Amanda Lind

Fru talman! När vi stod här i kammaren för ett år sedan hade jag lagt fram förslag när det gäller just Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet. Det har jag gjort även i detta motionsbetänkande. Den här gången fick jag som svar på mina förslag att utskottet konstaterar att förslagen från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet bereds inom Regeringskansliet och att arbetet inte ska föregripas.

Nu kommenterade inte ledamoten beredningsarbetet, och jag är lite nyfiken på hur man ser på att ta fram en strategi, ett samlat arbete för att främja fysisk aktivitet, och även på att bredda stödet. Det är mycket bra med stödet till idrotten och till idrottssvaga områden, där jag vet att regeringen har avsatt pengar. Vi i Miljöpartiet vill stärka denna satsning ytterligare.

Men vi vet också att friluftslivsorganisationerna bidrar starkt och är viktiga för att nå en bredd. Det finns även ett behov av att satsa på organisationer som jobbar för att främja rörelse utanför de här båda etablerade grenarna i det rörelsefrämjande arbetet.

Jag skulle därför vilja höra lite mer om hur beredningsarbetet går och hur man ser på en strategi och de riktade satsningarna inom vårt ansvarsområde, som vi debatterar i dag.

Fru talman! Tack till Emma Ahlström Köster för ett inspirerande anförande! Vi har samtalat ett antal gånger i olika forum om vikten av just rörelse och idrott för alla. Detta är ett engagemang som jag vet att ledamoten och jag delar.

I juni förra året lämnade Kommittén för främjande av fysisk aktivitet sitt slutbetänkande. Där betonas just det som ledamoten sa: Varje rörelse räknas. Vi vet att vi har en enorm utmaning med stillasittande och att vi har en rörelseklyfta i vårt samhälle, där olika grupper rör sig olika mycket.

Kommittén lämnade ett antal förslag brett för hur hela samhället ska kunna genomföra åtgärder för att främja den ökade fysiska aktiviteten. Det är alltifrån samhällsplanering och insatser inom hälso- och sjukvården till det som är vårt ansvarsområde och det vi debatterar i dag, det vill säga friluftsliv, idrott och civilsamhälle.

Bland annat föreslog kommittén några saker som rör det betänkande vi i dag debatterar. Det handlar bland annat om att stärka anslaget till svenskt friluftsliv, att inrätta ett statsbidrag för rörelsefrämjande organisationer och att förändra socialavgiftslagen så att man jämställer idrotten och friluftslivet när det gäller ledarledda aktiviteter. Kommittén tycker också att vi borde ta fram en strategi så att vi får ihop alla de här insatserna.

Jag vet att regeringen gör en del på både idrotts- och friluftslivsområdet, men jag saknar helhetsgreppet. Jag vill därför fråga ledamoten: Vad är på gång när det gäller att följa upp Kommittén för främjande av fysisk aktivitets slutrapport förra året?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Fru talman! Tack för beskedet, ledamoten Utbult! Det är positivt att höra att Kristdemokraterna ämnar arbeta för att fortsätta förlänga stödet, men jag förväntar mig mer. Om man talar så varmt om kulturskolan förväntar jag mig en mer offensiv kulturskolepolitik.

Dels vet vi att landets kommuner behöver stärkta statsbidrag för att slippa kompensera för inflationen och lågkonjunkturen genom att göra neddragningar på välfärd och kultur, dels vet vi att utvecklingsbidraget till kulturskolorna är väldigt efterfrågat och uppskattat. När det låg på 200 miljoner användes det till så mycket viktig verksamhet. Kan ledamoten Utbult lova att också kämpa för att fördubbla det statliga kulturskolestödet? Det är min fråga där.

Sedan undrar jag också hur man ser på frågan om fritidskortet. Det är nämligen någonting man har sagt att man vill använda sig av till kulturskolornas verksamhet också. Det låter ju lovvärt, men vi vet att landets kulturskolor har larmat om att risken med ett sådant typ av stöd är att köerna ökar till kulturskolan. Om man inte samtidigt ger tillräckligt stöd till kulturskolorna så att de kan anställa nya lärare och utveckla nya ämnen och nya kurser riskerar detta med ett fritidskort att bli ett slag i luften. Hur ämnar Kristdemokraterna jobba för att komma till rätta med det?

Fru talman! Även ledamoten Utbult talar vackert om kulturskolan - nästan som ett musikstycke! Men det räcker ju inte att tala varmt om kulturskolan; det handlar om att gå till handling.

Under vår tid i regeringen inrättade vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna en nationell politik för kulturskolan. Vi införde ett utvecklingsbidrag till kulturskolan som var helt centralt för att landets kulturskolor skulle få möjlighet att testa nya metoder, nå ut till nya grupper och utveckla sin verksamhet. Vi stärkte kulturskollärarutbildningen och inrättade ett kulturskoleråd, en samordning genom Kulturrådet, som gav möjlighet att sprida goda exempel till kulturskolor runt om i landet.

Fru talman! När vi har diskuterat kulturskolan tidigare här i dag har jag ställt frågan till ledamoten Utbult vad Kristdemokraterna avser att göra för att stärka kulturskolorna i Sverige framöver. Vi vet att Sveriges kommuner är hårt pressade av inflationen och att många kulturskolor har fått se sina budgetar minska. Samtidigt har det statliga stödet till kulturskolan minskat från 200 miljoner till 100 miljoner kronor. Vad är Kristdemokraternas och Tidöregeringens svar på hur vi kan stärka tillgången till kulturskolan för alla barn i hela vårt land?

Herr talman! Nu talar vi om de statliga insatserna för kulturskolan och den nationella politiken, inte om Göteborgs kommun, med all respekt för ledamoten Utbult.

Kommunerna i Sverige är i ett tufft läge. Vi har haft en pandemi. Återhämtningen har varit svår. Vi vet inte minst att många halkade ur kulturskolan under den tiden, kanske särskilt de som var längst ifrån kulturskolans verksamhet.

Vi i Miljöpartiet ville permanenta och höja det statliga stödet till kulturskolan, just för att vi såg hur viktigt det var att nå ut till fler. Vi vill inrätta en kulturskolelag för att stärka kulturskolans förutsättningar i hela landet, och vi vill att kulturskolan ska vara en plats där man kan möta bredden - där fler barn och unga får prova, lära sig och utveckla sina skapande förmågor - men också där talanger kan vidareutvecklas och bli just en del av det svenska kultur- och musikundret framåt.

Den här regeringens låga ambitioner är beklagliga. Det duger inte att titta tillbaka på hur det var före pandemin när vi nu ser hur kulturskolor runt om i landet tvingas spara. Det duger inte att ge kommunerna otillräcklig uppräkning av statsbidragen och därmed pressa deras budget.

Jag förväntar mig mer av regeringen. Och jag hoppas att ledamoten Roland Utbult framöver kan presentera en mer offensiv politik för kulturskolan här i talarstolen.

Herr talman! Jag skulle nog våga påstå att i princip vilka kommunpolitiker som helst som jag talar med, oavsett politisk färg, vill satsa på kulturskolan. Man anser att det är en viktig verksamhet för eleverna och för föräldrarna. Det är något man vill ha i sin kommun.

Men det är klart att det blir svårt när en kommun har en budget att förhålla sig till i en lågkonjunktur med hög inflation, med otillräcklig uppräkning av statsbidragen, vilket SKR har poängterat i flera år. Dessutom har Sverige genomgått en pandemi. Vi hade ett högre statligt stöd till kulturskolan, på 200 miljoner kronor, och det valde den här regeringen att sänka till 100 miljoner kronor. Det har inneburit att många kulturskolor runt om i landet har behövt spara. De har behövt dra in på de utvecklingsinsatser som har varit viktiga för att nå just de barn och unga som är längst ifrån kulturskolans verksamhet.

Jag vill rikta frågan tillbaka till ledamoten Roland Utbult. Vad avser din regering att göra för att stärka förutsättningarna för kulturskolan i alla kommuner i hela vårt land?

Herr talman! Vad är det som gör oss till människor? Vad är det som gör att vi känner meningsfullhet i våra liv? Vad är det som gör att vi upplever glädje och gemenskap med varandra?

Allt som oftast är svaret kulturen. Det är kulturen och konsten som sätter färg, ton och form på vår närvaro och gör att vi förstår oss själva, varandra och livet lite bättre. Med kulturen växer vi som människor.

Det här, herr talman, är i högsta grad viktigt när det gäller kultur för barn och unga. Det är ett brett och viktigt betänkande vi debatterar i dag. Jag ska göra några nedslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

För att börja med tillgången till kultur för barn och unga vet vi att det är ett område där det råder stora orättvisor. Tillgången till kultur och eget skapande skiljer sig beroende på var du bor i landet, din socioekonomiska bakgrund och dina föräldrars engagemang i att du ska få kulturell bildning och tillgång till kulturupplevelser.

Vi vet att i kommuner där man har god tillgång till kulturskola och där det finns bemannade skolbibliotek och ett rikt föreningsliv med kulturverksamheter och folkbildning är kulturen mer tillgänglig för barn.

Assitej har i en rapport dragit slutsatsen att tillgången till scenkonstupplevelser för barn och unga i skolan är ojämlik. Samtidigt är skolan den plats som har möjlighet att utjämna sådana orättvisor. Skolan når alla barn, och därför är det fundamentalt att tillgången till kultur för barn och unga i skolan görs mer jämlik.

Herr talman! Att investera i våra ungas estetiska skapande ger mångfalt tillbaka i form av att barn får växa och utvecklas i sitt skapande, får större välmående, bättre skolgång och ett samhälle där konsten och kulturen är mer närvarande. Det tjänar vi alla på. Därför behöver barn och ungas jämlika tillgång till kultur prioriteras.

Det är frustrerande att gång på gång få rapporter från Myndigheten för kulturanalys som pekar på att vi inte klarar målet om barn och ungas tillgång till kultur i hela landet. Det är något vi gemensamt behöver ta krafttag för att åtgärda.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har tagit ställning för en nationell kulturgaranti. Här menar vi att en sådan utredning snarast bör tillsättas för att se över hur en sådan kan utformas. Skapande skola är bra, men det når bara hälften av landets elever. Vi kan inte låta oss nöjas där. Med hjälp av en statlig kulturgaranti kan vi säkra att alla barn får tillgång till kulturupplevelser och möten med den professionella kulturen i skolan. Det här bör gälla hela vägen fram till gymnasiet. Ibland glömmer vi den årskullen. För barn och unga som är i den mest formativa åldern på väg in i vuxenlivet och som får bättre tillgång till konst och kultur kan kulturen ge stora möjligheter framåt och innebära ett etablerande av kulturvanor som kan vara viktiga för dem.

Vi menar också att estetiska ämnen på alla gymnasieprogram är en reform som bör införas. Generellt behöver vi ta skolans kompensatoriska uppdrag även för kultur, bildning och estetisk verksamhet på mycket större allvar.

Herr talman! Varje vecka går tiotusentals barn och unga till den kommunala kulturskolan. De får där möjlighet att ägna sig åt dans och teater, lära sig spela ett instrument, stå på scen eller ägna sig åt annan sorts kultur. Utöver att utveckla barn och ungas estetiska förmågor vet vi att utövandet av kultur bidrar till både intellektuell och social utveckling. Det hjälper barn att klara skolan bättre.

Vi vet också att ungas möjlighet att utöva kultur är viktigt för den psykiska hälsan och välbefinnandet. Att möjliggöra en tillgänglig kulturskola för alla barn i alla Sveriges kommuner blir ytterst en fråga om både jämlikhet och demokrati, om att kunna ta plats, göra sin röst hörd och hitta sitt eget språk.

Herr talman! Kulturskolan är inte bara en kommunal angelägenhet, som det ibland låter som i debatten. Den nationella politiken för kulturskolan är helt central för att höja statusen för kulturskolan, stärka kulturskolelärarna och tillse att det finns medel för utveckling. Där har det statliga stödet för kulturskolan varit helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Jag träffar representanter för kulturskolor runt om i hela landet som genom det statliga stödet får möjlighet att köpa in nya instrument, att prova nya ämnen, att genomföra särskilda projekt för att nå just de barn och elever som är långt ifrån kulturskolans verksamhet. Vi i Miljöpartiet menar att det är självklart att den nationella politiken ska bidra till att främja kulturskolans verksamhet. Vi hörde nyss i talarstolen om det svenska musikundret, som har gjort att artister har spridit svensk kultur världen över och att barn och unga har fått lära sig spela instrument. Det har inte kommit av sig självt, utan det handlar om medvetna politiska satsningar för att se till att det finns en infrastruktur för kulturskolor runt om i hela vårt land. Vi behöver ta ansvar för att utveckla detta vidare.

Vi har i vår motion, som är en del av betänkandet, lagt fram några punkter som vi menar är centrala för att stärka kulturskolan framåt i tiden. Vi vill se en kulturskola där alla kan delta, och det ska vara likvärdiga villkor. Det betyder att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund eller var du bor, ska ha tillgång till en bra kulturskola.

Här menar Miljöpartiet att en kulturskolelag vore nästa rimliga steg för att stärka kulturskolan. Det ska vara en ramlag på samma sätt som bibliotekslagen. Riksdagen går inte in och detaljstyr, men vi stipulerar att det ska finnas ett långsiktigt och förutsägbart skydd för kulturskolor i hela vårt land. Vi kan säkra kvaliteten och ett breddat utbud, och en lagreglerad kulturskola skulle vinna status som skolform och därmed också tillgängliggöras för fler barn.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill också stärka det statliga kulturskolestödet. Vi vill permanenta det, och i ett nästa steg vill vi också se över riktlinjerna för stödet så att det kan utformas på ett mer långsiktigt sätt för att stötta landets kulturskoleverksamheter. Det här var också ett förslag i betänkandet Från kris till kraft - Återstart för kulturen från en utredning som vi tillsatte som en del av återhämtningen efter pandemin.

Herr talman! Vi har under en längre tid följt hur barn och ungas läsande har minskat och hur barns läsförmåga har blivit allt sämre. Det är djupt oroväckande. Läsförmågan är, som vi vet, helt avgörande för möjligheten att orientera sig i samhället, stimulera fantasin, få nya perspektiv och se nya världar. Men det handlar också om att tillägna sig den viktigaste basfärdigheten för att leva i vårt samhälle och vara aktiva demokratiska medborgare. Att alla unga ska ha en stark läsförmåga är därmed en helt avgörande demokratifråga. Vi vet att pojkar läser mindre än flickor, och därmed ökar också risken att halka efter när det gäller studieresultat och möjlighet att aktivt delta i samhällsdebatten.

Herr talman! Det är viktigt att poängtera att arbetet för att främja läsning och litteratur måste inkludera hela samhället. Det är viktigt med satsningar på skolan, med bemannade skolbibliotek, inköp av böcker och läsundervisning, men det behövs också ett fungerande ekosystem för litteraturen. Barn behöver läsande förebilder, och då behöver hela samhället vara med. Det ska vara goda villkor för folkbiblioteken, för föreningslivet och civilsamhället samt för folkbildningen. Vi vet att studieförbundens verksamhet bidrar stort med både läs- och skrivfrämjande insatser i hela Sverige. Därför vill vi se en bred satsning på läsandet för alla barn och unga som en självklar prioritet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur och fritid för barn och unga

Herr talman! Det här är ett viktigt betänkande med många angelägna frågor som rör just barn och ungas tillgång till kultur. Vi står såklart bakom alla våra yrkanden, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till vår reservation 5 om kulturskolan.

Jag vill avslutningsvis påminna om att tillgången till kultur och skapande för barn och unga i vårt land är en angelägenhet som vi i kammaren måste ta på allra största allvar.

(Applåder)

Herr talman! Jag ställer mig självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 20 i betänkandet.

A cultural genocide - så beskrev den ukrainska författaren Vakhtang Kebuladze det som nu pågår i Ukraina, där Ryssland med precision och ideologisk drivkraft försöker att inte bara vinna kriget utan också utplåna den ukrainska kulturen. Teatrar, museer och kulturella monument har inte bara råkat förstöras utan har också varit direkta måltavlor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Det har kommit många starka vittnesmål från såväl Ukraina som andra kris- och krigshärdar runt om i världen om hur kulturarvet blir en måltavla i krig, hur man kan skydda arvet, men också vilken betydelse samtidskonsten och samtidskulturen har i tider av kris.

Skyddet av kulturarvet, herr talman, är i grunden skyddet av vår demokrati. Det handlar om att bevara ett lands gemensamma minne och historia, men det handlar också om att värna förutsättningarna för det fria ordet, för yttrandefriheten och den fria tanken.

Herr talman! Beredskapen för skydd av vårt kulturarv här i Sverige i händelse av kris eller krig har tagit stor plats i diskussionen under de senaste åren, aktualiserat av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Det är ytterst angeläget att vi gör mer för att säkra vårt kulturarv i Sverige. Centralmuseerna och andra av landets kulturarvsmyndigheter och aktörer behöver ges förutsättningar i budget och i uppdrag att kunna fördjupa arbetet med beredskapsplaner, evakueringslokaler och andra relevanta säkerhetsfrågor.

Nu har ett råd för skydd av kulturarvet inrättats, och det är bra. Det är viktigt att tillse att tillräcklig kraft åläggs i rådets mandat. Vidare ska Riksantikvarieämbetet ges ett tydligt uppdrag att samordna det viktiga arbetet. Det är även viktigt att länsmuseerna och lokala museer som drivs av olika aktörer inkluderas.

Herr talman! Den möjlighet som digitaliseringen öppnar skapar förutsättningar inte bara för fler i vårt land att ta del av museernas samlingar utan att fysiskt besöka museet utan också för att i grunden skydda kulturarvet. Jag menar att skyddet och förvaltandet av vårt kulturarv i grunden naturligtvis handlar om att skydda vår demokrati och är en viktig uppgift som åläggs Sveriges riksdag. Digitaliseringen av kulturarvet behöver en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering för att bli framgångsrik.

Den rödgröna regeringen startade en långsiktig satsning på digitalisering av kulturarv, och det är glädjande att sittande regering har valt att förlänga den satsningen. Men vi behöver göra mer. Återstartsutredningen efter pandemin pekar på behovet av en storskalig digitaliseringssatsning, och det är relevant att den följs upp. Jag hoppas på ett brett politiskt handslag i frågorna. Det finns en tydlig koppling till det skärpta säkerhetsläget och till den beredskapsplanering som nu genomsyrar hela vår samhällskropp. Här finns goda förutsättningar att ta arbetet vidare i bred enighet.

Herr talman! År 2000 ratificerade Sverige Europarådets två konventioner som rör minoriteter, dels ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, dels den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Det finns fem nationella minoriteter i Sverige, varav ett är ett erkänt urfolk. Det här är grupper där vi har ett särskilt ansvar för bevarandet av språket, av kulturen och av minoriteternas kulturarv. De är en del av Sveriges gemensamma historia.

Herr talman! I regering var Miljöpartiet pådrivande för att ge Tornedalingars Riksförbund ett stöd för att göra en förstudie om en vitbok. Med utgångspunkt från det arbetet tillsatte vi därefter en sannings- och försoningskommission för att granska kränkningar och övergrepp mot de nationella minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionens uppgift var bland annat att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen samt att verka för att minoritetens historiska erfarenheter synliggörs. Nu har kommissionen lämnat sitt slutbetänkande. Det skedde i november 2023. Titeln på betänkandet är Som om vi aldrig funnits - exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Enligt kommissionen har den hårdföra försvenskningspolitiken inneburit att minoritetens språk, kultur och identitet nedvärderats, skambelagts eller osynliggjorts. Konsekvensen har bland annat blivit att meänkieli, språket, minskat i användning och inte heller förts vidare till nästa generation. Det finns många smärtsamma berättelser om människor som har tappat både språk och förankring till kulturen. Det är en förlust för varje enskild individ som drabbats och för vår gemensamma historia och vårt gemensamma minne i Sverige.

Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder, som nu är ute på remiss. Bland dem finns att ge stöd till inrättandet av informationscentrum och att ge Forum för levande historia ett utökat uppdrag i syfte att synliggöra historiska övergrepp och kränkningar av minoriteten, men det handlar också om en hel del förslag som rör historia, kultur och språk.

Herr talman! För att stärka tornedalingarnas rätt till sitt språk och sin kultur har Miljöpartiet varit med och stärkt anslagen till de nationella minoriteternas kultur. Dock behövs mer för att ge en sammanhållande kraft till den tornedalska kulturen. I dag är det bara en institution inom den tornedalska kulturen som får ett statligt bidrag för sin verksamhet, nämligen Tornedalsteatern. Det saknas en institution som på bred front samlar kunskap om de tornedalska frågorna. Därför har Miljöpartiet ett yrkande om att inrätta ett permanent center för tornedalshistoria och kultur. Region Norrbotten presenterade nyligen en slutrapport från projektet Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Vi menar att rapportens förslag är mycket intressanta och att regeringen borde inleda ett arbete med att förverkliga förslagen.

Jag vill understryka att det är av yttersta vikt att förslagen i Sanningskommissionens rapport som nu är ute på remiss beaktas i kammaren. Man ska ta dem på stort allvar. När en sådan process har genomförts och människor har delat med sig av sina erfarenheter är det den svenska statens skyldighet att arbeta seriöst, inte bara för att sätta sanningen i ljuset utan också för att vi ska uppnå en försoning. Här finns många goda erfarenheter från andra länders arbete med sannings- och försoningskommissioner som vi bör inspireras av. Jag vill i den här debatten särskilt understryka vikten av arbetet med att stärka institutionerna som rör den tornedalska kulturen och det tornedalska kulturarvet.

Herr talman! Det finns många yrkanden från Miljöpartiets sida på det här politikområdet. Tiden är knapp. Jag vill avslutningsvis säga något om arbetet för repatriering av samiska föremål och kvarlevor, som också behandlas i betänkandet. Vi har framfört i motion och i yrkanden att det finns en stor utmaning när det gäller arbetet att återbörda till exempel samiska mänskliga kvarlevor, heliga föremål och offergåvor. Det stupar ofta på de ekonomiska resurserna. Vi har lagt ett förslag om att staten ska ta huvudansvaret för finansieringen av processen med repatriering. Samiska kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar på museer runt om i landet, och processen för återbegravning och repatriering är ofta komplicerad och kostsam och tar tid. Samtidigt är det viktigt att arbetet påskyndas.

Herr talman! Vi menar att det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det som staten har tagit ifrån dem och under villkor vi aldrig skulle acceptera i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

(Applåder)

Fru talman! I detta betänkande hanterar vi frågor som rör public service och film. I och med att den parlamentariska public service-kommitténs arbete pågår har vi i Miljöpartiet valt att lämna ett särskilt yttrande gällande den del av betänkandet som rör public service. Jag ska inleda mitt anförande med att säga några ord om public service för att sedan fokusera på film.

Public service, det vill säga Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, spelar en omistlig roll för vår demokrati och för en vital mediemarknad. Ett av Miljöpartiets ingångsvärden på politikområdet är att vi vill understryka vikten av en bred och oberoende public service samt dess demokratiska betydelse.

Det breda uppdraget är avgörande för allmänhetens kännedom om public service, dess relevans hos befolkningen och i förlängningen också dess förtroende. Public service-bolagen åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten och har hög tillgänglighet. Detta måste vi värna.

Vi måste också slå vakt om den lokala nyhetsjournalistiken, kulturuppdraget, public services roll när det gäller det svenska språket och den svenska produktionsmarknaden för både rörlig bild och ljud samt sändningar på de nationella minoritetsspråken. Detta är viktiga områden som behöver hanteras med både seriositet och höga ambitioner framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Frågan om totalförsvaret och public services roll vid höjd beredskap har aktualiserats ytterligare sedan direktiven till public service-kommittén togs fram. Försvarsberedningen lyfter i sin andra delrapport den 19 december 2023 vikten av en stark public service som en del av samhällets förmåga att hantera kriser och situationer med höjd beredskap. Försvarsberedningen pekar bland annat på public service-företagens särställning genom sitt breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet.

Försvarsberedningen slår fast att en stark public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning, lägger grunden för public services roll även i höjd beredskap. Man skriver också att det höga förtroendet är en viktig del av verksamhetens värde för totalförsvaret. Likaså lyfter Försvarsberedningen vikten av robusta distributionssystem, oberoende journalistik, faktagranskning och saklig informationsförmedling och att public service är en del av ett livaktigt och fritt kulturliv som en kraft för sammanhållning och motståndskraft i händelse av höjd beredskap.

Miljöpartiet menar att Försvarsberedningens slutsatser är relevanta och måste tas på stort allvar när det kommande sändningstillståndet för public service ska arbetas fram.

Fru talman! När det gäller filmområdet och de yrkanden vi har att hantera där menar vi i Miljöpartiet att det är glädjande att regeringen nu har gått vidare med en filmpolitisk utredning. Sverige är ett framstående filmland med kompetens av högsta klass både framför och bakom kamerorna. Svensk film prisas regelbundet på de största filmgalorna - senast Oscarsframgångar genom bland andra Ludwig Göransson, som prisades för bästa filmmusik.

Samtidigt saknas inte utmaningar. Produktionskostnaderna har ökat, och produktionstakten har bromsats in. Redan dåliga villkor för filmarbetare riskerar att försämras ytterligare i det tuffa ekonomiska läget. Svensk films tittarandel på bio är inte lika hög som motsvarande andel i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige ett mycket lägre statligt stöd till film än resten av Norden. Jag tycker att vi i denna kammare kan fråga oss om det finns ett samband här.

Vi i oppositionen efterfrågade redan förra året en ny filmpolitisk utredning, och det är som sagt bra att en sådan nu har tillsatts. Sedan den nya filmpolitiken sjösattes 2017 har förutsättningarna för svensk film drastiskt förändrats, såväl vad gäller produktion som distribution. Man befinner sig på en internationell arena där länder konkurrerar om produktioner och kompetenser. Strömningstjänsternas utveckling, nya beteendemönster hos publiken och nya villkor och finansieringsmodeller för produktionerna gör att det krävs ett helhetsgrepp kring filmpolitiken för att svensk film ska stå stark även framåt.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet anser dock att en sådan utredning skulle ha behövt spänna över hela det audiovisuella fältet för att ta just ett sådant nödvändigt helhetsgrepp och hade förordat ett sådant tydligt anslag i direktiven. Vi menar också att det borde ha tillsatts en parlamentarisk referensgrupp till utredningen för att säkra en tidig och bred politisk förankring av såväl förslagen framåt som de utvärderande inslagen i den statliga filmpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Fru talman! En fråga som vi i Miljöpartiet också menar bör analyseras och seriöst övervägas i den kommande filmpolitiska utredningen är frågan om en avgift för medfinansiering av inhemsk produktion av film och tv-drama. År 2018 beslutade EU om en lagstiftning för audiovisuella tjänster, som bland annat innehåller kvoter för strömningstjänster, till exempel Netflix, för andelen europeiskt innehåll. Lagen möjliggör för EU:s medlemsländer att ställa krav på strömningstjänsterna att bidra till nationell film- och tv-produktion. Allt fler länder i Europa har infört eller kommer att införa en sådan avgift, exempelvis Frankrike, Danmark och Belgien. Länderna har lagt sig på olika nivåer för avgiften, och exakt hur den ska vara utformad är det är klart att man måste titta på. Gemensamt är dock att man ser det som rimligt att dessa tjänster, på samma sätt som inhemska aktörer via skattsedeln, är med och bidrar till inhemsk filmproduktion.

Fru talman! Att överväga en avgift för strömningstjänsterna vore ett bra steg, liksom att i detta arbete följa hur införandet utvecklats i andra länder i Europa. Vi i Miljöpartiet förutsätter - jag vill verkligen trycka på det - att den filmpolitiska utredningen beaktar detta med stor seriositet.

Vidare, fru talman, behöver biografernas förutsättningar ses över. Biograferna är en del av den kulturella infrastrukturen och möjliggör möten och gemenskap i hela landet. Närhet till en lokal biograf förenklar för skolbio och är en förutsättning för lokala filmfestivaler och filmklubbsverksamhet. När publiken sviker riskerar biografer att behöva stänga ned. Nu ser vi förvisso positiva tecken på att publiken har återvänt till salongerna efter pandemin, men läget är fortsatt skört. Den kommande utredningen måste därför ta biografernas förutsättningar på stort allvar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta frågan om filmarbetares villkor, en fråga som har varit högaktuell i flera år. Dåliga arbetsvillkor tillsammans med en attraktiv bransch gör att människor riskerar att utnyttjas på olika sätt. Filmbranschen har här tagit många steg genom att till exempel införa certifieringar och kompetensutveckling. Detta arbete är viktigt, inte minst för att alla ska känna att man kan arbeta inom filmens värld. I detta sammanhang vill jag också understryka vikten av ett fortsatt arbete för mångfald och breddad rekrytering inom filmsektorn. Den utredning som nu pågår behöver därför beakta kompetensförsörjningsfrågorna och arbetet för breddad rekrytering.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga om filmen. Jag kommer inte att gå in på alla frågor, men jag kan konstatera att det är ett oerhört viktigt arbete som pågår. Det är viktigt för svensk film men också för de svenska kulturella och kreativa näringarna och exporten framåt. Det är också viktigt för bilden av oss som land.

Jag hoppas återigen att regeringen tar ett initiativ till att tillsätta en partipolitisk referensgrupp till den pågående utredningen. Jag tror att det skulle underlätta vårt arbete här i kammaren framåt.

Till sist vill jag yrka bifall till Miljöpartiets yrkande på filmområdet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Nu pratar vi om kulturens och bildningens infrastruktur runt om i vårt land.

Det sätt som Jonas Andersson och Sverigedemokraterna argumenterar på är naivt. Vi kan lyssna på vilka konsekvenser de här stora nedskärningarna på folkbildningen får. Det är lokaler på landsbygden som sägs upp. Det är personal som inte kan bistå med att upprätthålla viktig folkbildningsverksamhet. Det är kurser för äldre, för personer med funktionsnedsättning och för alla delar av vårt samhälle som ställs in. Det är nämligen inga småbelopp som skärs bort. Det är en tredjedel av det statliga stödet.

Att tro att det inte påverkar verksamheten är naivt. Att tro att det inte påverkar infrastrukturen för kulturen på landsbygden är också naivt. Att kalla det för dimridåer och politisk teater är oanständigt.

Jag hoppas att de andra partierna i Tidösamarbetet har en annan syn än Sverigedemokraterna på vikten av folkbildning och vikten av infrastruktur för kultur i hela vårt land. Jag hoppas också att de får större genomslag i kommande budgetarbete.

Herr talman! I flera anföranden från talarstolen har vi fått många exempel på vad studieförbunden bidrar med i samhället. Jag har själv pratat med väldigt många studieförbund som beskriver hur de nya ekonomiska förutsättningarna slår mot deras verksamhet. Det är stora belopp som ska skäras bort. Det löser sig inte genom att man plockar bort en eller annan kurs, utan det handlar om de kostnadsdrivande delar man har i sin verksamhet - till exempel lokaler, anställda som organiserar verksamheten, inte minst i landsbygd och glesbygd, eller kurser som tar väldigt mycket ekonomiska resurser i anspråk. Det är där man tvingas göra nedskärningarna. Då slår man sönder den infrastruktur som är så viktig för att de nyttiga kurser som Johan Andersson verkar förespråka också ska kunna hållas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Herr talman! Att kalla det för dimridåer eller politisk teater när vi påtalar att studieförbunden tvingas göra dessa neddragningar menar jag är oanständigt. Det är smärtsamt att se neddragningarnas konsekvenser runt om i Sverige. Jag undrar om Johan Andersson över huvud taget har träffat studieförbunden den senaste tiden och svart på vitt fått se vad neddragningarna faktiskt får för konsekvenser.

För Miljöpartiet är det centralt att folkbildningen är fri och frivillig. Det kan finnas kurser som Johan Andersson gillar eller som jag gillar och skulle delta i, men poängen är självorganiseringen, som också skapar ett mervärde och skapar demokratisk träning. Demokrati är inte bara att rösta vart fjärde år, utan det handlar också om att träna demokrati i vardagen. Civilsamhället och folkbildningen är två oerhört centrala arenor just för att träna demokrati.

Fru talman! Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har oerhört stor betydelse för vårt land - för bildningen, för kulturen och för demokratins framväxt och upprätthållande.

Den ideella och professionella folkbildningen når 1 miljon människor i Sverige årligen. Den finns i varje svensk kommun, och på en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den kanske enda samlingsplatsen som finns för kommunens medborgare och föreningsliv. Folkbildningen är en grundpelare i den demokratiska kulturpolitiken, och centralt är att människans fria och frivilliga organisering och bildning tar plats och ges utrymme.

Fru talman! Vi har debatterat folkbildningen i denna kammare tidigare, i anslutning till budgetdebatten. De drakoniska nedskärningarna på folkbildningen - nära en tredjedel av statliga stödet, utspritt över tre år - ser vi nu effekterna av. Magnus Manhammar gav ett antal exempel här före mig, och jag kan fylla på: Kulturens Bildningsverksamhet, ett av de studieförbund vi har i Sverige, har lagt ned sin verksamhet.

Det är djupt bekymrade företrädare för studieförbund från hela vårt land som kontaktar mig. Jag har träffat dem i Härnösand, i Linköping, i Uppsala och i Malmö. De tvingas säga upp personal, de tvingas säga upp lokaler och de tvingas banta verksamhet. De lever i stor osäkerhet och framför allt i en känsla av att kanske kunna hålla ut i ett år men att det verkligen kommer att synas år två och tre.

Det är inte de studieförbund och verksamheter som nu drabbas av regeringens neddragningar som fuskar, herr talman. Det är inte dem man vill komma åt när man pratar om att skärpa demokrativillkoren och inskärpa reglerna hos dem som nyttjar systemen, utan detta är hårt kämpande människor som engagerar sig för bildning och människor runt om i vårt land. Det är sorgligt att se dessa konsekvenser nu.

Herr talman! Det är också så att hela kulturens ekosystem påverkas när folkbildningen skakar i sina grundvalar. Biblioteken har larmat om att neddragningarna på studieförbunden påverkar deras förutsättningar att hålla programverksamhet, till exempel författarsamtal. Tommy Bildström, som är bibliotekschef i Nordmaling i Västerbotten, konstaterar att samarbetet mellan studieförbund och folkbibliotek har varit helt centralt inte minst för att nå fram med program för äldre. Nu tvingas man upphöra med det.

Herr talman! Miljöpartiet värnar folkbildningens frihet och självständighet. Vi ser ett behov av att stödmodellen till studieförbunden utvecklas. Vi har bejakat det. Fusk och oegentligheter ska självklart inte förekomma, och jag välkomnar studieförbundens eget utvecklingsarbete på detta område. Vi vet att nya förändringar trädde i kraft vid årsskiftet. Detta sker samtidigt som den stora folkbildningsutredning pågår som kommer att presentera sina förslag i sommar, med vägval inför framtiden gällande styrning och uppföljning av det statliga stödet till folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Redan när vi debatterade detta i budgetprocessen uttryckte jag att jag är djupt kritisk till att regeringen inte väntar med de stora slagen mot folkbildningen tills man har ett helhetsstöd på plats. I budgeten valde man att dela upp det statliga stödet till studieförbunden respektive folkhögskolorna, och detta gjordes innan man hade helhetsbilden - med folkbildningsutredningen och dess förslag - klar för sig. Att genomföra dessa förändringar, det vill säga göra kraftiga nedskärningar i budgeten, samtidigt som studieförbunden själva lägger om sitt arbete och samtidigt som man inte vet vad framtiden bär med sig i form av den stora utredning som kommer sätter självklart hela Folkbildningssverige i ett väldigt osäkert och bekymmersamt läge.

Herr talman! I anslutning till budgetdebatten och budgetpropositionen gjorde Miljöpartiet några yrkanden i motioner som behandlas i detta betänkande. Vi menar att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett samlat förslag för styrning och uppföljning av folkbildningen och inte genomföra det som lades fram i och med hanteringen av budgeten. Vi menar också att regeringen skyndsamt bör återkomma med en konsekvensanalys av dessa stora neddragningar.

Jag menar att detta är helt centralt, herr talman. När jag lyssnar på företrädare för regeringspartierna hör jag att de använder vitt skilda argument för varför neddragningen görs. Vissa talar om att det är nödvändigt och handlar om ekonomiska prioriteringar medan andra verkar drivas av en ideologisk glädje över att få drämma till studieförbunden. De verkar ha längtat efter det under lång tid.

Som folkbildningsvän gör detta mig naturligtvis väldigt bekymrad, inte minst när vi ser konsekvenserna för kulturlivet i hela landet - ett politikområde som vi har hört många företrädare för samtliga partier tala sig varma för. Nu stänger replokalerna, och kulturhus tvingas lägga ned. Viktig verksamhet ställs in. Det kan väl inte vara dessa konsekvenser regeringen ville se?

Herr talman! I dag lyckas folkbildningen nå väldigt många, men vi ska också komma ihåg att många står utanför. Inte minst folkhögskolorna har en oerhört viktig roll i att nå ut till alla dem som behöver en allmän kurs - som kanske behöver komma vidare efter en grundskoletid som inte har fungerat eller en gymnasietid som av olika skäl inte har gått att få till i det ordinarie skolväsendet. Att ha en grundskoleutbildning och gymnasiebehörighet är i många fall nödvändigt i vår tid, både för att kunna få jobb och för att kunna plugga vidare, och att få en andra chans genom folkhögskolorna är en möjlighet jag vill ge många fler unga människor i vårt land.

Här vet vi att de ekonomiska nedskärningarna såklart har betydelse, herr talman, men jag tror också att det är centralt att prata om hur vi kan vidareutveckla folkbildningens - och i det här fallet folkhögskolornas - centrala roll framåt. Vad finns det för utvecklingsidéer här i kammaren för hur vi kan stärka folkhögskolorna i arbetet med att nå ut till fler personer som är i behov av att komma vidare med både sin bildning och sin utbildning genom den unika pedagogik som folkhögskolorna står för?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Folkbildning

Vi har ett förslag och ett yrkande som behandlas i detta betänkande och som syftar till att folkhögskolorna ska ta en tydligare och starkare roll när det gäller just att nå ut till fler och inte minst att genomföra det samhällsintroduktionsuppdrag som är så viktigt för nyanlända. Här vet vi att folkhögskolorna spelar en väldigt viktig roll, och jag tror att de skulle kunna spela en ännu större roll framåt om de gavs kraften och förutsättningen.

Avslutningsvis, herr talman: Bildning - att vi lär tillsammans och möts över gränser - är av största betydelse för vår demokrati. Jag vill se mer bildning i vårt samhälle, inte mindre, och jag ser fram emot den fortsatta debatten.

Jag yrkar bifall till reservation 6.

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för svaret! Nej, den propositionen lades fram av den S-regering som tillträdde efter att Miljöpartiet hade lämnat regeringen.

Det är viktigt att denna fråga bevakas, och jag hör att det är något som Kristdemokraterna verkar för. Jag hoppas att man då har framgång i dialogen med sina samarbetspartier på Tidösidan.

Jag vill komma till en annan fråga också. Det har varit uppe i debatten att det har skett ett antal väldigt bekymmersamma neddragningar i stödet till civilsamhället på olika håll i statsbudgeten under de senaste åren. Folkbildningen har fått se sina anslag nedskurna med en tredjedel. Det handlar om stödet till fredsorganisationer, konsumentföreningar och etniska föreningar och även om biståndet, naturligtvis. Detta sker i ett läge där behovet av insatser från civilsamhället är större än någonsin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Ledamoten själv tar upp den stora utsatthet som finns hos människor. Vi har ofrivillig ensamhet. Vi har barn och unga som rör sig för lite. Vi har ett kulturliv som utarmas i hela landet. Att i det läget göra dessa nedskärningar tycker jag naturligtvis är förskräckligt.

Jag har i denna kammare hört att vissa partier, inte ledamotens parti men andra partier, använder sig av den här typen av granskningar från Riksrevisionen och andra för att motivera neddragningarna. Det kan göra mig väldigt bekymrad och ledsen i ett läge där vi som sagt är i större behov än någonsin av ett starkt civilsamhälle för en växande befolkning.

Jag delar uppfattningen om de förslag som regeringen nu väljer att gå vidare med om hur vi ska skärpa kontrollen och uppföljningen. Det är viktigt att vi har ett robust system, men jag vill inte se att man använder dessa rapporter som ett skäl att göra neddragningar. Kan ledamoten lova att Kristdemokraterna kommer att verka mot den typen av neddragningar på civilsamhället framåt?

Fru talman! Tack, Roland Utbult, för anförandet och för ett väldigt fint och målande exempel på den enorma betydelse civilsamhället har för människor, inte minst utsatta ensamma människor, runt om i vårt land! Jag uppskattar att ledamoten lyfter civilsamhällets värde på det sättet.

Jag vet också efter tidigare debatter i denna kammare att Kristdemokraterna värnar ett starkt civilsamhälle. Jag vill ta fasta på det som står i regeringens skrivelse om vikten av ett starkt och oberoende civilsamhälle och att en ändamålsenlig och effektiv kontroll inte ska innebära en utökad administrativ börda för civilsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Jag ska ställa min fråga till Roland Utbult, som företräder Kristdemokraterna, som innehar ministerposten när det gäller civilsamhällespolitiken.

Som ledamoten sa jobbar man nu med demokrativillkoren. Man förbereder en proposition till riksdagen. I den proposition som förra gången lämnades över till kammaren fanns det förslag som civilsamhället reagerade på och som riskerade att innebära en utökad administrativ börda och en svårtillämpbarhet för civilsamhället.

Då är min fråga till Roland Utbult: Är detta något som regeringen har omhändertagit i den kommande propositionen, och kan ledamoten garantera att de förslag man planerar att lägga fram inte innebär en utökad administrativ börda för civilsamhället?

Fru talman! Sveriges civilsamhälle är fantastiskt. Det engagerar miljontals människor inom vitt skilda områden och är en viktig del av vår demokrati och ett rikt samhälle i hela vårt land. Civilsamhället bidrar till folkhälsa, rikt kulturliv, levande landsbygd, integration och meningsfull fritid för barn och unga - för att bara nämna några exempel. Än viktigare är kanske att i civilsamhället och föreningslivet ges människor med vitt skilda bakgrunder och förutsättningar möjlighet att mötas, växa och förbättra sitt lokalsamhälle samtidigt som de övar på demokratiskt beslutsfattande. Det, fru talman, har byggt Sverige starkt.

För Miljöpartiet är det en självklar utgångspunkt att ge det demokratiska civilsamhällets organisationer bättre förutsättningar. Det handlar om tydliga, skärpta demokrativillkor och effektiv och korrekt uppföljning men också om minskat regelkrångel och stärkta och långsiktiga stöd - allt för att frigöra den kraft som skapas när människor jobbar tillsammans för det gemensamma. Jag är övertygad om att vi behöver fler mötesplatser och aktiviteter där vi gör just detta - inte färre. De gör vårt samhälle bättre.

Fru talman! I Riksrevisionens rapport Tillit och kontroll - statlig bidragsgivning till civilsamhället granskas effektiviteten i statens bidragsgivning till civilsamhället. I rapporten konstateras att fler åtgärder behöver vidtas både för att säkerställa att medel inte betalas ut på felaktiga grunder och för att underlätta för civilsamhället så att en utökad kontroll inte innebär en onödig administrativ börda. Det handlar också om att öka tillgängligheten till de bidrag som finns att söka.

Fru talman! De rekommendationer som lämnas till regeringen och som man har behandlat i skrivelsen ser vi i Miljöpartiet som relevanta. Vi instämmer i regeringens bedömning att de bör hanteras vidare. Förslagen handlar om att inrätta en central databas för att tillgängliggöra statsbidrag till civilsamhället. De handlar också om att inrätta nationella stödfunktioner kring bidragsgivningen gällande bland annat våldsbejakande extremism. De handlar om att ge i uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll och förbättra civilsamhällets möjlighet att leva upp till bidragskraven.

Jag vill anföra några kommentarer, fru talman. Riksrevisionens förslag om en central databas har flera viktiga poänger. Det handlar såklart både om att försvåra fusk och om att öka transparensen vad gäller vilka bidrag som kan sökas för civilsamhällets organisationer. Riksrevisionen konstaterar samtidigt också att detta är en fråga som behöver utredas närmare, särskilt med hänsyn till eventuella känsliga personuppgifter. Miljöpartiet förutsätter att regeringen skyndsamt tar den frågan vidare.

Fru talman! När det gäller den nationella stödfunktionen kring bidragsgivningen gällande bland annat våldsbejakande extremism har Miljöpartiet redan tidigare i kammaren påpekat vikten av att inrätta en sådan stödfunktion. Förslaget lades fram utifrån en utredning som tillsattes under vår tid i regering. Vi tycker att det är positivt att regeringen nu har tagit steg för att förverkliga detta.

Fru talman! Det är viktigt att understryka två saker. Först och främst: I det fortsatta arbetet vill vi påpeka vikten av att analysera konsekvenserna för civilsamhället när man utformar förslagen. Regeringen fastslår detta i sin skrivelse. Det handlar även om vikten av ett starkt och oberoende civilsamhälle och att en ändamålsenlig och effektiv kontroll inte ska innebära en utökad administrativ börda för civilsamhället. Det är upp till bevis för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

En annan viktig aspekt är att om det inte finns tillräckliga anslag till de myndigheter som ska utföra kontrollerna kommer kontrollen inte heller att bli tillräcklig. Riksrevisionen konstaterar att MUCF är den myndighet av de fyra som granskats som har den mest utvecklade kontrollverksamheten. Riksrevisionen konstaterar också att den tidigare regeringen har gett förutsättningar för detta genom förtydligat uppdrag och utökat anslag. Miljöpartiet vill därför betona vikten av långsiktiga och tillräckliga anslag till bidragsgivande myndigheter. Det ska finnas en reell möjlighet att utveckla den erforderliga kontrollen.

Fru talman! När det gäller de nya demokrativillkoren är vi i Miljöpartiet bekymrade över att arbetet i Regeringskansliet drar ut på tiden. Vi är angelägna om att ny lagstiftning kommer på plats som uppfyller syftet att inga antidemokratiska verksamheter ska tilldelas offentligt stöd. Lagstiftningen måste samtidigt vara tillämpbar för det breda, demokratiska civilsamhället.

När den förra regeringen lade fram en proposition om demokrativillkor lämnade Miljöpartiet ett par ändringsförslag som vi fortsatt förordar att regeringen beaktar. De gäller dels tillämpbarheten för civilsamhällets organisationer, dels att skärpa skrivningarna mot så kallade omvändelseförsök.

Fru talman! Miljöpartiet förordar att regeringen skyndsamt intensifierar arbetet med att färdigställa propositionen om nya demokrativillkor och lämnar över den till kammaren så att vi kan fortsätta diskussionen här.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Häromdagen släpptes en ny rapport av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Där konstaterar man att samernas rättigheter när det gäller markexploatering måste skyddas bättre.

Urfolk har ju rätt till inflytande och konsultation om beslut som rör dem. Här infördes för ett par år sedan konsultationsordningen som ett steg på vägen för att stärka urfolks inflytande och rätt.

En del av kritiken från FN rör just konsultationsordningen - att den behöver stärkas för att uppfylla sitt syfte så att samerna verkligen får reella möjligheter att komma in tidigt i processer som berör dem.

Sametinget larmade också nyligen om att man har bristande resurser för att kunna genomföra konsultationer. Då tappar ju konsultationsordningen helt sitt syfte.

Det är såklart allvarligt att det återkommande riktas kritik mot Sverige och att vi får internationell kritik för hur vi uppfyller urfolks rätt. Min fråga är hur kulturministern jobbar för att åtgärda den här kritiken.

Herr talman! En välfungerande upphovsrätt är en av hörnstenarna i en modern konstnärspolitik. Det handlar ytterst om att de som har skapat ett konstnärligt verk också ska ha rätt till det och de värden som genereras av verken som många människor älskar och tar del av.

Det finns ett antal inskränkningar i upphovsrätten, till exempel motiverade av allmänna intressen som forskning eller parodi och satir. Men utgångspunkten är att de som vill utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk måste ha samtycke av den som är upphovspersonen till verket.

En väl fungerande upphovsrätt är av stor betydelse för den enskilda konstnären, upphovspersonen, och för ett hållbart, kulturellt ekosystem och för hela den kreativa sektorn i vårt land.

Mycket är på gång på detta område. Vi har debatterat mycket i kammaren tidigare. Men mer behöver göras.

I betänkandet från utredningen Kreativa Sverige som vi tillsatte under vår tid i regeringen lyfts bland annat långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden fram som ett område där det finns tydliga behov av utveckling och där insatser behöver göras under de kommande åren. Bland annat lyfter man fram att kunskapen hos olika parter behöver stärkas för att avtal som stärker rättighetshavarens position på upphovsrättsmarknaden också ska underlättas.

Herr talman! En fråga som har tagit allt större plats i diskussionen om upphovsrätten är AI, artificiell intelligens. AI är ingenting nytt, inte heller på kulturområdet. Det är någonting som ofta används för att underlätta det konstnärliga skapandet på olika sätt. Men den har utvecklats snabbt under det senaste året, kan man konstatera. Nya webbtjänster som Chat GPT ger en ännu större tillgänglighet till AI-tekniken. Detta innebär och kommer att innebära enorma förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn.

AI ger naturligtvis stora mervärden och kan som sagt användas som hjälp i skapandeprocessen. Men AI reser också ett antal frågor kring kulturens värde och funktion, kring konstnärlig kvalitet, etik, autenticitet, transparens och integritetsfrågor. Men inte minst är frågor om upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

AI tränas i dag på stora mängder befintligt material. Och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de har gett sitt medgivande och utan att de eventuella ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem.

Herr talman! Nu pågår en intensiv diskussion inom kulturområdet världen över om hur upphovsrätten bör anpassas till det rådande läget. Det råder i dag olika uppfattningar om hur läget ligger till sett till upphovsrättslagstiftningen. Både KLYS och Svenska Tecknare har undersökt hur den nya generativa AI-tekniken förhåller sig till nuvarande upphovsrättslagstiftning. Enligt deras bedömning ger upphovsrättslagen inte stöd för att man får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som träningsdata för att utveckla generativ AI utan att först inhämta rättighetshavarnas tillstånd och även erlägga skälig ersättning för användningen. Som sagt finns det förvisso inskränkningsbestämmelser, men dessa rättigheter får bara inskränkas när nyttan för allmänheten väger tyngre än skadan för rättighetshavarna. Man lyfter till exempel fram forskning och vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! För Miljöpartiet är det centralt att all generativ AI-träning måste ske på ett etiskt och lagenligt sätt. Generativ AI bör enbart tränas på material där rättighetshavarna uttryckligen gett sin tillåtelse. Det är viktigt att man ska kunna ersättas för hur verken används.

Vi menar här att lagstiftningen måste ses över för att åstadkomma ett tydligare regelverk som klarar ut de frågor som nu finns och som kan hantera och komma till rätta med de problem som har uppstått till följd av den ökade utvecklingen och användningen av generativ AI men som också skapar en frihet att inom de områden där det finns möjlighet naturligtvis utveckla denna teknik.

Här menar vi att Sverige behöver agera. Det har förvisso tagits en del steg. Kulturministern har inrättat en sektorsövergripande AI-enhet på sitt departement. Utskottet har också i betänkandet hänvisat till ett antal pågående processer, till exempel arbetet med KKB-strategin, alltså den kulturella och kreativa branschstrategin, som jag nämnde tidigare. Regeringen har också tillsatt en AI-kommission, och det finns ett pågående arbete inom EU. Allt detta är bra, men det saknas några viktiga pusselbitar.

Den befintliga lagstiftningen behöver ses över, och det omgående, för att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter. Det står ingenting om detta i direktiven till AI-kommissionen, och det behandlas inte heller i det pågående arbete med AI-akten inom EU där fokus är på transparensfrågor. Det är också viktigt. Men just när det gäller tolkningen av befintlig lagstiftning behöver regeringen agera för att klara ut dessa frågor.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har därför yrkat att det omgående ska tillsättas en utredning i syfte att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av AI-utvecklingen.

Herr talman! Jag vill också understryka att riksdagen bör tillkännage till regeringen att regeringen bör agera pådrivande inom EU för att ta ett helhetsgrepp och göra en översyn av upphovsrättslagstiftningen inom detta område.

Herr talman! Jag vill också betona hur centralt det är att vi jobbar vidare med kunskapen och förståelsen för AI och hur den utvecklas. Det handlar om individers förmågor att förstå hur man kan känna igen och använda AI men också om att de berörda aktörerna, myndigheterna och verksamheterna har den kunskap som krävs för att ge råd och stöd till upphovsrättshavare i dessa ganska snåriga processer.

Herr talman! AI innebär fantastiska möjligheter. Men vi måste i alla sammanhang slå vakt om grunden för AI:s existens - den mänskliga kreativiteten och det mänskliga skapandet. I detta är konstnärers villkor och rättigheter och upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

Immaterialrättsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 1 avseende upphovsrätt och AI från S, V och MP.

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)

Herr talman! Som riksdagsledamöter har många av oss under den senaste månaden besökt skolor i våra valdistrikt. Många partier försöker också att hjälpa till att ta emot praoelever på våra partikanslier.

I de samtalen är det tydligt att många ungdomar på högstadiet och gymnasiet oroar sig för den ökade kriminaliteten i samhället. För att motverka den behöver vi arbeta på flera fronter samtidigt.

Nu pågår det en utredning om att skärpa straffen för ungdomar som begår brott. Här har barnrättsorganisationer uttryckt kritik mot utredningens inriktning där det viktiga förebyggande arbetet saknas.

Det finns exempel från Danmark med viktiga framgångsprojekt som Aktive Drenge där man identifierar unga killar tidigt, följer upp dem kontinuerligt och samverkar flera aktörer runt den unge och ger ett individanpassat stöd. Det kräver både samordning och tillräckliga resurser.

Min fråga till justitieministern är, på vägnar av de många elever vi möter: Hur jobbar regeringen för att genomföra de kraftiga förstärkningar som krävs för det förebyggande arbetet?

Herr talman! För att börja med folkbildningen kan jag bara beklaga att man inte väljer att invänta den stora folkbildningsutredningen, ledd av liberalen Christer Nylander, just när det handlar om den typ av strukturförändringar som lagändringen faktiskt innebär. Det har kommit massiv kritik från remissinstanser om att man nu är inne och petar i den fria och frivilliga folkbildningen. Att i alla fall invänta ett helhetsgrepp hade varit klädsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

I kulturdebatten tidigare denna höst har Norrköpings moderata kommunalråd Sophia Jarl talat om en bortskämd kulturelit och använt en typ av retorik som har kritiserats starkt, inte minst av Moderaternas egen kulturminister. Nu närmar sig Robert Hannah den retoriken, och det beklagar jag. Man måste rimligen kunna ha en diskussion om en kulturkanons eventuella värde för läsfrämjande utan att få epitet av den typen påklistrade.

Jag vill också påminna om att personer som engagerar sig för kultur i dag, oavsett om det är en ledare för en myndighet eller en enskild kulturskapare, ofta är de som sedan jobbar dag och natt för att nå ut till fler med kulturen, inte minst barn och unga. Det är personer som dedikerar sitt liv åt att få kulturen att nå fram till fler. Jag tycker att vi i vår talarstol ska avhålla oss från att uttala oss förringande om den typen av personer.

Herr talman! Min ursprungstanke med att begära replik var att kommentera Robert Hannahs anförande när det gällde läsning och folkbildning. Jag kan börja med det. En bra sak i regeringens budget som inte finns med i utgiftsområde 17 är satsningen på bemannade skolbibliotek. Jag tycker att det är på sin plats att uttala det. Jag vet att Robert Hannah och Liberalerna har jobbat hårt för det. Det var en reform vi drev tillsammans under tiden med januariavtalet, och jag är väldigt glad att den nu äntligen kommer på plats och kommer naturligtvis att följa implementeringen noggrant. Den är väldigt viktig för alla barns tillgång till böcker och läsande.

Min fråga till ledamoten rör folkbildningen. Det ska hedra Robert Hannah att han säger att det inte är fusket inom folkbildningen som är anledning till nedskärningen - ledamoten Vasiliki Tsouplaki har också tydligt påtalat att de siffror som används i den debatten är felaktiga - utan att det är andra saker som gör att Liberalerna ändå står bakom detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Som Robert Hannah säger ligger folkbildningen nära Liberalernas hjärta. Min fråga rör att man nu väljer att fördela det statliga stödet på ett annat sätt genom den nya lagändringen. Varför inväntar man inte den stora folkbildningsutredning som liberalen Christer Nylander nu faktiskt gör? Jag skulle vilja höra hur Liberalerna ställer sig till det.

Men sedan måste jag också kommentera den retorik som Robert Hannah använder i talarstolen. När man talar om en kulturelit är det en retorik som det förvånar mig att Liberalernas kulturpolitiska talesperson använder. Det är en polariserande och föraktfull retorik som jag trodde att Liberalerna höll sig för goda för. Jag undrar om det är en retorik som Liberalerna som parti verkligen står bakom.