt fram vid stora teknikskiften så att investeringar och jobb har hamnat i Sverige. För några år sedan var vi på god väg även i den gröna omställningen, med utbyggnad av förnybar energi och en nyindustrialisering som tuffade på. Sverige var ett föredöme i världen. Jag kunde skryta med Sveriges gröna industriella revolution när jag stod bredvid Joe Biden på en pressträff i Vita huset. Sedan kom denna regering, och nu ser det helt annorlunda ut.

Man kan inte backa in i framtiden. Vi behöver en regering som visar vägen, bygger ut och växlar upp. Sverige behöver en ny riktning.

(Applåder)

Herr talman! Det är alltså Magdalena Anderssons fel att Ulf Kristersson misslyckas i den ekonomiska politiken.

Hur vore det om Ulf Kristersson någon gång tog ansvar för någonting, som att han under hela sitt politiska liv har drivit på för fri invandring och även genomförde den största liberalisering som någonsin har gjorts i svensk politik? Det var något som vi socialdemokrater, som sagt, reverserade.

Eller hur vore det om Ulf Kristersson tog ansvar för att han, just när bostadsbyggandet sjönk, tog bort investeringsstödet som vi socialdemokrater hade infört för att ungdomar ska ha möjlighet att flytta hemifrån? Just när ungdomsarbetslösheten stiger sparar man in på arbetsmarknadspolitik som ska underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Och just när vi behöver stötta vanliga hushåll och få upp den inhemska konsumtionen sänker han skatten för de rikaste i stället för att höja barnbidragen och studiebidragen för ungdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Ta ansvar för din politik, Ulf Kristersson!

(Applåder)

Herr talman! Jag vill bara påminna Ulf Kristersson om att sist han satt i regering drev han på för att vi skulle ha Europas mest liberala migrationslagstiftning. Det resulterade i flyktingkrisen 2015 och att vi socialdemokrater sedan fick göra ett stort paradigmskifte.

Vi har tuffa ekonomiska tider, men Ulf Kristersson hävdar nu att det ljusnar i horisonten. Jag vet inte vilket håll Ulf Kristersson tittar åt när han säger så. Det är i alla fall inte mot Sverige. Vi har nu en tillväxt som är bland Europas lägsta. Antalet konkurser är det största sedan 90-talet. Investeringar pausas när regeringen vaskar decennier av klimatpolitik. Vi har den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från pandemin. Ungdomsarbetslösheten är över 25 procent - var fjärde ung människa på arbetsmarknaden är alltså arbetslös. Och när arbetslösheten nu faller i övriga Europa, ja, då stiger den i Sverige.

Min fråga till Ulf Kristersson är: Vad i regeringens ekonomiska politik är det som förklarar den här utvecklingen?

Herr talman! I dag är det 30 år sedan Sverige folkomröstade om medlemskapet i EU. Själv bodde jag i Wien då och studerade nationalekonomi. Jag minns hur jag gick till lokalen med den svenska flaggan och kunde lägga min röst för ett ja till den europeiska gemenskapen. Det var ett stort ögonblick. På kvällen firade jag sedan med mina österrikiska vänner. Tillsammans gick våra länder med i unionen den 1 januari 1995. När de här vännernas barn var och hälsade på mig i somras resonerade de om ifall de kanske skulle flytta till Sverige och börja jobba eller plugga. Det skulle ju vara problemfritt tack vare våra båda länders kloka beslut att gå med i unionen.

Herr talman! I den tid vi lever i i dag är den europeiska gemenskapen vår trygga hamn när de geopolitiska spänningarna växer, när internationell samverkan undermineras och när de ekonomiska orosmolnen tornar upp sig. Det amerikanska presidentvalet i förra veckan bidrog väl inte direkt till mer stabilitet och ordning i världen.

Herr talman! Jag konstaterar att trygghet i en osäker tid är något man åstadkommer dels genom att vara stark själv, dels genom starka partnerskap och allianser. Vårt medlemskap i EU spelar en allt större roll för vårt lands framtid och för svenska folkets trygghet och säkerhet. Det blir samtidigt allt viktigare att vi är en aktiv aktör i EU, så att EU utvecklas åt det håll vi vill och behöver.

Därför blir jag bekymrad när jag ser den politik som regeringen för, som ju inte är en politik som gör Sverige starkare, och regeringens EU-politik är alltför vag och svag.

Herr talman! Jag börjar i säkerhetspolitiken, för hoten mot vår säkerhet växer och blir mer varierande. Rysslands invasion av Ukraina är väl det tydligaste uttrycket för det, men vi ser också hur spänningarna växer i andra delar av världen. Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Mellanöstern, inte minst med den fruktansvärda humanitära situationen i Gaza. Vi har cyberhot, terrorhot och upprustning.

Detta tillhör de saker som vi som land och union behöver hantera, och därför är det bra och viktigt att vi också är medlemmar i Nato. Den transatlantiska länken är avgörande för vårt lands och vår kontinents säkerhet. Men samtidigt måste vi fortsätta arbetet med att stärka vår egen beredskap i Sverige och också stärka det europeiska benet inom Nato.

Jag har ofta sagt att det är dags för Europa att ta ett större ansvar för vår säkerhet, och jag ser behovet av en mer koordinerad och sammanhållen säkerhetsarkitektur i EU. Jag ser behovet av en mer aktiv dialog kring europeiska säkerhetsutmaningar, intressen och system, och jag vill se en dialog om hur vi främjar den europeiska försvarsindustrin genom koordinerade investeringar och fler gemensamma innovationsprojekt när det gäller säkerhet och försvarsteknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk partiledardebatt

Herr talman! Jag konstaterar att Sverige står försvarspolitiskt starkare i dag än för några år sedan tack vare den upprustning som inleddes redan 2015 av den dåvarande S-ledda regeringen. Men jag konstaterar också att regeringen inte har någon tydlig linje när det gäller Sveriges roll för det starkare europeiska samarbetet. Regeringen behöver svara på vilka verktyg och resurser man nu prioriterar för att stärka Europa på det säkerhetspolitiska området.

Herr talman! Det andra jag vill ta upp är den ekonomiska politiken. EU är helt avgörande för välståndet i vårt land. Handel och samarbeten över landsgränser möjliggör innovation, att ny teknik sprids och att det skapas fler bra jobb. Men den europeiska ekonomin haltar. Flera länder i unionen har ekonomiska problem, och tilltagande geopolitisk konkurrens och ökade handelshinder riskerar att påverka oss negativt.

I detta läge krävs det att både EU tillsammans och varje medlemsland för sig bedriver en politik som gör att vi kan stå ekonomiskt starka. Men den svenska regeringens politik har gjort Sverige både svagare och fattigare. Svensk tillväxt ligger i den europeiska botten. Konkurserna ökar. Sysselsättningen sjunker, och arbetslösheten är rekordhög. Stora satsningar på vindenergi och på fossilfri industri försenas eller läggs på is.

Detta är dåligt för svenska hushåll. Det försvagar oss som land, och det bidrar inte till att Europa står starkt i en värld där de ekonomiska spänningarna växer.

Jag vill se en politik som inte bara säkrar de jobb vi har utan också skapar nya jobb med trygga villkor och bra löner. Därför vill jag att Sverige driver på så att EU tar fram en konkret plan för en starkare ekonomi i unionen, där vi fördjupar och förenklar den inre marknaden, där EU fokuserar sin budget på mer strategiska framtidsbranscher och där vi ökar möjligheten för investerare att få tillgång till kapital genom en fördjupad kapitalmarknadsunion.

Frågor behöver ställas. Hur kommer det sig egentligen att svensk tillväxt ligger i EU:s bottenliga? Hur kommer det sig att nyindustrialiseringen har gått i stå? Vad har regeringen för agenda för en stark och hållbar ekonomi i EU? Detta är viktigt för Sverige, och det är viktigt för EU.

Herr talman! Jag har pekat på hur viktigt det är för EU att vi har starka länder och hur viktigt det är att Sverige agerar aktivt för ett säkrare och mer ekonomiskt starkt EU.

Vi står inför stora utmaningar som kräver en stark och tydlig röst i världen. Vi behöver därför en regering som står upp för svenska intressen i EU, som driver den försvarspolitiska agendan i EU framåt, som arbetar för en ekonomiskt starkare union och som sätter vanliga svenska löntagares intressen främst. Sverige behöver en ny riktning.

(Applåder)

Herr talman! Att regeringen sjabblar med energipolitiken, med vanliga svenskars ekonomi och med hela Sveriges konkurrenskraft är jag och Muharrem Demirok helt överens om.

Precis som Muharrem Demirok tog upp behöver Sverige en ny energipolitisk överenskommelse där vi sätter oss ned och utgår från hur vi ska säkerställa en kortsiktig och långsiktig energiförsörjning till bra och konkurrenskraftiga priser för svenska företag och till bra priser för svenska hushåll.

Det är uppenbart att detta behövs, och det är också något som arbetsmarknadens parter efterfrågar. Hur ser Muharrem Demirok på möjligheten att åstadkomma en sådan överenskommelse? Hittills har regeringen velat köra på egen hand.

Herr talman! Inför valet lovade regeringen att man snabbt skulle bygga ut den svenska energiproduktionen, och det skulle dessutom bli billigt. Men nu ser vi hur regeringens energipolitik faller samman rakt framför ögonen på oss.

Planerna på havsbaserad vindkraft i Skåne, som skulle ge lägre elpriser, går om intet, och vallöftena om snabb och billig kärnkraft visade sig inte hålla för verklighetens granskning. Nu hotas svensk konkurrenskraft och hushållens plånböcker av regeringens oförmåga att skaffa fram mer billig el, och regeringens korthus faller samman när det möter verkligheten.

Hur ser Muharrem Demirok på regeringens havererade energipolitik och de försämrade villkoren för havsbaserad vindkraft?

Herr talman! Värnskattediskussionen kan Jimmie Åkesson ta med Johan Pehrson. Detta var en förutsättning för att Liberalerna skulle stödja Stefan Löfven. Vi skulle få en regering efter väldigt tuffa förhandlingar.

Men frågan är: Varför fortsätter man då, om Jimmie Åkesson ifrågasätter just värnskatten? Varför ska man då också ha lyx-rot för höginkomsttagare, och varför ska man ge den här elitbonusen till dem som donerar stora pengar till Moderaterna?

Framför allt skulle jag gärna vilja ha svar på en fråga. När man nu har 60 miljarder i reformutrymme och sänker skatten för sig själv och andra höginkomsttagare med 25 000 kronor undrar jag: Varför väljer man då att samtidigt spara i bostadstillägget för de allra mest utsatta barnfamiljerna? Varför är det en korrekt prioritering?

(Applåder)

Herr talman! Många som röstade på Jimmie Åkesson trodde nog att han skulle stå upp för vanliga löntagare. Men matpriserna har ökat snabbare i Sverige än i andra länder. Skulderna hos kronofogden växer, och senast häromdagen fick vi uppgifter om att antalet vräkningar av barnfamiljer ökar.

Nu har Åkesson lagt tre budgetar på riksdagens bord. Han har vägrat införa en bankskatt trots att bankerna gör rekordvinster. Han har infört en dyr lyx-rot och planerar en elitbonus till moderata donatorer. Men han vägrar höja barnbidraget trots att det urholkats med mer än 200 kronor de senaste åren. Han sänker skatten för sig själv och andra höginkomsttagare med 25 000 kronor samtidigt som han sparar in på bostadstillägget för familjer som har minst marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag undrar, Jimmie Åkesson: På vilket sätt är det en väl avvägd prioritering att sänka skatten för sig själv med 25 000 kronor men spara på de allra mest utsatta barnfamiljerna?

(Applåder)

Herr talman! Jag undrar mest om spagettin var kokt eller okokt.

Men problemet med regeringens politik är att man har börjat i fel ända. Man har börjat med att säga att vi ska ha tio nya kärnkraftsreaktorer, kosta vad det kosta vill för skattebetalarna. Sedan driver man igenom det.

Dessutom är man i en väldigt dålig förhandlingsposition eftersom detta handlar om politisk prestige. Det riskerar att bli oerhört dyrt för svenska skattebetalare - 100 miljarder om året i 35 år - och man riskerar dessutom att skattemedlen exporteras till Tyskland. Våra skattepengar ska alltså hamna i Tyskland. Det tycker jag är dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Jag vill att vi ska börja i andra ändan och se hur vi kan säkerställa en långsiktig, trygg elförsörjning med sol, vind och vatten, och självklart kommer kärnkraft också att vara en del av den svenska energiförsörjningen. Men hur skapar vi ett system så billigt som möjligt för svenska folket? Ni har just nu låst fast er vid en lösning som riskerar att bli väldigt dyr. Därför säger jag att vi kanske behöver tänka på svenska folkets skattepengar också.

(Applåder)

Herr talman! Problemet för regeringen just nu är ju att deras energipolitik i praktiken har havererat. De löften man gav i valet om att snabbt bygga ut mer billig el har gått om intet. De stora havsvindkraftsparker som snabbt skulle ge inte minst Skåne ny billig el går nu om intet, samtidigt som vallöftet om att kärnkraften skulle bli billig inte har klarat av att möta verklighetens ljus.

Vi socialdemokrater är beredda att konstruktivt medverka till att trygga Sveriges framtida energiförsörjning. Det är därför som vi har sagt att vi behöver en ny bred energiöverenskommelse i Sverige där vi utgår från hur vi långsiktigt kan trygga den svenska elförsörjningen på ett så billigt sätt som möjligt. För det är ju tyvärr inte detta som har varit regeringens utgångspunkt. Man har från början låst fast sig vid att det ska byggas tio nya kärnkraftsreaktorer, trots bedömningen att detta kan kosta skattebetalarna 100 miljarder om året i 35 år.

Herr talman! Vad gäller barn som mördas och mördar kan jag nämna att vi just har fått siffror som visar på en 200-procentig ökning av antalet barn under 15 år som är involverade i mordärenden, så med Ebba Buschs logik borde jag stå och skrika åt henne just nu. Det avser jag dock inte att göra.

Men om Ebba Busch över huvud taget menar allvar med det hon säger blir det konstigt när man betänker att kristdemokrater har suttit här i kammaren och röstat fram en person som menar att judar aldrig kan bli svenskar till ordförande i Sveriges OSSE-delegation. Man har röstat fram en person som sprider gamla nazistiska konspirationsteorier om folkutbyte till ordförande i Sveriges justitieutskott. Världen blir liksom lite upp och ned.

Men jag är tydlig: Det finns inget utrymme för antisemitism någonstans i Sverige eller i något parti.

(Applåder)

Herr talman! Svaret om lågaffektivt bemötande fick Ebba Busch efter att hon hade skrikit åt mig i en partiledardebatt inför valet 2022. Så länge Ebba Busch inte skriker får hon naturligtvis svar på sina frågor. Jag uppskattar att tonläget är ett annat den här gången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

(Applåder)

I mitt svar till Jimmie Åkesson var jag tydlig med att jag inte accepterar antisemitism, oavsett var den dyker upp. Den har ingen plats någonstans i Sverige. Jag kan dock konstatera att Ebba Busch tycks ha högre förväntningar på mitt ledarskap och vad jag ska göra än hon har på Ulf Kristerssons ledarskap och vad han förmår göra när dessa problem dyker upp i Sverigedemokraterna. Jag tar det som en komplimang.

(Applåder)

Herr talman! Jag uppskattar verkligen Muharrem Demiroks och Centerpartiets genuina engagemang för glesbygds- och landsbygdsfrågorna och för att man ska kunna inte bara leva utan också se ett växande samhälle oavsett var någonstans i Sverige man är.

Vi arbetade hårt under våra år i Regeringskansliet för att flytta just statliga jobb ut från våra storstäder till Sveriges mindre befolkade landsdelar. Jag tycker att det är en korrekt politik och en politik som också behöver fortsätta.

Den här regeringen är väldigt Stockholmsfokuserad. Vi såg det senast i går när ytterligare två statsråd från Stockholm utnämndes. Det är en tydlig brist på glesbygdsfokus i regeringens politik.

Här finns någonting där vi kan kroka arm och fortsätta att utveckla en politik för att se till att hela Sverige ska kunna inte bara leva utan också växa och blomstra.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Muharrem Demirok, som tar upp en oerhört viktig fråga. Regeringens landsbygdsfientliga politik slår hårt runt om i hela Sverige. Man har ägnat den ekonomiska krisen åt att inflationsskydda höginkomsttagare, medan äldreomsorgen, skolan och sjukvården runt om i vårt land går på knäna. Man har också specifikt tagit bort satsningar för att skydda de kommuner som har de allra tuffaste förutsättningarna, ofta med en hög kommunalskatt och en långt ifrån tillräckligt bra service. Det system som är uppbyggt kring detta missgynnar faktiskt glesbygdskommuner på ett sätt som vi måste göra någonting åt.

Jag vill göra mer för att vi ska ha en likvärdig vård och skola runt om i hela landet. Förstatligande är dock inte svaret på det. Däremot behöver vi en statlig styrning, men det krävs en solidarisk och jämlik finansiering.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Partiledardebatt

Herr talman! Vi tycker att ISK är ett bra sparande, och det är därför vi har behållit det med generösa villkor.

Ja, man kan lita på att vi socialdemokrater tycker att de allra rikaste kan bidra lite mer till vårt samhälle. I ett läge när tio års reallöneökningar är utraderade, när vi nu i veckan fick siffror på hur barnfamiljer vräks, när allt fler hamnar hos kronofogden och det har ringlat långa köer utanför hjälpcenter, då tycker vi att de allra rikaste kan bidra lite mer.

Vi tycker att man kan höja skatten för dem som tjänar allra mest, och vi tycker att man kan höja skatten på banker som just nu gör övervinster på våra bolån så att vi kan stärka dem som har det tuffast, så att vi kan säkerställa att det finns en god cancervård till alla och så att vi kan säkerställa att barnen lär sig det de behöver i skolan.

Där går konflikten i svensk politik; det är helt korrekt. Vi vill gynna vanligt folk, medan Moderaterna gynnar höginkomsttagare.

(Applåder)