Amanda Lind (MP) om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Jag skulle vilja börja i en lite annan ända, nämligen med effekterna av den bidragsgivning som ändå fungerar, och börja med ett litet inlägg om vad som hände mig häromdagen.

I går kväll vandrade jag från Stockholms central till Cityterminalen för att ta bussen till min övernattningslägenhet. Det var lite lätt kylslaget. Jag fick se en lång, ringlande kö av människor som väntade på att bjudas på mat. Jag förstod att de var hemlösa eller på annat sätt utsatta. Nu fick de en möjlighet att få något att äta. Det är alltid en sorglig syn att se de enorma behov som finns hos människor.

Samtidigt såg jag en skylt där det stod Vid din sida. Det är en organisation som värnar de utsatta och ger hopp. Jag har kollat lite vad det är för organisation. De arbetar specifikt med pensionärer som lever i djup fattigdom.

Jag frågar mig: Hur många är det som lever och bor på Stockholms central? Den siffra jag hör är att det är 300 personer. Jag ser ungefär tio eller tolv personer varje gång jag kommer till Centralen, personer som på något sätt signalerar utsatthet. Men det är alltså många fler.

Frälsningsarmén har startat ett arbete med en buss. Målsättningen är att fånga upp personer som lever och bor på Centralen och lyfta dem ur utsattheten och in i ett värdigt liv. Målsättningen var det här året att fånga upp en person i månaden och så att säga rädda den personen ur sin förnedring. Det har nu gått drygt två månader, och Frälsningsarmén ligger nu - om man får använda statistik på det sättet - på fem personer. Det är fem personer som har lämnat Centralen för att få ett meningsfullt liv och en väg framåt, alltså tre fler än vad som var målsättningen. Tänk att fem personer under det här året har lyfts upp ur sin förnedring till en ny start i livet!

Fru talman! Vi debatterar alltså regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället. Riksrevisionen har granskat statens bidragsgivning till civilsamhället och lämnade sin rapport i april 2023. Det handlar om en granskning av medel som går till civilsamhällets organisationer med engagemang inom bland annat idrott, kultur, friluftsliv, trossamfund, folkbildning och annan verksamhet som bedrivs inom föreningslivet.

Vi kristdemokrater välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer i allt väsentligt i de iakttagelser som de gör. Det gäller bland annat att en utökad kontroll är nödvändig för att den statliga bidragsgivningen till civilsamhället ska vara effektiv och korrekt. Statliga medel ska gå endast till den verksamhet som har rätt att få stöd, inte minst för att upprätthålla förtroendet för systemet. Det är också viktigt att bidrag inte går till verksamhet som strider mot grundläggande värderingar i samhället.

I Sverige är, som vi har hört i debatten här, mer än 6 miljoner människor engagerade i civilsamhället på något sätt. Det var några av dem som jag mötte i går kväll. Det kan handla om att vara ledare i den lokala scoutkåren, sjunga i kör, spela fotboll eller vara aktiv i en kyrkas soppluncher för hemlösa. Det är så många volontärer, frivilliga, som ställer upp och får det här samhället att fungera. Det är helt fantastiskt! Vi kristdemokrater ser det som både naturligt och självklart att staten är med och stöttar dessa civila aktörer, så att vi har ett starkt civilsamhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället

En av politikens viktigaste uppgifter är att värna dessa frivilliga sammanslutningars oberoende, att stärka dem och förenkla deras verksamhet. Kristdemokraterna är den politiska röst som tydligast har agerat för ett starkt civilsamhälle.

Vi ser det samtidigt som viktigt att Riksrevisionen granskar just medel och bidrag som går till civilsamhället. För att säkerställa korrekta utbetalningar gav regeringen i december 2022 Statskontoret i uppdrag att kartlägga och analysera arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till civilsamhället. Detta redovisades i december 2023.

För regeringen och Kristdemokraterna är det mycket viktigt med en fungerande kontrollverksamhet. Statskontoret redovisade bland annat tre generella förbättringsområden i arbetet för korrekta utbetalningar: Det handlar om strategiskt riskanalysarbete - att organisationerna behöver arbeta bättre med att följa upp och analysera sin bidragsgivning. Det handlar om att göra systematiska och riskbaserade kontroller. Det handlar om att förbättra sina systemstöd.

Men vi vill också trycka på tilliten. Civilsamhället gör ett stort och ovärderligt arbete med sina sociala och humanitära insatser men också för att stärka demokratin. Därför behöver staten lita på dessa organisationer samtidigt som man inte får vara naiv inför riskerna och dem som vill utnyttja systemet.

Riksrevisionen har rekommenderat regeringen att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att stärka sin kontroll. Vi instämmer i det. Det är också viktigt att en ökad kontroll inte medför onödig administration för organisationerna. Det har redan framförts här av både Socialdemokrater och Miljöpartiet. Vi är alltså överens om det. Det ska vara ökad kontroll men inte mer administration.

Den ökade kontrollen ska heller inte hindra organisationerna att verka självständigt, menar vi. MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, har som Riksrevisionen noterat vidtagit åtgärder för att utveckla kontrollverksamheten när det gäller bidragsgivning. Vi fortsätter att ha en dialog med myndigheter om den skärpta kontrollen.

Avslutningsvis bereds för närvarande betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället - flera här har varit inne på demokrativillkoren - och betänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet, där ett flertal av de iakttagelser som Riksrevisionen gjort återfinns. Regeringen avser att återkomma när det gäller demokrativillkoren.

Fru talman! Jag kan inte förutsäga exakt vad som kommer. Det som ledamoten nämnde stämmer. Regeringen har framfört att det ska vara en ökad kontroll men inte någon tyngre administration.

Vi får se detta i ett större perspektiv, tycker jag, när det gäller demokrativillkoren. Att man återkallade det förslag som fanns menar jag beror på att man såg brister. Ledamoten säger också att det fanns en del tveksamheter.

Det som jag hör minister Forssmed tala om är att man vill möta civilsamhällesorganisationerna så att man får ett bra underlag för demokrativillkoren och kan förbättra dem. Man såg nämligen brister i det som fanns.

Jag tror att ledamoten kanske är mer skickad att beskriva det negativa i det förra förslaget eftersom jag tror att ledamoten kanske var inblandad på något vis. Men oavsett det är tanken från regeringen att man ska skapa ett bra underlag, så att det fungerar. Jag förstår att det kommer att ta tid. Jag kan också vara lite otålig i mötet med ministern, men att det tar tid betyder att det kommer att gås igenom grundligt.

Fru talman! Kristdemokraterna är ett djupt demokratiskt parti. Vi värnar demokratin, och vi vet att civilsamhället är oerhört viktigt för att behålla demokratin och för att stärka demokratin. Jag hoppas att det inte råder någon tvekan om det.

När det gäller bidrag och finansiering måste vi tyvärr tala om prioriteringar - det är så. Varje gång detta kommer upp önskar man att man hade mer pengar till både höger och vänster, som man skulle kunna dela ut. Men vi har inte det. Då får man prioritera. Vad är det som är allra viktigast i vårt samhälle just nu?

När det gäller studieförbunden har vi försökt förklara för dem att det är väldigt prioriterat med sjukvården. Vi prioriterar rättsområdet, inte minst försvaret med tanke på det som händer, de äldres situation och så vidare. De prioriteringarna gör regeringen. Jag stöder detta, för när det gäller sjukvården måste vi försöka få fler vårdplatser, färre köer och färre människor i kö.

Mitt svar är att folkbildningen i det stora hela faktiskt får över 4 miljarder totalt - folkhögskolorna och studieförbunden. Det är mycket pengar. Folkbildningsrådet har också sagt att de pengar som studieförbunden får egentligen ska räcka för att de ska klara av situationen eftersom den är ganska solid.