Riksflödet
Logga in
Replikerade på Magnus Oscarsson ·

Stina Larsson (C) om Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Stina Larsson (C) svarade Magnus Oscarsson i en replik om Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd i debatten ”Protokoll 2024/25:91 Torsdagen den 27 mars” den 27 mars 2025.

Magnus OscarssonKD· i sitt anförandeHär i kammaren debatteras i dag betänkandet om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. Sverige har ett bra och robust djurskydd. Det har vi haft i…
Replikskiftet · 12 repliker

Herr talman! Här i kammaren debatteras i dag betänkandet om bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Sverige har ett bra och robust djurskydd. Det har vi haft i många år. Detta visar sig också väldigt tydligt när det gäller hur mycket antibiotika som används i svensk djurhållning. Sveriges bönder använder minst antibiotika i hela EU. Det är väldigt bra. Hur mycket som används är en av de viktigaste frågor vi har hand om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

För några år sedan var jag i Paris med miljö- och jordbruksutskottet. Där funderade de på om det här var en viktig fråga. Nu har alla börjat förstå att det här är en jätteviktig fråga – kanske en av de viktigaste vi har att behandla framöver. Ibland verkar det som att politiken vill ta åt sig äran, men det är våra duktiga jordbrukare som ska äras och tackas för att det är på det sättet.

Herr talman! Vi har ett stort bekymmer med att det finns för få veterinärer i landet. Det är en mycket viktig fråga, som vi hörde här inledningsvis. Det är viktigt att det i hela landet ska gå att få en veterinär när ett djur blir sjukt. Regeringen har skjutit till pengar till distriktsveterinärerna, och regeringen kommer med fler förslag under våren för att förbättra detta.

Jag är glad att vi har en regering som vill satsa på svenskt jordbruk med en uppdaterad livsmedelsstrategi där ökad livsmedelsproduktion är en bärande del. Vi kan inte bara hoppas på att andra länder ska hjälpa oss vid en kris eller krigssituation. Vi måste själva se till att det finns mat i våra förrådshus. Vårt lands skafferi ska inte vara halvtomt, utan det ska bågna av mat. Det ska vara så mycket att vi också kan hjälpa andra länder som behöver vår hjälp.

Sverige har mycket bra förutsättningar för att odla och producera livsmedel. Under många år bakåt i tiden har dock antalet bönder minskat i stort antal. Antalet mjölkkor har också minskat. Faktum är att vi i Sverige aldrig har haft så få jordbrukare eller mjölkkor i landet. Detta vill regeringen göra något åt. Vi vill att svenskt jordbruk ska vara lönsamt och att konkurrenskraften ska stärkas.

Herr talman! Det var därför regeringen tillsatte utredningen om animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd. Den hade förra landshövdingen Elisabeth Nilsson som utredare. Det kom många bra och viktiga förslag som exempelvis att förenkla regelverket för läkemedelsanvändning för jordbrukare, att göra skyddsjakt enklare och att staten ska gå in med kreditgarantier. Den fråga som kanske blev störst var nog förslaget om att mjölkkor i lösdrift ska undantas från beteskravet.

Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater litar på Sveriges mjölkbönder. De, om några, vet bäst när korna ska vara inne i djurstallet och när de ska gå ut. Därför är flexibiliteten en viktig fråga för många av Sveriges mjölkbönder. Det är också viktigt att komma ihåg att en ladugård förr – exempelvis när min pappa var bonde – inte såg ut som i dag, när mjölkstallarna är ljusa, stora och har en helt annan komfort.

Herr talman! Under mjölkkrisen ställde jag väldigt många frågor till dåvarande landsbygdsministern gällande om vi kunde ge en djurväldfärdsersättning för kor som är ute – precis som mjölkbönderna i Finland får.

Jag fick svaret att det inte går när vi har en lag om beteskrav. Det är omöjligt. Med en förändrad beteslagstiftning kommer det att vara möjligt.

Herr talman! Tack, ledamoten Oscarsson, för anförandet!

Beteskravet tänker jag att andra här i kammaren kommer att ta upp, så jag låter den frågan vara just nu. Jag vill dock i alla fall säga att det inte handlar om att vi inte litar på bönderna, men vi ser inte heller fördelen med att häva beteskravet. Detta nämnde jag också kopplat till offentlig upphandling, där hållbarhetskriterier är en viktig del. Vi har haft ett tidigare replikskifte i livsmedelsdebatten om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Det jag vill fokusera på nu är det ledamoten själv är inne på, alltså att vi har svårt att få till nya lantbruk. Det gäller inte minst i norra delen av Sverige. Detta hänger ihop med tillgången till veterinärer. Jag nämnde i mitt anförande också att det är svårt att få till rutinmässiga besök, eftersom de behöver åka på det allra mest akuta.

År 2023 skrev Länsstyrelsen i Västerbotten ett brev till regeringen där man slog larm om att hela inlandet stod utan veterinärservice på kvällar, nätter och helger. Då är det inte så svårt att förstå att allt färre lantbrukare väljer att etablera sina verksamheter norr om Dalälven.

Det är dock inte bara i norra Sverige det krisar. Det är även i södra delen av landet, exempelvis i Småland, där många sysslar med just djuruppfödning. Jordbruksverket har precis meddelat att det från och med den 10 mars i år inte kommer att finnas någon jourhavande veterinär tillgänglig där längre. Det får såklart negativa konsekvenser för det svenska lantbruket. Detta borde därför vara en prioriterad fråga för regeringen, om man vill öka livsmedelsproduktionen och minska sårbarheten.

Min fråga till ledamoten blir därför varför man väljer att inte ställa krav på privata aktörer att ta ett större ansvar när det gäller beredskap och jour.

Herr talman! Jag tackar Sofia Skönnbrink för frågan!

Jag måste ändå svara på den första delen, som handlade om offentlig upphandling. Precis som ledamoten var inne på hade vi en sådan debatt för en tid sedan. Om vi kort ska ta den delen tycker jag att det alltid är viktigt att faktagranska ett sådant påstående som ledamoten kommer med i sitt anförande. Även nu säger ledamoten att man inte vill köpa mjölk från särskilda gårdar om det skulle bli så.

Faktum är att 90 procent av alla landets kommuner köper ekologisk mjölk. När det gäller ekologisk mjölk är korna ute. Det är ju ett krav för ekologiskt. Det är intressant att få fakta om detta. Det är så det ser ut. Av alla som i dag köper handlar 90 procent ekologiskt. Det kommer ändå att fortsätta. Det är intressant.

Ledamotens andra fråga lyfter fram något jätteviktigt, nämligen hur det ser ut i exempelvis den norra delen. Som exempel kan jag säga att Jordbruksverkets nordligaste kontor är i Uppsala. Det visar kanske en del i hur det har varit. Här måste det bli förändring. Nu har livsmedelsstrategin detta som en punkt, alltså att utreda hur vi ska få igång detta i hela landet.

I dag är livsmedelsförsörjningen för dålig i norra delen. Det är väldigt sorgligt med tanke på att det finns så mycket åkermark och betesmark. Vi skulle kunna ha mycket mer produktion.

Herr talman! Vi betar väl av betesrätten ändå, eftersom det var det ledamoten valde att svara på. Ledamoten säger att man ska hålla koll på fakta. Ledamoten lyfter själv upp djurvälfärdsersättning, vilket man bland annat efterfrågar från branschen, både kopplat till EU och internt inom Arla. Vad jag förstått är det – eftersom det redan är praxis i Sverige – inte garanterat att bönderna kommer att få den här typen av djurvälfärdsersättning av Arla. Vad jag har förstått betalar de ju ut detta till finska och danska bönder. Jag tänker att man kanske får dra i sin egen koncern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Jag går tillbaka till det här med veterinärer som inte kan nås i tid vid akuta situationer. Det kan leda till nödslakt eftersom man inte har något annat val om man inte får hjälp i tid. Det innebär ett produktionsbortfall, vilket är ekonomiskt kännbart för en lantbrukare – särskilt om det drabbar flera djur i besättningen eller särskilda nyckeldjur.

Veterinärhjälp behövs även i det förebyggande arbetet; distriktsveterinärerna hjälper ju våra lantbrukare med hälsoövervakning, vaccinationer, dräktighetsundersökningar, juverhälsokontroller med mera.

Därför frågar jag återigen varför regeringen inte vill se över möjligheten att fördela ansvaret för den veterinära beredskapen och jouren på ett rättvisare sätt.

Herr talman! Jag börjar med den första frågan så att vi inte tappar bort oss här.

Jag tänker att regeringen ser över det här. Vi har ett stort bekymmer som vi måste göra något åt. Det sista jag hörde var att regeringen måste göra allt den kan för att se till att det finns veterinärer i hela landet. Det vill jag säga till att börja med.

Sedan måste jag ändå säga följande: Ni som var med 2014, 2015 eller 2016 vet att det var väldigt tufft på den tiden, med enormt dåliga mjölkpriser för mjölkbönderna. Det var då vi lyfte fram förslaget att man likt Finland faktiskt kan låta staten gå in och stötta. Då fick vi svaret från den dåvarande socialdemokratiska ministern: Det går inte. Vi har lagar i Sverige, och beteskravet är reglerat i lag. Därför kan vi inte gå in och ändra det och ge stöttning i form av ersättning till Sveriges mjölkbönder.

Det var svaret jag fick då. Jag tänker: Om man skulle släppa på det här – om man skulle göra det som vi hoppades – skulle det bli mycket enklare att göra det som de gör i Finland. Finland är ju också med i EU. På det sättet skulle vi alltså kunna stötta om det behövs och göra det här mer flexibelt. Jag tror nämligen att det är det som är viktigt för våra svenska mjölkböcker, det vill säga att känna att det finns flexibilitet i systemet och att vi litar på dem. De vet bäst när korna ska vara ute och när de ska vara inne.

Herr talman! En höna behöver en bur på fyra kvadratmeter för att må bra. Ett marsvin behöver tre kvadratmeter och en kanin fem kvadratmeter. Det är större än en kalvs yta, kan man konstatera. Vidare ska reptiler inte ges levande insekter på grund av att det finns risk för lidande för insekten.

Det här var Jordbruksverkets förslag till nya regler för smådjur. De kom förra veckan, ungefär samtidigt som regeringen tänkte presentera sin livsmedelsstrategi. Nu har ju förslagen inte blivit verklighet – än i alla fall – så min fråga är egentligen: Vad tycker ledamoten om dessa förslag?

Herr talman! Tack, Stina Larsson, för din fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Det är ju jätteintressant, tycker jag, att Jordbruksverket gjorde på det här sättet. Jag reagerade väldigt starkt, kan jag säga. Det är så många som jobbar med det här runt om i Sverige, och det är många som har det som hobby och så vidare. Jag reagerade på sättet som man pratar om det här på. Jag förstår naturligtvis intentionen, men det skulle slå väldigt fel. Jag tror dessutom att en kanin skulle ha uppåt tio kvadratmeter – var det inte så? Det var i alla fall väldigt mycket, och oavsett vilket tror jag inte att det är gångbart.

Jag tycker att det är jättebra att man tar tillbaka det här och ser över det så att vi kanske får något helt annat.

Herr talman! Jag instämmer i att de här reglerna var en skrivbordsprodukt och någonstans väldigt orimliga. De skulle enbart gälla smådjur för hobbyverksamhet och inte de djur som finns på våra större gårdar. De skulle gälla hönor som man har som husdjur eller som kanske lever i ett hönshus i liten skala.

Jordbruksverket tog tillbaka regelförslagen efter påtryckningar från många organisationer och efter stor kritik i sociala medier. Centerpartiet kallade minister Kullgren till utskottet för att svara på frågor. Man inser att någonting hände på vägen.

Regelförslagen kommer dock tillbaka; det är bara en tidsfråga. Där tänker jag att vi måste ta hänsyn till den småskaliga produktionen, eftersom den är en del av beredskapen och självförsörjningen. Vi är också beroende av att se till att våra lantraser finns kvar. En levande landsbygd ökar förståelsen för var maten kommer ifrån, och jag tänker att barn och familjer måste kunna leva med djur och husdjur nära.

Vad avser ledamoten att göra för att säkerställa att regelverket för smådjur framöver är väl underbyggt, väl genomförbart och någonstans rimligt?

Herr talman! Tack återigen, Stina Larsson, för frågorna! Jag håller helt med dig.

Jag tänker så här: Det är myndigheterna som gör detta, och det är väldigt svårt att gå in i förväg och tycka och tänka. Som ledamoten var inne på var det mycket i sociala medier, och det var många som hörde av sig. Det gäller även politiskt; det var inte bara ledamoten som hörde av sig och tyckte att det här var helt ogenomtänkt, utan det var andra också.

Jag tänker mig – och hoppas ändå – att man från myndighetens sida på något sätt lär sig att leva lite mer i verkligheten, kanske. Så tänker jag. Vi får se vad som kommer, men jag har hopp om att det i alla fall blir mycket bättre.

Herr talman! De senaste 25 åren har nio av tio svenska gårdar lagts ned. Jag tror att det finns en väldigt bred uppfattning att det är en trend som måste vändas. Vi behöver vända trenden att gårdarna blir färre men större.

Livsmedelsstrategin har tagits upp. Den fokuserar väldigt mycket på export. Den är inte skriven för att vända trenden och öka beredskapen och självförsörjningsgraden av livsmedel. Jag undrar lite grann vilka åtgärder regeringen och ledamoten tänker sig för att på riktigt vända den här trenden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

I dag, när matjättarna och matpriserna är ett väldigt stort debattämne, tycker jag att det finns anledning att se över hela systemet. Vilka är det som i dag står med stora risker och små marginaler? Jo, det är bönderna. Vilka är det som i dag tar väldigt små risker men har väldigt stora marginaler? Det är matjättarna. Det menar jag är ett fundamentalt feltänk. Jag ser inte heller att det egentligen adresseras eller att det läggs fram realistiska förslag om detta i livsmedelsstrategin, som har ett ensidigt fokus på att fortsätta med business as usual och öka exporten.

Min fråga till ledamoten är: Vilka konkreta förslag tänker man att man kan vidta för att helt enkelt vända den här trenden och göra det möjligt för alla småskaliga bönder i Sverige att överleva?

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan!

Ja, vi är överens om en del där, Rebecka – bland annat att vi har sett en utveckling där det har blivit färre mjölkbönder, eller gårdar över huvud taget, i vårt land. Jag tror att många bönder ändå är glada över att vi i den här kammaren pratar om det här och är intresserade av hur vi ska kunna förbättra det. Det är ju ändå det som är viktigt: Hur kan vi förbättra för Sveriges mjölkbönder och för våra bönder över huvud taget?

Jag tror att det finns några saker som är viktiga. Här i kammaren brukar vi prata om att lönsamheten måste öka. Vi måste också se till att konkurrenskraften stärks och att regelkrånglet minskar. Regelbördan nämns återkommande när jag är ute och pratar med bönder.

Jag håller dock inte med om att man ensidigt pratar om export i livsmedelsstrategin. Tvärtom talar man faktiskt om tre ben: export, robusthet samt svensk mat och gastronomi. Robusthet är någonting som är jätteviktigt i vår tid. I mitt anförande var jag inne på hur det ser ut nu. Vi kan i dag inte försörja vårt lands invånare som vi skulle behöva kunna. Därför är det bra att regeringen ser till att jobba med dessa frågor. På punkt efter punkt har regeringen sett till att underbygga mer, så att det går att sätta mat på bordet i en krissituation. Det kommer att ta tid att bygga upp detta, men resan har åtminstone börjat. Den började egentligen 2017, med livsmedelsstrategin, och den fortsätter nu.

Herr talman! Det känns ändå som att detta inte rimmar så väl med de förslag till åtgärder som nu finns på regeringens bord och ska läggas fram. Vi har varit inne på det tidigare gällande betesrätten. Konsekvensen av att slopa detta blir inte att man stöttar de småskaliga bönderna, utan risken är att fler mjölkgårdar köps upp. Detta riskerar att snedvrida konkurrensen för alla de bönder som har en bra djurhållning och kor som kan gå ute.

Ledamoten pratade i sitt anförande om stoltheten över svensk djurskyddslagstiftning när det gäller antibiotika och liknande. Jag tycker att det rimmade väldigt illa med att han i nästa andetag ville backa från de framsteg som har gjorts, med ursäkten att det skulle stärka konkurrenskraften. Jag tycker att fokuset på konkurrenskraft egentligen inte leder till det vi vill när vi pratar om höjd beredskap och om att bryta trenden att gårdar läggs ned i Sverige. Man skulle behöva se detta ur ett annat perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

När det gäller beredskap skulle man kunna lägga fram många fler förslag som syftar till att göra en omställning från att bara ta fram grödor och liknande till att fokusera mer på växtbaserade proteiner, som går mycket lättare att lagra i tider då vi behöver öka vår livsmedelsförsörjning. Där finns det en hel del som jag, i all välmening, skulle vilja skicka med.

Det pratas mycket om regelförenklingar. Varför inte ta fram ett paket som syftar till regelförenklingar för Sveriges bönder, som redan i dag ligger i framkant i den gröna omställningen och som redan i dag jobbar med miljö, klimat och djurvälfärd?

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för dina frågor!

Det var spännande att du tog upp regelförenklingar. Jag håller på och jobbar med sådant. Efteråt kan vi diskutera exakt hur du menade – jag var inte riktigt med på det, men jag tar gärna input från vad du sa.

Beteskravet har ju blivit en stor fråga. Det finns gott om känslor i det här. För att vara ärlig upplever jag också att det ibland finns en ganska stor okunskap. Jag undrar hur många av dem som tycker så mycket som egentligen själva har varit ute och träffat mjölkbönder i deras kontext, vid deras gårdar, med nybyggda stallar med mera. Där någonstans måste man ju börja. Man kan naturligtvis ha en åsikt, men man behöver ha lite fakta när man pratar om det här.

Jag hör från olika håll att det skulle vara mycket sämre när det gäller djurhållningen. En riktigt varm sommardag går kon inte ut; det vill den inte göra. När det är väldigt smutsigt – när det har regnat 30, 40 eller 50 millimeter eller kanske ännu mer – går den inte heller ut. Om den går ut blir den väldigt smutsig. Det skapar sjukdomar.

Vi lever i olika världar. Någonstans där måste vi börja prata. Vi kan ha åsikter om vad som är helt fel eller helt rätt, men vi måste ändå ha faktaunderlag.

Faktum är att de flesta kommer att ta ut korna. 80–85 procent kommer att fortsätta vilja ha korna ute. Det är detta vi har att prata om. Det bästa är att ha flexibilitet och att lita på Sveriges bönder.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.