Stina Larsson

Herr talman! Det är intressant att ledamoten tar upp just antibiotikaanvändningen. Det är ju ytterligare en problematik i detta att det blir betydligt fler sjuka djur med svaga djurskyddsregler i EU. Många djur – fjäderfä och exempelvis grisar och andra djur – ges regelbundet antibiotika i fodret. Denna ökande antibiotikaanvändning leder också till resistens. Det hotar inte bara djuren utan också människors hälsa och vår sjukvård.

Ledamoten nämnde att man lobbar och så vidare. Men någonstans räcker det inte. Det ser vi ju. Antibiotikaresistens måste bekämpas och förebyggas, och EU bör globalt ta på sig ledartröjan i detta arbete. Det är också en fråga där vi reserverar oss i betänkandet, just för att öka trycket på EU och på vad vi kan göra. Vad gör Moderaterna och regeringen för att få en mer ansvarsfull antibiotikaanvändning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Tack, ledamoten Kopparklint, för anförandet! Vi instämmer i mycket av det som regeringen anför och som finns i propositionen, framför allt hur man kan stärka veterinärernas roll, hur man kan använda kunskap från andra länder och hur man kan skriva journaler på ett bättre sätt.

Då och då kommer djurskyddsfrågan upp i den svenska debatten, och det hettar till. Det handlar inte minst om beteskravet, som vissa organisationer har stirrat sig blinda på och smalnat av det hela till, som att det är det enda som gäller.

Oavsett detta har vi ett mycket bra djurskydd i Sverige. Det är betydligt tuffare här än på många andra ställen i Europa. Nu väntar vi oss ett djurskyddspaket från EU-kommissionen, men än så länge ser det väldigt tunt ut. Sverige behöver driva på här. Min fråga lyder därför: Är ledamoten och Moderaterna nöjda med den insats som landsbygdsminister Kullgren hittills har gjort för att förbättra djurskyddet i EU?

Herr talman! Förra året hade jag besök hemma i Skåne av mina vänner. Vi planerade att vandra i en av Skånes nationalparker, Söderåsen, i Skäralid. Det är ett välkänt besöksmål, där jag varit både vår och höst sedan barnsben – med familjen, skolklassen och som vuxen. Nu var det äntligen dags att visa mina tillresande kompisar vad Skåne har att erbjuda.

På skylten vid entrén möttes vi av ett anslag. Det var en tavla som informerade om att underhållet i nationalparken hade minskat på grund av en kraftig minskning av budgeten. Det stod: Vår tillsyn och skötsel av både vandringsleder och rastplatser sker nu mer sällan, vilket kan påverka både framkomligheten längs lederna och servicen på rastplatserna. Vi beklagar detta. Med hälsning från Länsstyrelsen i Skåne.

Det är inte den enda platsen i Sverige där vi ser sådana här anslag. Runt om i landet finns det liknande exempel, där länsstyrelserna inte längre har haft möjlighet att genomföra sitt planerade underhåll. I stället har man tvingats dra ned på servicen, vilket påverkar både kvaliteten och tillgången till våra viktiga naturupplevelser.

Så kan vi inte ha det. Det är en situation som vi måste ta på allvar, då dessa nedskärningar har konsekvenser för både människor och miljö.

Herr talman! Riksrevisionens rapport visar att det är svårt att följa upp de planerade skötselplanerna och naturvårdsåtgärderna. En konkret effekt av detta är arbetet med att motverka främmande invasiva arter. Det är särskilt beklagligt i en tid när vi ser ett varmare klimat och när dessa arter – både växter och djur – ökar i antal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur

Balansen mellan att skydda nya områden och ta hand om det vi redan har är oerhört viktig. Vi måste se till att sköta det vi har och lägga resurser på det innan vi ombildar till nya områdesskydd. Om nya reservat bildas utan resurstillskott sinar mängden resurser för respektive reservat.

Herr talman! Miljömålsberedningens delbetänkande presenterades för precis en månad sedan. Det var mycket vi var oeniga om, men en sak var vi helt överens om. Det var just detta: att det krävs en kraftig ökning av medel till skötsel och förvaltning av skyddad natur. Alla partier sa det. Vi landade till och med i en siffra: 1,6 miljarder extra per år under kommande fem år. Anledningen är att skötseln och resurserna ligger back. Det behövs en rejäl ökning under några år – sedan kan man återgå till en lägre nivå – för att man ska kunna ta igen det man har tappat de senaste åren.

Här är det alltså tre instanser som konstaterar samma sak.

Riksrevisionen säger att det finns en diskrepans mellan hög ambitionsnivå och vad länsstyrelserna kan åstadkomma. Naturvårdsverket säger att det behövs en långsiktig grundfinansiering av åtgärder då dagens anslagsmedel inte räcker till för att upprätthålla befintliga naturvärden i formellt skyddade områden. Skogsstyrelsen beskriver att det finns ett akut behov av skötsel i biotopskyddsområden och områden som har skyddats genom naturvårdsavtal.

Bilden är alltså samstämmig. Här måste vi göra någonting.

Herr talman! Avslutningsvis: Jag instämmer. Skötseln av våra 5 000 naturreservat och 30 nationalparker måste upprätthållas. Det krävs en långsiktighet och kontinuitet för att upprätthålla höga naturvärden och den biologiska mångfalden.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 3. Vi delar också Riksrevisionens kritik.

Hur var då vår vandring i den skånska nationalparken? Ja, den var så där underbar som den kan vara i bokskogen om våren. Strålande sol lyste genom de tunna bladen. Jag vill verkligen passa på att rekommendera ett besök i nationalparken, i Skäralid i Skåne, i vår.

(Applåder)

Fru talman! Det som ledamoten står och säger låter väldigt vackert. Hon beskriver allt effektivt som ska ske genom regeringens politik och hur man ska prioritera och ta vara på alla lokala krafter som finns i vårt avlånga land. Men det stämmer inte med verkligheten. Jag upplever att det här är snack men ingen verkstad. Det stämmer inte med hur regeringen har prioriterat i sin budget. Det stämmer inte med vad länsstyrelserna upplever. De kan inte följa sina skötselplaner.

De främmande invasiva arterna ökar. Vi har klimatförändringar som påverkar. Parkslidet växer ännu mer, liksom jättebjörnlokan. Även inom djurlivet har vi främmande invasiva arter som ökat de senaste åren. Vi har en skuld i detta. Vi behöver pytsa in mer resurser för att komma i kapp. De senaste två tre åren har vi verkligen sett en dipp.

Flera parker kan inte leva upp till friluftslivets önskemål. Vandringslederna försämras. Skyltar och anslag visar: Tyvärr, besökare – i dag kan vi inte leva upp till vårt åtagande här i nationalparken, och orsaken är en för liten budget.

Ledamoten talar väl om detta, men det hon säger rimmar inte med finanserna och diskussionerna som förs i andra sammanhang. De här sakerna står emot varandra. Det som sägs är inte sanning.

Ledamoten beskriver att det är en satsning. På vilket konkret sätt blir det en satsning? Kommer det någonting i vårpropositionen som vi inte känner till? Annars är det väldigt tydligt att Moderaterna prioriterar ned miljö och klimat.

Fru talman! Det var en glädjande inledning från Marléne Lund Kopparklint. Ledamoten talar sig varm om den svenska naturen, där hon vistats sedan barnsben. Hon värnar våra reservat och våra nationalparker. Men Riksrevisionens rapport riktar ju stor kritik mot hur regeringen har hanterat våra värdefulla områden. Den visar att det är underfinansierat, att det saknas styrning och att det helt enkelt har gjorts dåliga prioriteringar. Hur ser ledamoten på denna kritik? Varför kan inte regeringen och Moderaterna prioritera denna pott i budgeten på ett bättre sätt, när man trots allt vurmar så för detta område?

Herr talman! I höstas kom det ett brev till Klimat- och näringslivsdepartementet om elpriserna. Det var ett brev där man med oro beskrev hur sårbar situationen är i Skåne, när vi står inför en risk för höga elpriser som kan medföra konkurser och andra negativa effekter för södra Sverige.

Brevskrivaren beskrev hur svårt det är att få till ny vindkraftsetablering i Skåne, hur nya havsvindparker skulle kunna vara ett välbehövligt tillskott till den skånska elförsörjningen och hur svårt det är att förutse hur Försvarsmakten kommer att reagera med så motstående intressen.

Brevskrivaren poängterade också att vi behöver uppdatera den landbaserade vindkraften i Skåne. Sedan 2016 har inga nya vindkraftverk som omfattas av miljötillstånd uppförts i Skåne. Dessa processer tar tid.

Som invånare i Skåne och därmed elområde 4 håller jag med om att det behövs mer produktion i södra Sverige. Elpriserna steg kraftigt i vintras, och det är stor skillnad på priserna i Sverige. Exempelvis var det i november 100 gånger dyrare med el i Lund jämfört med Sundsvall. Det kostade vid ett tillfälle 30 kronor att ta en dusch i Malmö. Så kan vi inte ha det!

Vem var avsändaren? Ja, det var självaste landshövdingen Anneli Hulthén, statens förlängda arm som med uppriktig oro för sitt län framförde en önskan om att skyndsamt etablera ny fossilfri elproduktion i södra Sverige. Hon var verkligen orolig, och jag delar hennes oro.

En viktig del av miljöskyddet i Sverige handlar om tillståndsprocesser för företag och verksamheter som kan påverka miljön. Det kan handla om gruvdrift, byggnation av vägar, industrier eller vindkraft. För att säkerställa att dessa verksamheter inte skadar miljön måste de få tillstånd från myndigheterna innan de kan starta.

Miljöbalken är den lag som styr mycket av dessa processer. Den är en viktig lagstiftning som syftar till att skydda människors hälsa och miljö. Den ställer krav på att alla verksamheter ska genomgå en miljökonsekvensbeskrivning där man undersöker hur verksamheten påverkar naturen, vattnet och luften. Genom att följa miljöbalken kan vi se till att nivån på den negativa miljöpåverkan är så låg som möjligt.

Men, herr talman, vad är då problemet? Problemet är att dessa tillståndsprocesser tar alldeles för lång tid. Det har nu varit utredningar och förslag på gång för att effektivisera dessa processer. Det är bra, men det räcker inte. Centerpartiet vill införa en kriskommission främst med målet att fördubbla elproduktionen i Sverige eftersom det nu kan ta upp till tio år innan ett nytt kraftverk kan börja byggas. Det är likadant om man bara ska dra större ledningar, och så kan vi inte ha det. Andra länder klarar denna byråkrati på mindre än halva tiden. I exempelvis Tyskland, Danmark eller Finland tar det bara tre fyra år innan man har nytt tillstånd för exempelvis vindkraft. Detta måste gå att genomföra även i Sverige. Annars kommer vi att bli omsprungna och investeringarna kommer att ske i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Centerpartiets förslag går ut på att låta alla myndigheter och intressenter arbeta fritt i ungefär ett halvår, se över all relevant lagstiftning och se över hur vi implementerar EU:s regelverk för att hitta metoder för att korta ned tiden och förenkla processerna. Målet borde vara att tillståndsprocessen ska ta max två år, precis som i andra effektiva länder i Europa, för att få igång utbyggnaden av ny elproduktion. Centerpartiets ambition är att Sverige borde bygga upp till 50 terawattimmar inom två år och dubbla denna siffra till 2030.

Samtidigt som man ser över tillståndsprocesserna bör man också granska miljöbalken. Så som miljöbalken ser ut i dag värderas inte klimat som nytta. Dagens utformning gör det svårt att förutsäga hur saker och ting kommer att bli. Det finns ingen bra standardisering, och det finns ett stort utrymme för tolkningar.

Det behövs nationella riktlinjer och gränsvärden för att industrin ska veta vad som gäller. Regeringen behöver ta ledarskap i frågan och inte låta olika länsstyrelser eller myndigheter tolka reglerna på olika sätt.

Herr talman! Ibland måste man börja i andra änden för att styra utvecklingen mot ett mer klimatvänligt samhälle. Centerpartiet anser att vi bör peka ut vilka områden som är lämpliga för vindkraft både på land och till havs. Sveaskog borde få i uppdrag att peka ut lämpliga platser för vindkraft, och Försvarsmakten borde involveras mer för att redogöra för vad som krävs för att deras verksamhet ska kunna förenas med vindkraft. Myndigheter som berörs bör samlas i ett permanent råd, inklusive Försvarsmakten, som löpande ansvarar för att samverka för att snabbt få fram godkännanden.

Sverige har nämligen kapacitetsbrist. Det svenska stamnätet är ett av de äldsta i Europa, och det kommer att krävas stora investeringar för att säkerställa att elen når dit där den behövs. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Lagar och regler måste vara i fas med teknikutvecklingen.

Herr talman! Därför yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation nummer 2 om översyn av miljöbalken.

Jag vill också kommentera ett annat viktigt område inom miljöfrågorna: avfallsbrottsligheten. Enligt polisen och länsstyrelserna är den dominerande drivkraften bakom illegal avfallshantering stora ekonomiska förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff.

Man kan tjäna pengar på två sätt. Man kan välja att sälja avfall som har ett marknadsvärde eller ta emot giftigt avfall mot betalning. I stället för att sortera och rena det gräver man ned det, bränner upp det eller bara tippar ut det i skogen. Brottslingar kan på så sätt ge ett lågt anbud till avfallshanteringen men ändå tjäna stora pengar.

I den illegala avfallshanteringen förekommer en rad olika aktörer som medvetet eller omedvetet medverkar till brottsuppläggen, till exempel så kallade målvakter eller oseriösa miljökonsulter som lämnar felaktiga intyg. Det förekommer också hot och andra påtryckningar mot myndighetspersoner.

Avfallsbrott genererar miljarder och göder organiserad brottslighet på många sätt. Många kommuner arbetar fortfarande inte systematiskt med frågan. Sophanteringen är en stor del av miljöbrottsligheten och uppskattas vara en av de mest lönsamma brottstyperna i världen.

Det finns flera skånska exempel. Majoriteten av Skånes kommuner har utsatts för avfallsbrottslighet de senaste åren. Det visar en sammanställning som Länsstyrelsen Skåne gjorde för två tre år sedan efter besök i samtliga 33 kommuner. Ett av de vanligaste avfallsbrotten är att man lämnar osorterat bygg- och rivningsavfall. Det dumpas, och det läcker föroreningar i mark och vatten.

Det är också vanligt att avfall går på export. Ibland kan samma sak definieras på olika sätt. Till exempel påstår en företagare att man har begagnade varor som ska gå vidare för försäljning utomlands medan tullen i stället definierar det som dumpning av gamla elapparater i en container på en färja till kontinenten. Det finns olika sätt att definiera detta.

Den stora förloraren är naturen och våra ekosystem. Avfallet förorenar vårt ytvatten och grundvatten. Kostnaderna för föroreningarna är omfattande men samtidigt svåra att bestämma, eftersom alla kostnader inte finns sammanställda och inte heller är kvantifierade. Det måste vi göra något åt.

Herr talman! Efter Think Pink-härvan har det hänt en hel del. Många förslag utreds och diskuteras, och nya utredningar har tillsats. Men brottsligheten händer nu. Vi kan inte vänta. Det var bra förslag som presenterades i slutet av förra månaden. Det är ett bra steg på vägen. Fokus var på straff och sanktioner och inte så mycket på hur vi kan hjälpa kommuner att hitta de brottsliga aktörerna.

Vi måste fokusera ännu mer på ökad samordning mellan myndigheterna, hos polisen och hos länsstyrelserna. Att bara skärpa regelverket gör det svårare för de seriösa aktörerna att verkligen göra rätt. Därför vill jag och Centerpartiet se fler åtgärder. Vi behöver framför allt förebygga och upptäcka den organiserade brottsligheten i tid och prioritera fältarbetet hos kommunerna och hos polisen.

Herr talman! Det sista området är offentlig upphandling, som är en annan viktig fråga i arbetet med att minska Sveriges miljöpåverkan. Varje år upphandlas varor och tjänster för hela 800 miljarder kronor. Dessa inköp kan ha stor inverkan på miljön, och i dessa upphandlingar är priset avgörande. Ord som cirkulär och återvinningsbarhet är sällan med.

Genom att ställa krav på hållbara produkter och tjänster vid upphandlingar kan staten och kommunerna bidra till en mer miljövänlig ekonomi. För att driva på denna utveckling bör ett ambitiöst mål sättas på exempelvis 20 procent återvunnet material i statens upphandlingar.

Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Avslutningsvis: Miljöfrågor är komplexa och kräver att vi samarbetar för att hitta lösningar. Sverige har många bra lagar och regler på plats, som miljöbalken och tillståndsprocesserna. Men det är viktigt att vi fortsätter arbeta för att förbättra miljöskyddet.

Genom att bekämpa avfallsbrottslighet och ställa miljökrav vid offentlig upphandling kan vi bidra till att bevara vår natur för framtida generationer. Det är vår gemensamma uppgift att skapa en hållbar och miljövänlig framtid.

Övergripande miljöfrågor

(Applåder)

(forts. § 9)

Fru talman! Klimatutsläppen ökar i Sverige - de är högre nu än när regeringen tillträdde. Januari i år var den varmaste januarimånaden någonsin. Det är mycket oroande. Samtidigt har vi en regering som inte tar detta på allvar utan inför åtgärder som direkt ökar utsläppen. Så kan vi inte ha det.

Allt prat om klimatsatsningar är slag i luften. Kolsänkan i skog och mark kan inte heller kompensera för utsläppen. Skogen ska brukas - ansvaret kan inte skjutas över på skogsägarna. Fokus läggs helt enkelt på fel saker. Nu fokuserar regeringen på att anpassa klimatmålen till EU i stället för att se till att vi uppnår våra mål. Ministern nämnde tidigare att man ska satsa på kärnkraft. Den hinner vi inte få färdig på fem år, till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför ställer jag min fråga till miljö- och klimatministern: Vilka åtgärder ska regeringen vidta för att vi ska nå klimatmålen och sänka utsläppen till 2030?

Fru talman! Jag är sist ut i kväll i debatten om vår miljöbudget.

Sverige är ett fantastiskt land. Vi bor här, och de flesta av oss mår bra. Sverige rankas ofta bland de bästa när det gäller levnadsstandard. Vi har bra innovationsklimat, och vårt engagemang för miljö och klimat är högt.

När utländska gäster kommer till oss blir många imponerade av vår avfallshantering och sopsortering, över vår kollektivtrafik eller över att det finns naturområden nära våra städer och även vilda djur som lever nära oss i tätorterna. Vi har mycket att vara stolta över, men vi måste också vara ärliga om de utmaningar vi står inför.

För oss i Centerpartiet är det självklart att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller att möta miljö- och klimatutmaningarna. Men vi ser också ett stort problem i dagens regering, där det största partiet inte ens riktigt står bakom alla etappmål för klimatet. Vi ser de allvarliga konsekvenserna av denna politik redan nu.

Vi har ett ansvar, både här i Sverige och globalt, att ta krafttag för att möta den miljö- och klimatkris vi står inför. Just nu har Tidöpartierna det största ansvaret eftersom det är de som har majoritet i vårt parlament. Om vi inte tar tag i miljö- och klimatfrågan på riktigt riskerar vi inte bara vår framtid ur miljösynpunkt, utan vi förlorar också möjligheter att stärka vår ekonomi, vårt samhälle och vår roll som föregångsland.

Fru talman! I regeringens höstbudget ser vi att det saknas flera satsningar som kan ta oss närmare våra miljö- och klimatmål. Det är ett djupt allvarligt läge. Varje ton ökade utsläpp förvärrar klimatkrisen, skadar ekonomin och fördyrar omställningen.

Samtidigt ser vi att den gröna omställningen försenas och att subventioner för fossil energi fortsätter att öka. Det är inte bara dåligt för miljön, utan det är också en risk för vår konkurrenskraft. Företag och innovatörer som har varit pådrivande för omställningen känner nu att den politiska osäkerheten bromsar deras arbete. Deras investeringar dröjer, och företag ser sig tvungna att flytta sina investeringar till länder som har en tydligare och mer förutsägbar klimatpolitik. Det är inte bara dåligt för klimatet; vi riskerar också att förlora arbetstillfällen och skatteintäkter här i Sverige.

Fru talman! Vad ska vi då göra? Vad krävs för att Sverige ska kunna gå i spetsen för omställningen och möta dessa klimatutmaningar? Jag vill tala om tre viktiga principer: innovation, styrning och långsiktighet.

Först och främst måste vi se till att innovationer och ny teknik får rätt förutsättningar att blomstra. Sverige är redan ett av världens mest innovativa länder, och våra företag är världsledande inom grön teknologi. Detta är inte något vi ska släppa ifrån oss. Det finns stora affärsmöjligheter i den gröna omställningen, och vi har alla förutsättningar att bli ännu bättre på att använda dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Genom att sätta tydliga och ambitiösa klimatmål för företagen och genom att skapa rätt ekonomiska incitament kan vi stimulera en snabb omställning. Men detta kräver att politiken inte bromsar utvecklingen utan att vi snarare underlättar för företag att växla upp.

Det handlar också om styrning för att stegvis gå i rätt riktning för miljön. Då behövs det styrmedel och incitament som styr människor mot ett mer miljövänligt beteende, för det ska vara lätt att göra rätt.

Ett exempel är skatten på plastbärkassar, som regeringen nu har slopat. Oavsett hur denna skatt påverkade ekonomiskt - på vissa sätt kanske inte korrekt - minskade den totala användningen av plast, vilket bidrog till att minska nedskräpningen av plast totalt sett.

När skatten nu plockas bort riskerar det att leda till att konsumtionen ökar igen. Jag har fått signaler från handlare om att det nu efter en och en halv månad är fler som köper plastpåsar, och detta medför att det blir mer plastavfall i naturen. Samtidigt förlorar staten en intäkt som skulle kunna gå till att motverka nedskräpning. I dag lägger kommunerna stora summor på städning av våra städer och tätorter, resurser som skulle kunna gå till annat.

För att komma åt problemet med plastavfall måste regeringen vakna upp, ta ett helhetsgrepp och verkligen prioritera plastfrågan. För andra året i rad missar vi målet för insamlingen av förpackningsavfall för plast. Därför krävs det att vi totalt sett minskar användningen av plastförpackningar, och när vi till slut kasserar en förpackning måste den återvinnas.

Men miljö- och klimatfrågan är naturligtvis större än så. För att bromsa klimatförändringarna måste vi se till att vi minskar vårt beroende av fossila bränslen och i stället investerar i hållbara alternativ. Vi måste skapa ett system där det lönar sig att investera i grön teknik och där det inte längre är billigt att förstöra vårt klimat. Om vi inte gör detta, om vi inte gör det nu och om vi inte vågar fatta de tuffa besluten kommer vi inte att nå våra klimatmål. Det är därför Centerpartiet står fast vid att klimatmålen måste vara bindande och att de måste följas upp med konkret politik.

Fru talman! Innovation och styrning räcker inte. För att vi ska kunna göra de här förändringarna på riktigt måste vi tänka långsiktigt. Det handlar om att bygga om vårt samhälle från grunden. Vi behöver ersätta de linjära flödena, där vi producerar, konsumerar och slänger, med cirkulära flöden för att minska vårt beroende av fossila bränslen. Det är inte bara för klimatets skull utan också för att öka vår nationella säkerhet.

Genom att minska vårt beroende av fossila bränslen, särskilt dem från Ryssland och andra auktoritära regimer, gör vi Sverige mer oberoende och säkrare. Och för att detta ska hända behöver vi skapa förutsättningar för både företag och människor att delta i omställningen.

Centerpartiet föreslår exempelvis en folkbonus för dem som byter ut sina fossildrivna bilar mot miljöbilar. Det här stödet, som innebär 50 000 kronor för att byta till en miljövänlig bil, kommer att hjälpa många hushåll att ta steget mot en mer hållbar framtid. Det handlar om att ge människor möjlighet att göra det rätta för klimatet utan att det ska bli ekonomiskt betungande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här har regeringen endast lyckats prestera en skrotningspremie som vid novembers slut lyckats nå drygt 200 bilar. Det räcker inte. Det är inte så vi ställer om fordonsparken. Klimatomställningen av transportsektorn kräver åtgärder och politiska reformer inom elektrifiering, ett transporteffektivt samhälle och förnybara drivmedel. Hittills har regeringen tagit bort eller försvagat flera viktiga styrmedel som reseavdraget, stadsmiljöavtalet, reduktionsplikten, beskattningen av bensin och diesel samt bonus vid köp av elbilar.

I stället vill Centerpartiet rikta premien till köp av begagnade elbilar, elcyklar och kollektivtrafikkort och återinföra bonus för inköp av nya elbilar.

Slutligen: Vi har ett ansvar för att förvalta och skydda vår natur. Våra ekosystem är ovärderliga för klimatet och för vårt välmående. Därför vill Centerpartiet öka stödet till lokalt naturvårdsarbete och bevara våra skyddade områden. Vi måste även restaurera och sanera de områden som har förorenats och intensifiera arbetet mot övergödning och främmande invasiva arter. Vår biologiska mångfald är inte bara viktig för naturen; den är också en förutsättning för en hållbar framtid.

Fru talman! Hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Ja, inte riktigt så här i alla fall. Jag och Centerpartiet står inte bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget som ska ses som en helhet, och därför har vi inget yrkande här. Jag hänvisar i stället till Centerpartiets särskilda yttrande.

Nu står vi inför en skärningspunkt. Vi har alla förutsättningar att vara världsledande när det gäller att skapa ett hållbart samhälle, men för att detta ska bli verklighet måste politiken ta ansvar.

Centerpartiet vill vara en del av denna förändring. Vi vill vara med och skapa de förutsättningar som krävs för att våra företag ska kunna växa, för att vi ska kunna möta klimatkrisen och för att Sverige ska vara ett föregångsland inom hållbar utveckling. Vi vill att framtida utländska gäster också fortsättningsvis ska vara intresserade av vårt miljöarbete. För att vi ska lyckas måste vi vara modiga, ta ansvar och fatta de beslut som krävs för framtidens miljö och klimat.

Med det vill jag önska alla här i salen som har hållit ut en riktigt god jul.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 18 december.)

Fru talman! Jag kan konstatera att ledamoten undviker att svara på frågan.

Naturligtvis är det olika prioriteringar som avgör hur vi satsar våra pengar. Den prioritering som energi- och näringsminister Ebba Busch talar sig varm för, att vi ska satsa enorma summor på kärnkraft och betala det överpris som det ser ut att bli, står vi absolut inte bakom.

Vi ser att det behövs satsningar på vindkraft till havs, exempelvis, och andra teknikneutrala satsningar - i stället för att man enbart lägger pengarna i en korg.

Men jag vill återkomma till miljökvalitetsmålen. Vi ser i regeringens egen tabell att flera mål inte uppnås. Ett långsiktigt utsläppsmål för 2045 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusutsläpp till 2040 uppnås inte. Målet om en minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter uppnås inte. Målet om en ökad andel kommunalt avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning till 2025, 2030 och 2035 uppnås inte. Vi fick en rapport om att matavfallet inte har minskat som man har tänkt sig. Vi uppnådde inte heller målet för 2023. Målet om bygg- och rivningsavfall uppnås inte heller.

Detta är alltså från regeringens egen budget.

Sverige går bakåt inom vissa av dessa områden. Vi har också backat jämfört med många andra länder. Vi har gjort det sämre när det gäller klimatutsläppen och när det gäller den cirkulära ekonomin.

Hur kan ledamoten med gott samvete blunda för detta? Vad säger ledamoten att vi ska göra för att vända denna utveckling? Jag ser att det inte kan få fortsätta så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Nu är det tredje gången under denna mandatperiod som Tidöregeringen slår sig för bröstet för en förträfflig miljö- och klimatbudget. Vi har hört om satsningar och kommentarer om att det är den största budgeten på flera år. Vi har läst om det i medierna. Men hur ser det egentligen ut?

I den första budgeten slaktades ju naturvårdssatsningarna med nästan 1 miljard. 1 miljard är ju 1 000 miljoner kronor. Sedan återfördes 30 miljoner i en vårbudget i något som kallades för en satsning på biologisk mångfald.

I samband med budgetpresentationen i höstas slog regeringspartierna och SD på stora trumman igen och berättade att 137 miljoner kronor skulle återföras till naturvårdsbudgeten för att bland annat satsa på skötsel av naturreservat och vandringsleder. Men fortfarande ligger naturvårdssatsningen långt ifrån den 2-miljardersnivå som den låg på innan denna regering tillträdde och före inflationsökningen.

Jag kan konstatera att det är skillnad mellan ord och handling här och att detta inte är så prioriterat som man säger. Jag undrar: Om ni inte är beredda att satsa riktiga pengar på miljöområdet, hur ska vi då kunna nå våra miljökvalitetsmål?

Fru talman! Det var ändå positivt att höra att Martin Kinnunen har ett starkt engagemang i frågan, men jag skulle vilja säga att det krävs mer handling än ord. Sverige behöver stötta näringslivet och se till att det blir innovationer och ännu mer ny grön teknik. Det är så vi stärker vår ekonomi och vårt varumärke.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Martin Kinnunen nämnde Miljömålsberedningens arbete. Där, skulle jag vilja säga, är Sverigedemokraterna kanske inte så väldigt konstruktiva och bidrar inte med så väldigt många förslag om hur vi ska nå klimatmålen. Men det återstår att se. Vi är inte riktigt i mål.

Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med fabriker i exempelvis Kina eller Taiwan, men vi kan bidra med teknik för miljö och klimat från Sverige. Då behöver samhället incitament och styrmedel för att detta ska bli verklighet.

Vi behöver se till att det finns en marknad för exempelvis elbilar, en vettig klimatbonus och bra med laddstolpar även norr om Uppsala för att man ska kunna köpa och köra en elbil oavsett var i landet man bor.

Vi behöver styra mot nya affärsmodeller med cirkulära flöden och ha ett ökat tänk när det gäller mer hållbarhet, för då kan vi få till en snabbare förändring i stället för att låsa fast oss i oljeindustrins klor.

Ledamoten nämnde de cirkulära flödena och den cirkulära ekonomin, men det saknas förslag om detta. Jag ser inte hur Sverigedemokraterna vill göra för att minska exempelvis giftimporten från Kina, alltså de där prylarna som är väldigt enkla att klicka hem via nätet.

Ledamoten nämnde klimatmålet 2045, så jag ställer frågan så här: Står Sverigedemokraterna bakom klimatmålet för 2030 även om det ska ses över?

Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet!

När jag lyssnar till ledamotens berättelse här och tar del av budgeten får jag en känsla av att Sverigedemokraterna egentligen inte alls bryr sig om miljö- och klimatfrågan och att den inte prioriteras utan kanske till och med helt ignoreras, trots att vi ser konsekvenserna av den under varje årstid i vårt land. Den påverkar vår ekonomi och vår infrastruktur och också vår livsmedelsförsörjning.

Flera förslag har ledamoten förkastat och raljerat över, och när det påpekas för ledamoten vad som sker i EU är det fel också på EU:s förordningar.

Det sker en påverkan utanför våra gränser, i Europa och i övriga världen. Det blir allt varmare; vi får se om det blir värmerekord även i år. Vi måste göra något åt detta, och Sverige måste bidra.

Min fråga är: Vad gör Sverigedemokraterna för att vi ska följa klimatlagen och uppnå våra klimatmål för 2030 och 2045?

Herr talman! Vi får alltså inget tydligt besked om datumet. Men förväntningarna blir högre ju längre tiden går.

Vad kommer då strategin att innehålla? Jag har precis varit på ett lunchseminarium om livsmedel och forskning. Man önskade en stor bredd inom livsmedelspolitiken. Detsamma gällde klimatanpassningen och tillgången till vatten i jordbruket. Där krävs det samverkan mellan olika politiska områden.

Vad kommer ministern att göra när väl strategin kommer för att den verkligen ska göra skillnad och vara så bred som det krävs?

Herr talman! Med julen på väg finns det en hel del förväntningar i luften. Den svenskproducerade maten är viktig för det svenska julbordet. Att få rätt förutsättningar inför framtiden skulle vara en riktigt bra julklapp för alla Sveriges bönder.

Högt uppe på min och Centerpartiets önskelista finns nu en uppdaterad livsmedelsstrategi. Vi behöver en tydlig och välfylld strategi som ger klarhet och styrka till hela livsmedelskedjan från lantbrukare till konsumenter. Nu har vi väntat länge nog.

Min fråga till landsbygdsminister Kullgren är: När kan vi förvänta oss att få ta del av denna länge försenade livsmedelsstrategi? Kommer vi kanske att få en glimt av den före nyår, eller får vi se den först under nästa års julgran?

Fru talman! Dagens debatt handlar om miljöprövning och tillståndsprocesser. Området kan tyckas vara byråkratiskt, men det är absolut viktigt för vår framtid. Tillståndsprocesserna för industri och infrastruktur behöver bli mer effektiva och förutsägbara. Vi har alla sett hur viktigt det är med ett system som både skyddar vår miljö och ger företag möjlighet att växa och bidra till en hållbar utveckling.

Sverige har naturresurserna, innovationerna och entreprenörskapet för att gå vinnande ur den omställning som kan fortsätta att skapa jobb och tillväxt. Men det stupar ofta på en sådan till synes enkel sak som tillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Fru talman! Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning. Men låt oss vara tydliga med att det inte räcker. Vi behöver följa upp och se vilken effekt dessa förslag får. Vi måste också vara beredda att göra mer. De resurser och insatser som finns till den gröna omställningen har skurits ned, och det drabbar både vår miljö och vår ekonomi.

Jag och Centerpartiet anser att regeringen under mandatperioden tydligt har visat att klimatet inte är en prioriterad fråga. Man har skurit ned på viktiga stöd som bidrar till omställningen. Näringslivet har klart och tydligt sagt att de vill ha mindre hinder för att investera i den i gröna omställningen. Vi måste se till att riva dessa hinder, och det är hög tid att vi sätter igång. Trots den uttalade prioriteringen att förenkla är detta försenat. Det har tagit två år för regeringen att ta fram detta, och nu behöver vi snabba på processen ytterligare.

Fru talman! En av de största bristerna i vår nuvarande lagstiftning är att den inte väger in klimatnytta på ett tillfredsställande sätt. Miljöbalken behöver reformeras för att vi ska kunna ta hänsyn till den positiva klimatpåverkan som nya projekt kan ge. Vi måste också se till att myndigheternas arbete är samordnat så att företagen vet vad som gäller och kan planera sina investeringar.

Centerpartiet vill se handling här och nu. Vi föreslår att regeringen tillsätter en tillståndsberedning. Beredningen ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa de största problemen som företagen upplever. Den borde bland annat hantera frågor såsom vilken myndighet som ska bli vägen in för samtliga tillståndsfrågor och om det ska tillsättas särskilda team för klimatprojekt över vissa belopp, som då kan lotsas genom den administrativa hanteringen. Syftet med en parlamentarisk beredning är att säkerställa att det finns god förankring och långsiktig majoritet för förslagen i riksdagen.

Vi ska också komma ihåg lokalsamhällena. Det är avgörande att se till att intäkter från exempelvis kraftproduktion och mineralutvinning stannar kvar där verksamheten bedrivs. Centerpartiet vill titta vidare på regionala skattebaser. De stärker inte bara ekonomin i dessa områden utan ger också en känsla av delaktighet och rättvisa.

Fru talman! Sammanfattningsvis vill jag säga att bristerna i vår lagstiftning och hur den implementeras inte bara hotar vår arbetsmarknad och ekonomi utan också våra möjligheter att göra skillnad i kampen mot klimatförändringarna. Det är dags att agera. Vi behöver fler och mer effektiva reformer för att säkra en hållbar framtid för både Sverige och vår planet. Detta lagförslag innebär små steg i rätt riktning. Det behövs dock betydligt större ändringar i lagstiftningen avseende tillståndsprocesser för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och den gröna omställningen ha en chans att lyckas. Genom bredare samverkan skulle vi kunna arbeta fram betydligt bättre lösningar än i det förslag vi har på bordet i dag.

Jag står bakom vårt särskilda yttrande och yrkar bifall till reservation 7.

Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Herr talman! Det är väl positivt att Moderaterna har en önskan och en strävan att gå längre. Då vill jag påminna om att de äger frågan. Den ligger ju på regeringens bord.

Senast i dag kom nyheten att LKAB tar paus i sin utveckling och sina investeringar på grund av att elbehovet inte kan tillgodoses. Det finns väl andra skäl också, men det saknas infrastruktur för el just på grund av regeringens långsamma processer.

Vi ser att klimatomställningen och de gröna investeringarna får stå åt sidan och stannar av, så det är inte bara till myndigheterna den här kritiken borde riktas utan även som sagt till regeringen själv.

Vilket besked har Moderaterna att ge till näringslivet och till de företag som funderar på att gå vidare i den gröna omställningen men nu tvekar på grund av regeringens långsamma processer, som regeringen har ansvar för? Vilket besked har ni till näringslivet, Joanna Lewerentz?

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Välkommen till MJU:s debatt!

Ja, det är många myndigheter och organisationer som är inblandade i tillståndsprocesserna i vårt land. Det är positivt att regeringen nu äntligen har kommit med den här propositionen. Det har ju dragit ut på tiden. Det är ett försenat förslag, men bättre sent än aldrig. Det räcker dock inte. Det finns mycket mer vi borde göra.

Min första fråga till Moderaterna och regeringen är vad man gör för att förbättra regeringens egna tillståndsprocesser. Jag tänker att det är en hel del processer som regeringen har på sitt bord, exempelvis havsbaserad vindkraft och solkraft. Kabeldragningar tar tid, så vad gör regeringen för att förbättra sina egna tillståndsprocesser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Som jag misstänkte vill landsbygdsministern inte svara på frågan. Klimatfrågan påverkar många politiska områden, främst skogen och landsbygden, men statsrådet Kullgren låtsas att detta inte berör hans område.

Jag ska förtydliga frågan. Att öka kolsänkan i skog och mark kommer att kosta pengar. Är regeringen beredd att avsätta de medel som krävs för att öka kolinlagringen i jord och skog till 2030, eller kommer man att blunda för detta precis som man gör med klimatmålen för 2030?

Fru talman! Jag har också en fråga till statsrådet Kullgren. Skogen är en viktig kolsänka, och skogen bidrar till biologisk mångfald och höga naturvärden. Skogen förser oss med biobränsle och energi, och virket från svensk skog ersätter betong när vi bygger hus i trä. Skogen är helt enkelt bra för Sverige.

Trots all skog ser det mörkt ut när det gäller att klara våra åtaganden inom EU för en ökad kolsänka. Detta beror på att regeringen redan har spenderat det utsläppsutrymme som fanns och i stället subventionerar fossila transporter. Skogen riskerar att få ta smällen när regeringen skjuter viktiga åtgärder på framtiden.

Vad har landsbygdsministern för besked till alla svenska skogsägare och till skogsindustrin när det nu ser ut som att brukandet av skog måste begränsas?

Fru talman! Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar. Det handlar om miljö och biologisk mångfald, påverkan på människor och en akut påverkan med väderomslag, översvämningar, torka och nu senast förändrade pollenprognoser. Men det handlar såklart också om ett större perspektiv med förutsättningar för tillgång till dricksvatten och vår produktion av mat.

En del av lösningen på dessa problem är att vi minskar utsläppen och blir mer cirkulära. Vi är inte så bra på cirkularitet i Sverige. Enligt siffrorna från Circularity Gap Report, som vi har hört om tidigare i dag, är Sverige bland de sämsta i klassen på detta med 3,5 procent. Så kan vi inte ha det!

Cirkulär ekonomi är en del av den gröna omställningen. Det behövs bra och kloka investeringar som bidrar till vår ekonomiska utveckling och som samtidigt bidrar till minskade utsläpp och därmed en grön tillväxt. För jag och Centerpartiet tror på ekonomin; vi tror att det måste vara lönsamt för företag och näringsliv att ställa om på riktigt.

Det finns stora konkurrensfördelar för svenska företag om vi går före i omställningen, men då måste vi i politiken bidra med vår andel. Vi måste visa politiskt ledarskap där vi tar ansvar och pekar ut färdriktning och styrmedel. Det saknar jag från den regering vi har i dag.

Centerpartiet vill satsa på ny teknik och nya innovationer. Det finns med i vår budget, inom ramen för Industriklivet, där det behövs kloka och bra investeringar som bidrar till ekonomisk utveckling samtidigt som det är en del av den gröna tillväxten. Vi ser att det behövs industriella satsningar på textilåtervinning, men såklart behövs det också på andra områden.

Vi borde göra mer inom plastindustrin. Plasten har kallats oljeindustrins levebröd och räddning. Det kom nyheter så sent som häromdagen om att det finns mikroplaster i människokroppen som bland annat påverkar vår möjlighet till fortplantning.

Omställningen till en cirkulär ekonomi borde vara ännu mer kopplad till den svenska klimathandlingsplanen. Denna plan har av många i princip liknats vid ett luftslott, om man ska tro alla som granskat den, däribland Klimatpolitiska rådet. Där behöver regeringen och Tidöpartierna göra mer. Som det ser ut nu kommer vi inte att nå målen för 2030 och antagligen inte till 2045 heller, trots allt prat om en palett av åtgärder.

Fru talman! Vad kan vi då göra? Jag tänker fokusera på textil, som står för 10 procent av de globala utsläppen. Det är verkligen en prioriterad fråga för oss. EU-lagstiftningen är äntligen på gång. Det är bra med textilstrategin, ekodesignkraven och avfallsdirektivet. Men det räcker inte, utan det krävs att EU pekar med hela handen. Vi har drivit på den svenska regeringen inför förhandlingarna för den svenska ståndpunkten och tryckt på för innovation och ny teknik vid ett flertal tillfällen.

Men regeringen och Tidöpartierna gör inte samma bedömning. Jag kan konstatera att regeringspartierna inte tycker att detta är lika viktigt och angeläget som Centerpartiet tycker, och som frågan förtjänar.

Det regeringen har gjort är att lägga ännu mer jobb på kommunerna. Från och med den 1 januari 2025 ska kommunerna samla in textilier från hushållen. Det är bra utifrån ett hushålls- och konsumentperspektiv. Men det är inte många kommuner som är redo. Det kommer att bli containrar med kasserade tyger och kläder. Många kommuner vet inte hur de ska ta hänsyn till de ideella krafterna och frivilligorganisationerna. Tyger är ett svårt material att ta hand om. Det får helst inte bli blött, och många ser framför sig att det kommer att bli lagerlokaler med gamla kläder som väntar på återvinning, alltså klädberg även här i Sverige.

I bästa fall kommer plaggen sedan att sorteras i polyester, bomull och så vidare för att sedan återvinnas. Det gjordes en stor satsning på återvinning av bland annat Renewcell, men det lönade sig inte. Man kunde inte sälja de volymer som man hade tänkt sig eftersom jungfruligt material är mycket billigare, och företaget har nu gått i konkurs.

SKR har varit kritiska till satsningen på att kommunerna ska stå för insamlingen, för det är en stor kostnad som landar just på kommunerna då de inte har producentansvar fullt ut för textil.

Jag ser framför mig att många kommuner antagligen kommer att få dispens och slippa samla in textilavfall. Så har det ju blivit med regeln för matavfall och bioavfall; nästan en tredjedel av Sveriges kommuner har hittat olika skäl till att inte samla in matavfallet. Det kostar för mycket, och det är inte tekniskt genomförbart. Det är inte som man skulle kunna förvänta sig, att det är Norrlandskommunerna och andra kommuner med långa avstånd som är sämst i klassen. En stor andel finns i stället i Stockholmsområdet och i Västra Götaland. Jag befarar att det kommer att bli likadant den 1 januari inom textilområdet.

Centerpartiet har ett par önskemål för textilområdet. Vi önskar att producentansvaret kommer att träda i kraft fullt ut inom EU så fort som möjligt. Vi vill införa en kvotplikt för återvunnet material inom textilier om 5-10 procent som ett verktyg för att öka lönsamheten i återvinningen. Vi får därmed större flöden och bättre system för cirkulära strömmar för textilier. Vi vill också satsa på kvalitet och se till att våra kläder produceras med hög kvalitet så att de håller längre och kan repareras flera gånger om. En lång livscykel är helt avgörande för att minska avfallet.

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till reservation 9, som handlar om textilier.

Jag vill också lyfta frågan om vad vi kan göra i den offentliga sektorn. Det pågår ett stort slöseri med stora ekonomiska och miljömässiga konsekvenser på våra myndigheter. Offentliga upphandlingar kontrolleras av lagar och granskas av medierna. Men för att komma till rätta med slöseriet måste vi även titta på restvärden och möjligheter att avyttra inventarier när de väl har gjort sitt.

Det finns en stor byråkratisk apparat med Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten och ett flertal andra organisationer som arbetar för att hjälpa myndigheter, kommuner och landsting att upphandla rätt och väl. Många upphandlingar bevakas dessutom noggrant av både anbudsgivare och medier.

Så långt är allt väl, men varför talas det nästan uteslutande om vilka belopp myndigheter upphandlar för och aldrig om hur stora belopp som går upp i rök? Varför denna enkelriktade fokusering på inköp och ingenting om restvärden, livscykelanalyser och möjligheter att avyttra inventarier när de väl har gjort sitt? Varför finns det ingen lag för hur de upphandlade produkterna ska hanteras när de inte behövs längre?

Visserligen finns det många goda exempel på återbruk av möbler och inventarier, men vi kan göra mer. En sak är nämligen säker: Det finns ett stort värde i de möbler, de fordon, den medicinteknik, de verktyg och datorer och andra inventarier som Sveriges närmare 800 myndigheter, kommuner och regioner fasar ut och skickar iväg som avfall.

Det pågår ett stort slöseri med stora ekonomiska och miljömässiga konsekvenser eftersom all tillverkning förbrukar stora mängder råvaror och energi. Så hur ska vi kunna stoppa slöseriet, öka återanvändningen och bygga en cirkulär ekonomi?

Ett av Centerpartiets förslag är att vi precis som vi har en lag om offentlig upphandling skulle få en lag om offentlig avyttring just för att tvinga fler myndigheter att ta vara på värdet i sina tillgångar och spara på våra gemensamma medel. För att skapa goda offentliga affärer med medborgarnas bästa för ögonen måste det rimligen vara lika naturligt att sälja av det man inte använder som att upphandla det man behöver.

Fru talman! Det behöver tas ett helhetsgrepp och göras större satsningar för att få igång de cirkulära flödena i Sverige. Det behövs anläggningar som kan sortera och återvinna alla typer av material, textil, plast, elektronik etcetera, och endast förbränna det som verkligen saknar användningsområde. Då räcker det inte med kommunala återvinningsstationer.

Svensk miljöteknik är redan världsledande, och vi har stora möjligheter att utveckla tekniken och bli ledande inom EU. Många EU-länder måste anstränga sig mer när det gäller avfallshanteringen, men vi kan hjälpas åt med infrastrukturen för återvinning.

EU-länderna måste själva ta hand om sitt avfall. Sopor ska inte dumpas och bli en miljöbelastning någon annanstans, utan vi måste ta hand om dem på ett bra sätt. För att detta ska bli verklighet behöver lagstiftningen förändras så att vi och näringslivet betraktar sopor och avfall som en resurs.

Tiden för omvälvande förändring är nu. Om Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland för hållbarhet måste konsumtionen minska. Och vi är väl rustade för att bli ledande i en cirkulär omställning. Det finns kunskap och innovationskraft, och det finns en enorm potential i stora och förnybara skogar och stor utvinning av inhemska resurser. Det ger en enorm möjlighet till förändring.

Jag har höga förhoppningar, men det krävs ett politiskt ledarskap som sätter fokus på frågan, får upp det cirkulära på agendan och sätter nya djärva mål. Kom ihåg när ni röstar i EU-parlamentsvalet att partierna har olika ambitioner.

Näringslivet behöver inse att det på lång sikt är mest ekonomiskt lönsamt med en cirkulär ekonomi. Då kan vi nå en omställning och ett systemskifte. Sverige har en stor potential.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)