Magnus Oscarsson (KD) svarade Ulrika Heie i en replik om Kommunikationer i debatten ”Protokoll 2022/23:41 Lördagen den 17 december” den 17 dec 2022.
Ulrika HeieC· i en replikDet var ett kort och snärtigt inlägg av ledamoten Oscarsson. Jag har ändå ett par frågor som jag skulle vilja ställa kopplat till att jag faktiskt hade förväntat mig mer. Det fanns en väldigt stor glädje över att alla…Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets utgiftsområde 22. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
I morgon, fru talman, är det upplysningsvis fjärde advent. Julen är utan tvekan snart här. Det är en fantastisk högtid, och i särklass den högtid då människor i Sverige är ute och åker som mest.
Statistiken visar att under jul och nyår använder 70 procent av Sveriges bilägare sin bil, och över hälften av dessa resor är längre än 20 mil. Tåget är också ett mycket populärt färdsätt. Hela 13,7 miljoner mil åks av svenskarna över jul och nyår. Många av oss kommer alltså att vara ute på resande fot; det är ett som är säkert.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Och just säkra är någonting vi hoppas att våra vägar är. Vi hoppas att de är saltade, sandade och farbara så att risken för olyckor minimeras. Vi hoppas att vi kan lita på att tåget vi åker med kommer i utsatt tid.
Så är det tyvärr inte i dag. Vi har en stor underhållsskuld på vägnätet. Många av landets vägar är bristfälligt skötta. Vägarna är i dåligt skick och har passerat bästföredatum. Det är många boende på landsbygden som hade hoppats att den väg som de använder skulle fixas och iordningställas, men i stället sänks farten på vägsträckan. Det är svaret till oss som bor och verkar på landsbygden: I stället för att fixa vägen sänker man farten.
Det är direkt landsbygdsfientligt. Det tar längre tid att komma till och från arbetet, och företag som verkar på landsbygden förlorar mycket i konkurrenskraft. Jag har talat med människor som har åkt runt. Min kollega som satt i utskottet före mig har åkt runt i Sverige, och han säger att det är förfärligt i vissa delar, exempelvis i inlandet. Det här måste fixas.
Det är därför det är så viktigt att vi har fått en ny regering med tydligt uppsatta mål: Landets vägar ska rustas upp och säkerställa en trygg och konkurrenskraftig infrastruktur. Det är en oerhörd viktig signal till alla åkare, busschaufförer, bilåkare - ja, alla som behöver bra och fungerande vägar.
Det är också viktigt att järnvägen rustas upp framöver. Det är bra, fru talman, att regeringen också satsar på laddinfrastruktur i hela landet. Tillgången till laddstationer ska vara god, och detta ska vara ett bra alternativ för alla invånare oavsett var de bor. Det är också väldigt viktigt för miljön.
Det finns många viktiga frågor och utmaningar för den nya regeringen framöver. Jag ser verkligen fram emot de här fyra åren och att få arbeta tillsammans med er i utskottet.
Jag vill passa på att önska fru talmannen och alla ledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
Fru talman! Det var ett kort och snärtigt inlägg av ledamoten Oscarsson. Jag har ändå ett par frågor som jag skulle vilja ställa kopplat till att jag faktiskt hade förväntat mig mer.
Det fanns en väldigt stor glädje över att alla landets vägar nu skulle rustas upp, att det skulle bli laddinfrastruktur i hela landet och så vidare. Det är såklart vällovliga satsningar. Men jag tycker att det blir stor skillnad mellan detta och ledamoten Stockhaus och ledamoten Oscarssons olika inlägg. När det gäller hela-landet-perspektivet, inte minst kopplat till järnvägen, nämnde ledamoten att järnvägen ska rustas upp. Men vi har också hört att vi inte kan vara säkra på sträckorna Göteborg-Borås, Hässleholm-Lund och Linköping-Stockholm med den nya regeringen.
Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Ledamoten företräder ett parti som har både infrastrukturministerposten och landsbygdsministerposten. Ledamoten Stockhaus säger att de pengar som skulle ha satsats på höghastighetstågprojektet ska satsas någon annanstans. Vad är då regeringens prioriteringar kopplade till järnvägen under den kommande perioden? Ska det satsas någon annanstans, eller kommer vi i närtid att få höra om fortsatta satsningar på de här olika delarna?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Fru talman! Stort tack, Ulrika Heie, för dina viktiga frågor! Jag börjar med den sista frågan.
Jag tyckte att det var väldigt tydligt när ministern för bara någon dag sedan var ute och talade just om satsningarna. Det tydliga är dels att det kommer svar, förhoppningsvis före nyår, dels att svaret säkerligen innehåller saker som kommer att vara positiva. Exempelvis var ministern tydlig när det gäller Ostlänken, där han säger att det redan har satsats 7 miljarder på detta. Det är klart att det vore bortkastade pengar om det inte blir något av det. Mer än ett sådant svar kanske jag inte kan ge i den frågan just nu. Men jag tycker ändå att det är ganska tydligt.
Sedan är det, precis som min kollega sa här förut, så att vi säger nej till den här höghastighetsjärnvägen som det har talats om. Vi ser att det är otroligt mycket pengar. Vi som sitter i utskottet vet ju också att det handlar om en allt större pengapåse ju mer åren har gått. Att satsa på något som vi inte vet exakt vad det blir av tyckte vi alltså var ett dåligt förslag.
Vi ser att det är bristfälligt i hela landet, som jag sa förut, inte bara mellan Stockholm och Malmö och Stockholm och Göteborg. Vi har ju hela Norrland, hela den delen, som behöver fixas. Jag tycker att det är jättebra att den här regeringen nu faktiskt sätter ned foten och säger att vi behöver hjälpas åt att fixa i ordning i hela landet. Det är ett stort arbete. Det kommer att krävas mycket pengar, och det är mycket bättre än att lägga de pengarna på en höghastighetsjärnväg.
Fru talman! Då föds ändå frågan: Vore det inte ganska bra, när man har lagt ned så mycket resurser under så lång tid, att också öppna upp och se vilka andra finansieringslösningar det skulle kunna finnas när det gäller investeringar i ny tåginfrastruktur i Sverige? Det är jag väldigt nyfiken på. Vi har ju tyvärr inte möjligheten att ha ministern här, och jag kan förstå det - en lördag innan fjärde advent. Men eftersom ledamoten företräder samma parti som ministern vill jag ändå fråga om synen på andra finansieringslösningar och möjligheten att där också kunna göra de här delarna. Vad menar ledamoten annars är de tydliga tecknen på att detta är en budget för hela landet?
Jag blir förvånad över att det inte blir sänkningar på drivmedel som man hade lovat förut. Det kommer inte heller besked till företagare om högkostnadsskydd på elen. När det gäller reseavdraget som man nu lanserar tar man inte det nya utan behåller det gamla, och då handlar det om att bilar nära storstäder får möjligheten till ytterligare reseavdrag.
På vilket sätt gynnar det landsbygden och hela landet att man inte tar till vara de möjligheter som finns att stärka landsbygdens olika förutsättningar? Jag tänker inte minst på det som vi båda är väldigt medvetna om, nämligen att bilen har en väldigt stor betydelse, samtidigt som bilen är en del av omställningen.
Den nya regeringen tar också bort klimatbonusen som man inte tycker bör finnas kvar. Vad säger Magnus Oscarsson om det? Vad är den riktiga anledningen till att man inte fortsätter den satsningen, vilket det verkar som?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Och så har vi reduktionsplikten. Min bild har varit att Kristdemokraterna har varit ett parti som genom åren har flyttat fram positionerna på klimat- och miljöområdet.
Det är väl mina frågor till ledamoten just nu.
Fru talman! Tack återigen, Ulrika Heie, för dina frågor! Jag tänker också, precis som du är inne på, att detta nog är en interpellationsfråga som du skulle ställa till ministern. Jag tror att det är bättre att du gör det i den frågan.
När det gäller det andra du tar upp tycker jag att det är intressant att du frågar vad vi gör för satsningar för de boende på landsbygden. Du nämner exempelvis reseavdraget. Jag bor själv i Ödeshög - det är ju än så länge inte en jättestor stad, kan jag säga. De som bor hemma hos mig säger: Vad bra att det höjs! En person skrev till mig: Det är förfärligt att det fortfarande är 18,50. Jag jobbar på Väderstad AB, och det här kommer inte att funka för mig.
Vi har ju hört vad människor säger i landsbygden: Hjälp oss, det här går inte!
Det är samma sak när det gäller att vi sänker reduktionsplikten. Jag hörde ledamoten själv säga i sitt tal här förut att det har blivit dyrare för konsumenten och att det har ökat för barnfamiljer. Det är just därför vi säger: Jamen vänta nu, reduktionsplikten är en sak som vi själva har kommit på, och då vill vi sänka den för att faktiskt göra så att fler människor kan leva och verka på landsbygden.
Detta är väl det korta svaret, men det finns ju mycket mer man kan säga.
Fru talman! Ledamoten Oscarsson pratar om vägunderhållet. Det vet vi ju alla att det är eftersatt och att det behöver göras saker. Det gäller hela landet och var man än är. Storstad, landsbygd, glesbygd - det behövs mycket!
Vad ni gör nu i budgeten - detta har det pratats om tidigare - är att ni rycker från järnvägsunderhållet. Jag har förstått att Kristdemokraterna värnar järnvägen och underhållet av den och menar att det behövs. Det är märkligt att man gör den här abrovinken att man rycker från ett ställe där det är så stora behov och pytsar ut det på ett annat område i stället för att prioritera så att det finns pengar till båda.
Ett problem med vägnätet i Sverige är att det slits kraftigt och att det körs otroligt tunga transporter där. Dessutom utökar vi tyngden på transporterna numera med BK4-transporterna på upp till 74 ton, som ju tuggar väg och skapar otroliga problem. Nu ska vi lägga massor med pengar på att stärka vägar och byta broar och ta bort tunnlar och så vidare.
Det riktigt stora problemet med det här, bortsett från att det är enormt mycket pengar som går till detta, är att dessa lastbilar också väljer att köra på vägar där de inte får köra. Och då undrar jag: Vore det inte smartare att se till att vi i stället för att ha dessa otroligt tunga fordon satsar pengarna på järnväg och ser till att de tunga transporterna kan köra där och att vi har lättare fordon, så att vi inte ständigt har det här problemet med att vägarna äts sönder av tyngden?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Det är min fråga till ledamoten.
Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för dina frågor! Absolut, det är jätteintressant det du tar upp om att vi har mycket slitage på våra vägar. Och det visar ju sig också när man ser över detta att många vägar inte har fixats.
Jag nämner också i mitt anförande hur det ser ut i Sverige. När man reser runt i landet är det faktiskt förfärligt. Det är detta som den här regeringen har förstått och försöker göra någonting åt - att vi har en skuld i att våra vägar ser ut som de gör. Det är därför vi satsar otroligt mycket pengar för detta.
Det är klart att när man ser detta kan man tänka att vi då kan bygga järnväg i stället. Men vi kan ju inte bygga järnväg till varenda del av vårt land, utan då har vi lastbilar. Vi kan nu också ha tyngre lastbilar på våra vägar.
Vi tror nog ändå att det är viktigt för landsbygden att vi faktiskt satsar på våra vägar nu. Det var också fråga om att Trafikverket faktiskt själva sa att de inte kunde göra av med alla pengarna, och det var därför vi lyfte bort dem. Till nästkommande år kan man naturligtvis undersöka detta mer: Om ni får mer pengar, vad kan ni göra för detta?
Det svar regeringen fick nu var dock att de inte kunde göra av med mer pengar. Då plockar man från den delen och lägger det på vägnätet där det finns enorma hål att avhjälpa. Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu faktiskt skärper till, lagar broar, fixar i ordning det som är eftersatt och börjar resan. Den kommer inte ta slut nästa år, kan jag lova, men den har i alla fall börjat.
Fru talman! Ja, jag har ju förstått att ni lägger er för Trafikverket och att ni därför tar bort pengar från järnvägsunderhållet. Det är bara att beklaga.
Men problemet med det här slitaget på vägarna handlar ju om bärigheten. Vad som händer nu när man ska öka klassningen på vägarna så att de kan ta tyngre transporter är att man också bygger om. Man lägger ned massor med pengar på fullt fungerande och bra infrastruktur för att man vill ha dit tyngre saker, i stället för att se till att underhålla det vägnät vi har och hålla nere vikterna. Man ska inte gå upp till den här typen av vikter.
Dessutom har vi problemet med att de kör på ställen de inte ska köra. Det är rent förödande när man åker på en väg ute i landet när det är tunga transporter där. Det går så fort, och det är så enorma vikter som äter upp väg.
Frågan är väl egentligen: Ska vi ägna oss åt att bygga om fullt fungerande infrastruktur i stället för att lägga pengarna på de ställen där problemen finns?
Fru talman! Tack för din fråga, Daniel!
Jag tror att vi på ett sätt ändå ser likadant på frågan. Vi ser ett problem i Sverige. Vi har väldigt eftersatta vägar. Vi har en skuld av underhåll som inte är gjort. Man ska inte skylla allt på gamla regeringar, men man hade ju kunnat hoppas att det gjorts mer genom åren. Det har fattats mycket pengar. I stället har man satsat på nya vägar, och det ska man naturligtvis också göra. Men vi har ett land som behöver bra vägar för att vi ska kunna ta oss fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer
Människor lever och verkar som sagt i olika delar av vårt land. Då är det viktigt att våra vägar finns och att man fixar i ordning dem.
Daniel Helldén frågar om det är dumt att vi låter lastbilar åka, om vi behöver göra i ordning broar och så vidare. Jag tror att det är viktigt att detta görs. Trafikverket har sagt att detta är någonting vi kan göra.
Vi behöver rusta upp våra vägar inför framtiden. Nu har regeringen börjat resan med de här pengarna, och vi hoppas att vi längre fram kommer att kunna säga att det var nu man började och att det var nu man såg en nystart för vårt land och för landets vägar.
