Fredrik Lundh Sammeli

Fru talman! Polisen slog för snart ett halvår sedan larm om att gängkriminella driver HVB-hem. Barn placeras rakt i famnen på gängkriminella. Trots det får kommunerna inte ut information från vare sig Ivo eller polisen om vilka hem det handlar om, för att på så sätt kunna avbryta placeringarna.

Frågestund

Tillsynen brister, och myndigheten har under snart ett år saknat generaldirektör. Regeringen står handfallen. Man säger att hemmen ska stängas, men väldigt få av dem har stängts. Barnen är kvar, och skattepengarna fortsätter att göda gängkriminaliteten.

I går uttalade sig sjukvårdsministern för första gången, och budskapet var att Ivo måste anpassa sig. Men varför talar statsrådet inte om att verkligheten behöver förändras? Det är ett marknadsmisslyckande, och jag vill veta hur sjukvårdsministern säkerställer inte bara att Ivo anpassar sig utan också att problemet hanteras.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för - nej, det blev ju inget svar på frågan. Min fråga var: Varför lägger inte regeringen här och nu pengar för att punktmarkera unga på glid? Vi har haft det i vårt budgetförslag de senaste åren.

Det är jättebra att vi får socialtjänstlagen på plats. Det kommer att vara välbehövligt, och jag är helt övertygad om att vi, förhoppningsvis i bred enighet, kan anta den nya lagen. Det är bra också att regeringen ser behovet av att tillföra pengar, för om den nya socialtjänstlagen verkligen ska få effekt behövs det resurser.

Statsrådet kan vara lugn. Socialdemokraterna kommer också att stödja satsningarna på socialtjänsten. Det är en helt avgörande förutsättning för att de ska bli verklighet. Men här och nu, utan den nya socialtjänstlagen och de stora satsningarna framöver, kvarstår frågan: Varför avsätter inte regeringen pengar för att punktmarkera ungdomar i den budget som vi nu har att ta ställning till?

Vi vet att punktmarkering av unga är otroligt viktigt. Det kräver resurser, och det är en debatt. Den andra handlar om placerade barn. Sverige befinner sig i en akut kris med ett eskalerande gängvåld som skapar rädsla och oro hos människor. Samtidigt plockar gängen skattepengar direkt ur våra välfärdssystem, och så kan vi inte ha det.

Kriminella aktörer driver HVB-hem. Det är bra att regeringen förstärker Ivo. Vi har själva den politiken och tror att det är viktigt. Men vilka fler kraftfulla åtgärder tänker regeringen vidta för att kriminella inte ska kunna driva HVB-hem? Och hur gör man upp med detta marknadsmisslyckande? Är statsrådet beredd att vidta åtgärder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! När jag tittade i kammarappen i morse såg jag att statsrådet hade anmält sig till debatten, vilket alltid är uppskattat. När statsrådet nu också håller ut denna sena timme ville jag passa på att begära replik för att ta upp två perspektiv.

Tittar man på de senaste åren tycker jag att man tydligt kan se att skillnaden mellan regeringens budget och budgetalternativet från oss socialdemokrater inte minst handlar om resurstillskottet till kommuner och regioner. Utöver generella medel har vi socialdemokrater särskilt förordat satsningar på punktmarkering av unga på väg in i kriminalitet. Vi avsatte en halv miljard redan inför budgetåret 2023. Förra året växlade vi upp till 1 ½ miljard till Sveriges socialtjänster för insatser riktade mot ungdomar på väg in i gängkriminalitet.

Vi har kvar det i vårt budgetalternativ och har pekat på att det är något som vi ser är otroligt viktigt. Det är framgångsrikt, men det kräver också resurser. Det hade varit värdefullt om regeringen hade mött detta med en liknande satsning eller ännu mer, för jag tänker, för att låna statsministerns egna ord i höstens regeringsförklaring, att det måste bli ett slut på ordningen att den som vill göra minst ska ange takten.

Min fråga är därför kort och gott: Varför ökar inte regeringen och statsrådet takten och resurserna på området just för att punktmarkera barn och ungdomar? Detta är en insats som behövs. Det finns bra förslag, och jag välkomnar att regeringen vill göra mer. Men jag ser inte nog tydligt i budgeten att man stöder socialtjänsterna i detta viktiga arbete här och nu.

Herr talman! Ska jag tolka detta som att Sverigedemokraterna gör som Liberalerna och säger en sak före valet och gör något annat efter valet? Det är ju inte så här det har låtit.

Jag kan konstatera att jag gång på gång hör sverigedemokrater försvara den här försämringen för unga människor mellan 19 och 29 med att tandvården förbättras för pensionärer. Det stämmer ju inte. Den budget vi har på bordet och debatterar i dag innebär en ensidig försämring för unga när det gäller tandvården. Försämringar kommer nu medan eventuella förbättringar skjuts till åtminstone 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Detta är en budget som försämrar för unga, som får bekosta skattesänkningar för de rikaste. Hur mycket man än försöker utmåla detta som en reform för pensionärer är sanningen att den här budgeten innehåller noll kronor på det området. Det blir inga förbättringar för pensionärer 2025.

Sedan är det självklart att tänder ska ses för vad de är: en del av kroppen. Jag som socialdemokrat välkomnar alla partier som vill bidra till ett högkostnadsskydd inom tandvården. Vi behöver gå åt det hållet och bygga den reformen.

Men det är inte det förslag som Sverigedemokraterna gick till val på som vi nu ser. Det är inte så att vi nu ser förbättringar för pensionärer, utan det som ligger på riksdagens bord och som vi har att ta ställning till i dag är mindre pengar till tandvård för yngre - den försämring vars genomförande ni redan har bidragit till.

Jag vill bara fråga ledamoten om du kan säkerställa pengar till regionerna när de nu behöver ta ansvar för den övergångsbestämmelse som regeringen och Sverigedemokraterna har beslutat om.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! I valrörelsen lovade Jimmie Åkesson att tandvården skulle ingå i högkostnadsskyddet om Sverigedemokraterna kom till makten. Två år senare är Sverigedemokraterna med och avskaffar den avgiftsfria tandvården för unga mellan 19 och 23 år, och dessutom halverar man tandvårdsstödet för alla unga mellan 24 och 29. Före valet skulle fler få bättre tandvård. Efter valet är det plötsligt färre.

Med Åkessons löftessvek kommer också en tandhälsa som i än högre grad kommer att styras av plånboken. Det är en politik som slår direkt mot tandhälsan för ungefär 400 000 svenskar. Hur kunde löftet om att alla skulle få bättre tandvård leda till Jimmiepriser för unga?

Herr talman! När det gäller läkemedelskostnaden vet vi att det är något som ökar. Christian Carlsson redogjorde för att den ökat under en längre period. Man kan konstatera att på väldigt kort tid har kostnaden för högkostnadsskyddet gått från 37 till 41 miljarder.

Jag är helt övertygad om att den ram som budgeten innebär, en besparing med 500 miljoner, går att uppnå på fler sätt än genom att gå in och försämra högkostnadsskyddet för den enskilde. Det ska bli intressant framöver att få redogörelsen från regeringen av vad det är man har sett över för att se om det finns alternativ till den besparing och den modell man nu väljer att rulla ut. Jag tror att den kommer att slå galet för dem som verkligen behöver högkostnadsskyddet mest. Därför är vi tydliga med att det måste finnas andra modeller att välja än den vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

När det handlar om köer menar vi att prestationsbaserade kömiljarder i detta läge är helt fel att genomföra. Därför väljer vi att ta de 2 miljarder som regeringen lägger som kömiljarder och lägga dem på en personalsatsning och att dessutom lägga till ytterligare 1 miljard. 3 miljarder till personalsatsningar är bra mycket bättre än 2 miljarder i prestationsbaserat stöd för att korta köerna.

Jag kan bara konstatera att jag i alla fall har svårt att se hur man med någon trovärdighet kan säga att svensk sjukvård står bättre rustad att korta köerna i dag än vad man gjorde för två år sedan.

(Applåder)

Herr talman! Gud förbjude att Kristdemokraterna vinner frågan om förstatligande av sjukvård.

Varken jag eller andra socialdemokrater är det minsta rädda för att ta ansvar. Det är ett regionalt ansvar att driva på och leda hälso- och sjukvården framåt. Men det är också ett nationellt ansvar att vara behjälplig och kroka arm. Den prioritering som regeringen har gjort under de gångna två åren och gör i den här budgeten är återigen klassisk moderat politik på temat att skattesänkningar är lösningen på allt. De gångna åren men också den budget som nu ligger kan man inte tolka på annat sätt än att man faktiskt inte bryr sig om den kostnadskris som har drabbat regionerna och som leder till varsel och uppsägningar, höjda patientavgifter, höjda regionala skatter, försämrad tillgänglighet och försämrade arbetsvillkor för personalen. Annars skulle man prioritera den nationella politiken annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är inte så att pengarna inte finns. Regeringen och Sverigedemokraterna säger att de tycker att välfärden är viktig, men de har inte mött regioner och kommuner i den enorma utmaning som de har att brottas med.

När det gäller Region Stockholm kan jag bara konstatera att bordet inte var dukat när det nya styret tog över. Det är ju ett skyltfönster av marknadsmisslyckanden att röja upp i. Det tror jag är otroligt viktigt att orka fortsätta göra men också att ställa om till en mer god och nära vård.

Herr talman! Det är ingen hemlighet att svensk sjukvård under lång tid har brottats med köer, att man inte är nog effektiv och att vi inte har haft den kapacitet som sjukvården behöver.

I ett tidigare replikskifte kunde vi konstatera att vårdköerna fortsätter att öka även under de här två åren, med en ny regering. Problematiken kring vårdköer kommer vi nog under lång tid att få brottas med. Men utöver det har den nationella vårdkrisen inneburit att vi har hamnat i ett läge där vården ställs in, där personal varslas, där personal slutar, där platser inte återtillsätts och där personal sägs upp. Sjukvården blir än sämre rustad för att möta patienten på hälsocentralen, på sjukhuset och i allt det vi menar att sjukvården skulle bli bättre på.

Det jag tycker är djupt allvarligt är just att vår förmåga här och nu är alldeles för dålig i förhållande till den tid vi lever i. Vi skulle behöva ha mycket mer fokus på hur vi ökar kapaciteten och stärker beredskapen. Vi ligger för nära de röda linjerna. Därför skulle detta behöva vara fokus: Hur kan vi förbättra vården för att korta köerna men också för att öka beredskapen och därmed vår gemensamma trygghet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Med den politik som Sverigedemokraterna och regeringen för kan jag bara konstatera att vi kommer längre och längre ifrån att lyckas korta köerna eller bygga trygghet i svensk sjukvård.

(Applåder)

Herr talman! Svensk sjukvård har under lång tid haft stora utmaningar. Kostymen för sjukvården är för trång, och det finns många saker vi skulle behöva göra för att effektivisera och förbättra svensk sjukvård. Det gäller inte minst att fokusera på kompetensförsörjningen, som är välfärdens kanske absolut största utmaning.

Men det är också tydligt att vi de två senaste åren har varit i ett väldigt tufft ekonomiskt läge. Det har påverkat alla - privatpersoner men också staten som helhet och inte minst kommuner och regioner. Att regeringen och Sverigedemokraterna inte tydligare mötte den utveckling vi kunde se inför 2023 har skapat en nationell sjukvårdskris, som regeringen och Sverigedemokraterna behöver ta ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det är ingen hemlighet att regioner över hela landet, oavsett vem som styrde dem, pekade på att de går på knäna. Det här är en kostnadskris som vi inte klarar av att hantera, sa de. Att då inte möta detta i budgeten inför 2023, inte heller inför 2024 och faktiskt inte heller prioritera det inför 2025 - det är inte att ta ansvar i det här läget.

Så nej, sjukvården var inte perfekt på alla punkter när vi styrde. Men regeringen och Sverigedemokraterna har inte tagit det ansvar man behöver ta i det här läget med kostnadskris i vårt samhälle.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill inleda med att göra en koppling till det som sades i replikskiftet här innan. Vi socialdemokrater tycker att det är ett dåligt förslag. Jag reagerade väldigt starkt när jag hörde sjukvårdsministern sitta i lördagsintervjun och ge bilden av att det här är en bred överenskommelse.

Det finns inget förslag som vi har fått möjlighet att ta del av. Det finns inget underlag som vi har tagit ställning till. Däremot är läkemedelsområdet ett område som ökar väldigt mycket i kostnad.

Det är fascinerande att regeringen och Sverigedemokraterna inte verkar ha övervägt andra alternativ än att vältra över kostnaderna på de sköraste patienterna. Vi kommer att återkomma till den debatten.

Den budget som vi nu debatterar borde vara svaret på två stora samhällskriser, i alla fall om vi hade haft en regering som såg verkligheten som den är och som tog ansvar och gjorde sina budgetprioriteringar utifrån detta.

Samhällsutmaningarna är såklart många. Socialutskottets område är enormt. Det omfattar trygghet för människor i livets alla skeden. Det handlar om de blivande föräldrarna och deras trygghet kopplat till förlossning. Det handlar om insatserna i barns och ungas liv när livet är tufft och föräldraansvaret brister.

Det handlar om ungdomen som försöker avsluta sitt liv och om människan mitt i livet som får sitt cancerbesked. Det handlar om rätten till hjälpmedel och rätt läkemedel och om alla som bär på en kronisk sjukdom.

Det handlar om att skapa framtidstro när mörkret är som mörkast, om vardagen på hälsocentralen och om vården på äldreboendet, för att nämna något.

Det handlar i grunden om välfärden för oss alla och tryggheten genom livet, som borde vara jämlik och bra oavsett vem du är och var du bor. Det handlar om att samhället ska finnas där och vara starkt när vi blir gamla eller blir sjuka.

Herr talman! På alla områden och allt på detta politikområde är det två saker som sticker ut tydligare än någonting annat. Jag tänker såklart på den nationella sjukvårdskrisen och den accelererande gängkriminaliteten där barn dödar barn.

Sveriges hälso- och sjukvård befinner sig i kris. Året har varit fyllt av exempel på varsel, uppsägningar och sparpaket. Regeringen och Sverigedemokraterna gör Sverige fattigare, och har själva ansvaret för den vårdkris man skapat genom att prioritera stora skattesänkningar för de rikaste före nödvändiga satsningar på vården.

Vi har i oppositionen verkligen försökt att sätta ljuset på den allvarliga sjukvårdskrisen, men det är tydligt att Tidölaget duckar för konsekvenserna för såväl sjuka som anställda. För mig är det tydligt att regeringen inte tar den här situationen på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Den sjukvårdskris vi nu ser är ett resultat av två år av statsbudgetar där vården helt enkelt fått för lite pengar. Köerna ökar, tillgängligheten försämras och personalen får springa snabbare för att försöka räcka till.

Runt om i landet ser vi allvarliga konsekvenser av vårdkrisen. Sparkraven har varit många, och reserverna är tömda. Bara i moderatledda Östergötland kommer man att möta 2025 med närmare 1 000 färre anställda jämfört med i år.

Regeringen tycks fortsatt inte inse allvaret. Då skulle man inte möta 2025 med 7 miljarder mindre i sektorsbidrag till sjukvården. Det sker samtidigt som vårdcentraler stängs, servicen försämras, patientavgifter höjs och nya avgifter införs bland annat inom tandvård och ambulanssjukvård.

Det riktigt sorgliga, herr talman, är att denna sjukvårdskris hade kunnat undvikas. Redan hösten 2022 pekade vi socialdemokrater på och varnade för konsekvenserna av att SD-regeringen inför 2023 valde att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare före statsbidrag till kommuner och regioner.

Inför 2024 var det samma sak. Vi socialdemokrater dubblade pengarna till sjukvården. Regeringen uppmanade i stället sjukvården att effektivisera och använde reformutrymmet till skattesänkningar. Mönstret är tydligt och återkommande. Välfärden urholkas, och de rikaste får skattesänkningar.

Det här är inte att ta ansvar för Sverige. Det här är inte ett ledarskap vi behöver i tider som dessa. Att tre år i rad underfinansiera sjukvården får nu de konsekvenser vi varnat för. Det blir färre anställda, sämre service och högre avgifter. Det är en dålig politik både här och nu och när det handlar om att bygga beredskap och kapacitet i den oroliga tid vi lever.

Herr talman! Den andra stora samhällskrisen som regeringen inte nog tydligt möter är den accelererande gängkriminaliteten i vårt land som blir allt brutalare. Regeringens ekonomiska politik har försatt Sveriges kommuner i ett omöjligt läge. De resurser som skjuts till möter inte kostnadsutvecklingen utan tvingar fram nedskärningar.

Det blir särskilt tydligt när det gäller kostnaderna för placeringar av barn. Dessa placeringskostnader ökar nu väldigt kraftigt runt om i hela landet. De ökade kostnaderna riskerar att tränga undan andra viktiga insatser för att bryta nyrekryteringen av unga.

När Ulf Kristersson säger att det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi blir det tydligt att detta bara är ord som inte möts upp av handling. På sista raden prioriterar regeringen inte arbetet mot gängkriminaliteten. På sista raden prioriterar man fortfarande skattesänkningar för landets höginkomsttagare.

Vi socialdemokrater har i våra budgetalternativ visat att det går att prioritera annorlunda. Bara i årets budget avsätter vi sammanlagt 15 miljarder kronor mer till kommuner och regioner. Detta är i huvudsak fria pengar som kommuner och regioner kan använda som de vill. För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi också en satsning om 1 ½ miljard per år för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet.

När en ung människa hamnar på glid är det viktigt att vi med alla till buds stående medel och samlade resurser finns där för att vända utvecklingen. Det här är satsningar som hade kunnat göra skillnad på riktigt här och nu - inte senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Herr talman! Det är halvtid i mandatperioden. Jag sammanfattar läget som att det finns mycket att önska. Sverige kommer ur kostnadskrisen fattigare än vi hade behövt göra. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium, och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ned i åldrarna, och regeringen och Sverigedemokraterna har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.

I årets budgetproposition skär regeringen ned på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå och vägrar stötta alla dem som kämpar med att få ihop sin ekonomi. När svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem de möter i sin vardag väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatterna för dem som tjänar allra mest.

Sverige kan bättre än så här. Tyvärr har en majoritet i ett första steg av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Socialdemokraterna önskade. Det innebär att vi avstår från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 9 men yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.

Vi prioriterar förstärkningar till sjukvården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen.

(Applåder)

Herr talman! Vi lever i en orolig tid. Det är bara att acceptera. Jag är otroligt glad över att vi i den här kammaren i det här läget kan fatta viktiga beslut i bred enighet för att stärka inte minst försvarsförmågan i vårt land.

Det som oroar mig är att regeringen inte levererar en budget som möter den sjukvårdskris vi har utan en budget som riskerar att fördjupa den sjukvårdskrisen ytterligare. Det är inte det svensk sjukvård behöver. Det är inte det patienterna som väntar i kön eller på en överfylld hälsocentral behöver. Det är inte det vi behöver för att bygga Sverige starkare. Förmågan i försvaret bygger också på att vi har en fungerande hälso- och sjukvård som kan ta hand om befolkningen och ta hand om människor i kris eller krig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Av statsministerns löfte om att lägga fram en budget som ska se till att det inte sägs upp fler människor inom vården bidde det på sin höjd en tummetott. Jag har valt att KU-anmäla statsministern för att konstitutionsutskottet ska granska vilka underlag och beräkningar som låg som grund till det här påståendet, som det sedan inte blev så mycket med.

Min fråga till ledamoten Carlsson är om han anser att Sverige blir starkare eller mer sårbart av att vi kommer att ha tusentals färre anställda i svensk sjukvård under 2025 jämfört med 2024.

Herr talman! "Det ljusnar vid horisonten." Så inledde statsministern sin regeringsförklaring här i kammaren i början av detta riksmöte, och på liknande sätt inledde också ledamoten Christian Carlsson sitt budgetanförande. Det skavde då, och det skaver även i dag, en dag då vi fått rapporter om att landets bnp minskar med 0,4 procent jämfört med föregående månad.

För mig som socialdemokrat är det självklart att vi ska ha en stark välfärd som fungerar i hela landet, en sjukvård som är trygg för alla patienter och en äldreomsorg som finns där för oss när vi blir äldre, som ger trygghet och i vilken både de äldre och personalen behandlas med respekt. Därför har vi lagt fram förslag om att tillföra resurser till välfärden och att de ökar i takt med prisökningar så att inte personalen eller patienterna får betala för högre priser. Vi har också lagt fram förslag om hur man kan städa upp i marknadskaoset och säkerställa att vårdföretagen sätter patienterna främst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Nu är det halvtid i mandatperioden. Halvtid kan man använda till att utvärdera politiken. I valrörelsen radade Ulf Kristersson upp ett antal frågor utifrån vilka man ska utvärdera en regering. En av dessa lät så här: Är Sverige nu starkare som land, eller är vi mer sårbara?

Halva mandatperioden har passerat, och min fråga till ledamoten Christian Carlsson är såklart: Är Sverige starkare nu som land, eller är vi mer sårbara?

Herr talman! Att kriminella nätverk driver HVB-hem är ett totalt samhällsmisslyckande. Dessa hem ska ge trygghet, boende och vård till barn som behöver det, inte vara en affärsverksamhet för maffian.

I medierna har vi hört statsrådet lova att de 18 HVB-hem som pekas ut och sägs ha en koppling till gängkriminalitet ska stängas. Tre hem har stängts. Men fortfarande är den stora majoriteten i drift, och barn är placerade på dessa HVB-hem. Jag tror att det gör människor upprörda, förbannade och oroliga över den marknad som barnen blir placerade på.

Min fråga är enkel och går till socialtjänstministern: När kommer resterande HVB-hem att stängas i enlighet med statsrådets löfte?

Fru talman! Dubbelt spår på Malmbanan är inte bara helt avgörande för Sveriges industri och landets ekonomi och välstånd, utan det är - som statsrådet pekar på - även en viktig del i att ur ett Natoperspektiv förstärka och bygga ut en försvars- och beredskapsförmåga i hela Barentsregionen. När jag säger att Malmbanan är en pulsåder menar jag verkligen det. Det är Sveriges tyngst trafikerade järnväg. Den har flaskhalsar som måste bort, annars blir vi alla förlorare.

Byggandet av dubbelspår på Malmbanan är nödvändigt för att öka kapaciteten, förbättra säkerheten och öka tillgängligheten både för godstransporter och för persontrafik. Det är enormt allvarligt att vi nu har en debatt och en diskussion om att kanske behöva stänga hela banan för persontrafik för att klara av att frakta de malmhögar som nu växer därför att kapaciteten är för låg.

Det statsrådet säger är alltså bra, men det behövs mer. Jag hoppas verkligen att statsrådet förstår allt det som nu sker i norra Sverige och det enorma behovet av infrastruktur. Möter vi inte det behovet förlorar nämligen hela Sverige på det. Jag förväntar mig därför att statsrådet och regeringen gör allt de kan utifrån den redan liggande planen för att prioritera och påskynda - men också att de vidtar åtgärder här och nu för att maximera effekten och säkerställa att vi inte får mindre kapacitet när åtgärderna vidtas. Det är en enormt stor utmaning, men det krävs om det inte ska bli galet.

Dessutom: Vad vi ska ha en debatt och en diskussion om i framtiden behöver regeringen sjösätta här och nu. Peka ut att det behövs dubbelspår, så påbörjas också arbetet!

Fru talman! Trafikverket har konstaterat att den akuta kapacitetsbristen på sträckan Luleå-Boden infaller redan år 2030. Jag stöder myndighetens förslag att lånefinansiera bygget av dubbelspår på denna sträcka utanför den befintliga infrastrukturplanen. Men det är inte tillräckligt. I det här läget måste mer saker till.

Vi kan debattera under lång tid vad som har gjorts tidigare, men vi vet att Malmbanan har varit prioriterad. Den har varit utpekad, och det är därför det sker saker här och nu. Det är inte så att regeringen tillträdde och kom till ett tomt bord. Malmbanan har funnits i plan och har varit prioriterad, men det som nu sker i Norrbotten kräver något mer. Vinterns haverier visar att banan är i sämre skick än vad alla har trott.

Den gröna omställningen kräver högre kapacitet än vad vi trodde för fem år sedan. Det händer här och nu, och vi vet alla att man inte bygger ett dubbelspår eller en annan bana bara pang på. Det är därför regeringen nu behöver vara tydlig med vad man tänker om utvecklingen under de kommande åren.

Dubbelspår på hela sträckan är den enda rimliga målbilden, och det är viktigt att man påbörjar detta arbete så att det blir verklighet under åren framöver. Det är dock inte tillräckligt att peka ut Malmbanan som ett prioriterat objekt i nationell plan, utan extra investeringar måste tillföras även på kort sikt. Här måste regeringen säkerställa att alla myndigheter jobbar mot ett och samma mål och inte sitter fast i regelverken.

Det är jättebra att vi nu påskyndar en del av de saker som har varit planerade. Detta i sig riskerar att minska kapaciteten ytterligare, och här behöver regeringen gå in för att säkerställa att alla aktörer samverkar och hanterar en situation som är akut. Detta kan innebära annorlunda och dyrare lösningar, men målsättningen måste vara väldigt tydlig: att minimera stängningar av banan och maximera effekten av det som nu görs.

Malmbanans betydelse för Sveriges bnp, industrier och klimatomställning kan inte nog understrykas. De åtgärder som krävs för att säkerställa Malmbanans kapacitet saknar motstycke i jämförelse med andra infrastrukturprojekt. Det kanske till och med är så att hela projektet måste hanteras utanför den nationella infrastrukturplanen.

Höj banavgifterna, och hitta en modell för att säkerställa dubbelspår på sträckan Narvik-Luleå! Lånefinansiera hela bygget, eller avstå från vinstutdelning från LKAB under en tioårsperiod och låt bolaget finansiera bygget!

När det gäller den exakta modellen är det inte jag som ska stå här och peka ut en sådan, men det råder inget tvivel om att vi måste agera här och nu. Om vi agerar kan Malmbanan byggas ut och rustas på ett sätt som inte bara gynnar gruvindustrin utan hela Sverige och alla de samhällen och näringar som är beroende av Malmbanans transporter.

Om regeringen inte gör något och inte tar på sig ledartröjan och agerar kommer det att stå oss alla dyrt. Vilka nya åtgärder och insatser gör regeringen, och hur tänker ministern säkerställa att kapaciteten på Malmbanan ökar här och nu och framöver? För det är detta som krävs.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Dubbelspår på Malmbanan behöver byggas nu, och det är bråttom.

Intäktsförluster på 100 miljoner om dagen och en massiv upplagring av malm - det innebar vinterns haveri på Malmbanan. LKAB har meddelat att de måste dra ned på sin produktion på grund av banans usla skick, och den begränsningen får också följder för exporten. Malmbanans kapacitet utnyttjas redan fullt ut, och det finns därför heller inget utrymme för att rulla ut det redan nu uppbyggda lagret. Och problemen växer.

Risken är överhängande att LKAB tvingas säga upp hundratals anställda och att statskassan går miste om miljarder i intäkter om inte snabba och omfattande förbättringar av banans kapacitet genomförs. Det är utifrån detta allvarliga läge jag ställde min interpellation till statsrådet.

Vilka åtgärder tänker regeringen omedelbart vidta för att säkerställa kapaciteten? Vad är regeringens plan framöver för att säkerställa en stabil och fungerande Malmbanan, som klarar av att möta ett växande behov?

Svaret jag får känns därför lite väl mycket standardsvar 1 A. Läget är ju så mycket allvarligare, herr statsråd.

Underhållet är eftersatt - ja. Investeringar av projekt som tidigare regeringen har säkerställt i plan påskyndas - bra. Men svaret på detta akuta problem kan inte vara att regeringen har påbörjat arbetet med en nationell plan för perioden 2026-2037. Det håller inte. Vi är i ett helt nytt läge. Den 137 år gamla Malmbanan försämras snabbt. Den gröna omställningen i norra Sverige ökar behoven, och allt detta sker här och nu.

Fru talman! I början av förra året riktades Europas blickar mot Kiruna. Sverige har en stolt framtid som gruvnation, sa näringsminister Ebba Busch, och i handen höll hon de sällsynta jordartsmetaller som unionen behöver för den gröna omställningen. Om regeringen fortsätter att vara passiv kommer det att vara och förbli tomma ord.

Det är hög tid att regeringen agerar för att Malmbanan får det dubbelspår som krävs för att säkra framtiden som gruvnation. När statsrådet i sitt svar till mig säger att "transportinfrastrukturen i norra Sverige har en avgörande betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen" är det bara halva sanningen.

Malmbanan är helt avgörande för Sverige som nation. Den knyter ihop hela vårt land, och den är en förutsättning för en stor del av vår basindustri. Exportvärdet den skapar är också en viktig grund i vår välfärd.

Malmbanan är en central del av vår nationella infrastruktur och viktig för Sveriges export. Närmare 50 procent av allt tonnage som fraktas på Sveriges järnvägar går på ett bräckligt enkelspår mellan Luleå, Kiruna och Narvik. Den gröna omställningen av industrierna i Norrbotten och norra Sverige leder också här och nu till ett ökat behov av transporter.

Vad vidtar regeringen för akuta åtgärder här och nu utöver det som var känt redan innan vinterns haveri? Hur ser regeringens långsiktiga plan ut?

Mer behöver göras än det svar statsrådet gav inledningsvis, och det hoppas jag få debattera.

Fru talman! Man kan inte som regering säga att det här är en sådan otroligt viktig fråga och att man med kraft har jobbat med den när vi befinner oss i våren 2024.

Det är nu produkten ligger på bordet. Regeringen hade kunnat jobba bra mycket snabbare med den här lagstiftningen för att få den på plats tidigare än vad som nu är fallet. Granskningar från de senaste åren pekar på att över 900 barn olovligen har förts ut ur landet under den tid vi har haft den lagstiftning som vi har haft.

Det finns alltså ett behov av att förstärka den. För varje dag som går är det fler barn som riskerar att befinna sig i den här situationen. Statsrådet har själv pekat på vikten att få lagstiftningen på plats inför sommaren, och det kommer vi alla åtta partier nu gemensamt att göra möjligt. Det är viktigt.

Statsrådet har i olika intervjuer pekat på att det finns ett behov av en mer effektiv samverkan mellan myndigheter, inte minst socialtjänsten, vården och polisen. Ett annat tydligt problem är att kunskapen kring bortförande av barn skiljer sig väldigt mycket mellan våra kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett utvidgat utrese-förbud för barn

Nu ligger produkten här för debatt och beslut. Min uppföljande fråga är: På vilka konkreta sätt kommer statsrådet att säkerställa ett mer effektivt samarbete och en högre och mer likvärdig kunskapsnivå över landet i de här frågorna som är helt avgörande för väldigt många barn och ungdomar?

Fru talman! Jag har redan tidigare lyft styrkan med den här lagen och hur viktig den är, och det är bra att regeringen går vidare med det socialdemokratiska förslaget som arbetades fram under den förra mandatperioden.

Jag måste ändå uttrycka min förvåning över att det har tagit så lång tid för regeringen att lägga den här produkten på riksdagens bord. Vi vet ju att det är en fråga där varje dag är avgörande och där varje dag innebär en risk för att barn drabbas av lidande och förtryck. Det är oacceptabelt och något som vi alla behöver jobba med och agera mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett utvidgat utrese-förbud för barn

Socialtjänstministern vill gärna ge bilden av att hon tar tag i många av de här frågorna och agerar skyndsamt. Min fundering är därför: Varför har det dröjt ända fram till i dag? När regeringen tillträdde låg de färdiga remisserna på bordet på departementet. Ändå har det dröjt fram till i dag innan vi fick produkten på plats här och kan fatta ett viktigt och avgörande beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett utvidgat utrese-förbud för barn

Fru talman! Tvångsäktenskap och barnäktenskap är inte bara brott mot individens rättigheter, utan det underminerar också grunden för vårt samhälle, som bygger på principen om jämlikhet och alla människors lika värde. Varje gång ett barn eller en ung person tvingas in i äktenskap är det ett misslyckande för vårt samhälle.

Könsstympning är en annan form av barbari som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Det är en brutal kränkning av deras kroppsliga integritet och utgör en ständig påminnelse om den strukturella ojämlikhet och diskriminering som kvinnor möter världen över.

Omvändelseresor, där barn och unga skickas utomlands för att tvingas in i religiösa eller kulturella normer mot sin vilja, är ytterligare ett sätt på vilket deras rättigheter kränks och deras frihet berövas.

Denna mångfasetterade problematik kräver en omfattande strategi för att bekämpas effektivt. Vi kan inte tillåta att våra barn och unga är offer för dessa grymheter, och det var därför den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till den lagstiftning om utreseförbud som nu gällt i fyra år och vars syfte är att skydda varje barn från bortförande utomlands och säkerställa varje barns och ung persons rätt till ett liv fritt från förtryck och tvång.

Fru talman! Bortförande av barn och unga för att underkasta dem hedersförtryck är en plåga som strider mot vårt samhälles mest grundläggande principer om frihet och rättvisa. Varje fall är en hjärtslitande påminnelse om att det finns ett viktigt arbete att göra för att skydda de mest sårbara i vårt samhälle.

Lagen om utreseförbud ger socialnämnder rätt att besluta om utreseförbud om man misstänker att det finns en akut risk att ett barn förs utomlands för att ingå tvångsäktenskap eller könsstympas. En vuxen person som bryter mot utreseförbudet och ändå för barnet utomlands eller medverkar till det kan straffas med fängelse i upp till två år.

Det är en viktig lag, och det var ett viktigt steg. Men det har också blivit tydligt att lagstiftningen behöver utvidgas för att på ett bra sätt kunna möta detta komplexa problem och ytterligare stärka skyddet för våra barn och unga.

Fru talman! Organisationen Existera uppger att så många som 75 000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha utsatts för könsstympning. Men problemet är globalt. Det är oerhört viktigt att vi med all kraft markerar mot könsstympning och stärker lagstiftningen för att skydda barn.

Därför är jag glad över att i dag få möjlighet att debattera den utvidgade lagstiftningen, som den socialdemokratiska regeringen utredde och förberedde under förra mandatperioden och som nu kan bli verklighet. Nu gällande utreseförbud och straffansvar för egenmäktighet med barn utvidgas. Ett utvidgat utreseförbud för barn är i grunden en viktig åtgärd för barn i vårt land som riskerar att fara illa till följd av andras övertygelser. Det kan, som ni säkert redan förstått, handla om tvångsäktenskap, barnäktenskap, könsstympning eller så kallade omvändelseresor.

Vi anser dock att det är olyckligt att det specifika omnämnandet av könsstympning i förslaget till lagtext har tagits bort. Därför yrkar jag bifall till reservation 1. I ärlighetens namn, fru talman, tror jag inte att regeringen egentligen har någon annan mening än vi socialdemokrater i den här frågan. Jag är övertygad om att regeringen också ser att könsstympning är en ondska som behöver bekämpas med de medel vi har tillgängliga. Däremot innebär valet att ta bort formuleringen om könsstympning i lagtexten, samtidigt som allt annat i princip står identiskt, att det finns utrymme för tvivel när lagen ska tillämpas. För oss är det viktigt att det är glasklart vad som gäller när vi nu beslutar om denna lag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett utvidgat utrese-förbud för barn

Med det sagt vill vi socialdemokrater ändå trycka på vikten av att få den här lagstiftningen på plats. Med lagstiftningen om ett utvidgat utreseförbud får vi ett välbehövligt ytterligare verktyg för att hantera situationer där barn riskerar att fara riktigt illa. Det är bra, och det är välbehövligt.

(Applåder)