Margareta Cederfelt (M) om Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! I dag debatterar riksdagen det största säkerhetspolitiska beslutet i Sverige på årtionden, nämligen ett medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen, vanligtvis kallat Nato, genom att vi ansluter oss till Washingtonfördraget eller som det också kallas Atlantpakten.

Vänsterpartiet är emot ett svenskt medlemskap i Nato, och vi kommer att rösta nej i dagens omröstning.

Fru talman! Vi lever i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Det fruktansvärda kriget i Ukraina har visat med all önskvärd tydlighet att världen inte är så fredlig som vi hade önskat. Det är krig i vår närhet, och Ryssland är ett tydligt imperialistiskt land. Det finns därför stora behov av att vi bygger upp vårt eget totalförsvar, och Vänsterpartiet stöder därför de förstärkningar som görs av Sveriges militära och civila försvar.

Men Vänsterpartiet är alltså emot ett svenskt Natomedlemskap. Den svenska försvars- och säkerhetspolitiken ska utgå från en självständig analys och strategi som syftar till att skapa trygghet för Sverige och dess invånare. Vårt lands historia med mer än 200 år av fred är unik, och en av de viktigaste förklaringarna till detta är den militära alliansfriheten.

Sveriges försvars- och säkerhetspolitik bygger på att vi genom att inte ingå i militära allianser har bättre förutsättningar och möjligheter att skapa trygghet för befolkningen och hålla svenskt territorium utanför krig. Vi har hållit Sverige militärt alliansfritt och bevarat vårt militära självbestämmande just för att vi i ett sådant säkerhetspolitiskt läge vi nu ser ska kunna fatta självständiga beslut som gynnar svensk säkerhet och trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Vänsterpartiet menar att ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato ökar risken för att Sverige dras in i krig och konflikter vi inte själva valt. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, i denna kammare, inte på Natos högkvarter i Bryssel, i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president.

Fru talman! Det är på sin plats att i debatten säga några ord om processen fram till ett svenskt medlemskap i Nato. Vi som arbetar med försvars- och utrikespolitik har levt med frågan om Nato ganska länge. När Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skedde för lite mer än ett år sedan förändrades debatten i grunden, och inte långt efter lämnade den dåvarande socialdemokratiska regeringen in en ansökan om Natomedlemskap.

Vänsterpartiet krävde en folkomröstning. Detta krav tyckte vi var helt rimligt med tanke på hur stort ett beslut att lämna alliansfriheten och gå med i en militär allians är och hur vi hanterade de stora besluten att gå med i EU och att inte gå med i EMU. Tyvärr ville inte de andra partierna fråga folket i denna fråga, vilket vi verkligen beklagar. Sådana här stora beslut ska föregås av en folkomröstning även i representativa demokratiska system.

Dessutom är det detta med förhandlingarna med Turkiet. Min partikamrat Håkan Svenneling gick igenom hur både den tidigare och nuvarande regeringen har förhandlat med despoten Erdogan och låtit det svenska Natomedlemskapet bli en del av turkisk inrikespolitik. Samtidigt har tryggheten hos kurder i Sverige har satts på spel när Turkiet har krävt helt orimliga utvisningar och dessutom inskränkningar i svensk yttrandefrihet. Processen som har föregått det svenska Natomedlemskapet kommer att skriva in sig i historieböckerna som något som sköttes väldigt dåligt.

Fru talman! Vänsterpartiet har framför allt två villkor för ett svenskt medlemskap: inga permanenta trupper eller baser på svensk mark och inga kärnvapen på svenskt territorium. Vi är mycket besvikna över att regeringen inte har velat sätta ned foten här. Har Sverige inte tydligt framfört detta inför medlemskapet blir det svårare att säga nej om och när sådana krav riktas till oss från de andra medlemsländerna.

Nato är officiellt en organisation där medlemsländerna har lika mycket makt och fattar beslut tillsammans på ett kollektivt, mellanstatligt sätt. Det låter bra. Varje medlemsstat kan, åtminstone teoretiskt, stoppa beslut.

Men Nato är både en politisk och en militär allians där förhandlingar sker mellan medlemsländerna, och i praktiken vet vi att Nato har en dominerande part: USA. USA:s militära kapacitet är Natos ryggrad. Ett medlemskap i Nato betyder oundvikligen att Sverige överlämnar en stor del av vår säkerhets- och försvarspolitik till USA. Med sin starka roll har USA ett stort inflytande att förmå andra länder att agera i enlighet med USA:s intressen inom organisationen. Vi vet att länder har kunnat kompensera låga försvarsutgifter med att vara lyhörda inför önskemål från de stora länderna i organisationen.

Vi vet också att spänningarna mellan USA och Kina ökar. USA utökar sina militära baser i Sydkinesiska havet samtidigt som Kina har planer på att mångdubbla antalet kärnvapen. Det skapar frågor och farhågor, bland annat om hur Natos ömsesidiga försvarsgarantier fungerar vid ett eventuellt angrepp mot amerikanska baser i Kinas närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Fru talman! Ett medlemskap i Nato kommer att kräva mycket av Försvarsmaktens personal, något som regeringen knappt nämner i sin proposition. Sverige beräknas behöva bidra med cirka 200 officerare till Natos olika staber, vilket är ett stort antal. Även om antalet studenter på officersutbildningen ökar för varje år kommer det att bli en stor utmaning att hitta och placera officerare på Natouppdrag, och det kommer med stor sannolikhet att kännas av inom Försvarsmakten. Den personal som placeras på längre uppdrag utomlands måste ges tillräckligt goda villkor för att placeringen inte ska upplevas som en alltför stor uppoffring för den enskilde och dennes familj. Här har regeringen och Försvarsmakten ett mycket stort ansvar för att se till att detta blir så bra som möjligt.

Fru talman! Slutligen ska jag säga några ord om den framtida förankringen i riksdagen av Sveriges Natopolitik och av vad Sverige kommer att göra i Nato. Regeringen berör i propositionen kraven på förankring i riksdagen och konstaterar att det kan göras på olika sätt men att det enda direkta kravet är information i Utrikesnämnden.

Vänsterpartiet menar att detta inte räcker för att riksdagens partier ska vara informerade om vad som planeras och beslutas inom Nato och om vilka ställningstaganden regeringen tänker ta. Regeringen och riksdagens utskott måste gemensamt hitta ett bra sätt att förankra Natopolitiken i utskotten kontinuerligt, inte bara årligen genom en skrivelse. Det är avgörande för den fortsatta folkliga förankringen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik att regeringen håller oss kontinuerligt uppdaterade om vad som händer i Nato.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 3 och beklagar att vi nu är på väg att lämna vår långa historia av alliansfrihet bakom oss.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag håller med om allting som ledamoten Cederfelt sa, förutom de sista meningarna om att vi ska gå med i en militär allians. Hela verklighetsbeskrivningen håller vi med om. Ukraina befinner sig i krig, en invasion av en imperialistisk stat. Det är en extremt grundläggande del av Vänsterpartiets syn på världen att imperialistiska stater ska hålla sig på sin kant, tänkte jag säga.

Vi ser runt om i världen att det finns länder och folk som befinner sig under ockupation eller invasion på olika sätt, och det är på alla sätt och vis fruktansvärt. Ett land ska alltid kunna bestämma själv över sin framtid, över sin försvars- och säkerhetspolitik och hur man vill planera sitt land, sin välfärd och sitt skolsystem - allting som man ska kunna bestämma över. Det är det som är så intressant med den här frågan, för det vi säger i Vänsterpartiet är att vi ska fatta alla beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik här, i riksdagen, som ett självständigt och starkt land. Vi ska inte förhandla "capability targets" eller andra grejer med Natoländerna, utan vi ska bestämma här.

Så vad ska vi göra? Det absolut viktigaste är att vi bygger upp vårt totalförsvar. En av de viktiga punkterna som står på min lista och som jag gärna vill prata om är hur vi utsätter vårt land för hot genom ganska mycket privatiseringar och ganska mycket utländskt ägande. Vi diskuterar det i Försvarsberedningen till exempel. Det är framför allt Kinas, men också andra länders, direkta investeringar i Sverige. Det är kollektivtrafik som ägs av kinesiska företag och vindkraft som ägs av kinesiska företag. Det är ett otroligt stort hot mot vårt land, kanske inte ett militärt hot men ett totalförsvarshot.

Fru talman! Väldigt spännande frågor! Återigen håller jag med om nästan allting. Arresteringsordern mot Putin är jätteviktig. Det måste fungera. Jag såg lite rubriker i dag om att det finns länder som kanske inte riktigt håller med om det här. Sanktioner är otroligt viktiga. När det gäller den ryska energin ser vi - kanske inte lika mycket i Sverige som i många andra länder - hur den hållbara energin, att ta bort den ryska gasen och oljan, också är en del i att bygga en fredligare värld. Vi vet ju att klimatförändringen faktiskt påverkar vår säkerhet rent fysiskt.

Vad Natoländerna och Natos parlamentariska församling gör får Natoländerna bestämma själva. Om de tycker att de ska åka på valobservationer får de göra det. Jag har lärt mig att Nato är en försvarsallians, och det kanske inte riktigt har att göra med den här typen av civila uppdrag, men bestämmer man sig för att göra det har man ju rätt att göra det.

Det jag tycker är så viktigt och intressant är det som ledamoten säger om att vi ska ha samordning och samarbete - vi är helt för det. Men det här är en militär allians där vi, trots att den är mellanstatlig, ändå lägger över en del av vår militära planering på andra länder. Det finns en majoritet i denna kammare för att göra det, och det finns i dag - vilket jag beklagar - ett starkt stöd hos befolkningen för detta, och därför kommer vi att göra det.

Samarbete och samordning är vi helt för, men en militär allians är vi emot.

Fru talman! Jag håller med om allt som ledamoten Fredrik Malm sa, förutom de sista meningarna om hopplösheten.

Det är precis som ledamoten Malm sa en antifascistisk och antiimperialistisk kamp som den ukrainska befolkningen för, för sin egen och sitt lands överlevnad. Det är samma kamp som vi ser på många andra ställen i världen, men den är kanske mer akut och närmare oss. Vi är helt eniga om detta i riksdagen. Vi är eniga om vapenexporten till Ukraina, vi är eniga om fördömandena och vi är eniga om att vi vill arrestera Putin och ställa honom inför rätta för det som har gjorts.

Ett land ska aldrig på något sätt tillåtas att ta över ett annat land. Det är det som är imperialism, och detta står på banderollerna i våra förstamajtåg sedan årtionden. Alla folk har rätt till sin frihet. Alla folk och alla länder ska få fatta sina egna beslut och ha fria, rättvisa och demokratiska val för att kunna göra detta.

Om man vill gå med i Nato ska man göra det, om man har stöd i sin befolkning och sitt parlament för att göra detta. Det är därför vi kanske kommer att göra det någon gång framöver, när Turkiet eventuellt har bestämt sig, och det är därför denna kammare i eftermiddag med stor majoritet kommer att rösta för att gå med i Nato. Det är så en demokrati funkar, även om jag tycker att det är tråkigt därför att jag och mitt parti tycker annorlunda. Samtidigt tycker jag att det är bra att vi har en demokrati som är så stark att vi kan göra detta.

Jag tycker på ett sätt att det är friskt att partier kan ändra sig. Mitt parti har också ändrat sig i ganska stora frågor det senaste året. Det har inte varit lätt, men det är bra att kunna göra det.

Fru talman! Ledamoten Fredrik Malm missar aldrig en möjlighet att berätta om historien. Det är många som har gjort det i talarstolen här i dag - spännande historielektioner.

Jag tror att alla partier, kanske också alla politiker, ibland fattar beslut som man senare ångrar. Historien dömer oss alltid. Vi ser alltid tillbaka på vad vi har gjort. Vi skriver våra vitböcker och gör upp med vår historia. Det är kanske beslut som ligger långt tillbaka i tiden eller beslut som ligger kortare tillbaka i tiden om vilka regeringar man sätter sig i och vilken politik man lägger fram i olika avtal och sådana grejer.

Men vi måste också se på vad vi behöver göra i dag. Jag är väldigt glad och nöjd över att vara med i ett parti som faktiskt kan ändra sig. Vi fattade ett första beslut om vapenexporten till Ukraina. Sedan ändrade vi oss och fattade ett nytt, andra beslut, och nu är vi framme vid det elfte beslutet, tror jag.

Vi har nu en riksdag som är enig om stödet till Ukraina, som är enig om de ekonomiska besluten och vapenbesluten, som är enig om stödet till den ukrainska befolkningen och som förhoppningsvis kommer att vara enig om behovet av att hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land senare. Det finns mycket att göra framöver utifrån vad den ukrainska befolkningen vill göra.

Här hemma tror jag att vi kan lära oss mycket av det som Ukraina gör nu, på den militära sidan såklart men kanske framför allt på den civila. De har en järnväg och ett postväsen som fungerar även när det är krig. Jag tror att vi behöver se över vårt civila försvar. Vi behöver fundera på hur mycket privatiseringar vi gör och hur lätt det är att styra ett land i väldigt stora kriser. Vi såg pandemin, till exempel. Vi har lärt oss mycket av den, och jag tror att vi kommer att lära oss mycket av hur Ukraina har byggt sitt land och kommer att bygga sitt land framöver, i fred och frihet.