Ulrika Heie

Fru talman! Ledamoten Bergheden och jag har följts åt under många år, ända sedan alliansregeringens tid, och jag vet att engagemanget är väldigt stort i de här frågorna.

Jag tog tillfället i akt i går att lyssna på ledamotens anförande i dessa frågor från förra året. Då fanns det en lista på allt man uppmanade den socialdemokratiska regeringen att göra de tre månader den hade kvar. Nu har det gått sex månader med den nya Tidöregeringen, som ledamoten kallar den. Min fråga måste då handla om varför det inte har kommit fler konkreta propositioner. Var det för att man valde att inte vara överens och förhandla dessa frågor i Tidöpartierna på Tidö slott? Trots allt har det gjorts utredningar, vilket man har lyft fram, som har remitterats och där man säger att det kanske är högst några justeringar som kommer att göras. Varför var de justeringarna så svåra att göra att vi fortfarande inte har sett några speciella propositioner?

Ledamoten nämnde själv utländska olagliga transporter, klampning och att säkra regelefterlevnad. Då är det lite märkligt att ledamoten lyfter fram Polismyndighetens viktiga uppdrag. Tidigare har man från regeringens sida lyft fram vikten av att polisen återrapporterar på vilket sätt den lever upp till myndighetssamverkan och förebygger och bekämpar brottslighet på väg, men detta har nu tagits bort ur Polismyndighetens regleringsbrev. Då undrar jag: Ska uppdragen tas tillbaka för att sedan återkomma? Varför kan man inte få fortsätta att utföra det arbetet? Jag har alltså ett antal frågor: Vilka initiativ har ni tagit? Varför har ni tagit bort delar ur polisens regleringsbrev? På vilket sätt kommer ni att komma tillbaka i närtid så att det inte får vänta till nästa budget och nästa år?

Fru talman! Kollektivtrafiken är viktig för att det ska gå att leva, bo, resa och arbeta i hela Sverige.

Jag tror att vi är många som den senaste tiden har sett vilka möjligheter det finns för kollektivtrafiken att ställa om i grön riktning. Vi var några som gjorde ett spännande studiebesök på båtföretaget Candela här i Stockholm. De tittar på hur man med eldrivna färjor kan ta sig fram i Stockholm på halva restiden.

Det är klart att det är otroligt viktigt att kollektivtrafiken utvecklas och finns i hela Sverige och inte bara blir en förtätande faktor i storstäderna. För Centerpartiet är det viktigt att arbeta för att detta ska ske. Det sker genom teknikutveckling och genom att vi digitaliserar på olika sätt. Det finns många tjänster som vi kan knyta till kollektivtrafiken som vinner på digitalisering, oavsett om det är wifi-uppkopplingsmöjligheter, gemensamma biljettsystem eller något annat.

Fru talman! För Centerpartiet är det viktigt att driva på för att Sverige ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 70 procent till 2030 för våra inrikes transporter. Jag tycker att det är bra att det i utskottets texter står att det är just detta mål man ska nå, så där har vi en enighet i hela trafikutskottet.

I detta arbete spelar, som jag tidigare sa, kollektivtrafiken en viktig roll, delvis för att vi reser klimatsmart tillsammans. Det finns stora möjligheter att kombinera resande med hjälp av forskning och ny teknik.

I detta sammanhang skulle jag vilja passa på att lyfta fram K2, ett nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik som bedriver forskning om kollektivtrafiklösningar i nära samarbete med kollektivtrafikens aktörer. Forskningsprojekten kan till exempel handla om kollektivtrafik och samåkning på landsbygden, om digitalt resestöd i kollektivtrafiken för resenärer med varierande behov och om att realisera ny mobilitet och så mycket mer. Men det är inte bara K2 som jobbar med forskning på detta område. Det gör även VTI, som bedriver spännande och viktig forskning.

Fru talman! Politiken och kollektivtrafikens aktörer arbetar alla för att nå målet att andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer. Men som tidigare talare också har varit inne på tappade kollektivtrafiken resenärer på många sätt under pandemin, ned till 20 procent. Och nu har vi två år på oss att riktigt fundera på hur vi ska stärka förutsättningarna för kollektivtrafiken att växa och nå målet.

Fru talman! En annan viktig del när vi pratar om kollektivtrafik handlar om jämställda förutsättningar. Tyvärr har vi bara under de senaste dagarna kunnat se hur jämställdheten går bakåt på ett väldigt tråkigt sätt. Man uppmärksammade häromdagen att lönegapet mellan män och kvinnor ökar igen efter att ha slutits under 15 år, och det är givetvis alarmerande på många sätt.

En viktig faktor för ett jämställt arbetsliv är att vi har en fungerande kollektivtrafik. Vi vet att kvinnors arbetsmarknadsregioner många gånger är mindre än mäns arbetsmarknadsregioner. Och här tänker jag att vi har ett särskilt ansvar för att se hur vi med hjälp av kollektivtrafik som används av fler kvinnor faktiskt kan se att arbetsmarknadsregionerna kan öka.

Jag ska inte ta tågfrågan en gång till, för det gjorde vi i den förra debatten. Men satsningar på nya stambanor hade gett kvinnor i till exempel Jönköping möjligheter att på ett helt annat sätt vidga sin arbetsmarknadsregion jämfört med dagens situation.

Vi måste ha bättre förutsättningar för arbete, studier, hämtning på förskola med mera. Och jag ser också att utskottsmajoriteten välkomnar det som den förra regeringen skrev i infrastrukturpropositionen, nämligen att en viktig utgångspunkt i utvecklingen av transportinfrastrukturen är att beakta jämställdhetsperspektiv i alla delar av processen. Så det finns alltså en stor och bred majoritet för detta också i utskottet.

Fru talman! En situation som har uppmärksammats under hela hösten men också nu i vår är det som den tidigare ledamoten från Moderaterna lyfte fram, nämligen situationen för människor på Gotland där färjetrafiken är en del av kollektivtrafiken. Det är klart att den kostnadsökning som man har sett och som man hänvisar till är oerhört svår att leva med. Det handlar om att ungdomslag ska kunna åka till fastlandet för att tävla, det handlar om att familjer ska kunna ses med någorlunda regelbundenhet och så vidare.

Ledamoten Lifvenhage sa i sitt anförande att man hade ett stort hopp om Trafikverkets kommande upphandling. Men jag hoppas och vet att det tas initiativ på olika sätt, och jag hoppas att vi innan denna upphandling blir klar också får se initiativ från den nuvarande regeringen inom den närmaste tiden.

Fru talman! Förutom dessa frågor driver vi frågor om gränsöverskridande kollektivtrafik. Vi vill se en översyn av färdtjänstlagen för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, som inte kan utnyttja allmänna kommunikationer, att resa på ett tryggt sätt från dörr till dörr.

Vi har sex reservationer på detta område och står givetvis bakom alla. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9 som handlar om en jämställd kollektivtrafik.

Herr talman! Det är spännande att läsa varandras reservationer. Man lär sig en del och funderar över hur olika saker hänger ihop.

Jag har en ganska kortfattad fråga till ledamoten Svantorp.

I en av reservationerna står det: "De satsningar som finns i den nuvarande nationella planen innebär den största infrastruktursatsningen någonsin, med massiva satsningar på järnväg, vägar och sjöfart. Detta kommer att skapa jobb, nya bostäder och ett mer klimatsmart transportsystem. Vi vill också starkt betona att det är centralt att investeringstakten i infrastrukturen hålls uppe när Sverige går mot tuffare ekonomiska tider."

Det var precis vad ledamoten framförde i sitt anförande, att vi måste öka takten. Då kanske ledamoten har listat ut vad frågan är. Ett sätt att öka takten handlar ju om att man kan hitta annan form av finansiering. Min fråga är: Hur ställer sig Socialdemokraterna till breda infrastrukturpolitiska överenskommelser där också alternativ finansiering, till exempel OPS-lösningar av olika slag, kan vara ett bra sätt att finansiera?

Herr talman! Tack för möjligheten att än en gång förtydliga mina svar! Vi behöver öka kapaciteten på den svenska järnvägen. Vi avser inte att föreslå att man ska bygga banor där bara en viss typ av väldigt snabba tåg kan gå. Vi pratar om banor där man kan köra fort, men också långsammare, så att gods- och persontransporter kan samsas på ett bra sätt. Vi behöver fler banor, och det är därför vi vill se nya stambanor byggas i Sverige.

När det sedan gäller vad tågen kallas tänker jag att det har varit ett sätt att tala om att man är emot att kalla dem för höghastighetståg. Det är givetvis riktigt att det finns hastighetsbegränsningar när det handlar om vad man kallar tågen, men jag blev däremot tackad för att jag åkte med SJ high speed train häromdagen. Men det kanske betyder någonting helt annat på engelska. Det går att använda ord och vrida och vända på dem till stor del.

Vi avser inte att lägga skulden på kommande generationer. Om vi inte gör saker är det att skjuta problemen på framtiden. Vi behöver ha en mycket bättre robusthet i hela vårt infrastruktursystem. Jag tänker att också ledamoten är fullt medveten om att järnvägen behöver mer räls och att man behöver satsa på nya system. Vi har inte varit inne på en del av de andra. Vi kan diskutera dem, men det är ju så kort tid vi ska göra detta på.

Den infrastrukturskuld om 300 miljarder kronor som jag nämnde och som ledamoten efterfrågade svar om handlar om att det är en massa saker som vi inte har byggt. Det handlar om att vi skapar förutsättningar att bygga snabbare, för det är först när banorna är klara som de blir effektiva och ger den tillväxt som vi förväntar oss. Om man då väntar sig att det ska byggas banor för tåg i 20-30 år blir det verkligen att lägga skulden på kommande generationer. Så låt oss nu se till att bygga lite fortare!

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Ulrika Heie yrkade bifall till reservation 35. Eftersom det är en reservation från Vänsterpartiet anar vi att Ulrika Heie avsåg att yrka bifall till reservation 36. Jag vill därför ge ledamoten möjlighet att yrka bifall till denna reservation om hon så önskar.)

Tack så mycket, herr talman, för den generositeten, för klargörandet och för möjligheten att rätta mig! Det var givetvis reservation 36 som jag avsåg att yrka bifall till.

Herr talman! Stort tack, Patrik Jönsson, för frågorna! Vilken tur att jag fick chansen att tala om att det jag sa i mitt anförande var att vi hade en 300 miljarder stor investeringsskuld och underhållsskuld.

Förlåt mig. Nu säger jag fel. Jag säger underhållsskuld på 300 miljarder kronor. Vi har ett behov av att underhålla. Nu tittar ledamoten så konstigt på mig. Jag måste titta i mitt manus. Jag blev lite osäker.

Det ord jag nämnde var infrastrukturskuld. Det var ett ord på i, men inte investering och underhåll utan infrastrukturskuld på omkring 300 miljarder kronor.

Vi har ett reformutrymme som är så pass begränsat. Jag ska gärna återkomma till på vilket sätt jag kan öka förståelsen för hur vi tänker om infrastrukturskuld. Eftersom vi finansierar allting över statsbudgeten blir det väldigt många saker som vi inte kan göra och inte hinner göra.

Jag vill passa på att svara på den första frågan om skulder för kommande generationer. I min värld blir det skulder för kommande generationer om vi inte ser till att bygga ut infrastruktur så att Sverige fortsatt är ett konkurrenskraftigt land, där godstransporter och persontransporter förmår fungera på ett sådant sätt att vi inte bidrar till att inte öka tillväxten på det sätt som vi skulle kunna göra.

Om vi tror att staten ska göra allt, och därmed kunna göra väldigt lite, får vi en skuld till kommande generationer för att vi inte ser till att bygga ut på det sätt som vi ser att vi skulle kunna göra.

När det gäller höghastighetståg pratar vi om tåg i 250 kilometer i timmen.

Herr talman! Det ska gå att leva, bo och arbeta i hela Sverige - från norr till söder, på öar i både Stockholms skärgård och Bohusläns skärgårdar, i glesbygd likaväl som i stadsbygd, fjällnära likaväl som i Smålands mörka skogar. I hela Sverige ska människor få möjlighet att välja var de vill leva, bo och arbeta.

För att det ska fungera krävs skolor, offentlig och privat service av olika slag och inte minst en väl fungerande transport- och it-infrastruktur. Det krävs att näringslivets godstransporter fungerar för att företagsamhet och arbetstillfällen ska möjliggöras i hela landet. Allt det här kräver teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter, liksom en ökad andel förnybara drivmedel. Det bidrar till goda kommunikationer i hela landet som kan ske utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.

För Centerpartiet är det här hjärtefrågor. Under de över 110 år vi har funnits har vi verkat för att infrastrukturen ska fungera i både landsbygd och stadsbygd. På 90-talet - kanske någon minns det - lanserade vi digital allemansrätt. Nu är vi faktiskt snart där. Vi vet alla att det finns brister gällande tåg, bussar och så vidare. Men där människor bor har vi faktiskt snart en digital allemansrätt.

Nu vill jag vända mig till dig som lyssnar och som kanske inte sitter här i kammaren men undrar var man kan läsa om allt det här. Ja, det finns beskrivet i våra kommittémotioner från Centerpartiet, som heter Hållbara transporter med hög tillgänglighet i hela landet, Ökad motståndskraft för transporter och Grön omställning av transportsektorn. Det beskrivs också i det betänkande, TU4 Infrastrukturfrågor, som vi utgår från i denna debatt. Det är på cirka 300 sidor. För den som vill fördjupa sig finns det fantastiskt mycket kunskap att hämta där om hur den svenska infrastrukturen fungerar just nu. Utskottet kommer sedan under hela våren att debattera flyg, sjöfart, it-infrastruktur och så vidare, så mycket av dagens debatt kommer att handla om vägar och järnvägar, vilket redan har visat sig.

Herr talman! I dagsläget finansieras den absolut största delen av all infrastruktur över statsbudgeten. Det har över åren skapat en infrastrukturskuld på omkring 300 miljarder kronor eftersom statens reformutrymme är så begränsat. Det duger inte. Vi måste bygga mer kapacitet. Det gäller inte minst i den oroliga tid som vi befinner oss i just nu.

Vi har också en underhållsskuld. Vi har både en investeringsskuld och en underhållsskuld att förhålla oss till. Både svenska och utländska investerare har visat intresse för att göra långsiktiga investeringar i Sverige. I många med Sverige jämförbara länder fungerar detta redan nu.

Det finns infrastruktur i offentlig-privat samverkan som kallas för OPS. Det kan handla om järnvägar, en motorväg eller en utbyggd hamn. Det kan öppna för fler projekt i Sverige som annars kanske inte hade blivit av eller som åtminstone hade skjutits på framtiden.

Här tänker jag att vi alla som jobbar med infrastrukturfrågor känner en stor frustration över hur lång tid det ändå tar att färdigställa de infrastrukturprojekt som till och med är påbörjade.

Jag har själv förmånen att bo utefter Västra stambanan. Den byggdes 1856-1862, tror jag. Nu var det inte en järnväg av dagens standard. Det måste jag erkänna. Det var enkelspår. Men det blev möjligt att åka från Göteborg till Stockholm på betydligt kortare tid än vad det gör i dag.

Centerpartiet ser till hela landet. Därför vet vi att vi behöver nya stambanor. Stoppet som den här regeringen har gjort är oförståeligt på så många sätt. Det gäller även om man verkligen på djupet försöker förstå och lyssna bakom argumentationen om glasade uterum, något annat eller om det var fladdermöss.

Man måste förstå vad som faktiskt händer när man säger nej till viktig utbyggnad av infrastruktur. Vi var några stycken som hade möjligheten att vara med på ett EU-toppmöte som vi blev inbjudna till av infrastrukturministern.

Våra europeiska grannar hade kanske inte uppfattat läget. De kanske inte följer vår inrikespolitik så jättenära. När man säger att det nu blir stopp i infrastrukturbygget av banan som var en del av ett europeiskt infrastrukturbygge säger de bara: Va, är det möjligt? Hur tänker man? Det är klart att vi är många som vill veta det.

I Skåne är man förtvivlad. Varför fick man inte en paus som Västra Götaland? Jönköping behöver få möjlighet att rekrytera från både öster och väster för att få möjligheten att förstora sin arbetsmarknadsregion. Det var också någonting som Moderaternas företrädare var inne på.

Vi måste också operera bort infarkter av olika slag. Sträckan Alingsås-Göteborg har redan nämnts. Vad kommer inte att hända när Fehmarn Bält-tunneln öppnar? Vi har varit inne på de delarna.

Industrialiseringen i norra Sverige tar fart. Norrbotniabanan har fått ett antal miljarder. Men det går så långsamt. I det läge vi nu är i måste vi fundera över: Hur kan vi på olika sätt snabba upp processerna?

Det finns en annan sak som jag nu kan passa på att nämna. Jag tänker på att några kanske har dragit en lättnadens suck i en del regioner, kanske i Östergötland. Jag tittar på våra östgötska kamrater i utskottet här i kammaren. Man kanske drar en lättnadens suck för att det var så långt planerat att man inte kunde stoppa det hela. Det sa moderaten här i talarstolen. Men man ska dra ned resurser.

Nu har det kommit oroande propåer från sydöstra Sverige. Vad kommer att hända med de andra tågbanorna? Kommer man att få möjligheten att ansluta dem? Vad kommer egentligen att hända? Här har alla vi som jobbar med politik ett stort ansvar att se att hela landet hänger ihop. Vi måste ge möjligheter för så många som möjligt att kunna transportera sig så effektivt som möjligt.

Vi driver på för att vi ska nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta och utsläppsminskningar på 70 procent till 2030 från våra inrikes transporter. Det ställer krav på att vi ökar investeringarna i infrastruktur. Vi måste rusta på olika sätt.

Jag har redan varit inne på att vi vill ge Trafikverket i uppdrag att identifiera ett antal projekt från nuvarande nationell infrastrukturplan som är lämpliga att hantera med extern medfinansiering. Privat kapital och pensionsfonder bör ges möjlighet att investera i infrastruktur i Sverige. Här tycker jag att jag fick ett positivt svar från regeringssidan.

I det här sammanhanget vill jag också påtala att vi måste få mer rättvisande samhällsekonomiska kalkylmodeller. De vi har nu fungerar inte riktigt.

Min sista minut av talartiden vill jag använda till något som är mycket mindre än de stora infrastrukturprojekten. Om vi kan finansiera dem på ett annat sätt får vi mer pengar över till det lokala och regionala.

För 1 miljon människor i vårt land börjar och slutar resan hemifrån vid en enskild väg. Här är det otroligt viktigt att man för de uppemot 44 000, 45 000 mil som är enskilda vägar i Sverige i dag får möjligheten att hålla en god kvalitet.

Man får statsbidrag för närmare 8 000 mil. Det är viktigt att de resurserna finns, något som Centerpartiet drivit länge. Det handlar om att människor kan vara med och bidra till att vägar kan vara allmänt tillgängliga och att de tillgodoser behoven och håller en god transportkvalitet. Allt detta är viktigt för en levande landsbygd.

Herr talman! Vi står givetvis bakom alla våra reservationer. Men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 35, Åtgärder i transportinfrastrukturen.

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för svaren. Jag skulle ändå vilja att ledamoten utvecklar lite mer.

Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar 2029, och vi vet att det är bråttom. När vi debatterade just dessa frågor i budgetdebatten alldeles före jul påpekade ledamoten att Danmark inte är klara med sin järnväg, men jag har förstått att de kommer att vara det 2029 på ett sådant sätt att godset faktiskt får möjlighet att nå Sverige. Hur ser ledamoten på hastigheten som behövs för att lösa en hel del av trafiksituationen i Skåne inför den utmaning som står bara några få år bort?

Jag tackar Maria Stockhaus för den positiva approachen vad gäller alternativ finansiering. Jag vill fråga om man från Moderaternas sida är beredd att driva på för att Trafikverket ska få uppdraget att peka ut ett antal större infrastrukturinvesteringar som skulle kunna användas för så kallade OPS-lösningar och att arbeta med detta instrument. I så fall vore det väl ändå ganska bra om detta uppdrag inte får vänta till dess att det kommer en ny infrastrukturplanering mot slutet av denna mandatperiod. Det vore bra att visa att det finns ett tempo. Jag har förstått av flera företrädare för regeringssidan att man tycker att olika frågor har fått ett tempo, inte minst på infrastrukturområdet. Detta skulle vara ett sätt att visa det tempot på riktigt.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Stockhaus för anförandet.

Precis som ledamoten nämnde i sin inledning är detta ett väldigt stort betänkande. Det finns väldigt många frågor som jag skulle vilja borra ytterligare i. Därför har jag ett antal frågor till ledamoten.

Maria Stockhaus talade om ett inglasat uterum. Det handlade även om underhåll och om att vi ska jobba med pendling; då gällde det Stockholm-Uppsala och Alingsås-Göteborg. Mot slutet sa ledamoten också att vi ska använda skattepengar på ett effektivt sätt, och det anser nog alla som hanterar skattepengar på olika sätt. Jag har ett par frågor om detta.

Att hitta andra finansieringslösningar är ju en viktig del för att använda skattepengar effektivt. Maria Stockhaus tillhör statsministerns parti och har, tror jag, stort inflytande över kommande infrastrukturplanering. Hur ser Moderaterna och Maria Stockhaus på alternativa finansieringslösningar för att kunna lösgöra ytterligare resurser? Både Maria Stockhaus och jag är frustrerade över att det tar väldigt lång tid att bygga olika former av infrastruktur i vårt land. Vi ska också underhålla.

Jag måste också få ställa samma fråga som man ställer sig i Skåne: Varför fick man inte en paus? Varför fick man en annan behandling än Västra Götalandsregionen? Varför stoppades utvecklingen i Skåne? Handelskamrarna undrar. Näringslivet undrar.

Vad var det som gjorde att man kände att man var tvungen att dra i nödbromsen, eller vad det nu var för broms, så otroligt hårt? Det skapade en oerhörd frustration, för vi vet att det tar väldigt lång tid med alla former av planering av detta.

Fru talman! I går deltog jag i ett möte här i riksdagen med företrädare från Skåne, både från lokal och regional nivå och från näringslivet. Frågan gällde ny kapacitet på järnväg. Den nya regeringen var snabb med att säga att man skulle avbryta projektet med de nya stambanorna, och dagen före julafton kom beskedet att man skulle avbryta projektet Hässleholm-Lund liksom Göteborg-Borås och utreda kapacitetshöjande åtgärder i stället.

Detta uppdrag har tolkats olika, och det bidrar till både frågor och frustration. Vid mötet i går vände sig företrädare för Skåne, också tillhörande regeringspartierna, till mig och mina kollegor i trafikutskottet med en önskan om hjälp med att bringa klarhet i vad uppdraget till Trafikverket egentligen innebär. Jag vill därför fråga statsrådet Carlson, när nu både kommuner och regioner efterfrågar en ökad tydlighet: Kan och kommer statsrådet att förtydliga vad som menas med uppdraget så att lokala och regionala företrädare och näringslivsföreträdare men också Trafikverket verkligen vet vad som gäller?

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Ett tag kändes det som om det var på väg att bli värre än jag trott, men nu känns det positivt att det inte var helt stopp för Göteborg-Borås.

Det är dock otroligt viktigt att det inte blir fördröjt utan att det får möjlighet att byggas. Vi pratar om en tillväxtregion, och de här frågorna är otroligt viktiga för hela Sveriges del.

Jag ska inte gå in på reduktionsplikten, men att det finns ett engagemang kring klimatmålen har ju ledamoten sagt, och det ska vi försöka att nå. Många gånger förs det fram att det kanske skulle kunna gå att lösa någon annanstans. Ingen av oss tror väl att det blir jättemycket kärnkraft fram till 2030, och då lyfter man ibland att jord- och skogsbruket kanske skulle kunna stå för en del av den här skulden, eller vad man ska säga.

Hur ser Helena Gellerman på detta? Är det någonting som Liberalerna lyfter? Man röstade ju inte emot det i EU när man tittade på de frågorna alldeles nyss. Hur ser Helena Gellerman att man ska nå de klimatmål som vi har satt upp för 2030?

Fru talman! Tack så mycket, Helena Gellerman, för anförandet! I både anförandet och i replikskiftet lyftes näringslivet och näringslivets förutsättningar fram för att man ska kunna växa på ett bra sätt.

Jag ska säga något, som en jätteliten bisats, som svar på Maria Stockhaus tidigare fråga. Jag blev lite förvånad över att jag fick en fråga om sjöräddningen i ett tidigare anförande. Det sades att vi försökte mörka att vi hade neddragningar. Jag måste säga detta: Vi har neddragningar på detta område, och det är för att vi inte höjer skatten på arbete och så vidare, som är en typisk liberal och borgerlig politik. Då har jag sagt det.

Men nu tänker jag på näringslivets och tillväxtens möjligheter. Helena Gellerman säger att sträckan Alingsås-Göteborg är jätteviktig. Den uppfattningen delar vi. Sedan säger hon att höghastighetsbanorna liksom ska tas bort, upplever jag. Där finns ju det viktiga arbetsmarknadsområdet och stråket med Göteborg-Borås som är en jättestor flaskhals ur pendlingssynpunkt. Vi njöt nog alla av luciafirandet från Gräfsnäs härommorgonen, men järnvägen mellan Göteborg och Borås är i princip likadan som den museijärnväg med ett ånglok som vi fick se då.

Jag delar den bild som Helena Gellerman lyfter gällande klimatmålen och de viktiga delar som handlar om att bibehålla och få mer järnväg. Då är det en annan flaskhals. Hur ser Liberalerna på de nya stambanor som vi ändå bara måste få till?

Fru talman! Då föds ändå frågan: Vore det inte ganska bra, när man har lagt ned så mycket resurser under så lång tid, att också öppna upp och se vilka andra finansieringslösningar det skulle kunna finnas när det gäller investeringar i ny tåginfrastruktur i Sverige? Det är jag väldigt nyfiken på. Vi har ju tyvärr inte möjligheten att ha ministern här, och jag kan förstå det - en lördag innan fjärde advent. Men eftersom ledamoten företräder samma parti som ministern vill jag ändå fråga om synen på andra finansieringslösningar och möjligheten att där också kunna göra de här delarna. Vad menar ledamoten annars är de tydliga tecknen på att detta är en budget för hela landet?

Jag blir förvånad över att det inte blir sänkningar på drivmedel som man hade lovat förut. Det kommer inte heller besked till företagare om högkostnadsskydd på elen. När det gäller reseavdraget som man nu lanserar tar man inte det nya utan behåller det gamla, och då handlar det om att bilar nära storstäder får möjligheten till ytterligare reseavdrag.

På vilket sätt gynnar det landsbygden och hela landet att man inte tar till vara de möjligheter som finns att stärka landsbygdens olika förutsättningar? Jag tänker inte minst på det som vi båda är väldigt medvetna om, nämligen att bilen har en väldigt stor betydelse, samtidigt som bilen är en del av omställningen.

Den nya regeringen tar också bort klimatbonusen som man inte tycker bör finnas kvar. Vad säger Magnus Oscarsson om det? Vad är den riktiga anledningen till att man inte fortsätter den satsningen, vilket det verkar som?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Och så har vi reduktionsplikten. Min bild har varit att Kristdemokraterna har varit ett parti som genom åren har flyttat fram positionerna på klimat- och miljöområdet.

Det är väl mina frågor till ledamoten just nu.

Fru talman! Det var ett kort och snärtigt inlägg av ledamoten Oscarsson. Jag har ändå ett par frågor som jag skulle vilja ställa kopplat till att jag faktiskt hade förväntat mig mer.

Det fanns en väldigt stor glädje över att alla landets vägar nu skulle rustas upp, att det skulle bli laddinfrastruktur i hela landet och så vidare. Det är såklart vällovliga satsningar. Men jag tycker att det blir stor skillnad mellan detta och ledamoten Stockhaus och ledamoten Oscarssons olika inlägg. När det gäller hela-landet-perspektivet, inte minst kopplat till järnvägen, nämnde ledamoten att järnvägen ska rustas upp. Men vi har också hört att vi inte kan vara säkra på sträckorna Göteborg-Borås, Hässleholm-Lund och Linköping-Stockholm med den nya regeringen.

Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Ledamoten företräder ett parti som har både infrastrukturministerposten och landsbygdsministerposten. Ledamoten Stockhaus säger att de pengar som skulle ha satsats på höghastighetstågprojektet ska satsas någon annanstans. Vad är då regeringens prioriteringar kopplade till järnvägen under den kommande perioden? Ska det satsas någon annanstans, eller kommer vi i närtid att få höra om fortsatta satsningar på de här olika delarna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack för svaren, ledamoten Stockhaus!

Jag vill ändå fortsätta med att försöka få klarhet. Ledamoten nämner kapacitetsökningen som en viktig del. Min bild är att det har varit en av grundpelarna i Sverigeförhandlingen. Låt oss då sluta prata om höghastighetståg och i stället prata om de nya stambanorna och kapacitetsökning där det behövs.

Jag blir lite orolig när ledamoten inte känns vid behovet av ökad kapacitet i Västsverige och södra Sverige på det sätt som jag nog hade förväntat mig. Vad jag förstår är nu Stockholm-Uppsala betydligt viktigare än någon annan del i Sverige. Där tas i och för sig tåg som kommer norrifrån emot.

Vad är ledamotens besked när det gäller Ostlänken, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås? Kommer det att bli ett omtag från regeringen? Och kommer det med anledning av omtaget att förlängas med fem tio år? Kommer man att fördröja?

Detta är arbetsmarknadsregioner där människor behöver förflytta sig. Låt oss inte bara ta ändpunkterna. Det är faktiskt planerat för ett antal stopp på vägen. Ska inte de delarna få möjlighet att attrahera både boende och arbetskraft på det sätt som var hela tanken med Sverigeförhandlingen?

Vad är beskedet till alla som bor utmed Ostlänkens delar och Göteborg-Borås, där det går dubbeldäckartransport för arbetskraftspendling var fjärde minut, vilket vi redan har sagt flera gånger i dag? Västsverige är i dag Sveriges snabbast växande och absolut största tillväxtregion kopplat till industrin.

Herr talman! Tack för anförandet, Maria Stockhaus!

Mina och ledamotens vägar har mötts i andra utskott tidigare. Jag känner tillförsikt när det gäller ledamotens kompetens kopplat till digitalisering, inte minst det som Centerpartiet ofta benämner ett femte transportslag. Det gäller bredband och de delarna. Där känner jag alltså inte att jag har mycket att ställa frågor om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag bekymrar mig däremot över det som jag upplever som ett Stockholmsperspektiv, att stockholmare inte har i Malmö eller Göteborg att göra eller åtminstone inte ska komma dit särskilt fort. Men det är inte det vi pratar om, tänker jag.

Jag nämnde sträckan Göteborg-Borås. Det förvånar mig att höra ledamoten kalla det, som jag förstår det, för ett prestigeprojekt och att man tycker att Alingsås-Göteborg är mer prioriterat. Det handlar om tio års arbete, Sverigeförhandlingen och så vidare. Otroligt många politiker, tjänstepersoner och företag har lagt ned oerhört mycket tid på det. Här avfärdas det bara som ett prestigeprojekt.

Vi ser samtidigt att otroligt angelägna infrastruktursatsningar behöver göras. Tidigare nämndes Fehmarn Bält och möjligheten att när den öppnar ta in gods i Sverige söderifrån på järnväg men också på väg.

Jag vill fråga ledamoten: På vilket sätt är det samhällsekonomiskt att kasta bort tio års arbete? Och på vilket sätt kan man visa att man hör det som sägs i södra och västra Sverige där det finns extrema behov? Stockholmsområdet har faktiskt varit gynnat under ganska lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag har inte vid något tillfälle hört ledamoten hänvisa till någon rapport som visar att miljön inte har blivit bättre under de gångna åren. Jag har inte sett något annat.

Vi vet alla att priserna har höjts, men den nya regeringen och det parti som stöder den har ändå inte förmått komma med något svar på de utmaningar som finns. Det finns ju inget högkostnadsskydd för några företagare som har problem med sina bagerier. Det har ju inte kommit några delar som skulle kunna ge möjligheter för landsbygdens människor att sänka kostnaderna.

Pratet om långsiktiga spelregler och att man ser människor ute i buskarna visar sig alltså inte på någon enda punkt i den budget som ligger här, och det är ju den vi debatterar. När det gäller delarna med koppling till trafiken drar man i stället ned på olika former av till exempel underhåll till järnvägen, som vi väl ändå får säga är en del av kollektivtrafiken.

Vi vill att det ska fungera på många olika sätt, och vi vet att många bussföretag i dag helst kör på rena biodrivmedel. Man vill väldigt gärna köra med HVO 100 i tanken, och man är stolt över att vara en del av den gröna omställningen. Den här regeringen och dess samarbetsparti ger inga förutsättningar för företag att fortsätta med detta när den nu drar undan möjligheten att ta ytterligare kliv för att skapa investeringar i förnybara biodrivmedel i Sverige.

Frågor av den här typen, alltså att vi inte skulle se konsekvenserna av förd politik och att företag ute i buskarna inte klarar sig, förvånar mig väldigt mycket. Tack och lov finns det företagare som förstår hur man gör också när det kommer svåra situationer även om de politiska partier som leder Sverige inte har gjort det i sin budget.

Jag tyckte alltså att det var lite märkliga frågor, men jag har försökt svara så gott jag kan.

Herr talman! Jag tackar för frågorna. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera dem eftersom ledamoten företräder ett parti som inte har lagt fram en budget som främjar landsbygdens resor och som lägger fram förslag om reseavdrag som gynnar stadsbor som har ganska nära till jobbet, och som dessutom har kollektivtrafik, men som inte gynnar landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Bussarna på landsbygden slutade gå för väldigt länge sedan, Thomas Morell. Det är ganska många år sedan det slutade gå bussar på våra mindre vägnät. Då har bilen varit viktig. Just därför har vi också sett till att bilisten ges en möjlighet att vara med i den gröna omställningen tack vare reduktionsplikten. Det ger oss alla möjlighet att inte känna oss som miljöbovar även om vi måste ta bilen om vi inte har tillgång till någon form av kollektivtrafik där vi bor.

Därför känns det så märkligt att få frågan vad man ska göra när bussen inte går från en person som står bakom en budget som inte har några landsbygdssatsningar och inte några satsningar som handlar om att göra biodrivmedel och inte ens vanliga drivmedel billigare. Jag tror inte att ledamoten kände sig speciellt nöjd när man lovade en sänkning på närmare 10 kronor vid pump och det slutade med 40 öre.

Reduktionsplikten kanske jag inte behöver gå in på nu eftersom det är väldigt tydligt vad det parti som ledamoten företräder står för.

Med Centerpartiets budgetförslag för hela Sverige, med de satsningar som vi har kopplade till landsbygden och kopplade till kollektivtrafiken att kunna ställa om till andra bränslen framöver, skulle det bli betydligt bättre för alla de människor som bor på landsbygden.

Herr talman! Jag vill bara upprepa att det handlar om en budgetpost som har ganska många olika delar. När det gäller att möta det ökande behovet av sjöräddning, som ledamoten påstår finns, har Centerpartiet inte på någon punkt föreslagit att just sjöräddningen ska minska.

Jag har själv haft glädje av att sjöräddningen kom när jag var i behov av sjöräddning, och jag ser det som otroligt viktigt att denna verksamhet kan finnas längs hela Sveriges långa kust. Men i fråga om den ökning som regeringen har föreslagit kan jag inte heller se att man inte skulle kunna göra omfördelningar där för att ha en fortsatt stark sjöräddning längs Sveriges kust.

Herr talman! Jag tackar Maria Stockhaus för det hon sa om de vackra orden.

Vi har dragit ned på ett anslag som innehåller väldigt många olika saker. Där står det faktiskt inte att vi drar ned på sjöräddningen för dem som är i behov av sjöräddning.

Vi har en fantastisk sjöräddning som fungerar väldigt bra längs våra kuster, och det är otroligt viktigt att den fortsätter att utvecklas. Men det finns ingenting i vår budget som säger att vi ska dra ned på sjöräddningen. Däremot finns det ett förslag från regeringen om att utöka en budgetpost ganska rejält, och där har vi inte sett samma behov.