Lili André

Herr talman! Sverige har långvariga och goda relationer med Demokratiska republiken Kongo.

Den senaste månaden har konflikten i östra Kongo eskalerat ytterligare. De av Rwanda uppbackade M23 har de senaste veckorna intagit de två provinshuvudstäderna Goma och Bukavu. Territoriella gränser har inte respekterats av grannländerna till Kongo. Vi får även rapporter om ökade flyktingströmmar där barn kommer bort från sina familjer i flykten, om ett systematiskt sexuellt våld som används som vapen och om oron som sprids i de större städerna.

Kommande vecka möter statsrådet Europas utrikesministrar. Bland annat Kongo står på agendan. Det är ett avgörande tillfälle för att mobilisera alla diplomatiska verktyg för att driva på för ett omedelbart stopp för fientligheterna, där militära lösningar inte löser problemet.

Det som krävs nu är sanktioner. Min fråga till utrikesministern är om Sverige är berett att ta ytterligare steg och att driva på för sanktioner mot Rwanda.

Fru talman! Som ledamot från Kristdemokraterna, ett parti som sitter i regeringen, vill jag inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

I en tid av ökande protektionism och osäkerhet i världshandeln behöver Sverige fortsatt vara en stark förespråkare för frihandel, innovation och konkurrenskraft. Handelspolitik handlar i dag inte enbart om ekonomi, utan det är en central del av vår säkerhet, stabilitet och globala position.

För oss kristdemokrater och för regeringen är EU vår viktigaste handelsplattform och en avgörande aktör i den globala ekonomin. Genom EU förhandlar vi fram handelsavtal med strategiska partner, som skapar bättre villkor för svenska företag. Dessa avtal ger ömsesidig tillgång till bland annat marknader, sänkta tullar och hållbar utveckling.

För att säkerställa Sveriges och Europas långsiktiga välstånd arbetar regeringen för en handelspolitik som bygger på öppenhet, innovation och strategiska partnerskap. Sverige verkar därför aktivt för att stärka EU:s roll som en global handelspartner och säkerställa att europeiska företag har bästa möjliga förutsättningar att växa internationellt.

Utöver EU spelar Världshandelsorganisationen, WTO, en central roll i att säkerställa en regelbaserad och förutsägbar global handel. Men WTO står i dag inför stora utmaningar, och Sverige arbetar därför aktivt för att modernisera WTO så att organisationen kan hantera nya handelsområden som digital handel och hållbara värdekedjor. Vi kommer fortsatt att vara en drivande kraft inom EU för att stärka och reformera WTO så att vi kan säkerställa hållbara och stabila handelsförhållanden globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Fru talman! EU:s inre marknad är en av våra största tillgångar. Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor skapar tillväxt och jobb. Studier visar att EU:s bnp är 9 procent större tack vare den inre marknaden och att upp till 56 miljoner arbetstillfällen är beroende av den.

Regeringen verkar därför målmedvetet för att stärka och effektivisera den inre marknaden. Det är avgörande för Europas långsiktiga konkurrenskraft att motverka fragmentering och undanröja regelkrångel, ineffektiv styrning och hinder för arbetsmarknadsrörlighet.

För att våra svenska företag ska kunna konkurrera internationellt måste de ha tillgång till rätt stöd och resurser.

Fru talman! Sverige har en ny utrikeshandelsstrategi – strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Strategin innehåller övergripande mål samt ett antal delmål som kommer att följas upp under de kommande åren. Här spelar våra små och medelstora företagsaffärer internationellt en stor roll.

Det som är värt att lyfta fram utifrån strategin är att vi nu gör det enklare för små och medelstora företag att få tillgång till information om de affärsmöjligheter som EU:s frihandelsavtal erbjuder. Genom en tydlig och samlad ingång till rådgivning, finansiering och stöd skapar vi bättre förutsättningar för deras internationalisering.

Branschkompetens ska tas till vara inom Team Swedens främjandearbete för att stärka stödet till företagen, med särskilt fokus på tjänsteföretag och digitala verksamheter. Ett starkare skydd för immateriella rättigheter är också avgörande för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Med betydande samhällsutmaningar, hårdnande global konkurrens och snabb teknikutveckling har regeringen och vi kristdemokrater äntligen landat i att vi ska ta ett strategiskt och samlat grepp på immaterialrättens område på nationell och internationell nivå. Det är med glädje som jag i dag kan lyfta fram att regeringen nu påbörjar arbetet med att ta fram en inriktning för immaterialrätt.

Fru talman! Sverige har en unik kompetens inom digitalisering, grön omställning och klimatanpassade lösningar – områden där våra företag kan bidra till både ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling globalt. För att maximera möjligheterna måste det statliga exportfrämjandet vara affärsnära, efterfrågestyrt och långsiktigt, med företagens behov i centrum.

För att attrahera strategiska investeringar såsom hållbar energi, nyindustrialisering och digital innovation krävs ett fördjupat samarbete mellan myndigheter och aktörer inom Team Sweden. Bland andra Invest Sweden, Business Sweden och andra relevanta organisationer har en viktig roll att spela i detta arbete.

Fru talman! Det känns tryggt att Sverige är ett land som förespråkar och målmedvetet arbetar för frihandel, innovation och konkurrenskraft. Vår ekonomi är beroende av en öppen handelspolitik där Sveriges företag får förutsättningar att växa internationellt och där företagens behov är centrala i utvecklingen framåt.

Med detta vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Detta handlar ju om FA-regioner. Det är ett sätt att dela in Sverige i regioner baserat på arbetsmarknad och pendlingsmönster. Det är därför som regeringen har gett Statens servicecenter större mandat att självständigt avgöra lokaliseringen av kontoren, i linje med hur statsförvaltningen i stort fungerar.

Detta innebär en mer effektiv verksamhet. Det är tanken, samtidigt som vi säkerställer att service fortsatt ska finnas i hela landet. Det är uppdraget. Det innebär att varje region ska ha åtminstone en grundläggande nivå av statlig service för att öka tillgängligheten för medborgarna.

Jag vill för ledamoten poängtera att det Statens servicecenter nu arbetar med är att utveckla mer mobila och flexibla kontorslösningar för att på ett enkelt och smidigt sätt kunna komma närmare medborgarna på flera ställen. Det uppdraget och den utvecklingen följer vi kristdemokrater med stort intresse.

Fru talman! Ledamoten målar upp en bild av detta och återberättar även vad Statens servicecenter själva har sagt. Ge dem mer tid att utifrån det uppdrag de har se till att servicecentren kommer nära medborgarna i den region där de behövs.

Fru talman! Tack, ledamoten Nohrén, för ditt anförande! Jag skulle vilja prata lite om Statens servicecenter, som du lyfte upp.

Ledamoten målar upp en bild, fru talman, av att statlig service nu centraliseras och försvinner från mindre orter. Men så är det inte, vill jag konstatera. Vi ska komma ihåg att det redan i dag saknas servicekontor i många kommuner och att många människor hanterar sina myndighetsärenden på andra sätt. Samtidigt ser vi att antalet besökare inte har ökat i takt med utbyggnaden av kontoren, vilket gör det nödvändigt att anpassa och effektivisera verksamheten. Det är detta regeringen nu har i uppgift att göra. Genom att utveckla mobila och flexibla lösningar kan vi snarare öka tillgängligheten där behoven finns i stället för att låsa fast oss vid en statisk struktur som inte speglar verkligheten.

Ledamoten vill lägga mer pengar på detta, fru talman. I dag kostar Statens servicecenter nästan 1 miljard kronor.

Tanken från regeringen och från oss kristdemokrater är att detta ska organiseras på ett nytt sätt. Det ska effektiviseras utifrån den värld vi i dag lever i.

Min fråga till ledamoten är: Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut när utredningen inte ens är klar? Nu jobbar ju Statens servicecenter med uppgiften. Hur kan du måla upp en bild av hur det kommer att se ut?

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Haider, för dina inlägg!

Vi har nog inte samma bild av hur vi vill effektivera vårt Sverige och de medel som vi har i strukturfondspartnerskapet. Här ser vi en effektivisering för bättre synergier, förenklade processer för stödsökande och säkerställande av en likvärdig hantering.

När det gäller att regionerna är rådgivande blir de ju ändå involverade. Tillväxtverket involverar regionerna. Det är bara ett nytt sätt att jobba! Ibland kan förändringar kännas lite jobbiga, men vi har hela tiden en god kontakt med och relation till regionerna. De ska vara involverade på det sätt som känns tillfredsställande för dem.

Fru ålderspresident! Jag känner inte den oro som ledamoten känner inför detta. Vi kan avvakta och se hur det faller ut.

När det gäller regelförenklingar och administrativ börda för våra företag är jag otroligt stolt över att regeringen har satt igång detta arbete – det som ledamotens parti inte gjorde under de åtta år som ni styrde och satt i regeringen. Nu har vi äntligen, efter ett noggrant förberedelsearbete, satt igång förenklingsråd och implementeringsråd. Det handlar om att skapa en bra grund. När vi sedan kommer fram till vilka regelförenklingar som behöver stoppas eller förändras ska vi ha en bra grund så att det inte blir något hipp som happ eller laga efter läge. Det är grundläggande initiativ som regeringen tar, för vi vill att det ska hålla över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Jag ser fram emot detta, för det är oerhört mycket regler och en tung administrativ börda som finns hos företagen i dag. Det är mycket att ta hand om.

Fru ålderspresident! Stort tack, ledamoten Haider, för dina frågor!

Att över huvud taget sätta igång ett arbete med regelförenklingar och att minska den administrativa bördan för företag är ett viktigt steg. Det steget tog regeringen.

Det är många olika insatser som har påbörjats. Det som har hänt konkret är till exempel att kravet på papperskvitton har tagits bort. Nu får man redovisa sina kvitton digitalt. Det är en oerhörd glädje för många företag.

Vi har satt igång ett förenklingsråd och ett implementeringsråd där branschen och företag själva sitter tillsammans med myndigheter som har slagits samman för att titta på regelförenklingarna och hur man mest effektivt ska hitta de försvårande reglerna som behöver tas bort.

Det pågår ett intensivt arbete, och vi ser effekter och resultat framåt. Hittills har Förenklingsrådet och Implementeringsrådet funnits ett par månader. Jag tror att vi kan se stora förändringar framåt.

Sedan tog Monica Haider upp strukturfondspartnerskapet. Att slå ihop och samla hanteringen hos en myndighet kan man göra för bättre synergier, för att förenkla processen för de stödsökande och för att säkerställa en likvärdig hantering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Flerbehovsstyre och partnerskapsprinciper är grundprinciper för EU-samarbetet och sammanhållningspolitiken. Det handlar om att Tillväxtverket har en öppenhet och hittar arbetssätt så att det kan bemöta vad de regionala särarterna kräver. Jag tror absolut att Tillväxtverket kommer att klara detta bra.

Fru ålderspresident! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Sverige är ett land med stora möjligheter men också utmaningar som kräver långsiktiga lösningar. Genom strategiskt viktiga satsningar på infrastruktur, näringsliv, utbildning och offentlig service arbetar regeringen målmedvetet för att hela landet ska utvecklas.

Vi kristdemokrater har ett tydligt mål att hela Sverige ska leva och utvecklas. Därför står vi här i dag för att tala om vad som genomförs och hur vi fortsätter att stärka vår regionala utvecklingspolitik för att skapa bättre förutsättningar för företag, offentliga tjänster och en hållbar framtid i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

Fru ålderspresident! Regionernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken krävs en bredd av insatser från flera politikområden. Till exempel har regeringen pekat ut strategiskt viktiga civilorganisationer för att stärka deras förutsättningar att verka och göra insatser för en hållbar regional utveckling och landsbygdsutveckling.

Ett konkret exempel på hur regeringen underlättar för företagare är förenklade regler och minskad administration. Regeringen har därför gett länsstyrelserna och ytterligare 26 myndigheter i uppdrag att minska regelkrångel, sänka kostnader och förbättra servicen och bemötandet gentemot företagen. Det sker genom att myndigheterna jobbar tillsammans genom stärkt samverkan och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna.

Tillväxtanalys har också fått i uppdrag att samordna arbetet med att utveckla en myndighetsgemensam metod för informationsutbyte och datadelning. Metoden ska öka effektiviteten i de statliga insatserna inom näringspolitiken och göra data mer tillgänglig för analyser och utvärderingar.

Genom detta kan beslutsunderlagen bli bättre, samarbetet mellan företag och myndigheter stärkas och överlappningar mellan olika aktörer minskas. Nu kommer det att bli ett mer samlat och resultatinriktat system där resurser används på ett så effektivt och gynnsamt sätt som möjligt.

Den regionala utvecklingspolitiken i Sverige, fru ålderspresident, är nära kopplad till EU:s sammanhållningspolitik. Europeiska regionala utvecklingsfonden är med och finansierar denna politik med målet att stärka Sveriges konkurrenskraft.

En betydande del av fondens medel riktas till att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft. För att ta del av fondens medel är det företagsfrämjare tillsammans med företag som hanterar ansökningsförfarandet. Det är och har varit krångligt i förfarandet att skriva, följa upp och redovisa effekten av de ansökta pengarna.

För att stärka företagens tillväxt och det offentliga företagsfrämjandet har nu Tillväxtverket fått i uppdrag av regeringen att förbättra datadelning och öka transparensen. Målet är att förenkla processerna, minska dubbelarbete och säkerställa att resurser används där de gör störst nytta.

Fru ålderspresident! Detta är ett efterlängtat initiativ. Företag och företagsfrämjare i mitt hemlän, Region Gävleborg, har vid upprepade tillfällen påpekat behovet av ett mer effektivt och samordnat företagsstöd för ansökningsprocessen till de regionala utvecklingsfonderna. Nu tar regeringen tag i detta.

Fru ålderspresident! En stark landsbygd kräver att vi stöttar de små dagligvarubutikerna och drivmedelsstationerna i serviceglesa områden. Dessa verksamheter fyller en central funktion inte bara genom att tillhandahålla varor och bränsle utan också genom att erbjuda viktiga samhällstjänster såsom postservice och apotekstjänster och att fungera som systembolagsombud.

Regeringen utökar därför stödet till både kommersiell och offentlig service. För många mindre samhällen är varje serviceställe viktigt både för den lokala ekonomin och för invånarnas tillgång till nödvändiga tjänster.

Fru ålderspresident! Jag har hittills lyft fram flera åtgärder som regeringen genomför för att stärka utvecklingskraften i våra tätorter, landsbygder och glesbygder. Det arbetas på flera fronter.

Vi har också den nationella strategin för en hållbar regional utveckling som den förra regeringen tog fram och som gäller för åren 2021–2030. Strategin ligger fast och lägger grunden för en politik som stärker hela landets konkurrenskraft och skapar långsiktiga förutsättningar för tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utvecklings-politik

För att uppfylla den nationella strategin behöver vi säkerställa genomförandet av den. Därför har regeringen nu inlett en utredning för att säkerställa fortsatta satsningar för att förbättra villkoren för att bo, leva och verka i hela landet. Utredningens mål är att samordna resurser och att i det arbetet tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun.

När jag har möten med företrädare för Sveriges glesbygdsregioner lyfter de återkommande fram behovet av ökad transparens och bättre samverkan mellan nationell, regional och lokal nivå. Därför är jag glad, fru ålderspresident, att vi nu går mot en mer sammanhållen politik som ökar förutsättningarna för bättre resultat och som skapar långsiktiga lösningar för den regionala utvecklingen.

Tillsammans, fru ålderspresident, bygger vi ett starkare Sverige, från norr till söder, från stad till landsbygd. Regeringen kommer inte att stanna upp i detta viktiga arbete. Vi ser fram emot att fortsätta samarbeta med regioner, kommuner, företag och civilsamhället för att säkerställa att hela Sverige har möjlighet att växa och blomstra.

Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för inlägget.

Bidrag på bidrag är inget som vi kristdemokrater - och inte heller den här regeringen - ser stärker en individ. Det handlar om att ge förutsättningar för att växa, utvecklas, ta initiativ, få den utbildning man vill ha och sedan också kunna komma ut i arbete. Det handlar om att samhälle och skola ska ge ett stöd till en individ som är långt från arbetsmarknaden. I dag finns ekonomiska verktyg för just den här gruppen som är långt från arbete, till exempel aktivitetsstöd. De är inte utanför ett stöd.

När vi kristdemokrater pratar om att kunna titta på - eller att vi skulle önska att vi om möjligt skulle kunna införa - studiestöd från 18 år menar vi att det är bättre att man har ett studiestöd som är bidrag och lån. Det är också ett sätt att ta ansvar för den utbildning man har. Jag menar, herr talman, att det här inte alls går stick i stäv med vad regeringen gör.

Vi har inte en oändlig budget. Det är lätt för Socialdemokraterna att i opposition berätta om stora satsningar och om de miljoner och miljarder ni satsar på utbildning, men om ni i realiteten skulle styra skulle budgeten inte räcka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Den här regeringen tar ansvar steg för steg, och jag som kristdemokrat kommer att verka för att folkhögskolorna stärks. Det är en viktig utbildning för att människor ska komma in i arbete.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för hans fråga.

Det är så här att vi kristdemokrater värnar folkhögskolorna. Vi kämpar hårt för dem. Nu är det så att vi är fler i regeringen, och vi behöver dela på kakan. Vi slutar dock inte lyfta fram att folkhögskolan är bra, och det handlar också om att vi kan prioritera över tid. Vi väntar alltså fortsatt med att vi som regering skulle kunna satsa mer på folkhögskolorna. Vi vet att de är snabbfotade, och vi vet att många går ut i arbete efter folkhögskolan.

För många ungdomar som inte riktigt har känt sig hemma i det gymnasium man en gång började, och för många som senare i livet kommer på att man verkligen skulle vilja gå en utbildning, är folkhögskolorna väldigt viktiga. Detta värnar vi kristdemokrater. Jag skulle vilja säga att det här är en jättefråga för Kristdemokraterna, och det är detta vi verkar för.

När det gäller studiestartsstödet tycker vi kristdemokrater inte att vi ska fortsätta ge ett bidrag bara för att det är ett bidrag. Vi vill ha ett rättssäkert bidragssystem, och vi ska nu göra en översyn av studiesystemet. Det välkomnar vi. Studiestödssystemet har funnits sedan 2001. Äntligen gör vi en översyn, och i den kommer vi att kunna ge inspel om vad vi tycker är viktigt.

Jag tror att regeringen kommer att göra ett mycket bra jobb för att få studiestödssystemet att hålla för alla. Det syfte studiestartsstödet har kommer också att ingå. Den målgruppen kommer inte att hamna i kläm.

Herr talman! Tack, ledamoten Hansén, för ytterligare frågor!

Jag skulle vilja förtydliga det som ledamoten vill att jag ska berätta mer om när det gäller folkbildningen och de frivilliga insatserna.

Folkbildning är ju också civilsamhället, och regeringen satsar på att civilsamhället ska vara en del av folkbildningen. Som jag sa i fråga om att studieförbunden har fått lägre anslag i budgeten tror jag att det är angeläget att vi ser över folkbildningen och får lite rörelse för att förstärka den. Studieförbunden är viktiga, och när man får till ett omtag kan man göra ännu mer för folkbildningen.

För att gå in på detta med teckenspråk är jag jätteglad över att vi tillskjuter medel till detta, för det visar att det här är viktigt. Här tror jag att regeringen verkligen ser till att behoven möts. Det finns ett behov, och nu tillskjuter regeringen mer pengar. Det har den tidigare regeringen inte gjort, och det gör att vi visar att det här är viktigt.

Det som också är viktigt i ett budgetarbete är att se att det finns otroligt stora behov som behöver tillgodoses. Vår regering tog över Sverige för att göra Sverige bättre, och då får man ta saker steg för steg och bit för bit.

Det här är en början för familjer med döva barn och föräldrar som behöver teckenspråksutbildning. Jag tycker att det är fantastiskt att de blir sedda.

Herr talman! Tack, ledamoten Hansén, för dina frågor!

Folkhögskolorna är verkligen angelägna för oss kristdemokrater. Som jag sa i mitt anförande är de snabbfotade. Det är en bred målgrupp som kan komma in på folkhögskolorna, och de har bra tillgänglighet. Vi vill verkligen värna dem.

Om detta med att möjliggöra studiestöd till personer som är 18 år är med i översynen av studiestödssystemet kan jag inte säga just nu, men jag som kristdemokrat vill verkligen verka för det. Jag tycker att det är angeläget att se över det, för just de ungdomarna kommer ju ofta i kläm.

Folkbildning generellt är oerhört viktigt. Jag vet inte om ledamoten Hansén syftar på att vi har ökat budgetanslaget till folkhögskolorna men också minskat det till studieförbunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Studieförbunden är också väldigt viktig folkbildning. Men när det handlar om just studieförbunden behöver man ibland göra om, prioritera och se över syftet så att det blir effektivt och folkbildningen verkligen prickar rätt där.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige befinner sig i en tid av förändring. Det är glädjande att se hur regeringen aktivt stärker vårt lands konkurrenskraft på flera fronter med sikte på en mer rättvis och hållbar framtid. I denna förändringsprocess spelar rätt utbildning, livslångt lärande och arbetsmarknadens behov av kompetens en central roll.

Regeringen arbetar aktivt för att säkerställa att vårt studiestödssystem är modernt och inkluderande och att det möter både individens och samhällets behov.

Därför vill jag inleda mitt anförande med att framhålla vikten av ett starkt och inkluderande studiestödssystem. Vi kristdemokrater är stolta över att Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Den här regeringen stärker det steg för steg. Stödet ger möjlighet till utbildning oavsett ekonomisk bakgrund och är en garant för jämlikhet och social stabilitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Samtidigt finns det alltid områden där vi kan bli bättre. Därför har regeringen aviserat en översyn av studiestödet för att säkerställa att det är anpassat till dagens utbildningssystem och arbetsmarknad.

Grunderna i dagens studiestödssystem har funnits sedan 2001. Sedan dess har ingen större översyn genomförts. Förändringar har dock gjorts, och nya stöd har kommit till. Det gläder mig som kristdemokrat att regeringen nu genomför en omfattande översyn av hela studiestödssystemet, då studiestödet också ska bidra till ökad genomströmning vid högre utbildning. Detta är en både nödvändig och välkommen åtgärd för att höja kvaliteten inom högre utbildning som stärker Sveriges konkurrenskraft.

Universitet och högskolor är nav för excellens, spetskompetens och avancerad kunskap som vi vet driver utvecklingen inom både näringsliv och offentlig sektor. Genom utbildningar och forskning av hög kvalitet kan vi stärka välfärden, främja tillväxt och återta vår position som en forskningsnation i världsklass.

I en tid av stora förändringar på arbetsmarknaden med ett växande behov av vidareutbildning är reformer som omställningsstudiestödet avgörande. Detta stöd spelar en central roll i att möjliggöra karriärbyten, stärka kompetens och bidra till arbetsmarknadens utveckling på nya sätt.

Herr talman! Vi är medvetna om de initiala utmaningarna vid implementeringen av stödet. Regeringen har agerat snabbt genom att tillföra ökade resurser till CSN för att korta handläggningstiderna och införa regelförenklingar som effektiviserar processen. Dessa insatser har nu skapat goda förutsättningar för att stödet ska nå de personer som uppfyller kriterierna och behöver det mest.

Jag vill också lyfta fram regeringens arbete med att fasa ut och helt avveckla studiestartsstödet, ett stöd som har till syfte att stärka möjligheterna för kortutbildade utan gymnasiebehörighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots goda intentioner visar Riksrevisionens rapport att många av dem som fått stödet inte tillhör den prioriterade målgruppen. Men, herr talman, jag vill försäkra att dessa grupper inte hamnar i kläm. Det finns redan andra ekonomiska stöd tillgängliga för arbetssökande med kort utbildning som också kan hjälpa denna målgrupp att ta steget in på arbetsmarknaden.

Herr talman! Det är vårt ansvar som politiker att säkerställa att det stöd vi ger används på rätt sätt och når den målgrupp som stödet är avsett för. Avvecklingen av studiestartsstödet är ett viktigt steg för att säkerställa att statens resurser - alltså skattebetalarnas pengar - används effektivt och rätt.

Jag vill även lyfta fram våra folkhögskolor som en särskilt viktig aktör. Folkhögskolorna är bäst anpassade för en bred målgrupp, men de har en särskild styrka i att möta behov hos personer som behöver alternativa vägar till utbildning. De har en unik förmåga att vara snabbfotade och anpassa sina utbildningar efter samhällets och arbetsmarknadens behov. För många som inte har fullgjort gymnasiet eller som behöver omskola sig erbjuder folkhögskolan en möjlighet till en ny start och en väg till arbetsmarknaden.

När jag nu lyfter folkhögskolorna, herr talman, ser jag med oro på att unga mellan 18 och 20 år som väljer eller vill välja att studera på folkhögskola i dag inte har rätt till studiestöd. Jag har mött ungdomar som står med det dilemmat. Det skapar onödiga hinder för ungdomar som ser folkhögskolan som ett passande utbildningsval.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tänker att det skulle vara intressant att titta på om studiestödet ska kunna erbjudas dem som antas till folkhögskolan redan från 18 års ålder. En sådan reform skulle stärka folkhögskolornas roll och möjliggöra för fler unga att snabbt ta igen förlorad utbildning och påbörja sin resa mot arbetslivet.

Folkhögskolan är också en viktig utbildningsform för personer med funktionsnedsättning. Därför har den här regeringen stärkt resurserna till det särskilda utbildningsstödet för att underlätta studier på folkhögskola.

Det vidtas flera åtgärder av den här regeringen för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. En insats är ett förstärkt stöd till föräldrar som behöver teckenspråksutbildning - 1 miljon kronor per år har tillskjutits för att man ska kunna utöka antalet undervisningstimmar i teckenspråk till föräldrar.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag understryka att vårt utbildningssystem är en investering i Sveriges framtid. Genom att stärka och modernisera studiestödet skapar vi bättre förutsättningar för fler att utbilda sig och komma i jobb. Ett studiestödssystem som är flexibelt, hållbart och anpassat efter både individens och arbetsmarknadens behov är en grundförutsättning för vår framtida tillväxt och välfärd.

Med det, herr talman, vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tyvärr har en stor andel av dem som har tagit del av studiestartsstödet redan en gymnasieutbildning och till och med en eftergymnasial utbildning, vilket inte är i linje med stödets syfte. Det har resulterat i felaktiga utbetalningar.

Jag undrar, ledamoten: Ska man få ta del av vilket stöd som helst bara för att man är arbetslös? Vi behöver säkerställa att rätt stöd går till rätt målgrupp. Det är att ta ansvar. Vi kristdemokrater anser att det är nödvändigt att avveckla studiestartsstödet för att göra om och göra rätt.

Det är avgörande att vi agerar för att säkerställa att alla bidrag som vi har går till rätt målgrupp. Att endast göra en översyn eller förändra det studiestartsstöd som i dag finns där felaktigheter med utbetalningar har skett räcker inte. Ett sådant stöd måste avvecklas.

Otydligheten om studiestartsstödets syfte har sannolikt bidragit till det här problemet. Det behövs tydlighet när det är flera aktörer som är med både i att söka ett stöd och i att betala ut ett stöd. Det måste vara noggrant och enkelt för tydlighetens skull.

Därför menar vi att det är bättre med en avveckling och att se över vilka stöd just den här målgruppen kan få, för målgruppen är viktig. Det gäller dem som är arbetslösa och inte har en utbildning som krävs för arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Jag vill understryka att de grupper som stödet riktas mot inte kommer att hamna i kläm. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en proposition som tydligt klargör alternativet för dessa målgrupper, och vi gör också en översyn.

Att få fler att ta del av ett studiestöd som betalas ut till fel målgrupp, är det verkligen att ta ansvar, ledamoten Sigvardsson? Det tycker inte vi kristdemokrater.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Jag tackar ledamoten Sigvardsson för anförandet.

Herr talman! Studiestartsstödet, som enbart består av bidrag, får ges till den som är anmäld som arbetssökande och har en kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Riksrevisionen har dock i en granskning funnit att omkring hälften av de studerande med studiestartsstöd hade en färdigställd gymnasieutbildning sedan tidigare. Närmare 30 procent hade dessutom en eftergymnasial utbildning. Det ger, herr talman, indikationer på att studiestartsstödet hanterats på ett sätt som inte är i linje med stödets syfte, vilket innebär att det har funnits och finns en överhängande risk för felaktiga utbetalningar.

Herr talman! Jag noterar att Socialdemokraterna trots det vill behålla stödet och ge fler personer del av detta bidrag.

Min fråga till ledamoten är: Menar Socialdemokraterna att ett studiestartsstöd, som är ett rent bidrag och som också ser ut att ha betalats ut till fel målgrupp, verkligen ska vara kvar?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Fru talman! De senaste veckorna har det rapporterats om tomma köttdiskar i flera butiker runt om i landet. Samtidigt vet vi att valet av svenskt kött är avgörande inte bara för vår egen livsmedelsförsörjning och krisberedskap utan också för att upprätthålla en hållbar produktion och stödja våra svenska bönder.

Vi ser att bönderna har utmaningar, bland annat i form av stigande produktionskostnader, konkurrens från importerat kött med lägre krav samt svårigheter att säkerställa långsiktiga investeringar. De svenska bönderna spelar en avgörande roll i att säkerställa hög kvalitet, god djurvälfärd och minskad klimatpåverkan jämfört med importerade alternativ. En minskad tillgång på svenskt kött kan påverka dessa viktiga värden negativt.

Min fråga går till landsbygdsministern: Hur ser ministern på denna utveckling, och vad avser regeringen att göra för att främja tillgången till svenskt kött för konsumenterna även framöver?

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motionsyrkanden.

Statens bolagsportfölj består av 44 bolag inom sektorerna basindustri och energi, fastigheter, finans, infrastruktur, tjänster, telekom, konsumenter och transporter. De flesta av bolagen verkar på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Av de statliga bolagen har 22 ett så kallat samhällsuppdrag, och det innebär att de ska generera andra effekter än ekonomisk vinst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Fru talman! Vi är inne i en tid av globala utmaningar och nationella möjligheter. Vår plikt är att säkerställa att Sverige står starkt, både i dag och i framtiden. Ett sätt att stärka landets konkurrenskraft och hållbarhet är hanteringen av statligt ägda bolag. För staten som ägare ingår att ständigt pröva skälen för fortsatt statligt ägande av företagen och överväga olika uppdrag och inriktningar som verkar på affärsmässiga grunder på fullt ut konkurrensutsatta marknader.

Kristdemokratin bygger på förvaltarskaps- och subsidiaritetsprincipen. Det innebär bland annat att staten ska vara stödjande och ombesörja det som ingen annan kan ombesörja men som vi behöver som medborgare. Det är en vid skillnad mot de politiska idéer som anser att staten ska göra allt. Vi kristdemokrater anser att staten ska fokusera på välfärdens kärnverksamheter och att företagen ska göra det andra.

Fru talman! Staten har ett ansvar att förvalta våra gemensamma tillgångar på ett sätt som skapar största möjliga samhällsnytta. Det innebär att staten ska äga och driva verksamheter där marknaden inte kan leverera tillräckliga eller nödvändiga lösningar eller där det finns tydliga samhällsuppdrag som inte kan uppfyllas av privata aktörer. Staten ska inte ägna sig åt verksamheter som privata aktörer kan ta ansvar för på ett bättre, mer effektivt eller mer innovativt sätt.

Fru talman! Jag måste säga att jag känner sympati med Centerpartiet och Sverigedemokraterna när de i betänkandet önskar en översyn av den statliga bolagsportföljen. Vi kristdemokrater har vid ett flertal tillfällen framfört att statliga bolag som inte har ett tydligt samhällskritiskt uppdrag på sikt bör säljas av men att samtliga statliga bolag till dess måste ha en god styrning av verksamheten.

Offentligt ägande innebär att staten sitter på dubbla stolar genom att vara både domare och spelare i näringslivet. Därför bör företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad drivas i privat regi. När det är möjligt att uppnå ett bra pris ska statliga företag som verkar på konkurrensutsatta marknader säljas i den takt som är bra för företagen, deras anställda och oss som stat. Processen, som är komplicerad och omfattande, ska ske på det sätt som skapar störst värde för skattebetalarna och bedrivas i en takt som tar hänsyn till komplexiteten. Vi ska alltså inte bara sälja ut våra bolag hux flux, utan vi ska givetvis göra det med omsorg om hela samhällets struktur.

Avyttring av statliga bolag har genomförts då vi kristdemokrater tidigare suttit i regering, och även nu. Det har handlat om Apoteket, Vin & Sprit, Vasakronan och, nu senast, Bilprovningen. Dessa verksamheter kunde framgångsrikt överlämnas till den privata marknaden utan att vare sig kvalitet eller tillgänglighet äventyrades. Tvärtom har många av dessa avregleringar lett till ökad konkurrens, fler valmöjligheter för konsumenterna och förbättrad service.

När det gäller Lernia är det viktigt att noggrant utvärdera om statens ägande fortsatt är det bästa sättet att nå de arbetsmarknadspolitiska målen. Om privata aktörer kan erbjuda samma eller bättre lösningar är det rimligt att staten fokuserar sina resurser på områden där marknaden inte klarar av att möta samhällets behov.

Fru talman! Statens roll är inte att konkurrera med den privata marknaden utan att komplettera där det behövs. Genom att avyttra verksamheter där marknaden fungerar väl kan staten i stället frigöra resurser för att stärka områden med tydliga samhällsuppdrag, som vård, utbildning och infrastruktur. Detta är ett ansvarsfullt sätt att förvalta våra gemensamma tillgångar och säkerställa att skattebetalarnas resurser används där de gör störst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Staten är dock i dag en stor företagsägare och kommer att så vara under överskådlig tid, men det finns ingen naturlag som säger att de bolag som i dag ägs av staten ska stanna kvar i statlig ägo. Samhällets behov förändras, och utvecklingen går rasande fort.

Fru talman! Den här regeringen tittar på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad. Vi kristdemokrater står fast vid att statligt ägda bolag ska agera professionellt och effektivt, utan att kompromissa med sina samhällsuppdrag. Samtidigt bör vi aktivt titta på de bolag vars omvärld har ändrats och som därmed kan säljas utifrån att de jobbar på en fullt ut konkurrensutsatt marknad.

Med dessa ord, fru talman, yrkar jag återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hans inlägg.

Vi har suttit i regeringen under två år. Det har krävts ett otroligt hårt arbete för att komma dit där vi är i dag. Regeringen har presenterat en infrastrukturproposition väldigt snabbt, snabbare än när Socialdemokraterna tog fram sin infrastrukturproposition.

Propositionen är avgörande för att vi ska få människor att åka till jobbet och för att hushållen ska kunna leva och få ihop sitt livspussel. Det är en historiskt hög budgetram för infrastrukturen i Sverige. Vi kommer att se till att alla vägar blir restaurerade. Även järnvägen kommer att få sitt.

När Socialdemokraterna satt i regeringsställning var produktivitetsutvecklingen väldigt svag på infrastrukturområdet. Det som händer nu i och med den nya regeringen är att vi ökar produktiviteten hos alla berörda aktörer. Upphandlingar är oerhört väsentliga, och regeringen har fokus på upphandlingar på många plan. När det gäller just infrastruktur behöver vi effektiva upphandlingar, och det kommer vi till.

Malmbanan kommer att byggas ut. Vi utreder genomförande av finansiering av Östlig förbindelse. Vi arbetar vidare med en finansieringslösning för dubbelspår mellan Luleå och Boden. Jag skulle kunna rabbla upp många saker som händer nu i och med den här regeringen. Jag ser mycket fram emot att Sverige kommer att få ökad tillväxt framöver.

Herr talman! Tack för dina synpunkter, ledamoten!

Jag håller dock inte med. Regeringen har höjt reduktionsplikten till viss del men har också sänkt skatten på våra drivmedel. Det är en förbättring för hushåll och företag i glesbygdsregioner. Det står jag fast vid.

För att jobba än mer med våra gles- och landsbygdsområden behöver vi jobba på många olika plan. Vi har alldeles nyligen fått en fantastiskt hög ramhöjning för vår infrastruktur. Det kommer också att hjälpa boende i glesbygdsområdena att röra sig, eftersom det är långt mellan ställena man åker till.

Jag är glad för det regeringen har gjort hittills men ser också fram emot de åtgärder som kommer att komma den närmaste tiden.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut om utgiftsområde 19 Regional utveckling, och jag yrkar avslag på samtliga motioner. Det här är en budget som uppgår till 4,3 miljarder kronor.

I dag står vi inför en tid av stora möjligheter men också utmaningar för Sverige. Den här regeringen vill möta samhällsutmaningarna, tillvarata möjligheter och hitta lösningar med en regional utvecklingspolitik där städer och tätorter samt gles- och landsbygder ges möjlighet att utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar.

Regionernas möjligheter skiljer sig väldigt mycket åt. För att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken krävs det en bredd av insatser från flera politikområden. Jag ska lyfta fram något som kommer fram ganska tydligt när man pratar med aktörer i glesbygdsregioner. Det är behovet av en perspektivförändring, bort från den mer urbana normen med fokus på städer.

Sveriges glesbygdsregioner är starka och livskraftiga och är helt avgörande för vår välfärd. Därför är det viktigt att fortsätta ge våra glesbygdsregioner reella förutsättningar.

Herr talman! En utmaning i glesbygdsregionerna är de långa avstånden. För att motverka högre kostnader för företag är transportbidraget en central del av denna budget. Det uppgår nu till 550 miljoner kronor. Detta bidrag är avgörande för att minska kostnadsnackdelar för företag i just gles- och landsbygdsområden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Genom att stärka transportinfrastrukturen skapar vi bättre förutsättningar för jobb och investeringar i hela landet. Det ser vi redan nu genom den proposition med historiskt stora satsningar som regeringen har lagt fram. Det är drygt 200 miljarder kronor i ramökning i fasta priser de kommande tolv åren. Detta kommer att bidra till att skapa tillväxt i regioner som tidigare haft svårt att konkurrera på lika villkor, herr talman.

För hushållen har vi redan genomfört justeringar i reduktionsplikten. Det kunde den här regeringen genomföra efter bara ett år i regeringsställning. Priset på diesel och bensin är i dag cirka 10 kronor lägre per liter än när dieseln och bensinen var som dyrast, och det med en höjd reduktionsplikt.

Goda förutsättningar för företag och näringsliv är grundläggande för regionernas tillväxt och utveckling och för att man ska kunna bo, verka och leva i hela Sverige.

För Sveriges regioners tillväxt är innovation och entreprenörskap prioriteringar. Nästa år går 2 miljarder kronor till regionala utvecklingsåtgärder, med fokus på att stödja små och medelstora företag. Genom strategiska investeringar i utbildning, digitalisering och innovationssystem skapar vi förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela Sverige.

Livskraftiga regioner byggs när människor och samhällets aktörer med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling. Därför är det glädjande att regeringen även har beslutat att öka anslaget med 25 miljoner kronor för att stärka det civila samhällets organisationer. Det är avgörande för en hållbar regional utveckling att de är med.

På landsbygden finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst inom besöksnäringen och upplevelseindustrin, herr talman. Men de finns också inom produktion av förnybar energi och miljöteknik, produktion av livsmedel, utveckling av hållbara vattenbruk eller inom skogsnäringen - för att ge några exempel.

Regional utveckling handlar mycket om utvecklingsprojekt, såväl nationella som EU-projekt. Man kan söka medel för att kunna jobba tillsammans med andra aktörer såsom akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Samarbetet med EU spelar en avgörande roll för att nå målen om hållbar regional utveckling. Genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning satsar regeringen 1,7 miljarder kronor på projekt som bidrar till klimatomställning, innovation och konkurrenskraft. Dessa program stärker våra regioner samtidigt som de skapar nya möjligheter för framtida generationer.

För att möta olika samhällsutmaningar, ta till vara möjligheter och hitta lösningar krävs en regional utvecklingspolitik där hela landet ges möjligheter att utvecklas utifrån sina särskilda förutsättningar. Det krävs en bredd av insatser för att få tillgång till utvecklingsresurser utifrån sina förutsättningar, oavsett var i landet man bor. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över den regionala utvecklingspolitiken och landsbygdspolitiken.

Vi kommer fortsatt att lägga fram förslag som ska stärka regionala förutsättningar och villkor för tillväxt och utveckling, för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet. Men vi väntar också med tillförsikt på den här utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Herr talman! Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Tack, ledamoten, för inlägget!

Jag skulle vilja säga att företag också går i konkurs på grund av den otroligt stora regelbörda de har. Jag är förvånad över att Socialdemokraterna inte lägger pengar på det. Ni tror att företagen kan lyckas ändå med dessa regelbördor.

Ni satsar inte 10 miljoner på Förenklingsrådet. Det lägger ni på annat. Ni satsar inte 13 miljoner på Implementeringsrådet. Det lägger ni på annat. Ni tror inte på det företagen har sagt år efter år.

Det är regelbördorna som är en bromskloss för vår utveckling, för vår tillväxt och för att vi ska ha frihet att göra det vi vill göra för våra företag, i stället för att sitta med administration och administration.

När det handlar om yrkesutbildningar är det en oerhört stor satsning som regeringen gör på yrkesutbildningar. Ledamoten säger nu att vi drog tillbaka medel för att sedan komma tillbaka.

Vi var tvungna att dra tillbaka för att se vilka yrkesutbildningar vi behöver i dag för arbetsmarknaden. Vad behöver vi? Så kan en regering göra för att satsa på en yrkesutbildning som är för arbetsmarknadens behov. Just nu är det flera yrkesutbildningar som startas för att det är många som behöver gå den utbildningen för att få jobb.

Jag vill säga något om kvinnors företag. Det jag sa är att vi nu hittar metoder för kvinnors förutsättningar för entreprenörskap, för företagande, för ökat riskkapital och för att också kunna få stöd för att driva företag. Tillväxtverket gör nu en utredning, och vi kommer att se svaret på det om något år.