Stina Larsson (C) om Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Den som någon gång har haft ett djur vet att det inte bara är ett husdjur. Det är en familjemedlem. De tröstar oss när vi är ledsna. De välkomnar oss hem varje dag med glädje. De finns hos oss i vardagens rutiner och i livets stora ögonblick. Och precis som för alla familjemedlemmar vill vi att de ska få vård när de blir sjuka och rätt hjälp i tid oavsett var i landet man bor.

Så har verkligheten inte sett ut de senaste åren. Under flera somrar har djursjukhus fått stänga på grund av brist på veterinärer och djursjukvårdare. Det innebar, herr talman, en risk att husdjur i akuta situationer inte fick vård i tid. Det är fruktansvärt att tänka sig att en hund, en katt eller en häst får lida i onödan, kanske till och med avlida, för att det inte finns tillräckligt många tillgängliga veterinärer. Om en hund blir påkörd, om katten blir ormbiten, om en dräktig tik får komplikationer eller om det händer någonting med ens lantdjur måste vården finnas till hands. Det får inte vara ett lotteri som beror på var man bor.

Det här gäller inte bara våra sällskapsdjur, utan lantbrukare och deras djur påverkas också allvarligt av veterinärbristen. Under årens lopp har jag haft långa samtal med veterinärer när jag har besökt verksamheter. De har berättat vilka konsekvenser som uppstår om man inte har tillräckligt många veterinärer eller djursjukvårdare. Djur riskerar onödigt lidande, och de blir sjuka. I värsta fall avlider de.

Det stannar inte där. Det har funnits en brist på veterinärer och djursjukvårdare de senaste åren. Om veterinärer inte hinner ut till lantbruket får det konsekvenser för lantbruksnäringen som helhet. Om veterinärerna inte hinner utföra sina kontroller i tid påverkas livsmedelsproduktionen och djurens välmående.

Herr talman! Vi måste göra mer för att stärka djursjukvården i hela landet. Det är precis det regeringen gör nu. Det ska bli fler händer i vården och bättre kompetensförsörjning. En av de största utmaningarna vi står inför är just bristen på veterinärer och djursjukvårdare, särskilt i glesbygden. Därför gör regeringen flera insatser på området, vilket gör att vi kan känna oss tryggare.

Regeringen ser över antalet utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare, för att säkerställa att fler ska kunna utbilda sig och att fler väljer att arbeta med lantbrukets djur. Vi underlättar för utländska veterinärer att få svensk legitimation för att ta till vara den kompetens som kommer till Sverige. Fler djurvårdare ska kunna bli godkända och ingå i djurhälsopersonalen, vilket frigör veterinärer för de mest avancerade insatser som kan krävas när djur blir sjuka. Det behöver dock göras mer för att säkra djursjukvårdaryrket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Djursjukvårdare har en undersköterskeroll inom djurvården. Kompetenta djurvårdare spelar en nyckelroll i djursjukvården. I dag är deras befogenheter mycket begränsade, trots att deras utbildning är lika omfattande som undersköterskans inom humanvården. Det är inte rimligt att en undersköterska får utföra en mängd medicinska insatser på en människa medan en djurvårdare inte får göra motsvarande på ett djur, trots att behovet finns.

Herr talman! Vi vill därför höja kvaliteten på gymnasieutbildningen för djursjukvårdare. Vi vill skapa en ny reglerad yrkeskategori inom djurvården som motsvarar undersköterskor. De utökade arbetsuppgifter som djurvårdare fått utföra genom tillfälliga undantag bör bli permanenta. De gällde bara till den 31 december 2023.

Det här är ett led i det vi vill göra för att höja kompetensen inom djurhälsovården och höja viljan till att jobba där. Det skulle inte bara stärka djursjukvården utan också avlasta veterinärerna så att de kan fokusera på det de är bäst på.

Herr talman! Det viktigaste med veterinärvården är ökad tillgänglighet och trygghet. Djursjukvården måste vara tillgänglig dygnet runt i hela landet. Därför ser regeringen över hur privata aktörer kan ta ett större ansvar för beredskapen inom djursjukvården. Det kan inte vara så att djurägare i vissa delar av landet saknar akut veterinärvård. Det är fullständigt oacceptabelt.

Vi ser också ett behov av ökad transparens i veterinärvårdens prissättning. Många djurägare upplever att det är svårt att förutse kostnaderna för vård, särskilt vid akuta ingrepp. Regeringen ser därför över hur man kan förbättra informationen om veterinärvårdens kostnader och möjliggöra ökad jämförbarhet.

Det talas också om stärkt tillsyn och kvalitetskrav inom djursjukvården, herr talman. Det är ett stort problem i dag att tillsynen inom djursjukvården är individbaserad. Den riktas mot enskilda veterinärer och djurhälsopersonal snarare än mot de företag och organisationer som bedriver verksamheten. Det förändras nu. Genom att införa verksamhetstillsyn kommer vi att se till att tillsynen riktas mot vårdgivarna, vilket ger bättre kontroll och högre kvalitet i vården.

Vi inför också skärpta krav på att djursjukvården ska ha rätt resurser till personal, lokaler och utrustning. Det är en avgörande reform för att säkerställa att djursjukvården håller en hög och jämn standard över hela landet.

Vi vill se ett fortsatt stärkt djurskydd med fokus på smittskydd och djurvälfärd. Vi har i Sverige, herr talman, ett av världens bästa djurskydd, men vi kan inte slå oss till ro. Vi fortsätter därför att stärka beredskapen när det gäller smittsamma djursjukdomar så att vi snabbt kan agera vid utbrott. Vi kommer att skydda djur inom lantbruket vid transporter och på slakterier genom fortsatt höga krav på djurvälfärd.

Herr talman! Som avslutning: Vårt ansvar för djuren är viktigt. Djur är inte bara en del av våra liv. De är en del av våra familjer, vår vardag och vårt samhälle.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Det är lite märkligt att riksdagsledamoten tar upp detta. Socialdemokraterna vill nu införa en vinstbegränsning i veterinärbranschen. Det verkar kanske bra vid en första anblick. Men frågan är om man egentligen har förstått vad det är som driver kostnaderna för djursjukvården. Har riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink förstått detta?

Veterinärmedicin är högspecialiserad vård. Precis som inom humanvården används avancerad medicinsk teknik, och det krävs specialutbildad personal och avancerade behandlingar – allt för att säkerställa att våra djur får den bästa möjliga vården. Skillnaden är att medan humanvården är skattefinansierad står djurägaren själv för hela kostnaden.

Om Socialdemokraterna nu anser att kostnaden för djursjukvård är för hög, är ni beredda att subventionera också den precis som vården av människor? Är det detta riksdagsledamoten och Socialdemokraterna vill, eller menar ni att priserna ska sänkas genom att man tummar på kvaliteten? Ska vi dra ned på den avancerade vården? Ska djurägare behöva vänta längre på akut vård för sina sjuka djur?

Veterinärbranschen lider redan i dag av personalbrist och en oerhört pressad arbetssituation. Enligt branschorganisationerna och veterinärer själva riskerar Socialdemokraternas förslag att leda till ännu färre aktörer, sämre tillgänglighet och i slutändan sämre djurskydd.

Min fråga tillbaka till ledamoten är därför: Har ni en konkret lösning för hur vården ska bli billigare utan att kvaliteten försämras och utan att staten tar över kostnaden? Eller är detta bara ett populistiskt initiativ som ni lägger fram, som så många andra gånger?

Herr talman! Jag noterar att riksdagsledamoten Sofia Skönnbrink inte svarade på mina frågor om hur man från Socialdemokraternas sida hade tänkt sig finansieringen när man lägger fram ett sådant här förslag. Det är alltid lätt att lägga fram förslag på hur man skulle vilja ha det, men staten har inte en outtömlig kassa. Vi måste prioritera.

Min fråga tillbaka kvarstår: Hur tänker Socialdemokraterna finansiera detta? Ska det ske genom att kvaliteten på djurhälsovården sänks eller genom att djurhälsovården subventioneras? Vi har kommit med ett förslag om att införa tillsyn och ha jämförelseobjekt så att det blir lättare för djurägarna att när de kommer till veterinären veta hur de ska se på priserna och vad de har rätt till. Vi tar fram olika förslag för att förbättra för djurägaren och göra det enklare.

Men Socialdemokraterna rasslar bara ur sig ett förslag om att man inte vill ha vinster i välfärden, trots att man vet att detta är egenfinansierat. Jag vill gärna ha svar på vad riksdagsledamoten och Socialdemokraterna har för förslag när det gäller detta.

Veterinärbranschen lider som sagt redan av personalbrist och en oerhört pressad situation. Ert förslag kommer med största sannolikhet att leda till ännu färre aktörer, sämre tillgänglighet och i slutändan sämre djurskydd.

Hur ska vården enligt Socialdemokraterna bli billigare utan att kvaliteten försämras eller staten tar över kostnaden, på samma sätt som man subventionerar humanvården? Det skulle jag vilja ha svar på, men det får vi ta i en annan debatt.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När det gäller dessa frågor och kopplingen till EU undrar jag om man någon gång kan vara nöjd. Det kan alltid bli bättre. Men som riksdagsledamoten också vet är det en lång process att dra detta i EU.

Vi i Sverige kan vara stolta över det djurskydd vi har. Vi kan vara stolta över den konsumtion av antibiotika vi har. Vi kan vara stolta över de transportkrav vi har för våra djur, som vi också stärker och som vi lobbar för i EU – vi försöker implementera hårdare krav även där.

Svaret på frågan om jag är nöjd med landsbygdsminister Peter Kullgrens arbete i EU är: Ja, jag är nöjd med regeringens arbete när det gäller de här frågorna. Det kan kännas lite trögt ibland, men vi når framgång. Vi i Sverige når framgång genom att lyfta fram våra goda exempel på hur vi arbetar med djurskyddsfrågorna.

Men som riksdagsledamoten vet är det en lång process, och det är mycket arbete med att öka kunskapen om hur vi jobbar och vad vi har för standarder i Sverige. Jag är nöjd med det arbete som regeringen utför, men bra kan alltid bli bättre när vi pratar om djurskydd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd

Herr talman! Som jag sa i förra anförandet handlar det om att sitta ned vid bordet, diskutera frågorna och lyfta fram det svenska goda exemplet på hur vi jobbar och hur viktigt det är för Sverige, liksom att prata om hur viktigt det är att applicera det på andra länder. Det handlar om hur vi kan jobba framåt, vad vi ser för framgångsfaktorer och hur vi kan diskutera detta i EU. Det är en uppgift som vi har tagit till oss på största allvar. Vi kommer att fortsätta med den när det gäller frågorna om antibiotikaanvändning, för vi vet att det går att få ned den. Det kommer vi också att lyfta fram än mer i diskussionerna i EU där vi talar om de här frågorna i stort.

Jag tror alltså att jag svarade på frågan i förra inlägget: Vi jobbar aktivt med detta. Men det är en lång process, och ibland vill man att det ska gå snabbare.