Malin Höglund

Herr talman! Jag tackar ledamoten Maj Karlsson för frågorna.

Jag har besökt väldigt många kvinnojourer genom åren, vilket ledamoten säkert också har gjort. Jag gjorde det särskilt när jag var kommunalråd i Mora och var socialnämndens ordförande. Det finns både bra och dåliga kvinnojourer. I en kommun besökte jag en jour där det i princip var så att någon mötte kvinnan i dörren, sa ”varsågod, här har du en matkasse” och åkte därifrån. Sådana kvinnojourer ska vi inte ha. Vi ska ha kvinnojourer som är stödjande och hjälper till. En kvinna ska inte behöva lämnas ensam på en kvinnojour med en kasse mat när hon kanske kommer slagen från sin man, utan det ska finnas kompetens. Det är därför tillståndsplikt behövs. Det ska finnas ett skydd för kvinnan.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Maj Karlsson för frågan. Jag tycker att regeringen tar den här frågan på största allvar i och med att man ser till att boendena har rätt kompetens. Det ska finnas kompetens för både kvinnan och de barn som följer med. Det görs en särskild satsning på barnen; de är inte bara medföljande till den som placeras, vilket oftast är mamman.

De boenden som vi har i Sverige ska vara trygga för kvinnan. Rätt kompetens ska finnas, och det ska vara bra för barnen. De boenden som inte uppfyller dessa krav får stänga, eller så får man utbilda sig tills man har rätt kompetens. Det ska helt enkelt vara ett skydd för kvinnan.

Herr talman! I dag debatterar vi Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta m.m. Våld i nära relationer är en av de mest akuta samhällsutmaningarna vi har. Moderaterna har länge tydligt sagt att det är statens och samhällets ansvar att skydda dem som utsätts för våld. Socialtjänsten är en central aktör i detta arbete.

I betänkandet lyfts flera viktiga frågor om socialtjänstens ansvar upp. Moderaterna vill här understryka både behovet av tydlighet i ansvaret och de konkreta satsningar som regeringen har gjort på området. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! För det första handlar det om trygghet och tillgänglighet. Vi menar att det inte får spela någon roll var i Sverige du bor. Alla våldsutsatta ska ha tillgång till stöd och skydd. Regeringen har därför satsat på att stärka socialtjänstens resurser, bland annat genom riktade statsbidrag till kommunerna för fler skyddade boenden och kortare handläggningstider, eftersom tiden ofta är avgörande för den som flyr våld. Dessutom har regeringen föreslagit en nationell uppföljning av socialtjänstens insatser för att säkerställa likvärdighet över hela landet.

Herr talman! För det andra är kompetens och bemötande centralt. Socialtjänstens personal ska ha rätt utbildning för att kunna möta personer som utsatts för fysiskt och psykiskt våld. Regeringens förslag inkluderar utökade utbildningar och specialiseringar inom socialtjänsten, inklusive kunskap om hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer. Det kompletteras av nationella vägledningar och metodstöd som ger socialtjänsten konkreta verktyg för att bemöta våldsutsatta på ett professionellt och respektfullt sätt.

Ett tredje fokus är barnens rättigheter. Barn som bevittnar våld i hemmet är själva brottsoffer och behöver eget stöd. Regeringen har därför satsat på fler barnavdelade insatser inom socialtjänsten och stödprogram som gör det möjligt för barn att bearbeta sina upplevelser och känna trygghet.

Barnperspektivet ska vara centralt i all myndighetsutövning och i varje beslut som rör våldsutsatta familjer. Det omfattar också nationellt stöd till skolor och elevhälsa för att kunna identifiera och stötta barn som utsätts för eller har bevittnat våld.

Herr talman! Vidare är samverkan mellan myndigheter en nyckelfråga. Våldsutsatta ska inte hamna mellan stolarna. Regeringen har därför stärkt samverkan mellan socialtjänst, polis, sjukvård och rättsväsen, bland annat genom gemensamma rutiner och nationella samverkansprogram som underlättar informationsdelning och tydliggör ansvarsfördelning.

Samtidigt vill Moderaterna påminna om att socialtjänsten arbetar under stora krav och med begränsade resurser. Resurser och riktlinjer måste gå hand i hand. Regeringens satsningar på ökade medel, kompetensutveckling och nationell styrning är tydliga exempel på hur man kan kombinera ansvar med konkreta verktyg.

Herr talman! Slutsatsen är tydlig. Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta är redan starkt, men det finns fortfarande behov av att utveckla arbetet. Moderaterna vill öka den nationella likvärdigheten för stödinsatser och stärka kompetens och specialistkunskap i socialtjänsten. Vi vill sätta barnperspektivet i centrum för alla insatser, förbättra samverkan mellan myndigheter och ge tydliga resurser till kommunerna för att omsätta lagstiftningen i praktisk handling.

Herr talman! Moderaterna vill se ett samhälle där våldsutsatta får stöd, skydd och trygghet och där regeringens satsningar fortsätter att säkerställa att ingen behöver känna sig ensam eller oskyddad. Våld är aldrig acceptabelt.

Regeringen och Moderaterna vill att socialtjänsten ska vara beredd att agera när det behövs – snabbt, tryggt och effektivt.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Mikael Dahlqvist, för kompletterande frågor!

Nio av tio äldre vill själva välja hur de ska bo. Den siffran tycker jag är väldigt tydlig. Jag har gjort väldigt många timmar som praktikant i äldreomsorgen både på särskilda boenden och trygghetsboenden och ute i hemtjänsten som Praktikant-Malin.

Jag har pratat med de äldre och frågat: Varför valde du just det här boendet? Ibland var det en slump och att de tog det som fanns. Ibland flyttade de in på ett boende för att sedan kunna flytta till ett annat boende som de själva ville ha. Så är det inte för de flesta. Men det finns de som vill välja och därför står kvar i kön lite längre.

Det är bra att det finns olika boenden i privat eller kooperativ regi och i kommunal regi så att de anställda som vill jobba inom äldreomsorgen kan få välja: Vill jag jobba för kommunen, vill jag jobba för ett kooperativ eller vill jag jobba för ett företag? Vi talar om att locka fler, inte färre, till att jobba i äldreomsorgen. Att det finns flera alternativ kan då vara ett incitament.

Ett annat incitament kan vara att gå ut till elever redan i årskurs 7 eller 8 och säga: Hej! Vi som kommun har feriepraktik även för er. Så kan man göra för att locka fler att börja jobba i äldreomsorgen. Det tror jag att vi måste göra.

Vi måste också börja tala gott om äldreomsorgen och berätta att det är ett roligt arbete som också är fritt.

Vi är helt överens om att bekämpa kriminalitet och fusk. Det ska inte finnas. Det tar regeringen också ansvar för.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Mikael Dahlqvist för en viktig fråga. Pengar löser inte allting. Staten ger pengar till kommunerna i form av statsbidrag, men kommunerna har också ett ansvar själva. De har ansvar för sin ekonomi och budgetarna för de olika nämnderna. Det är alltså inte enbart staten som har ansvaret i det här läget heller. Det finns väldigt många kommuner som går med plus i dag. Det finns också kommuner där man underfinansierar till exempel socialnämnden för att kunna ha plus på kontot i det stora hela. Det är väldigt mycket en kommunal fråga, anser jag. Statsbidrag ger vi, och det vet ledamoten om.

Herr talman! Vi debatterar nu socialutskottets betänkande SoU21, som handlar om äldreomsorg. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Det finns många äldre i vårt land som har varit med och byggt Sverige starkt. De har arbetat, betalat skatt och bidragit till den välfärd som vi har i dag och som vi kanske tar för given. De har rätt att mötas av en äldreomsorg som präglas av trygghet, kvalitet och respekt.

Men vi måste också vara ärliga: Äldreomsorgen i Sverige har allvarliga problem. Vi ser bristen på personal. Vi ser de långa väntetiderna till särskilt boende. Vi ser en hemtjänst som inte alltid räcker till. Många äldre upplever otrygghet, ensamhet och stress i sin vardag. Det är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige.

Herr talman! Regeringen och vi moderater har därför vidtagit viktiga åtgärder för att stärka äldreomsorgen, men vi är ännu inte i mål. Det är ett ständigt pågående arbete. Äldreomsorgen behöver fortsatta reformer, tydligare ansvarstagande och en politik som sätter äldre i centrum. Moderaterna och regeringen driver en politik som syftar till bättre kvalitet, ökad trygghet och större valfrihet. Vår ambition är tydlig: Sverige ska ha en äldreomsorg i världsklass.

Herr talman! Vi står inför en omfattande demografisk förändring i Sverige. Vi lever längre, och andelen äldre i befolkningen ökar kraftigt. Det kunde vi ta del av i dag på forskningsdagen, som vi deltog i allihop. I grunden är detta positivt, men det ställer också väldigt höga krav på äldreomsorgen.

Utmaningarna är väl kända. Det råder stor personalbrist. Tusentals undersköterskor och vårdbiträden saknas, samtidigt som det är färre barn i förskolan i dag. Underbemanning leder till stress, hög sjukfrånvaro och mindre tid för varje äldre. I många kommuner råder brist på äldreboenden. Äldre med behov får vänta längre på plats i särskilt boende, samtidigt som kommunen har ansvaret att se till att det finns bostäder för alla. Otryggheten ökar, larm besvaras för sent och äldre lämnas ensamma. Undernäring är ett allvarligt och ofta dolt problem bland äldre, särskilt bland dem som bor kvar hemma.

Herr talman! Regeringen har under senare år genomfört flera avgörande reformer. Äldreomsorgslyftet är en historisk satsning som gjort det möjligt för tusentals medarbetare att utbilda sig, höja sin kompetens och få fasta anställningar. Statsbidragen till äldreomsorgen har höjts, vilket gett kommunerna bättre förutsättningar att stärka kvaliteten och förbättra arbetsvillkoren. Regeringen har också tagit initiativ till att minska ofrivillig ensamhet bland äldre, bland annat genom en nationell strategi mot ensamhet och genom stöd i civilsamhällets viktiga frågor.

Men vi behöver göra mer. Vi moderater vill gå längre, herr talman. Det som tydligt skiljer Moderaternas äldreomsorgspolitik från andra partiers är vårt fokus på valfrihet, kvalitet och ansvar.

Vi tror på valfrihet. Äldre ska själva få välja vem som utför deras omsorg. Det ska inte vara kommunen eller någon annan som bestämmer.

Vi sätter kvalitet före kvantitet. Det räcker inte med fler platser – omsorgen måste också hålla hög kvalitet.

Vi tar ansvar för ekonomin. En stärkt äldreomsorg kräver långsiktiga och hållbara lösningar. Våra äldre förtjänar bättre än stelbenta system och onödig byråkrati.

Herr talman! Ingen äldreomsorg fungerar utan engagerad och kompetent personal. Därför är arbetsmiljön helt avgörande. I dag leder tunga lyft, hög stress och utmattning till att många lämnar yrket alldeles för tidigt. Vi moderater och regeringen vill förbättra arbetsmiljön genom ökad bemanning, bättre arbetsvillkor och ett starkare ledarskap. Mindre administration ger mer tid för omsorg. Om vi inte lyckas behålla personalen kommer hela äldreomsorgen att stå inför en allvarlig kris.

Herr talman! Kommunerna har ett stort ansvar här. Fler äldreboenden måste byggas. Ingen äldre som har behov av särskilt boende ska tvingas bo kvar hemma. Hemtjänsten måste bli mer flexibel och mer individanpassad. Välfärdsteknik är ett viktigt komplement men kan aldrig ersätta mänsklig omsorg. Regeringen har därför gått vidare med en proposition om välfärdsteknik inom äldreomsorgen och tagit nästa steg genom en utredning av digital teknik i socialtjänsten. Teknik ska öka tryggheten, inte minska den.

Herr talman! En särskilt viktig reform är regeringens proposition om språkkrav inom äldreomsorgen. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för trygghet, säkerhet och delaktighet för de äldre. Äldre måste kunna förstå. De måste också kunna bli förstådda. Därför införs ett språkkrav på nivå B2 i svenska från och med den 1 juli 2026. Regeringen avsätter betydande resurser för att stötta kommunerna i deras arbete. Det handlar om kvalitet, patientsäkerhet och respekt för den äldre.

Herr talman! Vi måste också tala om anhöriga. I Sverige finns över en miljon anhöriga som vårdar någon i sitt hem. Många går ned i arbetstid eller slutar arbeta helt. Stress, utmattning och ekonomisk otrygghet är ganska vanligt. Det vet jag själv, för vi vårdade min pappa i vår familj. Regeringen stärker därför stödet till anhöriga genom att höja statsbidrag och utveckla nationella riktlinjer. Anhöriga ska inte lämnas ensamma med ett ansvar som egentligen är samhällets.

Herr talman! Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik. Rätten att bestämma över sitt liv ska gälla oavsett ålder. På ålderns höst förtjänar man bättre.

Herr talman! Min fråga går till energi- och näringsminister Ebba Busch.

Regeringen har under mandatperioden arbetat brett för att möta flera av Sveriges stora samhällsproblem. Man har bekämpat inflationen, tagit krafttag mot det dödliga gängvåldet och genomfört skattesänkningar för att stärka vanliga familjers ekonomi. På område efter område har regeringen presenterat reformer för att stärka Sverige.

En fråga som berör många människor i vardagen gäller dock tillgängligheten i vården och de långa vårdköerna. Att människor får vård i tid är avgörande för både livskvaliteten och förtroendet för vårt välfärdssystem. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet: Vilka effekter ser regeringen av sin politik när det gäller att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård?

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Agneta Nilsson, för frågan!

Frågan är väldigt relevant. Alla som kan arbeta ska arbeta. Jag talade i mitt anförande om folkhögskolan, som har haft och har en bidragande roll för att man ska kunna gå vidare och sedan kunna ta ett arbete.

Jag känner faktiskt flera synskadade som har arbeten, vanliga arbeten, i dag och som också klarar sig till och från sitt arbete.

Jag fick höra en berättelse om två flickor i södra Sverige som båda har synnedsättningar och som klarar sig till och från skolan själva. De har naturligtvis lärt sig det här, men de klarar sig ändå.

Naturligtvis behöver vi göra betydligt mer på området, som jag också sa tidigare, och frågan bereds och jobbas på i Regeringskansliet.

Herr talman! Regeringen består av tre partier, men som ledamoten känner till har vi också ett samarbetsavtal – Tidöavtalet – där även Sverigedemokraterna ingår. Om Moderaterna hade fått mer än 50 procent av rösterna hade det naturligtvis gjort skillnad. Oavsett vilket parti som är absolut störst och som har fått över 50 procent av rösterna får det igenom alla sina saker.

Jag tycker att det ändå har hänt väldigt mycket när det gäller det som regeringen har kommit efter med. Som jag sa tidigare brinner vi extra mycket för de här frågorna, och vi vill naturligtvis att det ska gå betydligt fortare.

Ledamoten lyfte fram de olika utredningar som blivit klara. Vissa saker har också förlängts eller ändrats. Jag lyfte precis upp utredningen om assistansersättning, som ska vara klar 2027. Vissa saker behöver kompletteras. Det finns ett utredningskrav när saker ska förändras, som ledamoten väldigt väl vet.

När det kommer till ledsagningen hade jag naturligtvis önskat att det hade gått betydligt fortare. Vi har en minister som arbetar med frågorna och som har rollen som socialtjänstminister, som är en nyinrättad roll. Hur såg det under den tidigare regeringen? Den här regeringen har ändå fokuserat på dessa frågor och lagt fram många nya saker, bland annat den nya socialtjänstlagen.

Herr talman! Tack så mycket, Nils Seye Larsen, för dina kompletterande frågor!

I den bästa av världar skulle vi ha gjort allting direkt, men som ledamoten vet fungerar regeringens arbete inte så.

När det gäller exempelvis den assistans som vi har diskuterat här gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att titta på hur den personliga assistansen kan göras mer motståndskraftig mot välfärdskriminalitet och mer förutsägbar för den assistansberättigade. Utredningen tillsattes i april 2025 och ska vara klar 2027. Allting är inte en quickfix.

Det var något av statsråden som sa att det är ett tålamodsprövande arbete att stifta lag. Det är det också. Vi som sitter här brinner för frågorna och vill att de ska besvaras snabbt.

När det kommer till ledsagningen delar jag naturligtvis din oro, men också där har vi ett pågående arbete i Regeringskansliet.

Herr talman! Tack så mycket, Nils Seye Larsen, för dina frågor!

Som tidigare talare nämnde fick den här regeringen ta över ganska många utmaningar – man kan säga att det fanns en att göra-lista. Tidöpartierna har ett bra samarbete utifrån det avtal som finns. Allting kan dock inte göras på en gång, vilket jag tror att Nils Seye Larsen har förståelse för.

Vi som har det här uppdraget i socialutskottet brinner för dessa frågor – det gäller alla, från alla olika partier, som sitter här inne. Naturligtvis vill vi att de här frågorna ska prioriteras högst. Det är det jag försöker att påverka. Det finns fyra statsråd på Socialdepartementet, och naturligtvis påverkar vi dem så mycket vi kan. Allting kan dock inte göras på en gång.

Regeringen har, tillsammans med alla Tidöpartier, haft regeringsmakten i tre och ett halvt år nu. Det går inte att hinna göra allting på en gång. När regeringen tog över fanns det mycket att göra som var prio ett, men de här frågorna har absolut inte glömts bort.

Herr talman! I dag debatterar vi socialutskottets betänkande 15, som handlar om stöd till personer med funktionsnedsättning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Sverige ska vara ett land där alla människor har rätt att leva ett självständigt, tryggt och värdigt liv, oavsett funktionsförmåga. Det ska vara ett samhälle där ingen lämnas utanför och där varje människa ges möjlighet att delta, bidra och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Det ska vara ett samhälle där funktionsnedsättning aldrig får vara ett hinder för att leva ett liv med frihet och framtidstro.

Vi vet dock att verkligheten ofta ser annorlunda ut. Många personer med funktionsnedsättning möter fortfarande hinder i sin vardag. De får inte alltid det stöd de behöver, och de kan få vänta alldeles för länge. De möter svårigheter på arbetsmarknaden, begränsningar i utbildningen och ett samhälle som ännu inte är fullt tillgängligt. Det är ett misslyckande som vi lagstiftare har ett ansvar att ta på största allvar.

Herr talman! Något som statsministern sa i sin regeringsförklaring den 18 oktober 2022 är lika relevant i dag, och jag vill därför återkomma till det. Han sa: Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället utan att utsättas för diskriminering. Att integrera funktionsrättsperspektivet i fler politik- och samhällsområden fortsätter att vara i fokus.

Det här är inte bara en ambition utan också ett löfte. Det är ett löfte som måste omsättas i konkret politik och i reformer som märks i människors vardag.

Herr talman! Vi ser tydligt vilka utmaningar som finns. Handläggningstiderna för LSS och assistansersättning är ofta långa och upplevs som oförutsägbara. Bedömningarna skiljer sig mellan kommuner och myndigheter, vilket skapar rättsosäkerhet och frustration. Många tvingas överklaga beslut gång på gång för att få det stöd de faktiskt har rätt till. Samtidigt är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga betydligt högre än bland den övriga befolkningen. Alltför många som vill och kan arbeta ges inte chansen. Det är ett slöseri med människors drivkraft och samhällets resurser.

Regeringen har genomfört eller påbörjat flera viktiga reformer. Rätten till personlig assistans har stärkts, inte minst för barn och personer med omfattande vårdbehov. Statsbidragen till kommunerna har höjts för att fler ska få tillgång till LSS-insatser och stöd i vardagen. Vi har investerat i hjälpmedel, bostadsanpassning och digitalisering för att fler ska kunna bo kvar hemma och leva ett självständigare liv. Ny teknik skapar nya möjligheter, men bara om den finns tillgänglig för alla.

Herr talman! Arbete och utbildning är avgörande för självständighet och egenmakt. Därför har regeringen i budgetpropositioner gått fram med flera viktiga förslag om bland annat tolkstöd och utbildningsstöd. Reglerna förenklas för personer med funktionsnedsättning som vill starta företag. Det särskilda utbildningsstödet till studier på folkhögskola har stärkts. För många är folkhögskolan en avgörande väg till arbete, studier och stärkt självförtroende.

Herr talman! Regeringen tar också idrottens betydelse på allvar. Centrum för idrottsforskning har fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för bredd- och elitidrott för personer med funktionsnedsättning med särskilt fokus på barn och unga. Idrott handlar om hälsa men också om gemenskap, inkludering och framtidstro.

Samtidigt förlängs utredningen om ett EU-intyg om funktionsnedsättning och ett gemensamt EU-parkeringstillstånd till den 15 augusti i år. För många människor handlar det här om möjligheten att resa, arbeta och leva fritt i hela Europa.

Herr talman! Trots allt detta är vi definitivt inte framme. Skillnaderna mellan kommuner är fortfarande för stora. Tillgången till hjälpmedel liknar i dag ett postkodlotteri, vilka flera av oss har fått vara med och höra. Det är orimligt att behov ska avgöra var man bor eller om man väljer att flytta.

Vi moderater vill gå längre. Vi vill se snabbare och mer rättssäkra processer, fler anpassade jobb och enklare vägar från daglig verksamhet till arbete. Vi vill se ett samhälle där arbetsgivare ser potential och kompetens, inte begränsningar.

Herr talman! Om vi inte fortsätter detta arbete riskerar vi att få ett samhälle där fler människor hamnar i utanförskap, isolering och beroende. Det får aldrig bli accepterat. Varje människa har rätt till delaktighet, trygghet och möjlighet att forma sitt eget liv. Vi moderater och regeringen kommer därför att fortsätta driva på för förändring, för frihet och självständighet och för ett samhälle som håller ihop. Det är ett sådant Sverige vi vill ha. Det är också ett sådant Sverige vi ska bygga tillsammans.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Lantz för frågan.

Regeringen arbetar otroligt aktivt med frågor om kriminalitet. Boenden har stängts. Nu har inte ledamoten Lantz rätt till ytterligare replik, men jag vill påminna om att ni styrde i åtta år – och det hände inte särskilt mycket. Den här regeringen har ändå tagit dessa frågor på riktigt stort allvar, och som ledamoten vet har boenden stängts.

Jag tycker alltså att vi gör det vi ska göra just nu. Men vi behöver fortsätta att jobba på det här spåret och kan inte lägga av nu. Jag tror också fortfarande på att det ska finnas både kommunala, privata och idéburna boenden. Jag tror på mångfalden.

Herr talman! Vi debatterar i dag propositionen Skarpare verktyg till Inspektionen för vård och omsorg. Det är en proposition som rör själva fundamentet i svensk välfärd: vår förmåga att skydda enskilda människor när de befinner sig i livssituationer där de är helt beroende av att samhället fungerar. Förslagen syftar till att förbättra förutsättningarna för en effektiv tillsyn som värnar rättssäkerheten, kvaliteten och tryggheten inom vård och omsorg.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! När vi diskuterar tillsyn av vård och omsorg talar vi inte om administrativa detaljer och teknikaliteter. Vi talar om barns trygghet i familjehem, om äldre som behöver omsorg dygnet runt och om personer med funktionsnedsättning som behöver stöd för att kunna leva sina liv. Vi talar om människor som inte själva kan välja bort en bristfällig verksamhet och som därför måste kunna lita på att staten ser, reagerar och agerar när kvaliteten sviktar. Dessa människor har rätt till en välfärd som fungerar i praktiken, inte bara i teorin. Därför måste också samhällets tillsyn vara både kraftfull, snabb och effektiv.

Herr talman! Vi har alltför länge sett exempel på brister som får pågå utan att någon har haft möjlighet att ingripa tillräckligt tydligt. Ivo har gjort ett viktigt arbete, men myndigheten har också saknat verktyg för att stoppa verksamheter som gång på gång har visat sig ha stora brister. Det har funnits aktörer som trots varningar och förelägganden kunnat fortsätta bedriva verksamhet och ibland till och med fortsatt att arbeta trots förbud. Det är inte acceptabelt, och det är inte heller värdigt en rättsstat. Och det är definitivt inte värdigt ett välfärdssamhälle som ska fungera för alla.

Vi har också sett otydligheter och bristande rapportering från vissa kommuner rörande icke-verkställda beslut, som har gjort att människor, ofta de mest utsatta, blivit stående utan stöd. Det kan handla om barn, om personer med utvecklingsstörning eller om personer med stora omsorgsbehov. När insatser inte verkställs i tid är det inte siffror på papper som påverkas utan det är deras liv.

Herr talman! Den moderatledda regeringen har därför valt att agera kraftfullt. Vi ger nu Ivo de verktyg som myndigheterna har efterfrågat under en lång tid. Vi inför sanktionsavgifter för verksamheter som inte följer lagen därför att konsekvenser behövs. Det ska aldrig löna sig att tumma på kvaliteten för att spara pengar. Det ska aldrig löna sig att riskera människors trygghet. Vi gör det också möjligt för Ivo att omedelbart stoppa verksamheter som bedrivs utan tillstånd. Det här är en av de viktigaste delarna i reformen. Ingen människa ska behöva leva, vårdas eller bo i en verksamhet där säkerheten inte är garanterad. De ska inte behöva vänta i veckor eller månader innan en åtgärd kan vidtas.

Vi inför dessutom straffansvar för dem som trots förbud fortsätter att driva verksamhet. Det skickar en tydlig signal, nämligen att vård och omsorg inte är en bransch för oseriösa aktörer. Det är en bransch där lagbrott inte ska ses som en kalkylerad risk, utan här ska de högsta moraliska och professionella kraven gälla.

Vi säkerställer också att tillstånd som har varit vilande under lång tid kan återkallas. Vi ser till att lämplighetsprövning vid tillståndsgivning omfattar både personer och den juridiska personen som driver verksamheten. Hela organisationen ska stå upp för kvaliteten.

Herr talman! Vi ger även kommunerna ett utökat ansvar att rapportera när beslut inte verkställs. Den särskilda avgiften höjs. Varje utebliven insats innebär en enskild människas förlorade tid och en förlorad möjlighet. Vi kan inte ha ett system där beslut fattas formellt men i praktiken inte genomförs.

Det här är politik som sätter människan, kvaliteten och tryggheten först. Det här är politik som också tar ansvar.

Naturligtvis ska det finnas en mångfald inom vård- och omsorg. Både offentliga och privata aktörer gör i dag fantastiska insatser. Sverige har många förebilder; företag, idéburna verksamheter och kommunala utförare. Varje dag gör de livet bättre för dem som behöver stöd. Men mångfalden måste förenas med ordning och reda samt höga kvalitetskrav, och det kräver en stark tillsyn.

Herr talman! Det är så här man bygger en välfärd som är hållbar på riktigt, en välfärd där människor kan lita på att hjälpen kommer, att omsorgen håller hög kvalitet, att verksamheter granskas och att brister får konsekvenser. Det är så här Moderaterna ser välfärdspolitiken, det vill säga ordning och reda samt ansvar och kvalitet.

Med den lagändring som nu genomförs stärker vi rättssäkerheten, kvaliteten och tillsynen i hela landet. Vi ser att brister inte bara upptäcks utan även åtgärdas. Vi skyddar de som inte själva kan skydda sig, och vi visar att svensk välfärd inte ska vara ett lotteri där kvalitet avgörs av slumpen. Det här är ett steg i rätt riktning mot tryggare, starkare och mer rättvis vård och omsorg, och det här är ett steg som den moderatledda regeringen tagit med full kraft och fullt ansvar.

Fru talman! Vi debatterar i dag socialutskottets betänkande SoU2 Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken. Det handlar om hur vi som samhälle tar ansvar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva jämlika liv, delta fullt ut i samhället och mötas av en offentlig sektor som ser hela människan.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill tacka Riksrevisionen för en mycket gedigen granskning. Deras arbete är viktigt för hur vi ska utveckla styrning och uppföljning inom funktionshinderspolitiken. Granskningen visar att arbetet delvis fungerar bra men att sektorsansvaret kan bli tydligare och mer effektivt.

Fru talman! Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser och har redan vidtagit flera åtgärder för att stärka funktionshinderspolitiken. Vi vet att ett fungerande sektorsansvar kräver tydlig styrning, uppföljning och samordning. Därför har regeringen under de senaste åren stärkt Myndigheten för delaktighet i dess uppdrag att stödja andra myndigheter och följa upp resultaten i funktionshinderspolitiken.

Regeringen har också gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ta fram ett förslag till nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken 2026–2031. I det uppdraget ingår att analysera utmaningar, föreslå konkreta åtgärder och redogöra för hur dessa bidrar till det nationella målet om ett samhälle med jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för alla. Handlingsplanen ska dessutom tas fram i dialog med funktionsrättsrörelsen, vilket också är centralt.

Fru talman! En viktig del i detta arbete handlar om kunskap och statistik. Vi behöver veta hur verkligheten ser ut, annars vet vi ju inte heller vad vi gör för skillnad. Därför har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att förbättra statistiken om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning. Det ska bland annat bli möjligt att jämföra uppgifter mellan olika grupper över tid. Detta är ett konkret steg för att skapa bättre underlag för politiska beslut.

Regeringen har också tagit initiativ till att förbättra samordningen mellan myndigheter, så att sektorsansvaret inte blir en symbolfråga utan ett viktigt styrmedel som genomsyrar hela samhällsbyggandet, från transportpolitiken till rättsväsendet, utbildningen och arbetsmarknaden.

Fru talman! Moderaterna och regeringen ser funktionshinderspolitiken som en del av välfärdens kärna. Det handlar inte bara om stöd och hjälp utan också om frihet – friheten att delta, att arbeta, att röra sig och att leva på egna villkor. För oss är det också en fråga om förtroende. När människor med funktionsnedsättning möter samhället ska det fungera. Det ska vara rättssäkert och tillgängligt.

Vi vill därför se till att satsningar som görs också leder till resultat. Det är därför vi nu fokuserar på att ta fram en samlad, mätbar och uppföljbar handlingsplan i stället för att införa nya strukturer innan vi vet hur de befintliga fungerar. Vi behöver inte fler myndigheter för sakens skull – vi behöver bättre samordning, tydligare ansvar och mätbara resultat.

Fru talman! Jag vill också understryka att regeringen ser mycket positivt på Riksrevisionens engagemang i frågan om sektorsansvar. Det har bidragit till viktiga samtal om styrning, ansvar och samarbete mellan statens myndigheter. Regeringens bedömning är dock att de åtgärder som redan har vidtagits och de som redan är på väg innebär att Riksrevisionens rekommendationer i stort sett är tillgodosedda. Det finns redan ett pågående arbete i Regeringskansliet för att förbättra tillgången till statistik och för att tydliggöra sektorsansvaret i den kommande handlingsplanen.

Fru talman! Funktionshinderspolitiken är ett gemensamt ansvar. Det handlar om människors vardag och om tillgänglighet, utbildning, arbete och trygghet. Regeringens mål är tydligt: Vi ska skapa förutsättningar för delaktighet, självständighet och lika möjligheter för alla. Med den inriktningen och med kunskap, tydlighet och ansvar fortsätter regeringens partier med arbetet från vision till verklighet.

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Socialtjänstministern har i budgetpresentationen uttalat att regeringen avser att gå fram med en ny lag om insatser när samtycke saknas, så kallat mellantvång. Förtroendet för socialtjänsten är mycket lågt, lägre än för de flesta andra myndigheter. När den nya socialtjänstlagen presenterades talades det mycket om att öka detta förtroende. Hur tänker ministern att socialtjänsten ska bygga upp sitt förtroende när den samtidigt ska jobba med mellantvång?