Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Helena Gellerman (L) om Kommunikationer

Helena Gellerman (L) höll ett anförande om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.

Fru talman! I dag ska vi debattera 2023 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer. För ett år sedan stod vi här och debatterade budgeten för 2022. Då fanns det en förhoppning om att vi såg slutet på pandemin och att saker och ting skulle gå tillbaka till det normala. Många företag inom transportområdet hade drabbats hårt av pandemin, inte minst flyget, kollektivtrafiken och många resebolag. Vi såg framför oss en tid av återhämtning och att vi snabbt skulle få igång ekonomin igen. Då startade Ryssland krig mot Ukraina.

Fokus har legat på oräkneliga stöd för att hjälpa Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Kriget har också stor påverkan på infrastrukturområdet, då energikrisen ger dramatiskt högre bränslepriser och elpriser, vilket påverkar transportområdet på en lång rad områden. Den förväntade återhämtningen efter pandemin ersattes av en energikris som åter ökar den ekonomiska pressen mot transportområdet. Det är mot denna bakgrund vi ska se den här budgeten för 2023.

Fru talman! Regeringen ser att pålitliga och miljövänliga transporter och en modern infrastruktur är viktiga för jobben och en hållbar tillväxt i hela landet. Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Regeringens budget innehåller därför en fortsatt stor satsning på underhåll och investeringar i järnväg och väg. Ett större fokus har lagts på vägunderhåll, som får en extra miljard för att börja beta av den underhållsskuld som faktiskt försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter och drabbar landsbygden framför allt.

Regeringen anser att det är viktigt att vi kommer till rätta med de skenande kostnaderna för infrastrukturprojekt, så att vi får rättvisande kalkyler i samband med att projekten läggs in i nationell plan. Den förra regeringen ignorerade nio rapporter från Riksrevisionen som uppmanade regeringen att ta tag i de skenande kostnaderna.

Den nuvarande regeringen anser att vi måste avbryta projektet för de nya stambanorna för höghastighetståg. Detta projekt är ett exempel på hur kostnaderna dramatiskt har ökat. De har gått från ursprungliga 120 miljarder och till att i dag vara mer än tre gånger så mycket. Sverige har inte råd att satsa närmare 400 miljarder på ett projekt där man bara får tillbaka ungefär 50 procent av de satsade medlen. Vi förlorar 200 miljarder på att bygga höghastighetsbanorna. Regeringen ser nu över beslutet och hur det påverkar byggnationen av de tre pågående sträckorna. Besked kommer i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Liberalerna vill bygga för att underlätta arbetspendling och godstransporter. Vi vill bygga bort flaskhalsar. Den värsta flaskhalsen i hela Sverige är sträckan Alingsås-Göteborg. Liberalerna ser att det finns ett stort behov av att bygga ut den sträckan. Det är 4 mil som kostar ungefär 20 miljarder. För detta skulle vi kunna få starkt ökade godstransporter och en dubblerad fjärrtrafik mellan Stockholm och Göteborg, utöver vad utbyggnaden kan göra för lokaltrafiken.

Klimatet är ett av Liberalernas tre fokusområden. På transportområdet står vägtransporterna för över 90 procent av de inrikes utsläppen, och det är här som åtgärderna gör störst nytta. Elektrifieringen av våra vägtransporter är i fokus för Liberalerna. Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen.

Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte ska välja en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Man måste kunna ladda bilen där man bor och där man reser om man ska våga köpa en elbil. I budgeten för 2023 finns därför en stor satsning på 1,4 miljarder över tre år för att stärka laddinfrastrukturen i Sverige.

För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biodrivmedel öka kraftigt. Vi måste tillvarata råvarorna för produktionen av biogas, inte minst gödsel, som ändå ger klimatutsläpp. I veckan som gick fick regeringen ett positivt besked från EU om att de rena biodrivmedlen ska vara skattebefriade under de närmaste fyra åren. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, inte minst flyget.

Som jag inledde med att säga befinner vi oss i en orolig omvärld med en pågående covidsjuka, och vi ser klimatpåverkan, inte minst från skogsbränder och översvämningar. Regeringen lägger därför över 60 miljarder på 27 beredskapsflygplatser för att bibehålla nivån på vår beredskap inom flyget.

Regeringen satsar också 300 miljoner extra, totalt 530 miljoner - alltså över en halv miljard - på att stärka det civila försvaret och krisberedskapen i hela transportsystemet.

Liberalerna anser att vi måste satsa på alla trafikslag, och flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår klimatomställningen med full kraft. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion år 2028. Biodrivmedel finns redan, och elektrobränslen för flyget är under framtagning.

Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats, och i Skellefteå startar man under 2022 en utbildning av trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan.

Regeringen tror på flygets viktiga funktion i samhället och för att Sverige fortsatt ska ha en för de framskjuten position inom flygutvecklingen. Vi liberaler vill se en fortsatt satsning på forskning och innovation för fossilfritt flyg, inte minst för elflyg. Regeringen vill också bevara Bromma, då flygplatsen har en viktig funktion att fylla, inte minst som nav i det svenska inrikesflyget men också för utvecklingen av elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Antalet obemannade drönare växer lavinartat, och här krävs utveckling av regler för att verksamheten ska kunna växa under ordnade former. Regeringen satsar 30 miljoner på förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet, då det behöver stärkas och bidrar till en ökad flygsäkerhet.

När det gäller sjöfarten kan jag nämna att 90 procent av den internationella godsfrakten går på sjön. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Därför är det självklart också viktigt att sjöfartens person- och godstransporter ska kunna fungera även på vintern. Det krävs isfria farleder, och regeringen satsar därför på byggnation av två nya isbrytare. De ökade bränslepriserna gör att Gotlandstrafiken får kraftigt ökade kostnader. Regeringen avsätter därför 200 miljoner för att täcka ökningen enligt avtal och preliminärt även 50 miljoner inför 2023.

Slutligen: Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar kan minska genom att fler personer kan distansarbeta. Vi hjälper också landsbygden på många sätt när det gäller utvecklingen av välfärdstjänster. För att stärka utbyggnaden av bredband, där vi vill se ett fokus på de särskilt utsatta områdena, höjer vi anslagen med 600 miljoner kronor.

Fru talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs, och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Fru talman! I ledamoten Gellermans anförande pekas klimatet ut som en viktig fråga. Jag vet att Liberalerna värnar klimatet och vill att vi ska klara klimatmålen till 2030. Det är ett fokusområde inom partiet och i alla de dokument som finns där. Ni har också klimat- och miljöministern.

Men då undrar jag över transportområdet. I den budget som ni har och i alla de beslut som nu kommer vill ni tar bort reduktionsplikten, ta bort reseavdraget, sänka bensinpriset och göra allt för att fossila bränslen ska vara den huvudsakliga ingrediensen i de fordon som far runt på vägarna.

Nu säger ni att ni ska satsa på laddinfrastruktur överallt, och folk ska köra elbilar. Jag tror inte att någon tänker något annat än att vi ska gå över till elbilar. Men vi har i dag 4 ½ miljoner fossilbilar som rullar, och en stor del av dem kommer att rulla fram till 2030, som är det år då målet är att vi ska ha sänkt utsläppen med 70 procent.

Vi vet att vi inte kan elektrifiera fordonsparken fram till 2030 i den utsträckningen att vi klarar utsläppsmålet för transportsektorn. Då undrar jag helt enkelt hur ledamoten har tänkt sig att man ska klara klimatmålen fram till 2030 - de mål som Liberalerna har sagt att man står bakom och som man har sagt att man ska värna. Hur ska det gå till?

Fru talman! Tack för frågan, Daniel Helldén! När det gäller klimatomställningen ser Liberalerna det i en helhet. Vi måste lösa alla delar. Jag har en bakgrund i näringslivet. Man måste titta så att man inte får några svaga länkar i detta system. För att vi ska kunna göra en uthållig klimatomställning - den kommer ju att hålla på under minst tre årtionden - måste vi ha en tillväxt i Sverige, så att det finns pengar för företagen så att de kan ställa om. Men kanske framför allt måste vi ha energi, fossilfri energi, för att klara omställningen. Sedan kan vi inom respektive område vidta åtgärder. Men grunden är att vi har energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Miljöpartiet har, när de satt i regeringsställning, stått bakom att vi har lagt ned sex kärnkraftverk. Vi har halverat antalet kärnkraftverk i Sverige. Vi ser nu tydligt vad det får för konsekvenser. Där ligger en av mina stora farhågor - att vi inte kommer att klara klimatomställningen. I och med detta har vi nämligen väldigt höga elpriser.

Vi står väldigt mycket bakom elektrifieringen och driver det. Det innebär att vi måste få privatpersoner och företag att köpa eldrivna fordon. Men om nu elpriserna ökar kraftigt på grund av att Miljöpartiet har lagt ned sex kärnkraftverk gör det att folk tvekar att köpa elbilar, för driften blir för dyr för att den ska kunna kompensera priset på elbilar.

Vi ser detta som en helhet, och nu börjar vi ställa om det system som faktiskt är själva grunden för hela klimatomställningen.

Fru talman! Det som är lite märkligt är att Helena Gellerman inte svarar på frågan över huvud taget. Hur ska regeringen klara av att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030? Hur ska man klara av den ackumulering av koldioxidutsläppen som blir om man skjuter på någonting ända fram till slutet? Jag tror inte att det blir fram till slutet, för ni har ingen idé över huvud taget om hur ni ska sänka utsläppen.

Ja, vi vill ha elbilar, men att byta ut 4,5 miljoner fossilbilar fram till 2030 är inte möjligt såvida ni inte ska trolla. Hur ska det gå till? Jag förstår inte det, och jag får inget svar heller. Jag frågar och frågar, men det finns inget svar.

Liberalerna säger att målet för transportsektorn till 2030 ligger fast. Det är snart 2023. Det är alltså inte många år kvar. Vi ska klara av omställningen på de sju år som återstår, men regeringen har ingen idé. När denna mandatperiod är slut är vi framme vid 2026. Då är det fyra år kvar att lösa dessa problem. Jag är djupt oroad över att vi kommer att stå där och inte ha lyckats med någonting på detta område.

Min fråga är - återigen: Hur ska ni klara minskningen av utsläppen från transportsektorn, och framför allt personbilstrafiken, fram till 2030? Detta är den riktigt, riktigt stora delen av de utsläpp vi har.

Fru talman! Jag började med den övergripande delen i mitt förra svar. Jag tycker att det är intressant att konstatera att det finns uträkningar som visar att vi, i och med att man har lagt ned sex kärnkraftverk och vi inte har tillräckligt med el, ökar utsläppen med 8 miljoner ton per år. Det är lika mycket som personbilstrafiken släpper ut. Det kan vi börja med att konstatera.

Den andra delen gäller alla dessa åtgärder. Vi har många saker som vi vill göra. Jag var med och utvecklade reduktionsplikten. Där förde jag väldigt tydligt fram att vi, om vi ska ha de höga nivåerna, måste ha en helt annan nivå på produktionen av biodrivmedel. Så har det inte blivit. Det är en av orsakerna till att vi ser de höga priserna. Produktionen av biodrivmedel måste vara i takt med reduktionsplikten. Annars sticker priserna iväg. Då kommer vi till att landet måste ha en tillväxt. Om hushåll och företag inte tjänar pengar har vi ingen omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

När det gäller bonus malus står vi helt bakom att vi har tagit bort bonusdelen. Liberalerna är för att vi i en teknikomställning ska lägga mycket pengar i början så att vi får igång omställningen. Men när 50 procent av alla bilar som svenska folket köper är laddbara ska inte staten vara där och pilla. Då ska marknaden sköta det. Däremot vill vi att malusdelen ska vara kvar. En anledning till att vi ställde oss bakom bonus malus var att det skulle gå ihop. Men det har inte gått ihop, för elektrifieringen har gått mycket fortare än vad till och med vi anade att den skulle göra. Då måste vi ha kvar malusdelen för att betala det underskott som finns. Vi har betalat för mycket bonus för det här systemet.

Jag kan gå in på alla dessa delar. Vi har en politik där vi faktiskt försöker ta ett helhetsgrepp för att vi ska klara klimatomställningen.

Fru talman! Tack så mycket, Helena Gellerman, för anförandet! I både anförandet och i replikskiftet lyftes näringslivet och näringslivets förutsättningar fram för att man ska kunna växa på ett bra sätt.

Jag ska säga något, som en jätteliten bisats, som svar på Maria Stockhaus tidigare fråga. Jag blev lite förvånad över att jag fick en fråga om sjöräddningen i ett tidigare anförande. Det sades att vi försökte mörka att vi hade neddragningar. Jag måste säga detta: Vi har neddragningar på detta område, och det är för att vi inte höjer skatten på arbete och så vidare, som är en typisk liberal och borgerlig politik. Då har jag sagt det.

Men nu tänker jag på näringslivets och tillväxtens möjligheter. Helena Gellerman säger att sträckan Alingsås-Göteborg är jätteviktig. Den uppfattningen delar vi. Sedan säger hon att höghastighetsbanorna liksom ska tas bort, upplever jag. Där finns ju det viktiga arbetsmarknadsområdet och stråket med Göteborg-Borås som är en jättestor flaskhals ur pendlingssynpunkt. Vi njöt nog alla av luciafirandet från Gräfsnäs härommorgonen, men järnvägen mellan Göteborg och Borås är i princip likadan som den museijärnväg med ett ånglok som vi fick se då.

Jag delar den bild som Helena Gellerman lyfter gällande klimatmålen och de viktiga delar som handlar om att bibehålla och få mer järnväg. Då är det en annan flaskhals. Hur ser Liberalerna på de nya stambanor som vi ändå bara måste få till?

Fru talman! Som ledamoten vet brinner jag för järnväg och väg i hela Sverige. Men som jag sa i mitt anförande har vi åsikter om kostnadskontrollen när det gäller stambanorna. De har blivit tre gånger så dyra. Det är inte försvarbart att fortsätta bygga ut dem om vi kommer att förlora 200 miljarder i samhällsnytta. För dessa 200 miljarder hade vi kunnat bygga jättemycket järnväg i norra Sverige. Vi kan bygga Göteborg-Alingsås, vi kan bygga överfart till Danmark och vi kan även bygga järnväg från Göteborg till Oslo.

Vi måste se på samhällsnyttan, och Liberalernas prioriteringar ligger på arbetspendling och godstransporter. Utifrån det står vi självklart bakom att vi ska bygga Göteborg-Borås. Det är jätteviktigt, precis som tagits upp tidigare under debatten. Vi kan inte köra fler bussar in till Göteborg; vi måste lösa det med hjälp av spårbunden trafik. Dessutom skulle järnvägen mellan Göteborg och Borås ge oss spårbunden trafik till Landvetter, som är Sveriges näst största flygplats. Vi behöver underlätta transporter dit så att inte alla behöver ta bilen som det är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi står bakom att avbryta höghastighetsjärnvägen, men vi vill stärka stambanorna. När det gäller de tre pågående sträckorna sitter regeringen och analyserar det på ett övergripande plan. Ett besked kommer i närtid.

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Ett tag kändes det som om det var på väg att bli värre än jag trott, men nu känns det positivt att det inte var helt stopp för Göteborg-Borås.

Det är dock otroligt viktigt att det inte blir fördröjt utan att det får möjlighet att byggas. Vi pratar om en tillväxtregion, och de här frågorna är otroligt viktiga för hela Sveriges del.

Jag ska inte gå in på reduktionsplikten, men att det finns ett engagemang kring klimatmålen har ju ledamoten sagt, och det ska vi försöka att nå. Många gånger förs det fram att det kanske skulle kunna gå att lösa någon annanstans. Ingen av oss tror väl att det blir jättemycket kärnkraft fram till 2030, och då lyfter man ibland att jord- och skogsbruket kanske skulle kunna stå för en del av den här skulden, eller vad man ska säga.

Hur ser Helena Gellerman på detta? Är det någonting som Liberalerna lyfter? Man röstade ju inte emot det i EU när man tittade på de frågorna alldeles nyss. Hur ser Helena Gellerman att man ska nå de klimatmål som vi har satt upp för 2030?

Fru talman! Tack för frågan, Ulrika Heie! Generellt tänker jag att det här är en transportdebatt och inte en miljödebatt. Frågorna runt skogen kommer i miljö- och jordbruksutskottets debatt senare.

När det gäller skogen står vi generellt bakom att vi måste hitta en avvägning. Vi samlar ändå in 40 miljoner ton varje år i skogen. Men vi använder också 80 för att bygga hus och även för biodrivmedel, som är jätteviktigt. Vi vill ju driva på att vi ska använda skogen bland annat för att skapa biodrivmedel, så det gäller att ha ett helhetsgrepp och en avvägning mellan att fortsätta att ha ett stort upptag i våra skogar och att använda skogen så att vi kan skapa biodrivmedel och hindra våra utsläpp.

Det är liksom inte svartvitt. Man kan inte säga att man ska göra det ena eller det andra. De som gör det ser alldeles för enkelt på frågan. I varje fråga är det en prioritering mellan olika delar.

Liberalerna ser att vi måste stärka näringslivet, för om inte näringslivet tjänar pengar blir vi av med mycket av arbetstillfällena, och då hamnar hela samhället i en nedåtgående spiral. Och i och med att omställningen ska hålla på till minst 2050 eller 2060 måste vi ha en ekonomi som gör att vi klarar det över årtionden. Därför är det viktigt med ett kraftfullt näringsliv.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.