Stina Larsson (C) om Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Här i kammaren debatteras i dag betänkandet om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett bra och robust djurskydd. Det har vi haft i många år. Detta visar sig också väldigt tydligt när det gäller hur mycket antibiotika som används i svensk djurhållning. Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU. Det är väldigt bra. Hur mycket som används är en av de viktigaste frågor vi har hand om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

För några år sedan var jag i Paris med miljö- och jordbruksutskottet. Där funderade de på om det här var en viktig fråga. Nu har alla börjat förstå att det här är en jätteviktig fråga – kanske en av de viktigaste vi har att behandla framöver. Ibland verkar det som att politiken vill ta åt sig äran, men det är våra duktiga jordbrukare som ska äras och tackas för att det är på det sättet.

Herr talman! Vi har ett stort bekymmer med att det finns för få veterinärer i landet. Det är en mycket viktig fråga, som vi hörde här inledningsvis. Det är viktigt att det i hela landet ska gå att få en veterinär när ett djur blir sjukt. Regeringen har skjutit till pengar till distriktsveterinärerna, och regeringen kommer med fler förslag under våren för att förbättra detta.

Jag är glad att vi har en regering som vill satsa på svenskt jordbruk med en uppdaterad livsmedelsstrategi där ökad livsmedelsproduktion är en bärande del. Vi kan inte bara hoppas på att andra länder ska hjälpa oss vid en kris eller krigssituation. Vi måste själva se till att det finns mat i våra förrådshus. Vårt lands skafferi ska inte vara halvtomt, utan det ska bågna av mat. Det ska vara så mycket att vi också kan hjälpa andra länder som behöver vår hjälp.

Sverige har mycket bra förutsättningar för att odla och producera livsmedel. Under många år bakåt i tiden har dock antalet bönder minskat i stort antal. Antalet mjölkkor har också minskat. Faktum är att vi i Sverige aldrig har haft så få jordbrukare eller mjölkkor i landet. Detta vill regeringen göra något åt. Vi vill att svenskt jordbruk ska vara lönsamt och att konkurrenskraften ska stärkas.

Herr talman! Det var därför regeringen tillsatte utredningen om animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. Den hade förra landshövdingen Elisabeth Nilsson som utredare. Det kom många bra och viktiga förslag som exempelvis att förenkla regelverket för läkemedelsanvändning för jordbrukare, att göra skyddsjakt enklare och att staten ska gå in med kreditgarantier. Den fråga som kanske blev störst var nog förslaget om att mjölkkor i lösdrift ska undantas från beteskravet.

Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater litar på Sveriges mjölkbönder. De, om några, vet bäst när korna ska vara inne i djurstallet och när de ska gå ut. Därför är flexibiliteten en viktig fråga för många av Sveriges mjölkbönder. Det är också viktigt att komma ihåg att en ladugård förr – exempelvis när min pappa var bonde – inte såg ut som i dag, när mjölkstallarna är ljusa, stora och har en helt annan komfort.

Herr talman! Under mjölkkrisen ställde jag väldigt många frågor till dåvarande landsbygdsministern gällande om vi kunde ge en djurväldfärdsersättning för kor som är ute – precis som mjölkbönderna i Finland får.

Jag fick svaret att det inte går när vi har en lag om beteskrav. Det är omöjligt. Med en förändrad beteslagstiftning kommer det att vara möjligt.

Herr talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för frågan!

Jag måste ändå svara på den första delen, som handlade om offentlig upphandling. Precis som ledamoten var inne på hade vi en sådan debatt för en tid sedan. Om vi kort ska ta den delen tycker jag att det alltid är viktigt att faktagranska ett sådant påstående som ledamoten kommer med i sitt anförande. Även nu säger ledamoten att man inte vill köpa mjölk från särskilda gårdar om det skulle bli så.

Faktum är att 90 procent av alla landets kommuner köper ekologisk mjölk. När det gäller ekologisk mjölk är korna ute. Det är ju ett krav för ekologiskt. Det är intressant att få fakta om detta. Det är så det ser ut. Av alla som i dag köper handlar 90 procent ekologiskt. Det kommer ändå att fortsätta. Det är intressant.

Ledamotens andra fråga lyfter fram något jätteviktigt, nämligen hur det ser ut i exempelvis den norra delen. Som exempel kan jag säga att Jordbruksverkets nordligaste kontor är i Uppsala. Det visar kanske en del i hur det har varit. Här måste det bli förändring. Nu har livsmedelsstrategin detta som en punkt, alltså att utreda hur vi ska få igång detta i hela landet.

I dag är livsmedelsförsörjningen för dålig i norra delen. Det är väldigt sorgligt med tanke på att det finns så mycket åkermark och betesmark. Vi skulle kunna ha mycket mer produktion.

Herr talman! Jag börjar med den första frågan så att vi inte tappar bort oss här.

Jag tänker att regeringen ser över det här. Vi har ett stort bekymmer som vi måste göra något åt. Det sista jag hörde var att regeringen måste göra allt den kan för att se till att det finns veterinärer i hela landet. Det vill jag säga till att börja med.

Sedan måste jag ändå säga följande: Ni som var med 2014, 2015 eller 2016 vet att det var väldigt tufft på den tiden, med enormt dåliga mjölkpriser för mjölkbönderna. Det var då vi lyfte fram förslaget att man likt Finland faktiskt kan låta staten gå in och stötta. Då fick vi svaret från den dåvarande socialdemokratiska ministern: Det går inte. Vi har lagar i Sverige, och beteskravet är reglerat i lag. Därför kan vi inte gå in och ändra det och ge stöttning i form av ersättning till Sveriges mjölkbönder.

Det var svaret jag fick då. Jag tänker: Om man skulle släppa på det här – om man skulle göra det som vi hoppades – skulle det bli mycket enklare att göra det som de gör i Finland. Finland är ju också med i EU. På det sättet skulle vi alltså kunna stötta om det behövs och göra det här mer flexibelt. Jag tror nämligen att det är det som är viktigt för våra svenska mjölkböcker, det vill säga att känna att det finns flexibilitet i systemet och att vi litar på dem. De vet bäst när korna ska vara ute och när de ska vara inne.

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för din fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Det är ju jätteintressant, tycker jag, att Jordbruksverket gjorde på det här sättet. Jag reagerade väldigt starkt, kan jag säga. Det är så många som jobbar med det här runt om i Sverige, och det är många som har det som hobby och så vidare. Jag reagerade på sättet som man pratar om det här på. Jag förstår naturligtvis intentionen, men det skulle slå väldigt fel. Jag tror dessutom att en kanin skulle ha uppåt tio kvadratmeter – var det inte så? Det var i alla fall väldigt mycket, och oavsett vilket tror jag inte att det är gångbart.

Jag tycker att det är jättebra att man tar tillbaka det här och ser över det så att vi kanske får något helt annat.

Herr talman! Tack återigen, Stina Larsson, för frågorna! Jag håller helt med dig.

Jag tänker så här: Det är myndigheterna som gör detta, och det är väldigt svårt att gå in i förväg och tycka och tänka. Som ledamoten var inne på var det mycket i sociala medier, och det var många som hörde av sig. Det gäller även politiskt; det var inte bara ledamoten som hörde av sig och tyckte att det här var helt ogenomtänkt, utan det var andra också.

Jag tänker mig – och hoppas ändå – att man från myndighetens sida på något sätt lär sig att leva lite mer i verkligheten, kanske. Så tänker jag. Vi får se vad som kommer, men jag har hopp om att det i alla fall blir mycket bättre.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan!

Ja, vi är överens om en del där, Rebecka – bland annat att vi har sett en utveckling där det har blivit färre mjölkbönder, eller gårdar över huvud taget, i vårt land. Jag tror att många bönder ändå är glada över att vi i den här kammaren pratar om det här och är intresserade av hur vi ska kunna förbättra det. Det är ju ändå det som är viktigt: Hur kan vi förbättra för Sveriges mjölkbönder och för våra bönder över huvud taget?

Jag tror att det finns några saker som är viktiga. Här i kammaren brukar vi prata om att lönsamheten måste öka. Vi måste också se till att konkurrenskraften stärks och att regelkrånglet minskar. Regelbördan nämns återkommande när jag är ute och pratar med bönder.

Jag håller dock inte med om att man ensidigt pratar om export i livsmedelsstrategin. Tvärtom talar man faktiskt om tre ben: export, robusthet samt svensk mat och gastronomi. Robusthet är någonting som är jätteviktigt i vår tid. I mitt anförande var jag inne på hur det ser ut nu. Vi kan i dag inte försörja vårt lands invånare som vi skulle behöva kunna. Därför är det bra att regeringen ser till att jobba med dessa frågor. På punkt efter punkt har regeringen sett till att underbygga mer, så att det går att sätta mat på bordet i en krissituation. Det kommer att ta tid att bygga upp detta, men resan har åtminstone börjat. Den började egentligen 2017, med livsmedelsstrategin, och den fortsätter nu.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för dina frågor!

Det var spännande att du tog upp regelförenklingar. Jag håller på och jobbar med sådant. Efteråt kan vi diskutera exakt hur du menade – jag var inte riktigt med på det, men jag tar gärna input från vad du sa.

Beteskravet har ju blivit en stor fråga. Det finns gott om känslor i det här. För att vara ärlig upplever jag också att det ibland finns en ganska stor okunskap. Jag undrar hur många av dem som tycker så mycket som egentligen själva har varit ute och träffat mjölkbönder i deras kontext, vid deras gårdar, med nybyggda stallar med mera. Där någonstans måste man ju börja. Man kan naturligtvis ha en åsikt, men man behöver ha lite fakta när man pratar om det här.

Jag hör från olika håll att det skulle vara mycket sämre när det gäller djurhållningen. En riktigt varm sommardag går kon inte ut; det vill den inte göra. När det är väldigt smutsigt – när det har regnat 30, 40 eller 50 millimeter eller kanske ännu mer – går den inte heller ut. Om den går ut blir den väldigt smutsig. Det skapar sjukdomar.

Vi lever i olika världar. Någonstans där måste vi börja prata. Vi kan ha åsikter om vad som är helt fel eller helt rätt, men vi måste ändå ha faktaunderlag.

Faktum är att de flesta kommer att ta ut korna. 80–85 procent kommer att fortsätta vilja ha korna ute. Det är detta vi har att prata om. Det bästa är att ha flexibilitet och att lita på Sveriges bönder.