Amanda Lind

Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att Kristdemokraterna och Roland Utbult lyfter in fusket som ett skäl till att göra denna drakoniska nedskärning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Ja, det har förekommit både problem och fusk inom studieförbundens verksamhet, och det har skett ett reformarbete under flera år. Efter årsskiftet sjösätts en helt ny modell för utbetalning av detta stöd till studieförbunden. Man har från studieförbundens sida tagit initiativ till flera förändringsarbeten, och dessutom lyssnar man nu på Riksrevisionens kritik. Men ingenstans finns det någonting som talar för att det finns fusk som är i paritet med den halva miljard som man från Tidöpartiernas sida planerar att skära ned.

Jag återkommer till min fråga till ledamoten Utbult eftersom jag hör att det finns ett stråk av att man ändå vill säga att man värdesätter studieförbundens verksamhet, tvärtemot vad till exempel Sverigedemokraterna lyfter fram i sitt anförande.

Jag vet att det är folk som lyssnar på denna debatt och som gärna vill ha besked, inte om nästa års budget utan om budgeten för år två och tre - om de fortsatta besparingarna.

När Kristdemokraterna säger att de kommer att följa frågan och se om det finns ekonomiskt utrymme att tänka annorlunda framåt, innebär det konkret att Kristdemokraterna aktivt kommer att jobba för att stoppa de fortsatta nedskärningarna till studieförbunden? Jag tror att vi är många som vill ha detta besked här i dag.

Herr talman! Tack, Roland Utbult, för inlägget. Jag tycker att det på många sätt lyfter fram vikten av kultur och bildning i vårt samhälle, och det gläder mig.

Jag noterar att Roland Utbult både i sitt anförande och i en debattartikel i dag i tidningen Dagen resonerar om neddragningen på folkbildningen, och jag tycker mig ana en viss kluvenhet här från Kristdemokraterna.

Det är klart att ledamoten hävdar att man gör denna prioritering för att man vill satsa på andra typer av utbildningsformer. Men samtidigt lyfter man fram att man ser betydelsen av studieförbunden i samhället, att man är en varm anhängare av studieförbunden och att man också kommer att fortsätta att bevaka huruvida stödet kan ökas när det finns utrymme i budgeten.

Herr talman! Det kan inte vara roligt för Kristdemokraterna att höra dessa tongångar från samarbetspartierna, där man är stolt och glad över att kunna skära ned på studieförbunden konkret. Det är inte det som jag hör ledamoten Utbult säga. Och det gör mig glad.

Jag vet att många är oroliga för konsekvenserna av den nuvarande neddragningen i nästa års budget på 250 miljoner kronor, men de är också oroliga för de två kommande åren och den aviserade ytterligare nedskärningen på 250 miljoner kronor.

Min konkreta fråga är: Kommer Kristdemokraterna att aktivt verka för att stoppa de fortsatta nedskärningarna på folkbildningen? Det vore ett viktigt besked.

Herr talman! Det är intressant med vilken emfas Kristina Axén Olin pratar om nedskärningarna på folkbildningen. Jag undrar om ledamoten har varit i kontakt med studieförbundsverksamheter runt om i landet som nu tvingas stänga ned kulturlokaler, dra in studieförbund och skära ned på personal och viktig verksamhet.

Herr talman! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man pratar om den här nedskärningen med en sådan entusiasm.

Nu diskuterar vi regeringens budget. Tvärtemot det som kulturministern ofta lyfter fram i debatter, att man har ärvt en stor påse som man måste hantera, är det inte så att regeringen tar ansvar för kulturarvet.

Frågan om Naturhistoriska riksmuseet var aldrig uppe på mitt bord under min tid i regering. Frågan om Operan har hanterats av många regeringar. Vi gjorde stora investeringar i kulturarvet - investeringar som nu tickar ut i avskrivningar och som regeringen väljer att inte hantera. I stället sätter man starkare press på hårt pressade kulturarvsinstitutioner.

Herr talman! Jag tycker att ledamoten Kristina Axén Olin ska ta ansvar för kulturbudgeten. Den är för låg. Jag skulle i stället ha velat höra en ambition om att förstärka kulturbudgeten framåt. Man kan med fördel titta på Miljöpartiets förslag. Vi har några bra!

(Applåder)

Herr talman! Jag var i ett tidigare replikskifte inne på vad vi gjorde under mina år som kulturminister när det gäller kulturarvet. Vi drog igång en stor digitaliseringssatsning, större än den som regeringen nu fortsätter med. Vi investerade i att satsa på stiftelsemuseerna, på Skansen.

När det gäller larm som kom till oss då om fastigheter som behövde renoveras, till exempel Botanhuset, tog vi initiativ och genomförde den typen av investeringar - investeringar som nu tickar ut i ökade kostnader i form av avskrivningar och som regeringen beklagligt nog väljer att inte hantera.

Vi såg till att Judiska museet fick permanenta anslag. Vi höjde stöd och bidrag till kulturmiljövård. Vi tillförde både Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet permanenta anslagsmedel. Inte minst satsade vi på den regionala kulturen, som också är viktig för kulturarvet.

När det gäller Operan är det kanske ändå en separat fråga som flera regeringar har hanterat och genomfört utredningar kring. Regeringen har nu gått vidare med ett spår som jag beklagar och snävar kanske in inriktningen för kommande renovering väl mycket.

Vi har stått här i en tidigare debatt och diskuterat Operan. Då uppfattade jag att det finns vissa öppningar för att inte bara göra en enkel renovering utan också se hur Operan kan få goda möjligheter att verka framåt. Jag hoppas, herr talman, att Moderaterna kvarstår vid den öppningen.

Herr talman! Tack, Alexander Christiansson, för att du ska ta med dig frågan om PLO-uppräkningen! Här är jag nämligen genuint orolig. Detta skapar en väldig otrygghet för de regionala kulturpolitikerna och inte minst för de verksamheter som inte vet om det kommer någon uppräkning alls från statens sida kommande år. Det blir svårplanerat. Jag tycker också att det rimmar illa med just tanken om kultursamverkan, som ju den regionala kulturen bygger på.

Det går att satsa betydligt mer än vad Sverigedemokraterna och regeringen gör. I andra länder bedriver man en mer ambitiös finanspolitik. Det går också att göra investeringar som minskar inflationen. Vi har sådana förslag i vår statsbudget.

När det gäller budgeten för utgiftsområde 17, som vi nu diskuterar, beklagar jag att regeringen inte gör mer för att värna och vårda kulturarvet samt för att stötta kultursektorn, idrottsrörelsen och föreningslivet genom en tuff period. Jag beklagar att man i detta fall väljer att göra på det här sättet.

Herr talman! Jag ska börja med de anslag där man från regeringens sida nu har tagit bort den PLO-uppräkning som har funnits tidigare. Det rör anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner och anslaget till den regionala kulturen, alltså kultursamverkansmodellen. Det är en PLO-uppräkning som har funnits tidigare, under vår tid i regering, som regeringen avskaffar i nästa års budget.

Detta är väldigt beklagligt. Regionala kulturpolitiska företrädare har naturligtvis reagerat på det, inte minst nu när kultursamverkansmodellen är under bearbetning och under utredning. Vad innebär detta för det långsiktiga gemensamma åtagandet framåt?

Där kan jag ställa en fråga till Alexander Christiansson. När Alexander Christiansson nu får klart för sig hur det ligger till undrar jag: Är detta något som man från Sverigedemokraternas sida kommer att verka för att förändra?

Detta är en debatt om kulturbudgeten, men vi har naturligtvis en annan ekonomisk politik än Sverigedemokraterna och regeringen. Det är tydligt. Däremot är det inte alls så att alla experter talar om att man måste bedriva en så åtstramande politik som regeringen gör. Alla från Svenskt Näringsliv till LO menar att regeringen borde satsa mer. Vi har en lågkonjunktur. Vi ser hur inflationen börjar vika nedåt. Nu skulle det vara läge att investera i stället, och det väljer den här regeringen beklagligt nog inte att göra.

Herr talman! För en tid sedan fick jag möjlighet att lyssna på Ukrainas tidigare kulturminister. Han berättade om sitt arbete som kulturminister i ett land i krig som invaderats av en främmande makt och lyfte fram kulturens stora betydelse. Han lyfte såklart fram hur viktigt det var att skydda och värna kulturarvet. Vi har alla sett statyerna inlindade i plast och hört berättelserna om hur man bar ned skyddsvärda föremål från museer och gömde i skyddsrummen. Diskussionen om hur kulturarvet i Ukraina ska byggas upp förs både i Ukraina och runt om i världen, så även i Sverige.

Men den ukrainska kulturministern lyfte också fram värdet och vikten av den samtida kulturen - av konst, litteratur, musik och gemenskap. I krig handlar det ju inte enbart om att överleva, utan det handlar också om att påminnas om vad det är vi lever för och vad det är för värden som finns att försvara.

Herr talman! Den fria konsten spelar här en oerhört viktig roll: att väcka förtröstan och hopp, att fungera som distraktion, inte minst för barnen i en svår situation, och att stimulera reflektion, kritik och samtal. Det är helt enkelt något som bringar ljus i mörkret.

Herr talman! Vi lever onekligen i en tung tid, med krig i vår omvärld. Även i Sverige har vi stora utmaningar. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har kastat Europa och Sverige in i en kostnadskris som drabbar hushållen, företagen och välfärden. Gängvåld, klimatkris och segregation river i samhällskroppen. Inflationen och lågkonjunkturen frestar på kommuners, regioners och privatpersoners ekonomi.

Det här är en tid som kräver en kraftfull ekonomisk politik, ett tydligt ledarskap och en politik som inger hopp. Då, herr talman, är kulturen, idrotten, föreningslivet och folkbildningen kanske viktigare än någonsin. Men i det här läget väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en kulturbudget som de facto innebär nedskärningar på de allra flesta områden.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet vill någonting annat. Vi lägger i stället fram en stark kulturbudget, med totalt 2,6 miljarder mer än regeringen till hela utgiftsområde 17. Det här är en budget som gör att fler barn får tillgång till kulturskolan och folkbiblioteken, inte färre, och att våra kulturarvsinstitutioner och nationalscener inte ska behöva spara för att kompensera för tidigare gjorda investeringar i byggnaderna. Det är en budget som tar kulturlivets behov på allvar efter en svår pandemi och som betonar värdet av kultur även i svåra tider. Det är en budget där vi ger civilsamhället, föreningslivet och inte minst idrottsrörelsen förutsättningar att både ta sig igenom lågkonjunkturen och möta fler med sin viktiga verksamhet och där vi bestämt tar avstånd från regeringens skadliga nedskärningar på folkbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Häromveckan var jag i Malmö. Jag träffade då en lokal företrädare för studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet, det studieförbund som efter regeringens budgetchock nu har meddelat att man tvingas lägga ned sin verksamhet. I Malmö har man under flera års tid planerat för och byggt upp ett eget kulturhus med plats för replokaler, studior, instrumentverkstad och möteslokaler för det lokala förenings- och musiklivet. Planen var att inviga kulturhuset i december, men nu tvingas man i stället låsa dörrarna.

Jag vet att det på plats här i rummet finns personer som engagerar sig starkt för folkbildningen, för studieförbunden och för folkhögskolorna runt om i vårt land. Till er vill jag rikta ett stort tack - ni är viktiga.

Herr talman! Med 250 miljoner kronor mindre i nästa års budget till folkbildningen och sedan ytterligare 250 miljoner kommande år handlar det om nära en tredjedel av det statliga anslaget till folkbildningen. Det här är inget mindre än en katastrof.

Vi som bryr oss om den här frågan och träffar studieförbund och folkhögskolor runt om i landet får höra vittnesmål om hur man nu planerar att lägga ned lokaler som man vet är essentiella för det lokala musiklivet och föreningslivet och hur replokaler nu riskerar att försvinna för de ungdomsband som behöver dem. Man drar in studiecirklar som är viktiga för personer med funktionsnedsättning och för pensionärer. Vi vet vilka viktiga insatser studieförbund och folkhögskolor gör för att människor ska rustas för att komma närmare anställning. Vi vet också hur viktiga studieförbunden är som kulturarrangörer i hela landet.

Med de här drakoniska nedskärningarna påverkas kulturlivet, bildningen, integrationen och demokratin. Sverige blir ett fattigare land, herr talman, och det beklagar jag starkt. Till detta ska läggas att de tillfälliga medel som har funnits både under pandemin och under flyktingkrisen och som har byggt upp och möjliggjort viktig verksamhet runt om i landet helt drogs in i förra årets budget.

Herr talman! Vi vill annorlunda. Vi i Miljöpartiet ser värdet och vikten av folkbildningen och dess roll för kultur, bildning och demokrati i Sverige. Vi stärker folkbildningen i vår budget. Vi går inte med på regeringens nedskärningar. Vi avstyrker naturligtvis lagförslaget om att det är staten som ska fördela anslaget mellan studieförbund och folkhögskolor. Vi tycker att det är anmärkningsvärt att man inte väntar med denna typ av stora reformer tills den stora folkbildningsutredningen ledd av Christer Nylander presenterar sina förslag, som kommer att komma nästa år.

Herr talman! Jag ska också säga några ord om övriga delar av kulturbudgeten. Som jag nämnde tidigare innebär budgeten de facto en nedskärning på de allra flesta områden. Förutom urholkade anslag med anledning av inflationen går man fram med osthyveln på viktiga verksamheter. Samtidigt talar man om satsningar. Statens musikverk får 1 miljon i en digitaliseringssatsning men även 1 miljon i en generell besparing. Detsamma gäller de statliga museerna: 15 miljoner för digitalisering, 15 miljoner i generella besparingar. Man tar med en hand och ger med den andra och kallar det att man satsar på kulturarvet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Vissa av regeringens förslag på kulturområdet är välkomna, men de är alldeles otillräckliga för en kultursektor som går på knäna. Man drar ned på litteratur- och kulturtidskrifter och på bild- och formområdet. Kulturskolans anslag hade man behövt satsa mer på i tider då kulturskolorna runt om i landet larmar om nedskärningar och att man måste minska antalet platser för elever.

Vad gäller den regionala kulturen har det i regeringens budget lite i det fördolda smugit sig in en sak som kommer att få allvarliga konsekvenser. Man har avskaffat den så kallade PLO:n, pris- och löneomräkningen, det vill säga den årliga automatiska uppräkningen av anslaget till den regionala kulturen. Det här kanske låter tekniskt och krångligt, men det innebär att man varje år behöver förhandla för att få ens en liten smula till viktiga regionala kulturverksamheter från den statliga budgeten.

Detta, herr talman, är anmärkningsvärt. Vi vet att statens stöd till regional kultur såsom regionala scener, länsmuseer och musik - kultur nära människor i hela vårt land - i många år har legat på en för låg nivå. Under vår tid i regering tog vi ansvar. Vi genomförde flera permanenta nivåökningar. Med en avskaffad uppräkning blir framtiden djupt osäker för de regionala kulturverksamheterna. Det är också ännu ett slag mot regionernas hårt pressade ekonomi.

Och vad kommer att hända med kultursamverkansmodellen, överenskommelsen mellan stat och region om en gemensam finansiering av den regionala kulturen, när staten beter sig på detta sätt? Här, herr talman, är regeringen svaret skyldig.

Det är naturligtvis också illa att de nationella scenerna blir av med sin uppräkning. Unga Klara, Dramaten, Operan och Riksteatern tvingas spara. Man har inga medel till det fria kulturlivet. Det är uppenbart att man har skrotat återstartsutredningens förslag. Så var det med orden om att värna kultur i hela vårt land.

Herr talman! Jag vill säga något kort om friluftslivet, idrottsrörelsen och det övriga civilsamhället, som bidrar med mycket för att skapa mötesplatser, gemenskap och inspiration för människor i en svår tid i hela vårt land. Föreningslivet och civilsamhället bygger vårt samhälle starkt.

I Miljöpartiets budgetförslag vill vi förstärka det stöd till idrottsrörelsen som regeringen har påbörjat, så att idrottsrörelsen får ännu bättre möjligheter att verka i de så kallade utsatta områdena. Vi tror att idrott har en stor betydelse för individens möjlighet att växa och för möjligheten att se hopp om en annan framtid.

Herr talman! När det gäller kulturskolan vill jag påminna om något. Det är förvisso en kommunal verksamhet - det är något som kulturministern ofta påpekar i debatter. Men det är också så att vi har en nationell politik för kulturskolan, som vi har beslutat om här i kammaren. Där finns det nationella utvecklingsanslaget för kulturskolan. Där har vi utbildning av kulturskollärare, och där har vi ett kulturskoleråd som syftar till att stärka samordningen av kulturskoleverksamheter runt om i landet.

Herr talman! Eftersom det är just en nationell politik för kulturskolan innebär det att vi absolut har ett ansvar att göra mer i en situation där kulturskolan är hårt pressad runt om i vårt land. Därför tycker jag att det är anmärkningsvärt att regeringen så lättvindigt slår ifrån sig frågan i debatter samtidigt som det kommer vittnesmål om behov av nedskärningar kommunalt och därmed på den kommunala kulturskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Jag vill citera poeten Faysa Idle. Hon återkommer i sin bok till just boken och ordet som en viktig räddningsplanka. Faysa Idle växte upp i Bergsjön och Tensta, omgiven av hederskultur och gängkriminalitet. Hon beskriver hur läsningen och litteraturen har blivit en möjlighet för henne att göra resor. Det handlar om att lära sig att uttrycka sig i ord och skrift och om att fly till andra världar. Detta har gett henne hopp i en annars väldigt tung uppväxt.

I fråga om detta vill jag särskilt betona att jag tycker att det är beklagligt att regeringen i denna budget väljer att avsluta den statliga satsningen Stärkta bibliotek. Den har varit oerhört viktig för att just biblioteksverksamhet, boken och litteraturen ska nå ut till fler barn och unga i hela vårt land.

Herr talman! Jag avrundar här. Jag kommer inte att yrka bifall till budgetförslaget, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande när det gäller själva budgeten. Och jag ser fram emot en fortsatt debatt.

Herr talman! I så fall är nog min uppfattning att ledamoten och regeringen bör ändra retorik i fråga om kulturarvet. Man hänvisar gång på gång till att man har ärvt en underhållsskuld som man nu tar itu med - men man gör de facto inte det.

I den tidigare, rödgröna regeringens budget stärkte vi anslagen till de regionala museerna. Vi permanentade anslag på 250 miljoner till kultursamverkansmodellen och det regionala kulturarvet. Vi satsade på och påbörjade arbetet med digitaliseringen. Vi permanentade anslaget till Judiska museet och avsatte riktade medel till Skansen så att de kunde påbörja ett nödvändigt renoveringsarbete. Vi förstärkte även anslagen till stiftelsemuseerna.

Vi tog också itu med flera av de underhållsfrågor som nu börjar ticka in i den driftsbudget som Sverigedemokraterna har att hantera - och som man i denna budget fullständigt struntar i. Man satsar 15 miljoner på digitalisering till de statliga kulturarvsmyndigheterna och skär bort 15 miljoner kronor i en generell besparing. Hur rimmar det med att ta ansvar för kulturarvet?

Om det nu är som ledamoten säger, det vill säga att man inte prioriterar dessa frågor, vill jag upplysa kammaren och åhörarna om att det går att göra andra prioriteringar. Vi satsar i vår kulturbudget stora summor på ett kulturarvslyft. Det är en satsning både på digitaliseringen, som vi vill utöka, och på vård av kulturmiljöerna. Vi skjuter till medel till Nationalmuseum så att man får förutsättningar att hålla öppet mer än fem dagar i veckan. Jag menar att något annat är skamligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag vill återigen rikta frågan till ledamoten: Även om man prioriterar annorlunda i år, hur rimmar det med Sverigedemokraternas syn på behovet av kultur i hela landet att man drar bort PLO-uppräkningen för den regionala kulturen?

Fru talman! Ledamoten Alexander Christiansson lyfte i sitt anförande fram satsningar han är stolt över. Han nämner folkbiblioteken, digitaliseringen och satsningen på kulturarvet.

Då vill jag passa på att upplysa kammaren om att satsningen på folkbiblioteken i regeringens budget, som är på 40 miljoner, de facto är i princip en halvering av det stöd till folkbildningen som låg i den förra budgeten och ännu mindre än vad som låg i den rödgröna regeringens budget.

Det är bra att ni fortsätter med digitaliseringssatsningen, men er satsning är lägre än den som vi sjösatte förra mandatperioden.

Sverigedemokraterna och regeringen lyfter ofta fram att de tar ansvar för kulturarvet. Ledamoten nämnde i sitt tidigare inlägg att de har ärvt en skuld som de nu behöver hantera. Men de hanterar ju inte den skulden!

Fru talman! Nationalmuseum äskar 40 miljoner kronor för att kunna hålla öppet mer än fem dagar i veckan. Er regering har gett museet 5 miljoner, Alexander Christiansson. Det finns flera statliga museer som äskar medel för att hantera avskrivningar som nu börjar rulla ut på grund av tidigare gjorda investeringar, exempelvis Botanhuset vid Naturhistoriska riksmuseet. Det är ett exempel på insatser som vi under vår tid i regering gjorde - vi tog ansvar för att vårda de kulturfastigheter som i vissa fall mycket riktigt har ett stort underhållsbehov. Nu tickar kostnaderna för detta ut, och regeringen väljer att inte kompensera för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Jag vill därför ställa frågan till Alexander Christiansson på vilket sätt man de facto hanterar denna tunga skuld i sin driftsbudget. Jag undrar också om ledamoten är nöjd med de försämrade förutsättningar man ger de regionala museerna i den här budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Herr talman! Förintelseöverlevaren Emerich Roth, som oförtrutet arbetade mot antisemitismen i Sverige, lyfte ständigt upp vikten av bildning, vikten av kunskap och vikten av att inte ge upp dialogen, oavsett vilka uppfattningar eleverna han mötte i klassrummen landet runt kom in med.

Vi måste se, herr talman, att botemedlet mot antisemitism är just bildning. Det är ett långsiktigt arbete, och det kräver målmedvetenhet och uthållighet. Jag är stolt över att vi under min tid i S-MP-regeringen tog en bred rad av initiativ just för att öka kunskapen och stärka arbetet mot antisemitismen. Det var satsningar på hågkomstresor, inrättandet av ett museum till hågkomst av Förintelsen, insättandet av Utredningen om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige och mycket mer.

Herr talman! Nu är det avgörande att vi kan få till den breda samlingen för att stärka judiskt liv i Sverige och genomföra fler insatser för att motverka antisemitism, varifrån den än kommer.

Från Miljöpartiets sida vill jag särskilt nämna att vi behöver stärka hatbrottsarbetet och polisens möjligheter att utreda de brott som begås. Vi behöver resurssätta det förebyggande arbetet och göra mer i skolan. Det är avgörande att när den utredning om judiskt liv som vi tillsatte presenteras också insatserna resurssätts så att det blir en förändring på riktigt.

I Sverige ska det självklart gå att leva som jude - fritt. Man ska aldrig behöva dölja sin davidsstjärna eller vara rädd att gå till skolan eller jobbet. I ett arbete framåt krävs att regeringen visar ett nationellt ledarskap för att få en bred förankring för de åtgärder som behövs. Självklart ska man kunna leva ett fritt liv i Sverige som jude utan att mötas av antisemitism.

(Applåder)

Herr talman! Jag undrar om Alexander Christiansson har hört vad vi har sagt i talarstolen. Från Miljöpartiets sida fördömer vi alla typer av antisemitism oavsett var de kommer ifrån. Jag och andra företrädare har gett många exempel på hur den antisemitism som vi nu ser, som blommar upp, är helt oacceptabel.

Men det är Sverigedemokraterna och Alexander Christiansson som står här och säger att det är exakt en typ av antisemitism som är viktig att bekämpa. Det är där problemet ligger, sa ledamoten. Jag förutsätter att man tar tillbaka det uttalandet i sådant fall.

För mig, herr talman, är det klart och tydligt att vi tar starkt avstånd från alla uttryck av antisemitism. Inget annat parti här har sagt någonting annat. Det är Sverigedemokraterna som väljer att hela tiden peka ut en viss typ av antisemitism som problemet i Sverige. Så är inte fallet.

Emerich Roth och andra förintelseöverlevare har jobbat oförtrutet i decennier med att lyfta problemen med antisemitism och hat mot judar. Det, herr talman, ska vi fortsätta med, oavsett var de kommer ifrån. Jag tycker att det är beklagligt att Sverigedemokraterna agerar som man gör i den här frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Herr talman! Det är där problemet ligger, sa Sverigedemokraternas företrädare Alexander Christiansson i ett tidigare replikskifte i denna debatt.

Antisemitism, herr talman, förekommer i flera olika grupper. Det ser olika ut i olika tidsperioder. Brå har i en rapport pekat på att när Israel-Palestina-konflikten blommar upp har det också en tendens att göra att antisemitismen från grupper med rötter i Mellanöstern ökar här i Sverige. Ja, så är det. Men antisemitismen finns mycket bredare än så - i nazismen, i högerextremistiska grupper, i vänsterextremistiska grupper.

Min fråga är: Varför är det så viktigt för Sverigedemokraterna att tona ned de uttrycken för antisemitismen? Hur avser Sverigedemokraterna att agera för att motverka antisemitismen oavsett var den kommer ifrån? Vad tjänar SD på att peka ut just en viss typ av antisemitism och hävda att det är där problemet ligger?

Herr talman! Tack, kulturministern, för svaren!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Det är ett viktigt uppdrag som Forum har fått att genomföra kartläggningen. Det är bra med de förstärkningar som har gjorts. Men jag är övertygad om att det kommer att krävas mer.

Skolverket och Forum för levande historia har lämnat över en delrapport om det uppdrag de fick under vår tid i regering att utveckla just verktygen för hur man i skolan kan jobba för att motverka antisemitism och också andra former av rasism.

Jag undrar hur regeringen tänker jobba vidare konkret för att ge Skolverket och inte minst kommunerna stöd här och nu i den situation som pågår nu på våra skolgårdar. Det är viktigt att agera med kraft och stävja dessa uttryck så snabbt det bara går.

Vi kan inte lämna över ansvaret till kommunerna att lösa det själva. Det är fantastiskt att Malmö har tagit det här initiativet och skjutit till pengar. Jag vet att det sker många viktiga samarbeten runt om landet där man jobbar från kommunen, civilsamhälle och trossamfund för att minska spänningarna. Frågan är: Vad gör regeringen, och är man beredd att göra mer här och nu?

Herr talman! Det är viktigt att fördöma antisemitism oavsett var den kommer ifrån. Men minst lika viktigt är att agera för att förändra situationen här och nu.

Just nu har vi en situation i Sveriges skolor där det faller mycket på lärarna och personalen i skolan att hantera den ökade konfliktnivån och de uttryck för antisemitism och rasism som finns. I Malmö har kommunledningen skjutit till 29 miljoner kronor för att stärka konflikthanteringsarbetet och minska antisemitismen.

Under vår tid i regering avsatte vi medel för att Skolverket och Forum för levande historia skulle utveckla verktyg för att kunna jobba systematiskt med att minska antisemitismen.

Min fråga till kulturministern är: Hur agerar regeringen för att ge skolan bättre förutsättningar att möta den antisemitism som vi ser i dag?

Herr talman! Det är en explosionsartad och mycket oroväckande spridning av antisemitism som vi ser nu. Hatbrotten har ökat kraftigt sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. I Israel registrerades över 1 000 antisemitiska hatbrott på bara en månad. I London såg vi en hisnande ökning med 1 353 procent på bara två veckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om antisemitismen i Sverige

Det sker också här i Sverige. Anmälningarna om hets mot folkgrupp med antisemitiska motiv har ökat med nästan 50 procent. Människor firar högljutt Hamas fruktansvärda attacker mot civila, väggmålningar med antisemitiska motiv dyker upp och judar är rädda för att gå till skolan eller jobbet. Polisen ser en oroväckande utveckling där man nu börjar rikta in sig mot personer och söker upp dem där de bor. Därför vill jag särskilt betona vikten av att stärka judars trygghet och säkerhet i Sverige.

Miljöpartiet välkomnar regeringens satsningar för att stärka judiskt liv i Sverige och för att bekämpa antisemitism. Det är satsningar som i många fall initierades av oss under vår tid i regering. Medlen för att stärka säkerheten för judar måste vara tillräckliga och långsiktiga så att judiska organisationer kan känna sig trygga. Men vi måste också vara beredda att göra mer.

Alla typer av antisemitism måste fördömas med kraft. I vårt Sverige ska ingen behöva tveka över att bära en davidsstjärna, och inga föräldrar ska någonsin behöva säga till sina barn att inte skylta med sin judiska identitet. Inga barn ska behöva vara rädda för att gå till skolan.

Särskilt viktigt är det att diskutera hur vi kan kyla ned tonläget i debatten, för är det någonting vi inte behöver nu är det ökad polemik.

Vi ser också hur andra former av rasism ökar. Många muslimer upplever en ökad hotbild, och arbetet mot andra former av rasism och hatbrott måste därför intensifieras.

Herr talman! För att komma till ett Sverige där antisemitismen inte finns krävs samling, och jag hoppas att kulturministern och statsministern är beredda att agera för ett brett arbete för att motverka antisemitism i Sverige och arbeta för att stärka judiskt liv. Någonting annat vore oacceptabelt.

(Applåder)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Om jag återigen hänvisar till Kungliga Musikhögskolan konstaterar de att ersättningsbeloppet för utbildningsområde musik är lägre än för andra jämförbara konstnärliga yttringar. Det har sedan det infördes inte utvecklats särskilt starkt och ligger inte alls i samma takt som övriga konstnärliga utbildningsområden. I sitt budgetäskande begär man en ganska kraftig ökning av ersättningsbeloppet. Man skräder inte orden; man pratar om att "stoppa nedmonteringen av det svenska musikundret".

Avser ministern att agera för att ersättningsbeloppet ska höjas så att det motsvarar just de övriga jämförbara konstformerna?

Herr talman! Det svenska musikundret, som vi brukar kalla de senaste decenniernas exempellösa svenska framgångar internationellt inom musikområdet, är något som vi alla i den här kammaren vill värna. Samtidigt ser vi nu hur bärande delar i musikens ekosystem och utbildningskedja är i gungning.

En av dessa delar är den högre musikutbildningen. Kungliga Musikhögskolan i Stockholm konstaterar i sitt budgetunderlag till regeringen att ersättningsbeloppet för utbildningsområdet musik i dag ligger på en "så låg nivå att fortsatt urholkning får alarmerande inverkan på kvaliteten inom högre musikutbildning".

Det här är såklart mycket problematiskt. Det påverkar mängden undervisningstimmar, möjligheten att praktiskt få öva på sitt instrument och ytterst konkurrenskraften för våra svenska framtida musiker.

Min fråga till statsrådet Mats Persson är: Vad avser statsrådet att göra för att komma till rätta med underfinansieringen i den högre musikutbildningen?

Fru talman! Jag tackar kulturministern för svaret. Det framstår som näst intill felaktigt att påstå att regeringen vill främja kultur i hela landet när den är så nedprioriterad.

Många är oroliga för trestegsraketen i nedskärningarna. Jag hör vad kulturministern säger om att följa utvecklingen. Det var också något kulturministern sa i en intervju i DN, det vill säga man vill se vilken ny verksamhet som kan växa fram till följd av nedläggningarna.

Kommer kulturministern att agera för att förhindra nedskärningarna i studieförbunden kommande år, givet att vi faktiskt ser en negativ utveckling?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kulturministern sa nyss att kulturen är större än det som sker i Stockholm, och den här regeringen vill främja kultur i hela landet. Men nu börjar vi dessvärre se konsekvenserna av regeringens dråpslag mot studieförbunden, och det rör just kultur i hela landet.

Häromdagen meddelade Kulturens Bildningsverksamhet, ett av de tio statsbidragsberättigade studieförbunden, att man kommer att avveckla sin verksamhet. Det sker med hänvisning till de stora nedskärningarna i studieförbundens budget. Man bedömer det helt enkelt omöjligt att driva verksamheten vidare.

Kulturens Bildningsverksamhet är just det studieförbund som har ett direkt fokus på konst och kultur. Man jobbar för att alla ska kunna ta del av och utöva kultur i hela landet. Man stöttar sång, teater, dans och filmverksamhet. Man samverkar med 400 kulturföreningar runt om i landet, som nu tvingas till nedläggning.

Hur avser kulturministern att agera för att hantera skadeverkningarna på kulturlivet av regeringens folkbildningspolitik?

Fru talman! Att det har förekommit problem inom folkbildningen är vi medvetna om i denna kammare. Den förra S-ledda regeringen tog också initiativ inte minst till att tillsätta den stora folkbildningsutredningen, ledd av liberalen Christer Nylander, för att se hur man kan förbättra förutsättningarna för folkhögskolorna. Det har också pågått ett stort utvecklingsarbete inom folkbildningen själv i flera år, bland annat efter de synpunkter som kommit från Riksrevisionen.

Min fråga till utbildningsministern är varför regeringen inte väntade med att göra förändringar i fördelningen av anslaget tills folkbildningsutredningen fått jobba klart.